Status Egenkontroll Klarar byggbranschen att leverera kvalité eller bara egenkontrolldokument? CMB 6 mars Rolf Jonsson och Christian Koch Finansierad av SBUF och CMB
Presentation: Christian Koch 2012- Professor byggproduktionsledning, Construction management Chalmers Tekniska Högskola 2007-2011 Professor teknologibaserad affärsutveckling Århus Universitet 1999-2007 Lektor i Byggproduktion, BYG-DTU. Danmarks Tekniske Universitet
Syfte Kartlägga och analysera nuläget kring hur egenkontrollen fungerar i byggandet. Båda i projektering och produktion baserat på de erfarenheter som finns En central fråga är även hur kvalité som element i företagens strategier och praxis förhåller sig gentemot. lagstiftningens krav Lagstiftningen ses som samhällets legitima behov for att säkerställa bra byggnation.
Metod 30 intervju: -Nyckelaktörer (Konstruktör, Arkitekt, Entreprenör (huvud kontor), Leverantör (6) -5 Projekt och platsbesök (platschefer, arbetsledare, underentreprenörer, kvalitetsanställd (22) -Kontrollansvariga (2) 12 granskningar av egenkontrollplaner (5 platser) Litteraturgenomgang
Byggplatsbesök Göteborg och omnejd 1. Nybygg lägenheter 2. Nybygg lägenheter 3. Ombyggnad Laboratorier och kontor 4. Nybygg lägenheter 5. Nybygg lägenheter
Byggplatsbesök exempel Intervju platschef Intervju underentreprenör Mark Intervju underentreprenör Betong Intervju underentreprenör Rörläggera
Resultat Företagets kvalitetstyrning och -utveckling <-> PBL baserad egenkontroll
Angreppssätt Kvalité som företagsstrategi Platschefen tar på sig rollen Hantverkarna kan själv
Kvalité som företagsstrategi Det är kopplet till ekonomi, efter 7-8 år [gjorde vi upp], totalekonomisk för företaget, der var ingen större avans, så tittar vi på timmar, [där är] låg debiteringsgrad, vi gör någonting fel, det är strukturfel, [vi användar] en massa timmar, de kommer aldrig upp det blev jo kopplad till kvalitet, va jobbar vi äntligen med och va ska vi göra. (nyckel intervju)
Företagets system Upplevs som (relativt) stärkt hos Konstruktör (dock öppenbara förbättringsmöjligheter) Arkitekt Leverantör Ett Entreprenörsföretag (1) En byggplats (av fem)
Företagets kvalitets system Upplevs som (relativt) svagt (fyra av fem platser) 3. Ombyggnadsprojekt 2.Nybyggnation lokal styrka via Platschef (PC) 4. Nybyggnation lokal styrka via PC 5. Nybyggnation - lokal styrka via PC
Vad företaget gör extra I 1. Projektövergripenda aktiviteter - Aktiv huvudkontorsavdelning för kvalitet - Erfarenhetsåterföring mellan platschefer 2. Aktiviteter i det enskilda projektet - Extra noggrann genomgång av kontrollplaner görs av en representant för kvalitetsavdelningen (klargör även ansvarsfördelning, arbetsmiljöfrågor) -Platschefer stöttar företagets kvalitetsstrategi fortsätter
Vad företaget gör extra II 2. Aktiviteter i det enskilda projektet - fortsat -Tvingar fram att UE förbereder sig (tvingar dem att tänka igenom egenkontrollplanen) -Kvalitetsronder på plats, ibland dröjer det dock 2 månader emellan varje runda - Erfarenhetsåterföring i slutskedet av projektet - Noggrann registrering av brister utförs av kvalitetsavdelningen i slutskedet. Och erfarenheten är att man hittar något i varje projekt.
Platschefen tar på sig rollen Platschef kommunicerar ifrån början att egenkontroll är på allvar Mallar anpassas konkret till bygget Det följs upp på plats och i pärmer - Men det görs, för at det är korrekt Källa: Sydsvenska Dagbladet
Platser Byggplats Styrkor Svagheter Strategi (-er) 1 Företagsstöd Ojämnt beteende av underentreprenörer 2 Ordning och reda Avhängig av egna kontakter 3 Liten byggplats, aktiv kvalitets uppföljning möjlig Entreprenör övertar färdiga handlingar ifrån andra. Svagt utfall i vissa avseenden, exempelvis saknas hela rum 4 Ordning och reda Platschef hired gun, svårt att koppla till företag 5 Ordning och reda Ojämnt beteende hos underentreprenörer Kvalitet som företagsstrategi Hantverkarna kan själv Platschef tar på sig rollen Oklar Ordning och reda (UE) Platschef tar på sig rollen Platschef tar på sig rollen. Hantverkarna kan själv
Hantverkarna kan själv Egenkontroll är en onödig pappersprodukt det är någonting beställeran vill ha. För de som ska bo i huset, är det mycket mer interessant att det är snyggt och välfungerande, än att det finns på papper huset blir inte bättre (intervju underenteprenör, 16 år i sitt företag)
Rapport 37 sidor Kommunicerande 2 cases Tvärgående diskussion Slutsatser Rekommendationer
Slutsatser Ingen presterar exellent -men att det är ok är inte tillräckligt? Hur hämtar vi de sista 8-10%? Varför gör inte företag kvalité till strategi? Skillnader tidige skeden < >sen (konsult <->entreprenör Huvud entreprenör, mindre egenproduktion, öker styringskrav gentemot UE Organiserad oansvarighet? Platschefen all by himself En svensk modell undergrävs? För samhället rör det sig om ekonomi och säkerhet
Ingen presterar exellent Det är gemensamt för alla att fel och brister förekommer, mer eller mindre frekvent. I ett fallstudie kunde vi konstatera både stora och små fel samt brister i projektet, trots en välskött egenkontroll i projektet och trots att man hade en aktiv kvalitetsavdelning på entreprenörens kontor. I ett annat fallstudiesåg vi den raka motsatsen, ett projekt som från början inte hade tillräckliga resurser och som fick större och mer kostsamma och omfattande fel och brister. Och på samma sätt fann vi små och större brister när vi gick runt på byggarbetsplatserna och besökte företagen.
Hur hämtar vi de sista 8-10%? Storleken på fel och brister förefaller sannoliken i samma storleksordning som konstaterats i tidigare utredningar, 8-10% (Apelgren et al 2005, Josephson & Hammarlund 1999). En bättre fungerande egenkontroll borde kunna åtgärda en stor del av dessa felkostnader med låga insatskostnader. Den ekonomiska potentialen i detta är gigantisk. Räkningen för dessa felkonstnader kommer att hamna hos beställaren och sedan hos slutkunden. Det synes därför vara en gemensam utmaning.
Varför gör inte företag kvalité till strategi? Det gör företagen i tidiga skeden också i et vist mån: Här förefaller det som om materialproduktionen fungerar bra ur kvalitetsperspektiv. Endast ett företag ur denna kategori. Projektörerna har en pragmatisk hållning. Man använder egenutvecklade system, men anser att nollfelsvisionen inte går att tillämpa. Man försöker undvika de stora dyra felen, men handlingarna innehåller många fel. Men: Det är anmärkningsvärt, att när det gäller produktion, så är bara ett entreprenadföretag redo till att integrera kvalité i affärsstrategin. Det förefaller oss märkligt att inte fler ser möjligheten i att argumentera för att undanröja fel och brister undvika felkostnader, samt öka värdet för kunderna.
Huvudentreprenör, mindre egenproduktion, öker styringskrav gentemot UE Kvalitetsprestanda är ett medvetet val av UE av huvudentreprenörens inköpsansvarige och/eller platschef. Det finns underentreprenörer som kan producera bra kvalitet både avseende produkt och i dokumentationen till beställeran. Men huvudentreprenören väljer ofta bort dessa eftersom han tycker det blir för dyrt. Där finns en stor utmaning i koordination och samordning. När huvudentreprenören har mindre egen personal på plats, måste tidigera informella koordinationer växlas mot mer formella, såsom reguljära samordningsmöten
Organiserad oansvarighet? Lagstiftningaktörer är distante, kontrollansvariga kontrollerar egenkontroll-systemet, mer än byggnaden, hantverkare låter andra registrere i egenkontrollmallerne.. I stort känns det som ingen är ansvariga i grunden. Man kan hävda att när olycksfall händer är det ordentlig svårt att lyfta fram vem som är ansvariga
Platschefen all by himself En möjlig pragmatisk position är att satsa på utveckling av kompetens och ledarskap bland nuvarande och nästa generations platschefer. Men en ensam champion har inte tillräckligt med resurser till att lösa alla ledarskapsutmaningar. Någon typ av lagledarskap är nödvändig.
För samhäll och företag I Är nuvarande nivåer på egenkontroller tillräckliga? Kan vi i byggbranschen ha en annan syn på egenkontroll än i övrig tillverkande industri? Eller måste samhället öka kraven på branschen genom ändrad lagstiftning, ta på sig en städenda roll? Samtidig kan ju företagen börja arbeta på hur man påtagligt kan reducera kvalitetsfelkostnaderna. Strategier för excellent, ultra hög kvalité, finns och de kan anpassas till byggföretagens projektverksamhet med hantverksbaserad produktion. Det innebär utveckling av en annorlunda företagskultur, vi måste bort ifrån en slarvig kvalitetskultur.
För samhäll och företag II Egenkontrollsystem, stödjer sannolikt den enskilde entreprenören i att hålla viss ordning och reda, men det är högst tveksamt om helheten och samordningen påtagligt förbättras. Därmed kan man resa frågan om egenkontrollen medverkar till att den svenska samarbetsmodellen undergrävs? Samhället har ett tydligt perspektiv avseende egenkontrollhälsa och säkerhet. Det finns flera undersökningar (Boverket 2010, Crocetti et al 2011) som pekar på att egenkontrollen inte heller fungerar i detta avseende (ras). Och det kan ifrågasättas om inte samhället även av ekonomiska skäl borde engagera sig mer i förbättrad egenkontroll. Detta är en delikat politisk balansfråga.
Rekommendationer I -Utveckla milstenskontroller för 25 %, 50 % och 75 % färdigställande. -Undersöka om 4D- och 5D-integrerade IT-system där egenkontrollen är integrerad, gör egenkontrollen bättre. -Utveckla mindre entreprenörer och underentreprenörers kompetenser i användning av och hantering av kvalitet. - Förbättra huvudentreprenörens inköpssystem och praxis och säkerställa att egenkontroll-kompetenser beaktas vid inköp. Långsiktiga inköpsavtal med UE kan utnyttjas till gemensamma kontinuerliga förbättringsprogram.
Rekommendationer II -Undersöka om ett nationellt rapporteringssystem, där byggföretagens prestanda kan mätas och jämföras, kan förbättra egenkontrollen. Detta kan underlätta beställarnas val av leverantörer med kvalitetsfokus och kan kompletteras med ett ekonomiskt motiveringssystem, där bra kvalité belönas. - Genomföra utvecklingsprojekt om excellent kvalité hos en entreprenör. Några entreprenörer presterar bra, men inte excellent i kvalitetsfrågan. Projekt kan sättas igång där exempelvis ett utvalt affärsområde, eller produktområde utvecklas till spjutspets för kvalitetsarbetet i ett företag. Systematisk datainsamling om kvalitetsprestanda och överföring av erfarenheter ifrån högkvalitetsproduktion inom andra branscher är elementer.
Rekommendationer III -Komparativa studier ifrån andra länder av bygg- och planlagar kan lyfta fram möjliga reformer i det svenska kontrollsystemet. Det är sällan att hela regleringen i ett annat land kan överföres till ett annat, men delar kan tänkas vara relevanta. Det gäller till exempel de nämnda tyska och danska erfarenheterna med så kallade oberoende erkända statiker med tanke på att allvarliga ras sannolikt beror på brister i byggnadsstatiken.
Tack! För er uppmärksamhet Och Tack till företag och personer som ställd upp!