Strategisk plan och budget 2019-2021 beslutad i kommunfullmäktige 19 november 2018
Innehåll Innehåll Inledning 3 Omvärldsanalys 3 Kommunfullmäktiges styrkort 4 Vision - Lidköping en välkomnande och hållbar kommun 4 Övergripande uppdrag till nämnderna 9 Uppdrag och sammanvägda indikatorer 9 Ekonomisk omvärldsanalys 14 Ekonomiska planeringsförutsättningar 17 Beräkningsförutsättningar 19 Driftbudget 2019 och plan 2020-2021 20 Investeringsbudget 2019 och plan 2020-2021 20 Resultatbudget, balansbudget och finansbudget 21 Investeringar 2019-2021, per investeringsobjekt 25 Budgetramar nämnderna 2019-2021 29 2
Inledning Inledning Styrprocessen är den process där målen för verksamheterna beslutas samtidigt som resurserna fördelas. Syftet är att förbättra verksamheten och förverkliga kommunens vision Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun. Inriktningsbeslutet fungerar som stafettpinne som kommunstyrelsen härmed överlämnar till nämnderna, att ha som utgångspunkt för nämndens arbete med. Hösten 2017 gjordes det en omvärldsanalys i Lidköpings kommun som identifierar 15 trender som sker i omvärlden som bedöms ha stor påverkan på det kommunala uppdraget. Den innehåller även en bedömning av vilka konsekvenser trenderna kan få för kommunen. Omvärldsanalysen belyser vad som bör göras i ljuset av omvärldens utmaningar och krav på kommunen. Detta har legat till grund för framtagande Strategisk Plan och Budget 2019-2021. Styrkortet innehåller målbilder, strategier, framgångsfaktorer och indikatorer. Enligt kommunallagen ska såväl verksamhets- som finansiella mål utvärderas. Styrkortet följs bland annat upp med hjälp av indikatorerna i delårsrapport och årsredovisning. Indikatorerna är enbart målsatta för 2019 och 2020 då det pågår ett arbete med att revidera styrkortet som kommer börja gälla från och med SPB 2020-2022. Med anledning av revideringen av styrkortet så sker det inga förändringar i styrkortet för 2019-2021 förutom några mindre justeringar. Inriktningsbeslutet omfattar förutom ovanstående, även ekonomiska planeringsförutsättningar och uppdrag till nämnderna. Omvärldsanalys Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kommunen står inför stora utmaningar de kommande åren för att skapa ett hållbart samhälle. Växande sociala, miljömässiga, ekonomiska utmaningar och ökade krav från medborgare kommer innebära stora påfrestningar för kommunerna. Kommunen kommer kunna möta dessa utmaningar genom ett förebyggande arbete, fokus på verksamhetsutveckling och ett stort mått av nytänkande som byggs på kunskapsutveckling och nyttjande av tekniska möjligheter. Vi kan även se att människors engagemang fortfarande är stort men det tar sig andra former och uttryck. Det är viktigt att kunna ta vara på människors engagemang oavsett om det är i form av en förening eller annan sammanslutning exempelvis tillfälliga nätverk för att möjliggöra medborgardialog och medskapande. Betydelsen av att samverka och samarbeta med andra aktörer ökar då avgörande frågor för kommunen tenderar att falla utanför den enskilda kommunens påverkan. Detta gäller inom och mellan aktörer i alla sektorer. Det finns många skäl till att kommuner bör samverka med varandra ekonomiska skäl genom samordning av resurser, underlätta den gemensamma kompetensförsörjningen eller samplanering för större möjligheter till utveckling, innovationer och nytänkande. 3
Kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktiges styrkort Vision - Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Vi vill att Lidköpings kommun ska uppfattas som en välkomnande kommun, både att besöka, bo och verka i. Vi vill också skapa det hållbara Lidköping. Därför har Lidköpings kommun beslutat att hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet och långsiktigt planering. Hållbar utveckling innebär att uppfylla människors behov idag utan att begränsa kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För att uppnå det krävs att vi har ett globalt perspektiv. Hållbar utveckling handlar om mänsklig välfärd och utveckling, men också om en väl fungerande ekonomi och en hälsosam och livskraftig miljö. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. Social hållbarhet är målet med hållbarhetsarbetet. Det handlar om delaktighet, hälsa, utvecklingsmöjligheter och god livskvalitet för alla. Miljömässig hållbarhet är de av naturen givna gränserna för att bygga ett hållbart samhälle. Dessa gränser handlar om resursanvändning och miljöbelastning. Ekonomisk hållbarhet är medlet för att uppfylla basbehoven och tillgodose kraven på hållbarhet och god livskvalitet. Samtidigt ska den ekonomiska hållbarheten också säkerställa kommande generationers möjligheter att få samma service. För att närma oss visionen Lidköping en välkomnande och hållbar kommun samt uppnå målområdena för år 2030 har kommunens politiker valt tre strategier som är prioriterade att arbeta med: - Kunden/Brukaren i fokus - Lokal utveckling i ett globalt perspektiv - En organisation i framkant Det finns också tio framgångsfaktorer som anger vad som krävs för att Lidköping ska lyckas nå vision och målbilder. Indikatorerna visar om vi är på rätt väg. Ingångsvärdena för de flesta indikatorer är från 2014 om inte annat anges. Målbilder Lidköping 2030 Mål 1 Lidköping 2030 - Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst 45 000 lidköpingsbor. Indikatorer IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Nybyggande - antal nybyggda lägenheter och småhus per 1000 invånare 1,7 2,2 2,3 - Befolkningsutveckling (ökning antal) 347 440 450 - Medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att bo och leva på (index 0-100) 73 75 Im* - Medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter (index 0-100) 65 68 Im* - Andel av hur många anvisade som bor kvar i kommunen efter avslutad etableringstid (%) (iv 2015) 79 100 100 - Im*=ingen mätning Mål 2 Lidköpings kommun är en mötesplats som har fördubblat antal besökare. Indikatorer IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Gästnätter (ingångsvärde 2009) 58 205 76 500 77 900-4
Kommunfullmäktiges styrkort Mål 3 Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköpings kommun och kommunikationer till och från Lidköpings kommun så man kan ta sig till och från utbildning och arbete. Indikatorer IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Inpendling (%) -7-7 -7 - Utpendling (%) 28 29 29 - Demografisk försörjningskvot 0,79 0,78 0,78 - Arbetslöshet (%) 7,2 6,0 6,2 - Skattekraft (%) (iv 2013) 96,5 97,1 97,1 - Strategi: Kunden/brukaren i fokus För oss som arbetar inom Lidköpings kommun står alltid kunder och brukare i fokus. Det är dem vi är till för och det är deras behov vi ska tillgodose. Lidköpings kommun ska ha en hög tillgänglighet och öppenhet för kunderna/brukarna och ge dem ett gott bemötande. Delaktigheten och nöjdheten hos kunderna/brukarna ska öka. Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i fokus Vi ska anpassa den kommunala servicen till att invånarna blir fler, att andelen äldre ökar och för att välkomna och integrera nya invånare. Vi ska anpassa de kommunala tjänsterna utifrån individuella behov. Kunderna ska ges ett gott bemötande, erbjudas hög tillgänglighet och god kvalitet. Vi vill att alla invånare och brukare ska vara nöjda med den service och de tjänster som Lidköpings kommun tillhandahåller. Indikatorer IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Tillgänglighet (Andel kommuninvånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med personal i Lidköpings kommun) (Betygsindex 0-10) 7,0 7,5 Im* - Tillgänglighet telefoni 62 80 90 - Andel ärenden som löstes direkt av kontaktcenter 37,2 50 60 - Eblomlådan: Ledning, arbetssätt och metoder för digital utveckling. (medelvärde 0-3) (iv 2015) 1,8 1,9 2,0 - Eblomlådan: Digitala välfärdstjänster och självservice (medelvärde 0-3) (iv 2015) 1,8 2,1 2,2 - Delaktighet (Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande) (Index 0-100) 51 53 Im* - Bemötande (Andel kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande av kommunens personal) (Betygsindex 0-10) Kundnöjdhet - Alla förvaltningar genomför kundundersökningar enligt kommungemensam rutin (%) 7,4 7,5 Im* - 66 100 100 - Sammanvägda indikatorer (SI) för respektive nämnd 2 2 - *Im = Ingen mätning Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Lidköpings kommuns utveckling av lokalsamhället ska bygga på omvärldskunskap, lokala förutsättningar och delaktighet. De tre målbilderna för Lidköpings kommun år 2030 visar alla på kommunens vilja att utvecklas. Framgångsfaktor: Möjlighet till en hållbar livsstil Vi ska planera samhället så vi gör det möjligt för kommuninvånarna att ha en socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt hållbar livsstil. Vi ska arbeta för en god miljö både lokalt och globalt. Viktiga delar i det arbetet är energi, klimat, resurshushållning och den fysiska planeringen. Vi ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att uppnå en god och jämlik folkhälsa. I en hållbar livsstil ingår att alla ska ha tillgång till ett rikt och brett utbud av kulturoch fritidsaktiviteter. Genom att satsa på tidiga och samordnade insatser för barn och vuxna så kommer färre personer att hamna i riskzonen för utanförskap. Alla ska ha möjligheten att vara delaktiga i den demokratiska processen och utvecklingen av samhället. Det ska vara tryggt och säkert att leva i Lidköpings kommun. Vi ska arbeta förebyggande och samtidigt ha en beredskap för att hantera allt från små olyckor till stora katastrofer. 5
Kommunfullmäktiges styrkort Indikatorer IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Klimatpåverkan (sammanvägd indikator) 2 2 - Miljörankning 52 20 20 - Trygghet - Andelen medborgare som känner sig trygga (%) 68 68 Im* - Antal personer per 1000 invånare vårdade i slutenvård pga skada (iv 2013) 11,2 10,2 10,2 - Ohälsotalet (20-29 år) 19,0 19,0 19,0 - Sjukpenningtal kvinnor (16-64 år) 14,1 14,0 14,0 - Sjukpenningtal män (16-64 år) 8,0 8,0 8,0 - Hur medborgarna ser på sina fritidsmöjligheter. (betygsindex 0-100) 74 73 Im* - Antal individer som är utan bostad 34 35 32 - *Im = ingen mätning detta år Framgångsfaktor: Attraktiv utbildning och arbetsmarknad Utbildning är nyckeln till arbete, hälsa och ett bra liv. Vi ska skapa goda förutsättningar redan från förskolan så att alla elever klarar grundskola och gymnasium. Vi ska motivera fler ungdomar till eftergymnasiala studier för att matcha kraven från en framtida arbetsmarknad. Det ska också finnas möjligheter till det informella livslånga lärandet och fritt kunskapssökande. Internationella kontakter ger ett lärande som förbereder för ett mer globalt samhälle. Indikatorer IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Ungdomsarbetslöshet, öppen och i program (%) 16,1 14,0 14,0 - Befolkningens utbildningsnivå (andel av bef med eftergymnasial utb) (%) 35,4 39 40 - Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning (%) 66,9 74 74 - *TSI-org består av SAN, UTN, BSN, KS, KFN, VON Framgångsfaktor: Ett varierat och hållbart näringsliv Vi ska skapa goda förutsättningar för att göra Lidköping till en särskilt attraktiv kommun för företag, entreprenörer, investerare och människor med idéer som vill starta och driva företag. Vi ska stimulera nyföretagande, utveckling av befintliga företag och attrahera fler företag att etablera sig i Lidköping. Genom att utveckla ett varierat näringsliv minskar samhällets sårbarhet för förändringar i omvärlden. Indikatorer IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Antal nya företag per 1000 invånare 4,2 5,0 5,1 - Ranking företagarkommun 160 65 60 - Antal nya etableringar 10 20 30 - Näringslivsklimat (Nöjd kund index 0-100) 61 75 80 - Framgångsfaktor: Varierat boende i attraktiva miljöer Målet är att Lidköpings kommun år 2030 ska ha 45 000 invånare med god livskvalitet och i hälsosam miljö. Det ställer stora krav på byggandet av bostäder, både vad gäller yttre miljö, energieffektivitet och sunda materialval. Det behöver finnas ett brett utbud av lediga bostäder och byggklara tomter. För att locka fler människor att flytta till Lidköpings kommun är det viktigt att vi kan erbjuda ett varierat boende i attraktiva miljöer. Med varierat boende menas variation i storlek, upplåtelseform och läge. Attraktiva miljöer omfattar bostadens läge i förhållande till omgivande miljö, arbete, kommunikationer och service. Indikatorer IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Nöjdhet bostadsplanering (Andel som i medborgarundersökningen svarar att de är nöjda med hur det planeras för bostäder (betygsindex 0-10) 5,8 6,0 Im* - Antal lägenheter som är trygghetsbostäder 106 318 318 - Im* = ingen mätning detta år 6
Kommunfullmäktiges styrkort Framgångsfaktor: Bra kommunikationer Det ska finnas bra kommunikationer så att det är möjligt att pendla till och från Lidköpings kommun för utbildning och arbete. Kommunikationerna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara med hänsyn till bland annat miljö, säkerhet och tillgänglighet. Det är viktigt för Lidköpings kommun att utveckla infrastruktur och kommunikationer genom att i samarbete satsa på kollektivtrafik, Kinnekullebanan, E20, väg 44, bredband och hamn. Indikatorer IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Antal resande med kollektivtrafik, tätort (iv 2013) 239 087 259 200 261 800 - Antal resande med Kinnekulletåget 360 627 386 000 386 000 - Antal resande med region och lokaltrafik 832 088 795 000 795 000 - Antal resande med Expressbuss (Linje 1) 647 694 619 000 625 200 - Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer (Betygindex 0-100) 57 63 Im* - Im* = ingen mätning detta år Framgångsfaktor: En attraktiv destination Lidköpings kommun ska till år 2030 ha utvecklats till en mötesplats med fördubblat antal besökare. Det finns redan flera välkända besöksmål i kommunen som bidrar till attraktiviteten. Utbudet av besöksmål, kultur- och fritidsevenemang ska utvecklas, och det ska vara brett och tillgängligt för alla. Det är viktigt att arbeta utifrån ett helårsperspektiv genom att satsa på både fritidsresenärer och affärsresenärer. För att lyckas krävs det samverkan mellan olika aktörer. Det krävs också ett välkomnande värdskap, digital tillgänglighet för information och bokning och bra kommunikationer för att resa hit. Ett steg på vägen är att tillsammans inom Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle arbeta för en hållbar besöksnäring. Indikatorer IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Handelsindex 105 110 115 - Ranking Sveriges Friluftskommun (iv 2013) 59 5 1 - Strategi: En organisation i framkant Lidköpings kommun ska vara en organisation i framkant. Vi ska använda kommunens resurser på ett effektivt sätt så att de långsiktiga politiska målsättningarna om en hållbar utveckling kan uppfyllas. Våra verksamheter ska arbeta systematiskt med kvalitets- och förbättringsarbete vilket medför att vi använder vår tid och våra resurser på bästa sätt. Vi ska göra rätt saker på rätt sätt. Framgångsfaktor: Engagerade medarbetare, god ekonomi och hög kvalitet Engagerade medarbetare, en god ekonomi och hög kvalitet är förutsättningar för att Lidköpings kommun ska vara en effektiv organisation i framkant. Med ett gott ledar- och medarbetarskap får vi arbetsplatser som attraherar kompetenta medarbetare. Hållbar resursanvändning och god ekonomisk hushållning innebär att vi ser till att resurserna på både kort och lång sikt räcker till att utföra den service som medborgarna har rätt till och efterfrågar. Det innebär också att inga resurser överutnyttjas vare sig ekonomiskt, miljömässigt eller socialt. Vi ska erbjuda kostnadseffektiva tjänster av hög kvalitet. Vi ska skapa ökad effektivitet i alla verksamheter genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Indikatorer IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Medarbetarengagemang (HME) 82 Im* 82 - Möjligheter till kompetensutveckling för medarbetarna (betygsindex 0-5) 3,7 Im* 3,8 - Sjukfrånvaro (%) 5,2 6,0 6,0 - Andel tillsvidareanställda med en heltidstjänst i grunden (%) 63 85 85 - Ledarskapsindex (betygsindex 0-5) 4,0 Im* 4,0 - Överskott i % av skatter och bidrag över rullande treårsperiod. -2,8 1 1-7
Kommunfullmäktiges styrkort IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Budgetföljsamhet (%) (iv 2015) 1,5 1+/- 1+/- - Internkontroll genomförd (%) 100 100 100 - Resultat Kommunkompassen (poäng av max 800) 549 Im* 630 Miljöledning (Sammanvägd indikator) 2 2 - Im* = Ingen mätning detta år Framgångsfaktor: Tidiga samordnade insatser som förebygger utanförskap Vi ska satsa resurser på tidiga, förebyggande och samordnade insatser för barn och vuxna som är i riskzonen för utanförskap. Genom att prioritera tidiga insatser använder vi kommunens resurser på ett långsiktigt och hållbart sätt. Vi undviker mänskligt lidande och får ett samhälle där alla är delaktiga. Indikatorer IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Närvaro i grundskolan (%) 93 95 95 - Närvaro i gymnasieskolan (%) 86,1 88,6 88,6 - Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov (nationella prov) och som har klarat alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik (%) 65 78 78 - Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser), kommunala skolor (%) 94 95 95 - Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, andel 84,7 84 84 - *TSI-org består av SAN, UTN, BSN, KS, KFN, VON Framgångsfaktor: Gränsöverskridande samverkan I Lidköpings kommun ska vi vara öppna för och utveckla samverkan, samarbete och samgående. Det ska ske inom fler områden med fler partners, såväl internt som externt, lokalt som globalt. För att vara drivande i samhällsutvecklingen krävs det att vi har kunskap och förståelse för samspelet mellan olika lokala, nationella och internationella processer. Samverkan ger ökad förståelse för andra och nya erfarenheter. Kommunens roll förändras och samverkan sker med fler aktörer från olika delar av samhället, till exempel ideell sektor, privata företag och genom ökad delaktighet från medborgare, kunder/brukare. Samverkan kan också vara ett sätt att hitta resurseffektiva lösningar för uppgifter som kommunen inte själv har resurser att klara. Kvalitet och ständiga förbättringar ger hållbar utveckling Det finns många viktiga kopplingar mellan ett välfungerande kvalitets- och förbättringsarbete och möjligheterna att utveckla verksamheter på ett hållbart sätt. Genom att integrera dessa två områden mer med varandra kan många viktiga synergieffekter därför uppnås. Det finns dessutom en stor mängd metoder och verktyg som starkt skulle kunna bidra till att på ett systematiskt och målmedvetet sätt skapa en mer hållbar utveckling och ett hållbarhetsarbete baserat på fakta och handling. Effektiviteten i våra processer påverkar mängden resurser som krävs för att leverera tjänster av god kvalitet utifrån efterfrågan. Att arbeta systematiskt med förbättringar och processutveckling bidrar till att skapa både lönsamhet och hållbar utveckling. Kvalitet innebär i grunden att möta kunders behov och förväntningar. En kundfokuserad verksamhet har god förmåga att utveckla just de varor och tjänster som på bästa sätt tillfredsställer kundens behov. På så sätt uppnås också resurseffektivitet. Hållbarhetsarbetets dimensioner: Effektiva processer kräver mindre resurser för att leverera önskat resultat. Ökat värdeskapande och kundfokus optimerar resursanvändandet. Fokus på kvalitet minskar onödigt slöseri. Välfungerande och effektiva verksamheter skapar ekonomisk hållbarhet. Delaktiga och involverade medarbetare trivs och mår bättre. Det pågår ett arbete i Lidköpings kommun för ökad processorientering och införande av ett kommungemensamt 8
Övergripande uppdrag till nämnderna ledningssystem. Det handlar om att styra processer och säkerställa arbetssätt som leder till kvalitet. Utgångspunkten för vårt ledningssystem är kundbehov och målet är nöjda kunder. Övergripande uppdrag till nämnderna Kommunen ska aktivt motverka alla former av diskriminering i människors vardag och öka tillgängligheten till arbete. En ökad samordning och samverkan ska ske inom integrationsarbetet för att invandrare och flyktingar ska få möjlighet att bli delaktiga i samhället. Lidköping är en klimatkommun och verkar för att uppnå målen och viljeinriktningarna i Miljöplan för Lidköpings kommun. Satsning ska även göras på kollektivtrafik. Verksamheterna ska utifrån tidigare personalförsörjningskartläggning fullfölja plan och vid behov revidera för planperiod 2019-2021. Berörda nämnder ser till att barn och unga med särskilda behov och deras föräldrar får hjälp av en samordnare för att underlätta kontakterna med de olika berörda förvaltningar, vårdgivare och myndigheter. Kommunledningen ska tillsammans med förvaltningen för Social & Arbetsmarknad ta fram förbättringsområden som ger samordningsvinster och verksamhetsutveckling. Kommunledningen ska tillsammans med övriga förvaltningar ta fram förslag på förbättringsområden som kan ge samordningsvinster, kostnadseffektiviseringar alternativt inkomstförstärkningar. Uppdrag och sammanvägda indikatorer Nedan redovisas politiska uppdrag samt sammanvägda indikatorer per verksamhetsområde. Uppdragen har sin bakgrund i den politiska inriktningen som majoritetspartierna formulerat för mandatperioden 2015-2018. De sammanvägda indikatorerna redovisas i kommunfullmäktiges styrkort. De underliggande indikatorerna redovisas i respektive nämnds styrkort. Kommunstyrelsen Uppdrag Att ta fram en plan för ökning av förnyelsebar energiförsörjning till framtidens nya bostadsområden i Lidköping. Att i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden ta fram åtgärder som ökar resandet med kollektivtrafiken inom kommunen. Att ta fram ett visionsarbete kallat Lidköping 2030. Visionsarbetet ska beröra tre områden: - Personalförsörjning inför 2030 - Staden och landsbygdens utveckling efter 2030 - Framtidens näringsliv Att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden ta fram ett förslag som utvecklar samarbetet mellan Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulle, Kultur- och Fritidsnämnden samt andra verksamheter inom besöksnäringen och som bidrar till en ökad besöksnäring samt förlänger besökssäsongen. Att ta fram en strategi med uppsatta jämställdhetsmål som kan användas i budget- och verksamhetsmål samt kan vägleda kommunens jämställdhetsarbete. Att genomföra en översyn av kommunens politiska arbetsformer och organisation som bidrar till att demokratin och delaktigheten utvecklas. Att i samverkan med berörda nämnder ta fram förslag och åtgärder som motverkar hemlöshet och för dem som står utanför bostadsmarknaden. 9
Uppdrag och sammanvägda indikatorer Barn- och skolnämnd Uppdrag Barnomsorgen ska hålla hög kvalitet och ha god tillgänglighet. Barngruppernas storlek ska på sikt minskas. Elever ska trivas och känna trygghet i skolan. De elever som behöver särskilt stöd ska få detta i tillräcklig omfattning. Elevhälsan ska stärkas. Fler ungdomar ska bli behöriga till gymnasieskolan. SI Förskola och skolbarnomsorg Antal barn per årsarbetare i förskolan (kommunal) Antal barn per årsarbetare inom skolbarnomsorgen (kommunal) Andel högskoleutbildad personal förskola med pedagogisk högskolekompetens Andel högskoleutbildad personal fritidshem med pedagogisk högskolekompetens Kund/Brukarnöjdhet, Andel helt nöjda förskola/fritidshem Nettokostnadsavvikelse förskola inkl. öppen förskola, (%) SI Grundskola Andel elever i åk 6 godkända på nationella prov i svenska Andel elever i åk 6 godkända på nationella prov i matematik Andel elever i åk 6 godkända på nationella prov i engelska Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel Andel behöriga till gymnasieskolans program (yrkesprogram), exkl. nyanlända Genomsnittligt meritvärde åk 9 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (kommunala) Antal elever per lärare Elever i åk 8 - elevernas syn på skolan och undervisningen (trygghet, trivsel) Kund/Brukarnöjdhet Nettokostnadsavvikelse grundskola inkl. förskoleklass (%) Utbildningsnämnd Uppdrag Eleverna ska känna trygghet i skolan. Alla elever ska gå ur skolan med godkända betyg. Säkerställa att alla elever, utifrån sina olika förutsättningar, ska få en likvärdig utbildning, i såväl gymnasieskola som i vuxenutbildning. Öka samverkan med högskolor/universitet/företag/organisationer/verksamheter inom respektive kunskapsområde. SI utbildning Andel elever som blir antagna på sitt förstahandsval (könsuppdelat) Andel övergångar till högskola inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet Andel ungdomar som etablerat sig på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning Andel lärare med lärarlegitimation eller lärarexamen Kund/brukarnöjdhet, Campus och DLG Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) 10
Uppdrag och sammanvägda indikatorer Vård- och omsorgsnämnd Uppdrag Långsiktigt säkerställa att ge de äldre: - Äldreomsorg utifrån individuella behov - Inflytande och möjlighet att påverka det egna boendet samt service - Brukarnas valmöjlighet och inflytande ska öka Stöd och service till personer med funktionsnedsättning ska utgå från varje persons behov och önskemål. Omvårdnad och pedagogiskt stöd ska erbjudas för att möjliggöra personlig utveckling. Individuella genomförandeplaner ska upprättas för att möjliggöra delaktighet och livskvalité i samhället på ett jämlikt sätt. Att i samverkan med Social och arbetsmarknadsnämnden ta fram förslag och åtgärder som förbättrar informationen till brukare och anhöriga så att delaktigheten ökar i planering av boende och vård. SI äldreomsorg Väntetid till särskilt boende Antal vårdpersonal som en vårdtagare möter under 14 dagar Kund/Brukarnöjdhet, helhetsbedömning hemvård Kund/Brukarnöjdhet, helhetsbedömning särskilt boende Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) SI funktionsnedsättning Nettokostnadsavvikelse LSS, % Kund/brukarnöjdhet Självbestämmande (inflytande) Funktionshinder - Bostad med särskild service, LSS - Daglig verksamhet, LSS Social- och arbetsmarknadsnämnd Uppdrag Utslagning från arbetsmarknaden ska förhindras genom tidiga insatser. Förebygga och minska negativa konsekvenser av alkohol- och drogmissbruk. Öka samverkan med olika myndigheter och mellan förvaltningar. Öka möjligheterna för människor med funktionshinder eller långtidsarbetslösa att komma i arbete. SI Social och arbetsmarknad Kund/Brukarnöjdhet Andel ungdomar (13-21) som ej återaktualiserats inom 1 år Andel vuxna (21-) som ej återaktualiserats inom 1 år Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) Kultur och fritidsnämnd Uppdrag Idrott- fritids- och kulturkommunen i Lidköping ska erbjuda ett utbud som är tillgängligt för alla. Badhuset ska fortsatt underhållas i syfte att drift säkerställs. SI Kultur och Fritid Hur medborgarna ser på sina möjligheter att utöva fritidsintressen Kundnöjdhet Nettokostnad, kr/inv fritid Nettokostnad, kr/inv kultur 11
Uppdrag och sammanvägda indikatorer Samhällsbyggnadsnämnd Uppdrag Strandmiljön vid Framnäsbadet ska rustas upp och en långbrygga ska påbörjas. Säkerställa och utveckla Råda Ås som rekreations- och friluftsområde. Utveckla cykel- och promenadstråk. Förbättra belysningen av promenadstråk och uppehållsplatser. SI Samhällsbyggnad Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner Kommunens skogsinnehav Antal kilometer gång- och cykelväg Kundnöjdhet Kostnad i förhållande till rikets snitt och jämförbara kommuner kr/inv - Nettokostnad gator, vägar, parkering samt parker kr/inv. - Nettokostnad fysisk- och teknisk planering, bostadsförbättringar kr/inv. - Nettokostnad miljö, hälsa, myndighetsutövning kr/inv. Teknisk servicenämnd Uppdrag Arbeta för ökad digitalisering för privatpersoner, näringsliv och kommunal verksamhet. Lidköping Bredband ska skapa hållbara och demokratiska förutsättningar för att möta människors behov av snabbt bredband och stabila mobila tjänster (TV, Telefoni, Datatrafik) av god kvalitet. Lidköping Bredband ska via stadsnätet kunna erbjuda tjänster för kommunala verksamheter såsom fastighetsövervakning av kommunala byggnader, E-hemtjänst inom Vård och Omsorg, mätvärdesinsamling för El och vatten. Arbeta fram en tydlig klimatstrategi för att anpassa vår tekniska infrastruktur för att möta framtida klimatförändringar. Långsiktig planering för energieffektivisering inom den egna verksamheten. Verka för hållbar resursanvändning så att Lidköpings kommun avancerar i avfallstrappan. SI Teknisk service Andel medborgare som är nöjda med kommunens system för avfallssortering Vattenkvalitet Kundnöjdhet Avbrottstid i elnätet i förhållande till antalet kunder Andel akut underhåll Miljö- och byggnämnd SI Miljö och bygg Handläggningstid byggärenden delegationsbeslut Handläggningstid byggärenden nämndbeslut Handläggningstid miljö-hälsa ärenden delegationsbeslut Handläggningstid miljö-hälsa ärenden nämndbeslut Handläggningstid strandskyddsärenden delegationsbeslut Handläggningstid strandskyddsärenden nämndbeslut Kundnöjdhet 12
Uppdrag och sammanvägda indikatorer Intern service Uppdrag Fastighet prioritera underhåll för långsiktig ekonomisk hållbarhet. Kost i samverkan med berörda nämnder förbättra matupplevelsen. Att tillsammans med berörda nämnder fortsätta arbetet med att implementera tillagningskök i den takt ekonomin tillåter. Maten ska lagas från grunden så nära kunden som möjligt med bra råvaror. Andelen inhandlade miljömärkta livsmedel och FairTrade-produkter ska öka i kommunen. SI - Intern Service Andelen miljömärkta livsmedel och Fairtrade av totala mängden livsmedel (mätt i kr) handlat av grossist Kundnöjdhet Pris i jämförelse med mätbara kommuners snitt: - Kost - Städ - Fastighet Underhållsindikator: Andel värdebehållande underhåll i relation till totalt utfört underhåll 13
Ekonomisk omvärldsanalys Ekonomisk omvärldsanalys Källa: SKL:s ekonomiska rapport maj 2018. Rapporten i sin helhet finns att läsa på SKL:s webbplats www.skl.se Kommunernas ekonomi Konjunkturen i Sverige är mycket stark - BNP i världen beräknas öka med kraftiga 3,9 procent i år och nästan lika mycket nästa år. Även i EU är till växten starkare än den varit hittills under återhämtningsfasen efter den senaste finanskrisen. Läget i världen är samtidigt osäkert och utvecklingen kan ta olika riktningar. Brexit kan komma att påverka den ekonomiska utvecklingen, liksom USA:s handelspolitik. Konflikthärdar i Mellanöstern, Asien och Afrika påverkar den geopolitiska och ekonomiska situationen i världen. Sverige har haft många år med stark ekonomisk tillväxt och ligger före EU i konjunkturcykeln. Här är högkonjunkturen påtaglig, och arbetskraftsbristen stor, främst inom offentlig sektor. Bristen på arbetskraft är en starkt begränsande faktor för fortsatt stark tillväxt. SKL räknar med att skatteintäkterna i kommuner, landsting och regioner kommer att öka betydligt långsammare de kommande åren än de har gjort under de gångna åren. Orsaken är främst att antalet arbetade timmar inte kommer att kunna fortsätta öka i samma takt som hittills. Orosmoln i kommunernas ekonomi Trots de starka ekonomiska resultaten har det finansiella sparandet i kommunerna varit negativt. Det innebär att kommunerna har förbrukat mer pengar än de har fått in på grund av den höga investeringstakten, som år 2020 beräknas vara dubbelt så hög som den var 2008. Det har också lett till att kommunernas lån har ökat med 26 procent sedan 2012. Asyl- och flyktingmottagandet har också påverkan på kommunernas ekonomi och verksamheter. Många kommuner med ett stort mottagande har tillfälligt stärkt ekonomin, som en följd av att den statliga ersättningen överstigit de kostnader de haft hittills medan andra kommuner inte har fått full kostnadstäckning för sitt mottagande. Gemensamt för alla kommuner är den osäkerhet som effekterna av flyktinginvandringen har på de kommande årens ekonomiska utveckling. Ytterligare en osäkerhet är vad som händer inom LSS-området. Även här har konsekvenserna varit olika mellan kommunerna. Till följd av Högsta Förvaltningsdomstolens och Försäkringskassans bedömningar har många kommuner fått betydande kostnadsökningar för personlig assistans när kommunen fått ta kostnader som tidigare staten har tagit. Lagstiftningen är otydlig och öppnar för olika tolkningar. Det kommer att dröja tills tidigast 2020 innan effekterna av den pågående LSS-utredningen kan få genomslag. Framtidens välfärdsutmaningar Välfärden har stora investerings- och rekryteringsbehov. De stora kullarna under 1940-talet gör att andelen äldre i befolkningen nu ökar. Genom höga födelsetal och invandring ökar dessutom andelen barn och unga. Infrastruk- 14
Ekonomisk omvärldsanalys turen byggdes till stor del under 1960 1980-talen och står nu inför betydande restaurerings- och nybyggnationsbehov. 1990-talets ekonomiska kriser innebar låga skatteintäkter till kommuner och landsting, samtidigt som behoven ökade. Utrymmet för investeringar och underhåll minimerades och har därefter inte kommit upp till nödvändig nivå förrän på 2010-talet, efter finanskrisen. I kombination med ett stort mottagande av asylsökande, framförallt under 2015, bidrar bidar detta till att de demografiskt betingade behoven och investeringsbehoven nu och under några år framöver kommer att vara mycket höga. Investeringarna i kommuner, landsting och regioner har ökat och kommer att ta ett allt större utrymme av resurserna. Behovet av att bygga förskolor, skolor, sjukhus och va-system är mot den här bakgrunden stort, liksom att öka effektiviteten i nyttjandet av redan befintliga lokaler, exempelvis genom ny teknik. Bland annat behöver kommunerna bygga en bra bit över 1000 skolor och förskolor fram till 2021. Det är en ökning av det totala beståndet med mer än 10 procent. I och med konkurrensen om arbetskraft drar byggprocesserna allt längre ut på tiden och kostnaderna har ökat. Stora rekryteringsbehov Det höga demografiska trycket kommer främst från att antalet barn, unga och äldre ökar snabbt, samtidigt som andelen i arbetsför ålder ökar betydligt långsammare. Det sker samtidigt som en stor grupp läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal nyligen har gått i pension. Detta bidrar till hög belastning i sjukvården, som en större andel unga nyanställda ska hantera. Inom kommunerna syns det främst när det gäller bristen på pedagogisk personal, samhällsbyggnadsteknisk personal och socialsekreterare. På längre sikt bidrar invandringen positivt till sysselsättningen och utan invandring skulle arbetskraften minska de kommande åren. Totalt sett kommer rekryteringsbehoven att öka. Skulle kostnaderna och antalet anställda fortsätta öka i samma takt som nu, det vill säga snabbare än de demografiska behoven, skulle hela nettoökningen av arbetskraften fram till 2025 behöva gå till kommunsektorns verksamheter. Det är inte ett realistiskt scenario, varför SKL har ändrat sina beräkningar jämfört med tidigare och räknar nu med att resurserna ökar i takt med demografin. Även ett oförändrat välfärdsåtagande ställer stora krav på kommuner, landsting och regioner. Fram till 2025 behöver antalet sysselsatta öka med 124 000 personer för att bibehålla dagens verksamhetsnivå. Den totala netto ökningen av sysselsättningen fram till 2025 beräknas vara cirka 207 000, varför kommuner, landsting och regioner skulle behöva rekrytera 60 procent av den ökade nettosysselsättningen. Framtidens uppdrag: att klara kompetensförsörjningen och välfärdens kvalitet För att lyckas med de omställningar som måste göras krävs: Bättre utnyttjande av teknikens möjligheter Många tjänster inom välfärdsverksamheterna och processer inom de flesta yrken, kan göras bättre och mer kostnadseffektivt genom att använda digitaliseringens möjligheter. Ökad samverkan Samverkan måste öka mellan kommuner och mellan landsting och regioner. Det finns många uppgifter som kan utföras i samarbete för att hålla ned kostnaderna och höja kvaliteten i välfärdstjänsterna. Den möjligheten kommer att kunna realiseras bättre med den nya lagen om samverkan, som antas träda i kraft i juli 2018. 15
Ekonomisk omvärldsanalys Statlig styrning utifrån lokala behov De senaste åren har inneburit en kraftig ökning av de riktade, detaljreglerande statsbidragen, medan de generella har minskat som andel av de totala statsbidragen. Det har medfört ökad ineffektivitet och har gjort det svårare att styra, utveckla och förändra verksamheterna. Den statliga styrningen behöver i betydligt högre grad utgå från de lokala behoven för att nå önskad effekt. SKL föreslår att statsbidragen till skolan blir mer utvecklingsinriktade och att statsbidragen till sjukvården blir mer långsiktiga och strategiska. Rekryteringsstrategier för välfärdsjobben Kommuner, landsting och regioner arbetar redan idag med olika rekryteringsstrategier för att möta de demografiska utmaningarna, minska rekryteringsbehovet och öka arbetsgivarnas attraktionskraft. Arbetet med strategierna exempelvis att förlänga och vidareutveckla arbetslivet, se heltidsarbete som norm och att använda kompetens på ett smartare sätt kommer att fortsätta bidra till att utveckla välfärden. Källa: SKL, april 2018 Långtidsprognos för Lidköpings kommun Lidköpings kommun står inför betydande utmaningar i likhet med övriga kommuner i landet. Den demografiska utvecklingen kommer att innebära påfrestningar på kommunens ekonomi, främst utifrån att ökade behov finns inom flertalet verksamheter, samtidigt som kommunen har ett ambitiöst investeringsprogram framför sig. Nuvarande modell med målgruppspeng kopplat till vissa verksamheter, riskerar att generera alltför stora belopp utifrån att kostnaderna måste finiansieras genom skatteintäkter, statsbidrag och taxor och avgifter. Befolkningsprognos Kommunens befolkning beräknas enligt senaste prognos (april 2018) att fortsätta öka med knappt 300 personer per år. Sveriges kommuner och landsting pekar på den effekt befolkningens sammansättning kommer att ha på den kommunala ekonomin. Lidköpings kommun är inget undantag. Störst relativa förändring sker bland de riktigt gamla där ökningen är markant och långvarig. Även bland de yngre åldrarna ser vi samma mönster som på riksnivå. Det innebär att det kommer att krävas en betydande verksamhetsutveckling för att kunna möta dessa gruppers ökande behov inom de ekonomiska ramar som finns. Liksom för riket innebär den demografiska förändringen att försörjningskvoten ökar från 0,78 till 0,89 från 2017 till 2031. Vikten av att arbeta förebyggande och med tidiga åtgärder för att minska behovet av långvariga och resurskrävande insatser kan inte nog betonas. Försörjningskvot Lidköpings kommun 16
Ekonomiska planeringsförutsättningar Ekonomiska planeringsförutsättningar Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning Kommunalskatt De kommunala skatteintäkterna beror på hur skatteunderlaget utvecklas. Skatteunderlagets utveckling består i huvudsak av två komponenter; antalet arbetade timmar och timlönen. Skatteunderlaget beräknas på riksnivå. De prognoser som kommit under våren från SKL, ESV (ekonomistyrningsverket) och regeringen skiljer sig åt något, men har det gemensamt att de pekar på en avmattning av skatteunderlagets tillväxt jämfört med 2017. Regeringen är mer positiv än ESV och SKL för 2019 och 2020 vilket beror på en mer positiv syn från regeringen på sysselsättningsutvecklingen, både vad gäller konjunkturläget och potentiella timmar. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2017 2018 2019 2020 2021 2017-2021 SKL, apr 4,5 3,8 3,2 3,1 3,7 19,6 Reg, apr 4,5 3,6 3,9 3,7 3,5 20,8 ESV, apr 4,5 3,4 3,5 3,2 2,9 18,8 SKL, feb 4,5 3,3 3,2 3,1 3,6 19,1 Beräkningarna i denna rapport bygger på den prognos för skatteintäkter och statsbidrag som SKL redovisade i april 2018. Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skattekraft som garanterar att alla kommuner respektive landsting får ett i stort sett lika stort skatteunderlag per invånare. Staten skjuter här till medel som garanterar alla kommuner 115 procent av rikets medelskattekraft (förenklat uttryckt). Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningssystemet syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner, så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Systemet bygger på en rad olika parameter som tillgänglig statistik över befolkningsmässiga, sociala och geografiska skillnader mellan kommunerna. För Lidköpings kommun budgeteras skatteunderlaget och den kommunalekonomiska utjämningen följande belopp: Belopp i mnkr Prognos 2018 2019 2020 2021 Skatteintäkter 1 827,8 1 878,0 1 924,4 1 989,1 Inkomstutjämning 305,6 318,4 333,2 345,8 Kostnadsutjämning (inkl regleringsavg) -59,8-46,2-30,7-31,8 Utjämningsbidrag LSS 22,0 24,5 24,7 24,9 Fastighetsavgift 79,7 81,9 81,9 81,9 Generella statsbidrag från staten 13,8 9,9 5,9 Summa 2 189,1 2 266,5 2 339,4 2 409,9 SKL presenterar 5-6 skatteprognoser per år. Förändringar mellan prognoserna beror på att nya beräkningsförutsättningar läggs in såsom förväntad tillväxt i skatteunderlaget, uppdaterad information om befolkningsutvecklingen och liknande. Dessa förändringar brukar enbart marginellt påverka prognosen. Det som däremot kan ha större påverkan är budgetpropositionen som kommer i september. 17
Ekonomiska planeringsförutsättningar Skattesats Skattesatsen i Lidköpings kommun uppgår till 21,26 kronor. Denna rapport baseras på denna skattesats. En förändring av skattesatsens storlek med 10 öre motsvarar 8,8 mnkr i 2019 års nivå. Finansiella intäkter och kostnader Belopp i mnkr 2019 2020 2021 Kapitalförvaltningen 65,1 65,1 65,1 Övriga finansiella intäkter 1,2 1,2 1,2 Borgensavgift 6,4 6,9 7,4 Administrativ avgift internbanken 1,0 1,0 1,1 Ränteintäkter internbanken 13,4 25,0 34,0 Summa finansiella intäkter 87,1 99,2 108,8 Räntekostnader kommunen -13,3-26,8-38,0 Övriga finansiella kostnader -4,7-5,5-7,5 Administrativa kostnader internbanken -1,0-1,0-1,0 Räntekostnader internbanken -13,4-25,0-34,0 Summa finansiella kostnader -32,3-58,4-80,7 Finansnetto 54,7 40,9 28,1 Finansiella intäkter Finansiella intäkter utgörs till största del av utdelningar från och värdeuppgång av kommunens fondplaceringar. Enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige 2010-06-01, ska budgeten för kapitalavkastning baseras på ursprungligt placerat kapital reducerat med avsättningar för pensioner. I driftsbudgeten ligger en förväntad avkastning på 65,1 mnkr från kapitalförvaltningen. De 65,1 mnkr motsvarar cirka 2,5 procent av nuvarande marknadsvärde, vilket är i enlighet med målsättningen för kommunens långsiktiga medelsförvaltning inom riktlinjen för finansiella placeringar. Övriga finansiella intäkter består av utdelningar från kommunens helägda bolag, ränteintäkter samt övriga intäkter. Övriga finansiella kostnader består i huvudsak av finansiella kostnader för pensioner. Krediter och räntekostnader kommunen Kommunen började 2008 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. De totala krediterna uppgick till 1 175 mnkr i december 2017. För att beräkna räntekostnaderna har antagandet gjorts att 80 procent av investeringarna kommer att genomföras det år de ligger i planen. Enligt tidigare erfarenheter kan denna nivå vara rimlig. Ränteantaganden har gjorts utifrån nuvarande skuldportföljs fördelning och kommande upplåningsbehov. Kommunens räntekostnader beräknas till 13,3 mnkr år 2019, 26,8 mnkr 2020 och 38,0 mnkr 2021. Kalkylen baseras på en ökad upplåning om 330 mnkr för 2019, 337 mnkr år 2020 samt 267 mnkr år 2021. Den kraftiga ökningen av kommunens räntekostnader grundar sig på en ökad upplåning och att ränteläget förväntas ha nått botten och att räntorna under perioden förväntas stiga. I beräkningen av det upplåningsbehov som finns har antagandet gjorts att inget kapital tas ut från kapitalförvaltningen. Intäkter och kostnader internbanken Ränteintäkter internbanken avser de intäktsräntor som kommunen erhåller från de kommunala bolagen på de reverser som finns upprättade mellan kommunen och respektive bolag. Dessa motsvaras av de verkliga kostnaderna för upplåningen. Kommunens internbank finansieras till största del genom de avgifter som bolagen betalar för tjänsten internbank. Avgiften för bolagen är idag 0,10 procent men föreslås från 2019 sänkas till 0,05 procent. Då avgiften beräknas på upplåningsvolymen och denna volym beräknas öka är det rimligt att sänka den procentuella avgiften så att den motsvarar den faktiska kostnaden. Intäkterna för administrativ avgift uppgår i kalkylen ovan till 0,96 mnkr för år 2019, 1,04 mnkr år 2020 och 1,20 mnkr år 2021. Kostnaderna för internbanken omfattar 1,4 mnkr och avser personalkostnader och övriga omkostnader, som till exempel system- och rådgivningsstöd, för internbankens arbete. Mellanskillnaden mellan det bolagen betalar i administrativ avgift och internbankens totala kostnad är kommunens del av kostnaderna för internbanken. 18
Ekonomiska planeringsförutsättningar Borgensavgift Kommunen kan gå i borgen för ett kommunalt bolag eller en förening som verkar inom en verksamhet som kommunen normalt verkar inom. Kommunen erbjuder en finansiell säkerhet för gäldenärens lån och ikläder sig fullt betalningsansvar vid ekonomiska problem hos gäldenären. En borgensavgift är en avgift som borgenären tar ut som kompensation för den risk som borgenären, det vill säga kommunen, utsätter sig för. Borgensavgiften ska även täcka och neutralisera det stöd som kommunen genom sin styrka ger sina bolag som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Samtliga kommunala bolag omfattas av EU:s konkurrensdirektiv. För bostadsbolaget gäller dessutom lagstiftningen om kommunala bostadsaktiebolag (den så kallade Allvill lagen ). Denna lagstiftning förtydligar EU:s konkurrensdirektiv för kommunala bostadsbolag. Borgensavgiftens storlek för 2018 framgår nedan. Förändring föreslås för 2019-2021 efter att en översyn av avgifterna gjorts med externt stöd. Borgensavgift beräknas på utnyttjat kreditutrymme. Bolag Borgensavgift 2018 Borgensavgift 2019-2021 AB Bostäder i Lidköping, % 0,25 0,30 Lidköping Energi AB, % 0,15 0,40 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB, % 0,25 0,35 Lidköping Hovby Airport AB, % 0,25 0,35 Krympande finansnetto I takt med att kommunen lånar upp medel för att genomföra de stora investeringar som beslutats påverkar detta finansnettot negativt. Det utrymme som tidigare kunnat användas för kommunal drift tas i högre grad i anspråk för att betala räntor på kommunens skulder. I en situation där ränteläget troligen kommer att vara lågt men stigande, blir effekten att kostnaderna stiger snabbt. Under perioden 2019-2021 kommer räntorna på kommunens lån att stiga från 13,3 mnkr till 38,0 mnkr. I kommande investeringsbeslut är det av yttersta vikt att investeringsvolymen minskar och närmar sig den nivå som kommunen klarar att självfinansiera, det vill säga omkring 200 mnkr per år. Beräkningsförutsättningar I tabellen nedan finns en sammanställning över de beräkningsförutsättningar som ingår i budgetförslaget för 2019-2021. Beräkningsförutsättningar SPB 2019-2021 2019 2020 2021 Personalkostnadsökningar, % 3,3 3,3 3,3 Personalomkostnader, PO-pålägg, % 39,17 39,17 39,17 Inflationsuppräkning intäkter, % 2,0 2,0 2,0 Inflationsuppräkning övriga kostnader, % 1,5 1,5 1,5 Externa hyror, uppräkning % 3,2 2,7 2,7 Interna hyror, uppräkning % 2,3 2,8 2,6 Internränta, % 1,5 1,5 1,5 Ränta, externa lån, % 0,7 1,2 1,5 Elpris, öre/kwh (inkl skatt och nätavgift, exkl moms) 69,9 70,43 70,43 Volymförändringar i verksamheterna, målgruppspeng Styrmodellen omfattar en metod för att justera nämndernas budgetramar efter demografiska förändringar, så kallade målgruppsförändringar. Beräkningarna utgår från statistiska centralbyråns (SCB:s) årliga befolkningsprognos för kommunen. Från och med strategisk plan och budget 2017-2019 justeras antalet i respektive målgrupp för det antal som beräknas enligt prognosen till den sista december respektive år redan från årets början. I tidigare budgetar har volymförändringarna antagits slå igenom fullt ut vid årets slut och budgetjustering gjorts året efter. För LSS-insatserna inom vård- och omsorg ingår även en prognos över förändrat antal insatser 2018 som ersätts från och med 2019. Det innebär att ersättning för förändrade volymer blir tidigarelagd med ett år. Budgeten är ökad med 10 mnkr 2019, 2020 och 2021 som en effekt av prognosen. 19
Driftbudget 2019 och plan 2020-2021 Nämnd Förändrat antal individer/insatser som ingår i beräkningen Budgetpåverkan respektive år, tkr 2019 2020 2021 2019 2020 2021 Barn- och skola -13-29 69-1 196-2 587 6 513 1-5 år -14-16 18-1 291-1 476 1 660 Delsumma barnomsorg -14-16 18-1 291-1 476 1 660 6 år 0-3 0 0-160 0 7-15 år 1-10 51 95-952 4 853 Delsumma förskoleklass och grundskola 1-13 51 95-1 112 4 853 Utbildning -12-1 26-1 212-101 2 627 Vård- och omsorg, äldre -44-58 83-3 917-4 156 1 892 65-79 -29-42 23-33 -48 26 80-89 3 3 67 154 154 3 436 90- -18-19 -7-4 037-4 262-1 570 Vård- och omsorg, LSS- insatser 15 15 15 15 124 15 124 15 124 Social- och arbetsmarknad LSS-insatser 1 1 1 201 201 201 Boendestödsinsatser SAN 11 11 11 1 635 1 635 1 635 Summa budgetpåverkan 10 635 10 116 27 992 Driftbudget 2019 och plan 2020-2021 Budgetramar per nämnd 2019-2021, tkr 2019 2020 2021 Kommunfullmäktige 4 664 3 427 3 493 Revision 1 649 1 678 1 709 Lönepotten under KS 90 100 149 046 196 046 Överförmyndare 3 964 3 983 4 102 Kommunstyrelse 101 035 100 271 101 751 Intern service 4 019 2 019 2 019 Vård och omsorgsnämnd 679 174 680 042 678 569 Barn och skolnämnd 769 628 773 310 777 151 Utbildningsnämnd 206 543 208 443 208 163 Social och arbetsmarknadsnämnd 190 898 192 453 192 593 Samhällsbyggnadsnämnd 103 432 107 736 108 728 Teknisk servicenämnd 5 700-3 300-2 600 Kultur och fritidsnämnd 106 445 106 334 105 810 Miljö och byggnämnd 656 668 680 Räddningsnämnd 29 668 30 591 31 339 Summa 2 297 575 2 356 701 2 409 553 Investeringsbudget 2019 och plan 2020-2021 Investeringarna har beretts under hösten 2017 för perioden 2019-2021 i en särskild process där kommunfullmäktige tog ett preliminärt beslut i december 2017. Under våren 2018 har eventuella kompletteringar och förändringar gjorts som sen ingår i kommunfullmäktiges beslut i juni om. Tabellen nedan redovisar hur investeringarna för 2019-2021 fördelar sig mellan skattefinansierade investeringar och taxefinansierade. De taxefinansierade investeringarna ligger inom ramen för teknisk servicenämnd, medan de skattefinansierade investeringarna är fördelade på kommunens övriga nämnder. Belopp i tkr 2019 2020 2021 Summa skattefinansierade investeringar 324 776 241 138 372 802 Summa taxefinansierade investeringar 250 500 447 400 232 100 Summa investeringar 575 276 688 538 604 902 20