Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren



Relevanta dokument
Salutogen miljöterapi på Paloma

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

Övning: Dilemmafrågor

Sociala berättelser 1

Storyline Familjen Bilgren

Motiverande Samtal MI med fokus på äldreomsorgen

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Plugga och må bra. Samtidigt.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

Uppstartskonferens den 4/ för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016

MI - Motiverande samtal

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

Framtidstro bland unga i Linköping

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla five

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Familjeinterventioner i ungdomsvården. SiS ungdomshem Folåsa Familjearbete familjer

Barn för bjudet Lärarmaterial

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Inför föreställningen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM

Finansierad av: Tell-Us

Samtal kring känsliga frågor

Standard, handlggare

Tillitsfull KLARTÄNKT

PALLA..! Tonårsförälder, känner du igen dig?

Pedagogiskt material till föreställningen

Systematiskt kvalitetsarbete

{ karriär & ledarskap }

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Hantering av problemskapande beteende

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

Diskutera i ert lag. Innehåll. Vårt lag 3 Laganda 4 Fair Play 5 Självkänsla 6 Kost och sömn 7 Målsättning 8 Attityd 9 Doping 10

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?

5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

5 vanliga misstag som chefer gör

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Samtal om tobak i skolan

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Likabehandlingsplan 2015/2016

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Likabehandling och trygghet 2015

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal

IHF FAMILJEBEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

Lösa konflikter som orsakar skada

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Få vardagen att fungera med utmanande barn

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

Lilla förskolepaketet

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Smakprov DIG SJÄLV. ur: KÄRLEKSBOMBA NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS

BASKET FÖR UNGA SPELARE

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Motiverande samtal (MI)

Barn idag och föräldrarollen

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Motivation för bättre hälsa

Transkript:

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren

Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling 15-15.45 Liv kommer in och pratar om skattningar 15.45-16 Vi avrundar och gör utvärderingar En längre paus på fm och en på em, däremellan bensträckare Copyright 2011 Familjeforum

Vem är Caroline? Auktoriserad socionom Marte meo-terapeut Pågående Steg 1-utbildning (Familjeterapi) Behandlare, handledare, utbildare i IHF Helsingborgare HIF-fantast Copyright 2011 Familjeforum

Vem är Mattias? Socionom FFT Behandlare, samordnare, utbildare i IHF Spelat riktig fotboll! IHF-fantast Copyright 2011 Familjeforum

IHF Familjesamtal Föräldrautbildande inslag Parsamtal Barn- och ungdomsbehandling

Ungdomsbehandlaren Ungdomsterapeut Barnets talesman Färdighetstränare Copyright 2011 Familjeforum

Förmåga att känna igen problem Tre vanliga brister hos antisociala ungdomar: 1. Kan inte skilja på sak och person 2. Ser inte när problemet uppstod 3. Ser inte konsekvenserna av sitt beteende

Asta Copyright 2011 Familjeforum

Teoretiska utgångspunkter viktiga för ungdomsbehandlaren Social inlärningsteori Systemisk grundsyn

Salutogena faktorer individ God social kompetens Självförtroende Självständighet Framgångsrik coping Intelligens och kreativitet Utveckling av intressen och hobbys Inre kontroll Impulskontroll Hög aktivitet och energi Optimism och framtidstro Och för Asta då?

Salutogena faktorer omgivning Hjälpa andra Betydelsefull annan person Tillitsfulla och intima relationer Klart definierade gränser och subsystem Positiv barn-föräldrarelation Klara regler Och för Asta då?

Orsaker till antisocialt beteende Individuella svårigheter Familjerelationer Samvaro med avvikande kompisar Skolsvårigheter Grannskap och närsamhälle Och för Asta då?

IHF-behandlingens tre faser Engagemangs- och kartläggningsfasen Beteendeförändringsfasen Generaliseringsfasen

Alliansskapande Börja ofarligt - ge ungdomen tid Sammanhangsmarkera Lyssna, acceptera och bekräfta Leta kompetens, intressen (resurser) Strukturera och informera Beröm och ha en uppmuntrande stil Behandlingen är ungdomens val Mål Humor

Inge hopp sök resurser - Tillfällen där ungdom lyckats/ styrkor och färdigheter hos ungdom - Styrkor hos familj/skola - Vänner/fritid - Leta glädjeperioder - Behandlarens kompetens - Mål i livet

Ingång till mål Jag har inte bett om någon hjälp av soc! Du känner dig tvingad in i det här. Du har inte valt detta själv Dom tror dom kan behandla folk hur som helst! Dom lyssnar inte på vad du vill Nej! Vad säger dina föräldrar? Det vet jag inte! Men vad säger dina föräldrar om att du skulle träffa någon från IHF-teamet? Varför ska bara jag ändra på mig!? Dom kan väl också ändra sig!

Tekniker Konkreta och mätbara mål Positivt formulerade Målformulering Hur kommer förändringen att märkas av dig och andra? Tecken? Mirakelfrågor Framtidsprat Skalfrågor Bekymmer = vilja till förändring

Att bryta ner till delmål förändring tar tid - Arbeta med ett eller två beteende i taget! Träning med behandlare I vilken situation ska man börja? Huvudmål: Att skaffa sig nya kompisar Att kolla av vem som Verkar schysst Vad prata vidare om? Ställa frågor Berätta om sig själv Ungdom utrycker Problem/svårighet Hur inleda samtal? Vad och hur ska man prata vidare om?

Dags för rollspel! Copyright 2011 Familjeforum

Genomförandeplan Detta är resultatet av kartläggningsfasen Styr behandlingsarbetet Utvärderas kontinuerligt Uppdateras regelbundet

IHF-behandlingens tre faser Engagemangs- och kartläggningsfasen Beteendeförändringsfasen Generaliseringsfasen

Beteendebeskrivningar Kräver konkreta frågor om beteenden: Vad hände? Vad gjorde han då? Hur reagerade de på det? Vad sa hon då? Vad gjorde du då? Och efter det? Vad hände med dig då? Vad hände sen?

Vilken funktion har beteendet? SITUATION Asta kommer hem till pappa och kräver pengar Asta kommer hem till pappa och kräver pengar BETEENDE Pappa ger Asta pengar Pappa ger Asta pengar KORTSIKTIGA VINSTER Asta blir nöjd Jag får pengar när jag kräver det Pappa blir arg på Asta Man kan få pappas uppmärksamhet genom att kräva

Vilken funktion har beteendet? Exempel: SITUATION Mamma tjatar och kritiserar Asta BETEENDE Asta ljuger eller ger falska löften KORTSIKTIGA VINSTER Slipper tjat och kritik Terapeut tjatar och moraliserar Du måste! Asta ljuger eller ger falska löften Slipper tjat och kritik

Kortsiktiga vinster Vad får jag för fördelar genom ett visst beteende? Vad blir jag av med genom ett visst beteende?

Att skapa och vidmakthålla motivation Förtroende Feedback - Förändring av livssituation möjlig - Sätt ord på färdigheter Förstärkning - Uppmärksamma små steg, positiva omformuleringar Förändring - Reflektera kring förändringar som följer ett förändrat beteende

Motiverande intervju - 4 principer 1. Visa empati - Acceptera, reflektera, uppmärksamma självmotiverande påståenden 2. Visa skillnaden mellan mål och beteende - vad vill du uppnå, - vad gör du nu, förändringsprat 3. Undvik argumentation och följ klientens motstånd reflektera, hjälp klienten att se andra alternativ, låt klienten själv hitta lösningar 4. Stöd självkompetens Inge hopp, visa att du tror på ungdomens egna förmågor, låt ungdomen känna att han själv är ansvarig för förändring

Att skolka FÖRDELAR NACKDELAR

Att avstå från att skolka FÖRDELAR NACKDELAR

Dags för rollspel! Copyright 2011 Familjeforum

Att hantera ungdomars känslor Jag behöver inte ha någon behandling Be ungdomen utveckla Bekräfta känslor. Låt ungdomen stanna i känslan Lägg ansvaret på ungdomen (undvik att bli känslostyrd!) Normalisera Problematisera, koppla till mål och val Nyansera Inge hopp Sammanfatta och lägg valet hos ungdomen

Problemlösning Vad är mitt problem? Vad vill jag? Hur vill jag lösa problemet? Vad har jag för alternativ? Brainstorma! Vad kommer att hända om jag väljer den ena eller den andra lösningen? För- och nackdelar? Vilket alternativ ska jag välja? Hur kan jag utvärdera hur det gick?

Social färdighetsträning

I vilka relationer skapas och vidmakthålls sociala färdigheter? Föräldrar Barn/ Ungdom Behandlare Kompisar Övrigt

Exempel på sociala färdigheter Förbereda sig Att lyssna färdigt Ögonkontakt Att säga vad man vill istället för vad som är fel Prata lugnt Att göra överenskommelser Att framföra kritik Att berömma Att ta emot kritik

Exempel på sociala färdigheter Att ta emot beröm Att visa tacksamhet Att reda ut problem Att lyssna Att ställa frågor Att prata sport, killar, tjejer, bio, musik, jobbiga föräldrar, bilar, kläder, lärare, mm Att ta kontakt med jämnåriga Att berätta lagom mycket om sig själv

Positiva kompisar Bristande sociala färdigheter / Antisociala färdigheter Copyright 2011 Familjeforum

Sociala färdigheter Positiva kompisar Bristande sociala färdigheter / Antisociala färdigheter Antisociala kompisar Copyright 2011 Familjeforum

Främja positiva fritidsaktiviteter Gränser/ stöd från familj, strategier/ hinder kring att påbörja/ engagera sig i en aktivitet, naturliga vinster av aktivitet Främja ökad kontakt med positiva kompisar Gränser/ stöd från familj, strategier/ hinder kring kompisumgänge, naturliga vinster av positivt umgänge

Bedömning av sociala färdigheter Vad är ungdomen bra på? Vad, när, hur ofta, hur förstå/vad gör omgivningen? När uppstår det problem? Vad, när, hur ofta, hur förstå/vad gör omgivningen? Hur hanterar han/hon gränser, beröm, samarbete, problemlösning, provokationer, stress, mm? Är beteendena obefintliga, sporadiska, frekventa?

Viktiga principer för inlärning av nya färdigheter Fokus på konkreta beteenden Stegvis utmaning börja med lättare problem! Synlig förändring ger motivation att fortsätta Filma Beteendeförändringar sker i små steg Spontant eller planerat Nya beteende måste förstärkas konsekvent Ge utrymme för träning tillsammans och hemuppgifter

Familjesamtal

Vad gör vi när ungdomar tar upp något som berör familjen? Bekräfta känslan Vad har ungdomen försökt göra tidigare? Hur har de olika försöken lyckats? Vad tänker du prova denna gången? Bekräfta intentionen och ansträngningarna Undersök tankar Normalisera Fråga om han/hon kan tänka sig att ta upp det i ett familjesamtal

Tror du att du skulle kunna ta upp detta igen nästa gång vi träffas i familjesamtal? -Avvakta och bekräfta det jobbiga i situationen Svar: Nej -Undersök hinder/möjligheter. Utmana! -Problematisera - vilka handlingsalternativ finns och vad blir resultatet av dessa? Svar: Ja -Förstärk! -Förbered upplägget inför familjesamtal

Ungdomsbehandlaren i familjesamtal - Coach till ungdomen Planera parallella interventioner med Familjebehandlaren Aktiv roll Förstärka och synliggöra det ungdomen gör bra/normalt i familjesamtalen Omformulera positivt Ge feedback under och efter familjesamtalen Försvara ungdomen i familjesamtalen

Dags för rollspel! Copyright 2011 Familjeforum

IHF-behandlingens tre faser Engagemangs- och kartläggningsfasen Beteendeförändringsfasen Generaliseringsfasen

Generalisering Hur kan vi på bästa sätt få ungdomen att använda sina nya färdigheter i nya situationer utan vårt stöd?

Generalisering Analys av riskbeteende Vilka riskfaktorer finns kvar? Tidigare tankar, känslor och beteende? För- /nackdelar kort- / långsiktigt Jämför nu och då Visa att du tror på ungdomen Stegvis utmaning Strategier vad har ungdomen lärt sig?

Generalisering/avslut Förbered i tid Uttalad ansvarsfördelning Hur gå vidare utan behandlare? Överföring till nätverk eller professionell Positivt avslut

Dilemman Som samordnare? Som familjebehandlare? Som ungdomsbehandlare? Copyright 2011 Familjeforum

Dilemman Dolda uppdrag från olika aktörer Parallellprocesser Dras in i föräldraangelägenheter Triangulering Avundsjuka Underlägsenhet Beroende Fixarrollen Beteende som stjäl fokus från terapi

Referenser MI - Miller.W.R, Rollnick.S ART- Goldstein.A, Glick.B Re-Pulse - Dobrin.G Social inlärningsteori - Bandura.A Systemteori - Mead.M, Bateson.G Salutogenes - Antonovsky.A, Cederblad.M, Hansson.K Lösningsfokus - Furman.B