Gesällprov. av Suzanne Lagerin. arbetet pågick under tiden april oktober 2015

Transkript

1 Gesällprov av Suzanne Lagerin arbetet pågick under tiden april oktober 2015 Mästarbrev godkänt februari 2016

2 Bakgrund Egentligen hade jag inte några planer på att göra ett gesällprov jobb fanns det ju ändå. Men någonstans väcktes tanken ändå, att ha gjort ett gesällprov är ju ett bevis på att jag behärskar mitt yrke och det ger mig en viss säkerhet. Kan man dessutom välja ett objekt med hög svårighetsgrad så kan man ju efter genomförandet ansöka om mästarbrev. För detta måste man ha varit verksam inom yrket (och drivit eget företag) i sex år. I mitt arbete som lärare inom möbeltapetsering skulle det också innebära fördelar. Dels för att jag vet hur det går till och dels för att jag kan peka på vad som är viktigt att kunna. Jag vill också kunna påverka mina elever att följa mitt exempel och göra gesällprov själva. För det är det jag vill att så många som möjligt tar chansen att göra ett gesällprov. En annan anledning är att jag vill verka för att höja statusen i branschen och visa vilket otroligt hantverk som faktiskt ligger bakom ett tapetserararbete. Fåtöljen Den fåtöljen jag valde hade jag tittat på länge och velat göra iordning, men den kändes så avancerad att jag inte ens vågade tänka tanken. Men så blev det aktuellt med att göra gesällprovet och då granskade jag den igen. Och insåg att den innehöll många av de moment som behövs för att uppnå den höga fsvårighetsgraden som krävs för att kunna söka ett mästarbrev. Plötsligt kändes det som en utmaning som jag ville ta mig an. Det var ett mästarbrev jag ville ha annars fick det vara! I original hade fåtöljen ett läderklätt galler i ryggen. Det bestämde jag mig för att byta ut mot kedrar i samma mönster vilket skulle bli en djuphäftning på fel håll. För övrigt tänkte jag göra den precis som den hade sett ut i sitt ursprung. Jag fotograferade min fåtölj såsom den såg ut och kompletterade med mina planer om vad jag skulle göra med den sedan skickade jag in en ansökan om att få använda den till ett gesällprov. Den godkändes och därmed kunde jag påbörja mitt arbete. Total tid för genomförandet av gesällprov inom möbeltapetsering är sex månader från det att stommen är avslagen. Det visade sig att den tiden behövde jag ta på mig för att färdigställa arbetet. Vid sidan av gesällarbetet hade jag ju mitt heltidsjobb som lärare och min egen, om än för studen, något blygsamma verksamhet.

3 Avslagning Jag började med att numrera och märka upp alla delar på skinnet innan jag klädde av den. Dessa delar skulle sedan mallas av för att sy ny skinnklädsel. Allt skulle också mätas upp för att kunna beräkna hur mycket läder jag behövde köpa in. Jag räknade ut att jag skulle behöva köpa in två hudar och valde ett naturgarvat anilinläder från Tärnsjö garveri. Jag mätte också alla höjder på resårer och stoppningar innan avklädseln (se skisser). Därefter klädde jag av fåtöljen bit för bit. Jag var noggrann med att fota allt för att kunna se och återskapa det jag tog bort. Dessvarre var stoppningarna inte bra referenser eftersom de var slarvigt gjorda och skulle definitivt inte duga i ett gesällarbete, så det var bara att tänka själv. Till min hjälp hade jag den orangea boken som i vår bransch betraktas som en bibel. Nar allt var avklätt fick jag börja med att se över stommen. Den hade spruckit på en del ställen. Här konsulterade jag snickar- och restaureringskunniga som kontrollerade mitt limningsarbete och bedömde att det skulle hålla. Dessutom måste jag fylla i alla gamla spikhål med lim och trästickor så att jag hade något att spika i på nytt. Benen var nedslitna och stämde inte riktigt i färgen till det nya lädret, varför jag slipade av den gamla ytbehandlingen, laserade dem mörka och la på en hårdvax. Sedan var det dags att börja arbeta på riktigt.

4 Resårhus Först skulle sadelgjorden på, den flätas och spikas på från undersidan. Därefter byggs resårhuset ovanpå sadelgjordarna. När jag bestämde höjder på resårerna hade jag användning av mina mätningar. Jag utgick från den färdiga sitshöjden och räknade baklänges och drog av stoppningarnas höjd och fick då ut vilken höjd mitt nya resårhus skulle ha. Utifrån det räknade jag ut resårernas fullhöjd och fick då ut hur många ringar mina resårer skulle ha. Resårerna måste böjas till och därefter sys på plats på sadelgjorden. Därefter dras de ner med resårsnöre och mäts in till rätt höjd. Jag gjorde en vanlig snörning som jag la in en hjärtsnörning i för att få stabilitet till de högsta resårerna och avslutade med en tysk översnörning. Tentråden böjde jag till med hjälp av en mall som jag gjort efter resårernas överdel, och satte fast. När resårhuset var klart var det dags för första granskningen. Det var viktigt att snörningen blev godkänd annars skulle jag inte få fortsätta mitt arbete. Den blev godkänd! Sits Uppepå resårerna skulle grundstoppningen redas på. Som botten för krollsprinten läggs en grundväv av linne på. Den sys fast med fyra fästpunkter i varje resår och tränsas sedan fast på tentråden. Därefter spikas väven fast mot stommen. Krollet reds på i stygn med linnegarn som jag sytt ovanpå grundväven. Grundstoppningen ska mäta tre cm i färdigt skick, här gäller det att ha känsla för hur mycket som ska redas i! Jag hade också att ta hänsyn till och beräkna framkanten som skulle bli en engelsk kant, dvs kanten ska gå utanför kantbotten som en tunga. Krollet binds ihop med en entränning (glesvävd entrådig väv) i linne och sys fast med genomdrag, dvs stygn som sys med en dubbelspets genom resårerna och tillbaks. Ovanpå grundstoppningen ska en överstoppning redas på. Den valde jag att göra i tagel och jag plomberade den engelska kantbotten genom att lägga ett tunt lager tagel runt kanten. En bomullsdomestik sys fast uppepå krollet och sträcks upp mycket hårt. Uppepå domestiken och under lädret placeras en bomullsvadd.

5 Rygg Först gjorde jag en vulst runt hela överkanten på stommen. Den ska stoppningen tonas ut emot och den ska markera avslutet på framryggens klädsel. Här möts framtyg och baktyg, i detta fall läder. Därefter började jag med framryggen. En bärande väv i linne spikas på stommen för att bära upp rygg och armstöd. Jag böjde och formade en tentråd som jag satte fast i stommen och sydde in i väven för att staga upp ryggen. Ryggens resåhus byggde jag på ungefär samma sätt som sitsens, men till skillnad från den måste varje resår snöras och mätas in var för sig. Hänsyn för svankens form måste tas redan nu, när man mäter in resårerna. Ovanpå detta resårhus gjorde jag båda stoppningarna, grundstoppning och överstoppning i tagel. Armstöd På armstödets innersida ovanpå den bärande väven läggs en tunn grundstoppning i tagel som täcks med en linneentränning och fästs med geomdrag som sys av mot armstödets överkant. Runt armstödsstommens framdel läggs en vulst som bildar en armstödssnäcka. Den sys av för att bli hård nog att hålla upp stoppningen och bilda armstödets framdel med veck ned mot chateausen. Vulsten blir en referens till höjden på armstödets resårer. Dessa placeras ut på armstödet sedan man med hjälp av papp och tentråd format armstödets stomme. Även ovanpå dessa resårer ska en grundstoppning på plats. Armstödet och ryggen sammanfogas i detta fall med överstoppningen som går från armstöd till armstöd. Överstoppningen stoppas till djuphäftning på mitten av ryggen och strålar ut mot kanterna med pipor. För att veta det färdiga måttet hade jag sytt ihop domestiken utifrån de mallar jag gjort av det gamla lädret. På så sätt tänkte jag att mallarna skulle passa att skära till det nya lädret från. Som tur var räknade jag rätt det kom att passa (även om det inte var så enkelt).

6 Klädseln När jag hade märkt upp läderdelarna, till den gamla klädseln sprättade jag upp sömmarna för att malla av dem. Det gamla lädret var ju format efter den gamla stoppningen och för att få det platt igen fuktade jag delarna lätt med vatten innan jag spände upp dem på papp. När de torkat kunde jag rita av delarna och skära ut till mallar som jag sedan överförde till mina hudar och klippte ut. Jag skar ut och sydde kedrar som jag sedan sydde fast mellan de utklippta smådelarna till ett sammanhängande läderstycke med armstöd och rygg i ett. Utanpå överstoppning och domestik la jag vadd som underlag till lädret. Lädret formade jag utanpå piporna och drog det på plats med hjälp av de isydda kederlinorna som jag stack igenom till baksidan med en stickard. Kederlinorna knöts ihop på baksidan för att kunna spännas och bilda djuphäftningen och pipstoppningen. Knappar drogs ned där kedrarna korsades på två ställen med fem (!) fästpunkter. Alla linor och lädret måste så småningom fästas fast i stommen. Därefter görs armstödens veck mot chateausen. Jag valde att göra tunna stråveck eftersom det blev snyggast och så var det från början. Nu skulle lädret på sitsen måttas in och sättas på plats. Sits och kantbotten sätts ihop med en keder emellan runt den engelska kanten. Sömsmåner och keder sys fast i stoppningen under den engelska kanten och kantbotten späns ned. En ny keder sätts fast mellan kantbotten och rampa. Denna spikas förvänd med fyllning och spikas slutligen under stommen. Bakryggen och ytterarmstöden mäts ut och sys ihop innan monteringen. Hela stycket passas in och spikas fast med tännlikor. När allt sitter på plats kan chateausen kläs för sig och placeras ovanpå inspikningarna för att dölja fastsättningarna av fram och bakläder. Allra sist klädde jag undersidan med en underspänning för att gömma sadelgjordarna och skydda resårhuset. Underspänningen fångar också upp damm och eventuella partiklar från stoppningen som kan ramla ner när man sitter på möbeln. Avslutningsvis När jag tittar på de tre bilderna på framsidan så kan jag konstatera att så här kan det vara när kunden lämnar in en möbel för omklädsel, den blir avklädd inpå bara stommen och därpå börjar tapetseraren om från början. Det kunden får när den hämtar sin gamla fåtölj är en helt ny möbel det vill jag berätta med den här utställningen. Jag är mycket stolt över att jag klarat av detta gigantiska arbete och över att jag nu är Mästare. Tack till Tärnsjö Garveri som sponsrade med halva kostnaden för lädret Nevotex som sponsrade med halva kostnaden för linnevävar