OMEP-nytt. Tidskrift för Svenska OMEP nr 1, Maj

OMEP-nytt Tidskrift för Svenska OMEP nr 1, Maj 2019 Nu har så till slut våren kommit till Sveriges långa land. Här i Göteborg blommar tulpaner, primula, körsbär, magnolia listan kan göras lång. All blomning exploderade med värme på upp till 25 grader och så nu regn på det med betydligt lägre temperatur som följd. Naturen säger TACK och vi sänder också en tacksamhetens tanke till Greta Thunberg och alla andra som engagerar sig för vår vackra natur och att den inte ska förstöras. Vi har den ju bara till låns och bör därför vara rädda om den! INNEHÅLL: Foto: Bibi Karlsson - Verksamhetsberättelser för Svenska OMEP och kretsarna - Rapport från en nationell enkät-undersökning om samarbetet mellan förskolan och BVC - Kretsarnas föreläsningar och aktiviteter - Rapport från årsmötet för nätverket för barnkonventionen I Svenska OMEP laddar vi inför kommande Europakonferens, med temat Education for sustainable development. Barnkonventionen ska diskuteras och den stora frågan där blir om den verkligen gäller för ALLA barn, till exempel barn på flykt? Konferensen och Europamötet är i Lissabon den 16-18 maj. Alla deltagande länder rapporterar om aktiviteter och annat som är på gång i sina respektive länder. Vi blir alltid också uppdaterade om pågående projekt. Det blir intressant att höra om. Den svenska delegationen består av Ingrid Engdahl (europaordförande och representerar inte officiellt Sverige) Bibi Karlsson, Shirin Fazel Zandy och Elisabet Nyleus. Några av oss tar tre veckor på oss att åka ner med tåg och kommer att passera en del riktiga smultronställen på vägen. Efteråt kan vi rapportera hur det fungerar att resa i Europa med tåg. Det känns oavsett som ett stort äventyr! Framför er har ni ett rykande färskt nummer av vår medlemstidskrift OMEP-nytt. Jag tror, att ni som jag, ska tycka att det finns mycket som är av stort intresse att läsa här. - MYCKET NÖJE! Önskar Bibi Karlsson, ordförande i Göteborgskretsen

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 2 RAPPORT FRÅN NÄTVERKET FÖR BARNKONVENTIONENS ÅRSMÖTE 28 MARS 2019 Resultat från Hearingen 2018 På mötet presenterades resultatet av rapporten från Hearingen 2018 med fokus på familjers utsatthet: När familjens pengar inte räcker till. Syftet är att stärka genomförandet av barns rättigheter i Sverige genom att lyfta barns röster och erfarenheter till beslutsfattare. Genom hearingen finns ett underlag med barns röster till den tilläggsrapportering som Nätverket för barnkonventionen gör vart femte år till FN:s barnrättskommitté. För att delta på hearingen behöver barnen vara under 18 år och tillhöra någon av Nätverkets medlemsorganisationer. Det senare är viktigt för att deltagarna ska kunna få stöd av medlemsorganisationen före, under och efter hearingen. Barnen bestämde helt själva vad de ville berätta om. Det var enbart en handfull barn som deltog, totalt fem barn i åldrarna 10-17 år. Gemensamt för barnens berättelser, oavsett ålder, är att de uttrycker att det kan kännas otryggt att ha ont om pengar, att de alla har medvetenhet om familjens ekonomi och att det är viktigt med bra vuxna både i och utanför familjen. Det framkom några teman: att oroa sig, aktiviteter & vardag, framtiden och relationer & skola. De lyftes flera exempel bl. a framkom åsikten om att mensskydd borde vara gratis för det var en flicka som berättade att det upplevdes jobbigt att be sina förälder om pengar till detta. Hela rapporten finns att läsa här: http://omep.org.se/uploads/hearingrapport%2020 18.pdf På mötet diskuterades att denna hearing har funnits i mer än 10 års tid och att idag är barnens röster mer hörda än tidigare, kan vi hitta nya former för att ta vara på deras röster? Det var kostsamt att genomföra med ett litet urval, det var svårt att få barn att delta. Arbetsgruppen för Tredje tilläggsprotokollet (TP3) Alla länder som har bundit sig till barnkonventionen rapporterar regelbundet till FN:s kommitté för barnets rättigheter. Till barnkonventionen finns tre tilläggsprotokoll; det första behandlar barn i väpnade konflikter och det andra handlar om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi och det tredje ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Det tredje har Sverige INTE ratificerat. Arbetsgruppen har återupptagit sitt arbete under hösten. En uppdatering av den tidigare broschyren om vad det tredje tilläggsprotokollet innebär påbörjades samt en plan för det fortsatta arbetet togs fram. Text: Christina Widström, Stockholmskretsen

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 3 VAD FORMAR DAGENS BARNDOM? VILKA FÖRVÄNTNINGAR HAR VI PÅ BARNEN? I samband med Stockholmskretsens årsmöte den 31 januari fick vi lyssna på Christina Widström, leg. förskollärare och specialpedagog, vid Framtidsfolkets förskolor i Hässelby-Vällingby i Stockholm. Christina valde ett spännande grepp - att få ta del av berättelser från olika generationers uppväxt från 1940-talet till 2000-talet. Vad formades de av i sin barndom? Vilka livsberättelser bär vi på? Christina lät oss fundera över vad som format oss, och även Vem formar du? En illustration som användes för att illustrera de förändrade livsvillkoren var trafikskylten Lekande barn, som signalerade att man ska köra sakta. Idag sitter barn ofta inomhus och leker eller spelar på dator och lärplattor, menade Christina. Förut hade vi lekparker, nu finns det lekland, där man ska betala för att få leka. Det spelar roll, eftersom vi formas av det som är omkring oss - den miljö vi lever i och de människor vi möter. Christina lyfte fram att vi alla är unika i vår egen individuella blandning av egenskaper, kompetenser och förmågor formade av det samhälle som vi lever i just idag. Men hur accepterat är det att vara speciell? Så fort man sticker ut, riskerar man att bli behandlad på ett annorlunda sätt. Foto: Emma Forsblom Föreläsningen ledde till en diskussion om IKT, dator, lärplattor, mobiltelefoner och sociala medier. Vem/Vad styr och vem/vad bestämmer? Text: Ingrid Engdahl, Stockholmskretsen Du har väl inte glömt att betala medlemsavgiften för 2019? Årsavgiften är 200 kronor för enskild medlem, 100 kr för studenter och pensionärer och 600 kronor för organisationer. 275 kronor till ger dig IJEC (International Journal of Early Childhood) som är OMEP:s internationella tidskrift. Beloppen sätts in på Svenska OMEP:s plusgiro: 45 63 41-7

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 4 Nyheterna i Lpfö 18 med exempel från Barnkonventionen, Barnens planet och arbetet för hållbar utveckling. Stockholmskretsen anordnade den 20 februari ett seminarium lett av Ingrid Engdahl, OMEP:s Europaordförande. Vi fick till att börja med en kort historielektion om några viktiga hållpunkter i det internationella arbetet för hållbar utveckling: - 1975 hölls den första världskonferensen om miljö i Stockholm - 1987 Our common future. Brundtlandkommissionen. - 1992 Riokonferensen, Agenda 21. Medvetenheten ökar i förskolorna. Vi blir aktiva i kompostering, vi uppmuntrar barnen att använda rit/skrivpapper på båda sidor, etc. - 2000 Millennium Development Goals 2000-2015. (På initiativ av FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan) Satsningar på rent vatten, utbildning, hälsa och minska fattigdomen i världen. - 2005-2014 UNESCO:s dekad om ESD (Education for Sustainable Development) - 2015 september Beslut tas i FN:s generalförsamling om globala hållbarhetsmål, SDG (Sustainable Development Goals ) 2015-2030 - 2015-2019 UNESCO Global action program, GAP. Syftar till att förbättra lärande och utbildning så att alla får möjlighet att tillgodose sig kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder som gör det möjligt att bidra till en hållbar utveckling. Om plast Ingrid visar ett verk av en samtida konstnär, Chris Jordan, en parafras på Botticellis målning Venus födelse. Vid närmare betraktande avslöjas att detta inte är en målning utan ett collage. Verket består av 240 000 plastpåsar, den mängd som överensstämmer med alla plastpåsar som konsumeras i världen var tionde sekund. Ingrid visar med siffror hur vårt ekologiska fotavtryck växer, The overshoot day, det vill säga den dag vi gjort av med hela årets ekologiska budget. 1987: 24/12, 1995: 7/10, 2000: 25/9, 2005: 29/8, 2009: 24/8, 2015: 9/8 2018 hade Sverige förbrukat hela sin ekologiska budget redan den 4 april. 2018 lyfts Hållbar utveckling in i Läroplanen: Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. Var och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och verka för en hållbar utveckling, Även i målen lyfts hållbarhetsfrågan: - ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället (2.1) - förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 5 samhälle påverkar varandra (2.2) - förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling (2.2) Ingrid pekar på likheter mellan ESD, Education for Sustainable Development och samtida förskolepedagogik. ESD, (Lärande för hållbar utveckling) - Miljö, sociala, kulturella och ekonomiska perspektiv integrerade. - ESD genomförs på ett demokratiskt sätt så att alla deltagare får inflytande och utvecklar handlingskompetens, Empowerment Förskolepedagogik - Utgår ifrån barnens vardagsliv, strävan efter barns delaktighet och inflytande - Integrerat och ämnesövergripande - Tema- eller projektinriktat arbete och autentiskt innehåll Hållbar utveckling: Det betyder att alla gör någonting för jorden, Pojke 6 år, Polen FN:s barnkonvention (som blir lag från 1 januari 2020) lyfts in i Lpfö 18 och stärker barns rätt till delaktighet och inflytande. Barnombudsmannen (Elisabeth Dahlin) har i uppdrag från regeringen att öka kunskapen om barnkonventionen. Av barnkonventionens 54 artiklar lyfter Ingrid de viktigaste, de s.k. Portalartiklarna 2: Icke-diskriminering 3: Barnets bästa i främsta rummet 6: Rätt till liv och utveckling 12: Rätt till inflytande Fråga från publiken: Vad blir skillnaden när barnkonventionen blir lag? Ingrid upplyser om att det finns information kring detta på regeringens och barnombudsmannens hemsidor. Barnens planet Alla barn har lika värde-alla barn har samma rätt Ingrid presenterar och berättar om Barnens planet skriven och illustrerad av Homeros Alvarez. Det är ett arvsfondsprojekt som drivs i samarbete mellan Svenska OMEP, Rädda Barnen, Teskedsordern och Gothia. Ingrid Engdahl och Margareta Blennow är OMEP:s representanter i det här projektet. Materialet består av ett handledningshäfte som utgör en teoretisk grund: förskolan och värdegrunden, barnets rättigheter, fördomar och intolerans. Här finns olika exempel och diskussionsfrågor. en bok med övningar och inspiration uppdelad i 5 kapitel, Du och dina rättigheter, Du och dina drömmar, Du och dina olikheter, Du och dina historier, Du och makten i din förskola Musik, skriven av Homeros Alvarez

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 6 Grundläggande värden Förskolan ingår i skolväsendet och vilar på demokratins grund. Av skollagen (2010:800) framgår att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Lpfö 18. (s. 5.) Att gå från orden till jorden., Karin Wallin Att gå från orden till jorden är svårt! säger Ingrid och ställer en fråga om normer och fördomar till oss. Fördomar, det förgivet tagna. Vad är egentligen en fördom? Några av svaren från publiken blir: - generalisering - döma i förväg - dra alla över en kam - Han ligger där... han är säkert full Ingrid problematiserar begreppet tolerans och argumenterar för att vi ska arbeta mot intolerans istället för att säga att vi arbetar för tolerans... att tolerera något har en helt annan betydelse. Och de som har makt sätter nivån för vad som kan tolereras! Drömmar Du och dina drömmar. Ingrid bjuder på slutet av kvällen in oss att dricka drömmjölk för att dela barnens (eller varandras) drömmar. Tyvärr blir inte responsen så stor från publiken - ni var lite tråkiga. Så är inte barnen! säger Ingrid. (Kanske vi är lite blyga också?) Vad blir fortsättningen på projektet? Det finns både drömmar och planer på att skapa en kunskapsintensiv app som bygger på barnens arbete med Barnens planet. Se även Ingrids presentationsmaterial som finns att ta del av på OMEP, Stockholmskretsens hemsida! I den finns länkar till hemsidor med relevant information, bl.a. till Teskedsordern, (här finns mer information om Barnens planet), Barnombudsmannens och regeringens hemsidor, kommuner och landsting. Sammanställt av Gittel Strassman, Stockholmskretsen

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 7 KOMPETENSUTVECKLINGSDAG OM LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN Den 28.e mars 2019 genomförde OMEP Skånekretsen i samarbete med Förskollärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad en kompetensutvecklingsdag med Hållbar utveckling i förskolan i fokus. Målgruppen var förskollärare, förskolechefer, handledare av förskollärar-studerande, personal vid barnavårdscentraler och lärarutbildare, ca 150 deltagare hade hörsammat inbjudan. Dagen inleddes med att deltagarna kunde välja mellan fem olika workshops som rörde följande innehåll: UTOMHUSPEDAGOGIK I PRAKTIK OCH TEORI INTRYCK, AVTRYCK, UTTRYCK. UNDERVISNING FÖR HÅLLBART LÄRANDE (UTOMHUS). Anders Szczepanski, fil. lic universitetsadjunkt i pedagogik med ämnesdidaktisk inriktning, Linköpings universitet. I denna workshop är du delaktig i hur förskolans uppdrag omsätts i verksamheten genom växelverkan med en utvidgad varierad närmiljö (förskolegården). I fokus står didaktiska frågeställningar nämligen, vad (innehåll), var (platsen), hur (metod), när (tiden), varför (vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet). LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I UTEMILJÖN. Laila Gustavsson, fil. dr universitetslektor i pedagogik, Högskolan Kristianstad. Utomhuspedagogik som ett verktyg i arbetet för en hållbar framtid. Vi sjunger, leker, diskuterar, använder vår kreativitet, reflekterar och relaterar aktiviteterna till forskning om barns lärande. Lärandeobjekt som fokuseras är matematik för barn 2-5 år gamla. Begrepp utifrån lärande om hållbar utveckling som till exempel barns deltagande, problemlösning, jämlikhet, grupparbete, hälsa, ekonomi och relationen mellan samhället och naturen relateras till aktiviteterna. LITERACY DET HÅLLBARA SPRÅKET Barbro Bruce, biträdande professor i utbildningsvetenskap inriktning specialpedagogik, Högskolan Kristianstad. Barbros föreläsning utgår från pedagogernas språkliga tillgänglighet och barnens kommunikativa delaktighet inte minst barn och elever med en sårbar språk-, skriv-, läs- och kunskapsutveckling. EKONOMISK HÅLLBARHET I FÖRSKOLAN GENOM KONST OCH KONSTNÄRLIGA PROCESSER Annette Persson, universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap med inriktning pedagogik, Högskolan Kristianstad. Bodil Örberg, universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap med inriktning pedagogik, Högskolan Kristianstad. Att arbete med hållbar ekonomisk utveckling i förskolan kan innebära utmaningar, det kan röra sig om stora frågor och dilemman eller nyfikenhet som väcks utifrån vardagslivet. I denna workshop kommer vi att lyfta och utforska hur konst och konstnärliga processer kan användas som utgångspunkt för utforskande av ekonomiska perspektiv av en hållbar utveckling; hur vi kan bidra till förändringar, utveckla förståelse och alternativ, stärka, glädja och skapa mod och hopp i det pedagogiska mötet. HUR SKAPAR VI HÅLLBAR UNDERVISNING I NATURVETENSKAP MED HJÄLP AV ESTETISKA VERKTYG? Åsa Arvidsson och Maria Eriksson, universitetsadjunkter i naturvetenskapernas didaktik, Högskolan Kristianstad. Vi arbetar som lärarutbildare mot såväl förskola som grundskola. I vår fysikundervisning strävar vi efter att synliggöra naturvetenskapen på många olika sätt, bland annat med hjälp av drama. Vi arbetar med kontrastrika och varierande iscensättningar av lärandesituationer för att vi som pedagoger

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 8 ska kunna ta vara på nyfikenheten hos barnen på förskolan. Vår utgångspunkt är att börja i upplevelser som barnen kan knyta till sina egna erfarenheter för att sedan kunna utveckla till nya kunskaper om världen vi lever i. Högskolans prorektor, professor Agneta Ljung Djärf, tillika leg förskollärare, invigningstalade och hälsade alla välkomna. OMEP:s Sverigeordförande Eva Ärlemalm Hagsér, docent i pedagogik med inriktning förskolepedagogik vid Mälardalens högskola höll en intressant presentation som rörde Kulturer för Hållbarhet - ett transformativt förhållningssätt i förskolan. Benita Berg fil lic och doktorand vid Mälardalens Högskola höll en presentation om ekonomisk hållbarhet och gav utifrån sin forskning exempel på hur denna dimension av hållbarhet kan avspegla sig i förskolans verksamhet. Ett annat inslag ansvarade Ewa Lewandovska, PhD, Akademia Pedagogiki Specjalnej, Warszawa, Polen för. Ewa var under den aktuella veckan gästforskare vid Högskolan Kristianstad. Ewa gav sin syn på hur hållbarhetsarbete kan göras till praktik i förskolan och talade under rubriken TRACES OF THE PAST, CONTRADICTIONS, OPPORTUNITIES AND CHANCES FOR THE PRESENT AND CHALLENGES OF THE FUTURE: EARLY CHILDHOOD EDUCATION IN POLAND. Föreläsningen synliggjorde hållbarhetsarbetets anknytning till demokratiaspekter och samhällsutveckling. Susanne Thulin, bitr. prof. i pedagogik vid Högskolan Kristianstad samt vice ordförande för OMEP avslutade dagen med några Inblickar och utblickar. Med utgångspunkt i forskningsresultat synliggjordes betydelsen av att lyfta samtliga dimensioner av hållbar utveckling (Miljö/ekologisk, social och ekonomisk) i förskolans arbete. Under dagen gavs flera exempel på att den dimension som i nuläget tycks få störst utrymme i verksamheten är den som rör miljö/ekologi medan de båda andra inte är lika synliga. En intention var att konferensens olika inslag skulle erbjuda såväl teoretiska utgångspunkter som konkreta förslag i den riktningen. Till sist fick deltagarna ta del av en presentation av OMEP som organisation. Susanne berättade om organisationens tillkomst, dess syfte och nuvarande arbete där en del exempel på pågående eller avslutade projekt gavs. Förhoppningen är att konferensens innehåll medverkat till att sätta hållbarhetsfrågorna på agendan men också till ett ökat fokus på OMEP:s arbete och ett ökat intresse för medlemskap. OMEP Skånekretsens styrelse riktar ett stort och varmt tack till alla medverkande och till våra samarbetspartners Förskollärarutbildningen och Uppdrag AB vid Högskolan Kristianstad som möjliggjorde denna konferens och som generöst låter ett eventuellt ekonomiskt överskott tillfalla OMEP Skånekretsens arbete med barnrättsfrågor i centrum. Text och foto: Susanne Thulin, Skånekretsen

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 9 VÅRENS FÖRELÄSNINGAR I GÖTEBORG Den 6 mars anordnade Göteborgs OMEP-krets en föreläsning med Anna Backman som handlade om Naturvetenskap i boksamtal. Anna är doktorand vid Göteborgs Universitet och lektor på Center för Skolutveckling i Göteborg, men har också en lång erfarenhet som förskollärare. Det var i förskolan som Annas intresse för hur barn uppfattar och förstår naturvetenskapliga fenomen i barnböckers fiktiva kontext tog sin början. Intresset har hon efterhand utvecklat mot hur undervisning med kontrastering och undersökande boksamtal skulle kunna göra barnböckers naturvetenskapliga förklaringar, tillsammans med fiktiva framställningar, estetiska uttryck osv. synliga för barn. I föreläsningen tog Anna utgångspunkt i sin licentiatuppsats Med ljus på boksamtal om skugga (2018) och sin populärvetenskapliga läslyftsartikel Naturvetenskap i boksamtal (2018). Foto: Shirin Fazel Zandy Publikationer: Backman, A. (2018). Med ljus på boksamtal om skugga. (Licentiatuppsats). Göteborg: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/58136 Backman, A. (2018). Naturvetenskap i boksamtal. Skolverket: Läs-, skriv- och språkutveckling. Tillgänglig: https://larportalen.skolverket.se/#/modul/7-teknik/f%c3%b6rskola/031-natur-teknik-osprakutveckling/del_04/ Catarina Andishmand, lektor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet höll en mycket intressant och tankeväckande föreläsning anordnad av Göteborgskretsen tisdag den 9 april. Hennes forskningsintresse är bland annat likvärdig utbildning i skola och fritidshem. Utgångspunkten i hennes studie hade fokus på barns olika uppväxtoch livsvillkor. En termins fältarbete ligger till grund för avhandlingen Fritidshem eller servicehem. Där jämfördes fritidshem belägna på olika håll i vårt land som landsort, tätort och förort. Nedskärningar har slagit hårt mot dem alla. Förorten skildras i media på ett helt annat sätt nu, enligt en av de intervjuade fritidspedagogerna. Det är stor skillnad på hur orten skildras i media, förr knytnävar nu är det vapen. I landsorten har behovet av bil ökat trots att man säger att man inte vill det. Den upplevda Forts. på sidan 10

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 10 säkerheten känns viktigare. Föräldrar som kan, hämtar/ lämnar sina barn med bil. Känslan är att detta är det tryggaste alternativet. Det fria skolvalet och segregationen har stor effekt på ojämlikheten. Catarina ställde frågan: Vilka föräldrar gör flest aktiva val? Det valet är den faktorn som bidrar mest till att barn erfar helt olika världar och uppväxtvillkor. Det fanns stor skillnad mellan skola och fritids på alla områden. Ett exempel från landsorten är att skolskjuts ingår till skolan men inte hem, om barnen går på fritids. Ett annat är att många elever fick åka långt för vissa ämnen som slöjd, hem och konsumentkunskap, musik. Det fanns också få barn med utländsk bakgrund i barngrupperna. Organisatoriska villkor som kan ha betydelse på kvalitet och arbetsmiljö är: personals anställningsform och utbildning, vilken samverkan finns mellan olika lärargrupper (där fritidspedagoger ingår som en naturlig del). Tid för planering och reflektion för fritidshemmets pedagoger. Barngruppernas storlek och antal personal och slutligen avståndet mellan hem och fritidshemmet. Den planering som förekommer verkar vara knuten till person snarare än till verksamheten, konsekvensen blir då att planerade aktiviteter inte blir av om personen blir sjuk eller är frånvarande. Alla fritidshem kännetecknas av bristfälliga lokaler, stora grupper, brist på tid för möten/gemensam tid. Ett stort problem är det ständiga flödet av barn som kommer och går. En fritidspedagog sa: Vi brukar vara ute tills barnen börjar gå hem, även om vissa vill leka inne. En annan pedagog sa: För länge sen sa vi - har du hunnit se alla barnen idag? Nu tittar vi på samma fem barn allihop. De tysta hinner vi inte med. Stora barngrupper i relation till få pedagoger minskar möjligheterna till interaktion med både barn och föräldrar på ett sätt som främjar goda sociala relationer. Relationerna tenderar istället att bli ytliga och flyktiga. Verksamheten liknas vid en sambandscentral eller som autobahn, barn som kommer och går kräver mycket organisation av pedagogerna. Som vuxen går verksamheten ut på att springa och jaga barn, räkna barn och pricka av barn på en närvarolista. En fritidspedagog säger i slutet av terminen: Snart har jag lärt mig alla barnens namn. (!!!!! detta känns extra sorgligt) - Verksamheten präglas mest av att ha kontroll än något annat. Det är tyvärr en dyster bild som målas upp under kvällen. Men det känns väldigt tydligt att vi måste prata om hur det står till om vi ska få några som helst förändringar till stånd. En fundering efter kvällen är vad som händer med de tysta lugna barnen. Finns det någon som ser dom? Catarina, tack för att du bidrog till en så givande och viktig kväll. Text: Bibi Karlsson, ordförande i Göteborgskretsen Publikation: Andishmand, C. (2017). Fritidshem eller servicehem?: en etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2017.

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 11 DIGITALISERING I FÖRSKOLAN I dagens samhälle diskuteras ofta om hur eller varför förskolan ska erbjuda barn digitala teknologier. Denna debatt blir oftast väldigt polariserad, det vill säga för eller emot digitala teknologier. Digital teknologi blir obligatoriskt i förskolan när den reviderade läroplanen börjar gälla den 1 juli i år. I läroplanen står bland annat att barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Så även om många är negativa till digitalisering i förskolan, är detta inte längre ett val om verksamheten ska eller inte ska erbjuda barn detta i förskolan. Dock ställer sig flera verksamma i förskolan frågan; hur ska vi då konkret arbeta med digitala teknologier i förskolan? För att få mer kunskap om hur förskolor kan använda digitala teknologier i förskolan åkte jag på SETT-dagarna i Stockholm, både för att få inspiration, ny kunskap och konkreta tips på hur arbetslag kan arbeta i sin verksamhet. Dels lyssnade jag på Emeli Rothman som beskriver hur de arbetar i förskolan med de allra yngsta barnens utforskande i en digital miljö. Hon beskriver vikten av att ha ett nätverk med andra arbetslag för att delge varandra hur de arbetar med digitala teknologier samt att läsa forskning och sedan diskutera förhållningssätt tillsammans för att förankra beprövad erfarenhet med vetenskaplig grund. Emeli ger exempel på hur de arbetar med bodymind, vilket innebär att både kropp, sinne och tänkande är ömsesidigt i barns lärande. Hon ger konkreta exempel på hur de arbetar med bodymind genom projicering. Med hjälp av projektor kan barn få erfara olika väderlekar under dagen, hur olika mönster på väggarna kan förändra miljön i förskolan. De ger exempel på hur de satt upp stora pappersark på väggen och sedan med hjälp av projektorn skapat olika mönster och former på väggarna som barnen sedan kan måla och skapa fritt, men också att upptäcka hur mönster och färger hamnar på deras kroppar när de står i ljuset från projektorn som skapar möjligheter till ett vidgat lärande. Andra digitala verktyg de använder är USB mikroskop för att upptäcka hur objekt kan se ut om man förstorar det 40 gånger. Hur ser egentligenen en svamp ut, eller en sårskorpa x 40? Detta var något barnen fick erfara med hjälp av USB mikroskopet. Samtalen och interaktionen som sker kring denna teknologi beskrivs som mycket utvecklande, dels kognitivt men även språkligt. Vidare beskrivs också arbetet med ipads. I sin beskrivning blir det tydligt att de inte använder sin Ipad till spel utan som ett naturligt verktyg i verksamheten. Hon exemplifierar detta bland annat till hur ett barn uttryckt en önskan om att göra en figur i ett tv-program (Daidalos) i lera men vet inte hur. De sökte då tillsammans med hjälp av ipaden upp hur figuren såg ut och sedan kunde barnet börja skapa sin figur. Andra praktiska exempel på hur förskolor arbetar med digitala teknologier var från Michelle Smid Ekström & Ellinor Holmqvist (Reggio Emilia-inspirerad förskola). I sin presentation fick vi ta del av flertalet praktiska

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 12 exempel på hur de arbetar med digitala teknologier. De beskriver hur de byggt upp en digital studio och arbetar där som ateljeristor. De exemplifierar hur det digitala och analoga möts i olika aktiviteter, där syftet är att utveckla barns digitalitet med kreativitet. Exempel på hur de arbetar är bland annat med projicering, samt hur de skapar kreativa filmer där barnens egna skapande med hjälp av stopmotion (bygger på enbildstagningar av figurer och miljöer som successivt flyttas/byter ställning mellan tagningarna) synliggjordes. Först fick barnen måla figurer till en saga, därefter en bakgrund till sina figurer. Därefter fick de ta kort och flytta sina figurer och sedan klippa ihop och skapa en rörlig film. Sedan i ett ytterligare steg klipptes ljud in där de själva berättade sin saga. För att möta den variation av barn vi har i våra barngrupper idag i Sverige skulle denna aktivitet kunna bidra till att barn med flera språk kunde få berätta sagan på det språk de kände sig mest bekväm i, eller ville berätta på, vilket uppmuntrar barnen att utveckla samtliga språk parallellt om man är flerspråkig. Andra exempel på hur de använder digitala teknologier är med hjälp av greenscreen. Det går till så att man filmar/tar kort mot en grön bakgrund. Efter det låter man datorn/ipaden byta ut den gröna mot en bild eller film som barnen valt. Här har barnen möjligheter att bli en del av en bild där de exempelvis simmar med hajar osv. Utifrån denna aktivitet finns även möjligheten att diskutera källkritik, om hur man kan manipulera med bilder/filmer. Likvärdiga förvandlingsappar beskrivs där barns egenskapta självporträtt omvandlas/förändras/manipuleras med olika filter i appen. Även här kan barn ges möjlighet till källkritik. Frågor kan exempelvis vara; är det fortfarande du i ditt självporträtt när vi lagt på filter och manipulerat din bild? Aktiviteten beskrivs också som språkutvecklande då de få delge varandra sina tankar och reflektioner kring frågor som ovan. Ytterligare exempel är att använda kreativa appar där barnen är egna producenter och inte ses som konsumenter. De vill komma bort ifrån spel och liknande sätt man använder ipaden i hemmet. De poängterar att digitala teknologier ska ha en annan roll i förskolan än i hemmet. Sammanfattningsvis beskriver Michelle och Ellinor att processen i deras projekt är det största lärandet och att de digitala teknologierna är ett komplement till dessa processer, samt att dessa projekt måste få lov att ta tid. Vidare beskriver de också vikten av att pedagogerna är både kreativa i sin undervisning men också närvarande med barnen i deras möten med teknologierna för att stötta och vägleda utifrån deras funderingar och intressen. Pedagogerna behöver också arbeta med apparna innan de introduceras till barnen så de får djupare kunskaper och insikter om hur man kan använda apparna. Även här beskrivs nätverket viktigt då de i de kollegiala sammanhangen kan delge varandra hur de fungerar och kan användas i verksamheten. Utbildningen i förskolan ska lägga grunden till digital kompetens. Här ser jag, som utvecklingsledare på Center för skolutveckling, möjligheter att skapa nätverk/kompetensutveckling där förskolechefer och pedagoger ges möjlighet att kollegialt diskutera frågor och funderingar de fått/har för att utveckla sin verksamhet med hjälp av digitala teknologier och för att kunna utvecklas till en utbildningsstad i världsklass. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Det kan dock vara värt att reflektera kring digitaliseringens roll i förskolan; när erbjuder digitaliseringen något annat och när ersätter digitala verktyg aktiviteter som redan görs analogt? Text och foto: Annika Rosenqvist, Göteborgskretsen

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 13 Bristande samverkan mellan förskolan och BVC Nyligen presenterade OMEP resultatet av en nationell webbaserad enkätundersökning om samarbete mellan förskola och barnavårdscentral (BVC). Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019. Rapporten finns att ladda ner från OMEPS hemsida http:///ny-rapport-om-samverkan-forskola-bvc Sammanfattningsvis visade rapporten att - det inte finns någon organiserad samverkan mellan förskolan och barnhälsovården det saknas ett ansvarstagande för samverkan kring förskolebarns hälsovård det saknas en lagstadgad hälsovård för barn i förskolan, motsvarande elevhälsan för skolbarn. Det uttrycks ett behov av att huvudmännen, kommuner, landsting, regioner samt privata utövare, utvecklar samverkansformer som ger förskolebarn rätt till jämlik, likvärdig och rättvis hälsovård politiker, myndigheter, tjänstemän, föräldrar och professioner tar initiativ för att göra en obligatorisk samverkan möjlig få kunskap om varandras verksamheter samt professionella kompetenser och få namn och ansikten på människor att samverka med. Bland alla kommentarerna som de 195 svarande bidrog med är följande ett exempel som sammanfattar vad många skrev: Klara och tydliga rutiner och kännedom om dessa ger trygghet både till föräldrar, barn och inte minst till oss som jobbar på BVC och i förskolan. Istället för att försöka hitta olika kanaler, vägar för hur man skall ta hand om olika saker kan man göra vinster i att alla berörda tittar på ev. problem tillsammans och i bästa fall hitta EN gemensam väg framåt. Där vi alla kan förstå hur vi går vidare och känna oss trygga med det. Tror att detta skulle bidra till en ökad yrkesstolthet och känsla av att göra ett bra jobb vilket tydligare kan hjälpa oss att nå vår målsättning att underlätta för barn och familjer att få likvärdig och korrekt hjälp för alla barn att utvecklas på bästa möjliga sätt. Förskolans kunskap behövs på BVC I Uppsala har ett unikt projekt om kontakterna mellan BVC och förskolan pågått mellan 2013 och 2018. Resultaten kommer att presenteras på ett OMEP-möte på ABF-huset i Stockholm den 14 maj klockan 18 20 av professor Anna Sarkadi. Följande är hennes beskrivning av resultaten: Erfarenheterna från den hittills största studien på informationsutbyte mellan förskola och BVC visar att mycket finns att vinna. Med ömsesidig respekt och försök att förstå varandras olika världar kan man tillsammans hjälpas åt att hitta barn i behov av stöd för sin psykiska hälsa. I Fokus-studien deltog föräldrar till 11 000 barn, 42 BVC-mottagningar och över 160 förskolor. Ett informationsutbyte om hur barnen mår psykiskt infördes med hjälp av ett strukturerat frågeformulär.

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 14 Formuläret heter Styrkor och Svårigheter (SDQ) och fylldes i av såväl föräldrar som barnets förskollärare. Resultaten visade att ca 9 % av barnen led av så pass stora beteende- eller känslomässiga problem att de var i behov av någon form av åtgärd. Bäst stämde skattningar mellan föräldrar och förskola om hyperaktivitet och kamratproblem. Det fanns skillnader i uppfattning mellan sjuksköterskor, föräldrar och förskollärare när det gäller användningen av SDQ. Sjuksköterskorna var mest positiva. De upplevde att formuläret ökade kvalitén på besöken, även om det också uppstod situationer som kunde vara svåra att hantera när olika informanters åsikter skiljde sig åt. Föräldrar var generellt positiva. De var måna om att personlig information skulle hanteras på ett korrekt sätt. Förskollärare var mer tveksamma. De såg ändå ett visst värde för barnen i att förskola och BVC kommunicerar med varandra. Samtliga var oroliga för att barn och familjer som kanske bäst behöver det riskerar att missas på grund av olika barriärer att delta. Det stämmer. Endast drygt 50% av barnen omfattades av informationsutbytet. Strukturerade formulär kan upplevas som provocerande av förskolepersonal. I den här studien ändrades formuleringar för att bättre passa förskolans syn på barn. Vår forskargrupp har öppet presenterat dessa förändringar och visat att formulärets egenskaper behålls. Det krävs ömsesidig respekt och försök att förstå varandras olika världar om vi verkligen vill hitta barn i behov av stöd för sin psykiska hälsa. Text: Margareta Blennow, Stockholmskretsen

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 15 Gå med i nätverket för forskning om utveckling av förskolan kring Lekbaserad utvecklingspedagogik Nu har er förskola möjlighet att gå med i ett nätverk för samverkan mellan förskola och högskola/universitet. Nätverket med namnet Lekbaserad utvecklingspedagogik är ett forum för att sprida och på sikt också generera ny kunskap om, och med högsta relevans för, förskolans verksamhet. Med lekbaserad utvecklingspedagogik menar vi ett visst sätt att engagera barn i undervisning där man svarar på lek närhelst det förekommer. Det innebär att leken inte alltid måste vara utgångspunkten men att läraren intar ett responsivt sätt att förhålla sig till lek oavsett om det handlar om att lärare är med i barns lek, introducerar lek, äter lunch med barn, går på promenad eller något annat. Det innebär att integrationen mellan lek och undervisning utgör ett nav i förskolans verksamhet, som det förstås från detta perspektiv. Aktuella frågor för nätverket är hur man kan utmana och stötta barn i förskolan att utveckla sin förståelse för omvärlden och sig själva på ett sätt som inte utesluter utan istället på olika sätt bygger på och förhåller sig till lek. Nätverket som nu startat omfattas av ett 20-tal förskolor från olika kommuner i Sverige, och 5 lärosäten som utbildar förskollärare (Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö samt Umeå universitet). Nätverket för Lekbaserad utvecklingspedagogik ska ses som ett forum för att synliggöra, diskutera, sprida och på sikt också generera ny kunskap om, och med högsta relevans för, förskolans verksamhet. Forsknings- och utvecklingsprojekt utgör viktig grund Nätverkets forskargrupp, tillsammans med förskolor i Göteborg och Halmstad har bedrivit ett forsknings- och utvecklingsprojekt med denna inriktning, vilket finansieras av Skolforskningsinstitutet (Skolfi 2016/112). Forskningsresultaten från projektet utgör en viktig del av nätverkets kunskapsbidrag. Även annan forskning som forskargruppen, liksom andras forskning av relevans för nätverkets inriktning kommer att kommuniceras på tillgängliga sätt för deltagare. På sikt vill vi också få ett aktivt nätverkande mellan de deltagande förskolorna och lärosäten. Mer om nätverket och anmälan https://ipkl.gu.se/samverkan/natverk/lekbaserad-utvecklingspedagogik eller till Ingrid.Pramling@ped.gu.se

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA OMEP ÅR 2018 Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Eva Ärlemalm-Hagsér, Järfälla, ordförande Bibi Karlsson, Göteborg, vice ordförande Laila Gustavsson, Ljungbyhed, kassör Susanne Thulin, Åhus Annika Rosenqvist, Göteborg Margareta Blennow, Nacka Elisabet Nyléus, Stockholm Suppleanter Shirin Fazel-Zandy, Göteborg Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborg Ingrid Engdahl, Stockholm Ulla-Britt Larsson, Stockholm Eva Ahlin, Göteborg Ingela Friberg, Helsingborg Adjungerade ledamöter Anna-Mia Nilsson, Lärarförbundet Revisorer Elisabet Doverborg och Inger Rindsjö Valberedning Christina Widström, Stockholm Lena Bäckström, Skåne Emelie Stavholm, Göteborg och utses som sammankallande. Kontaktpersoner för kretsarna Bibi Karlsson, Göteborgskretsen Lena Bäckström, Skånekretsen Ulla-Britt Larsson, Stockholmskretsen MEDLEMMAR UNDER 2018 Organisationen har haft 92 individuella medlemmar och 22 organisationer (förskolor). Ansvarig för medlemsregistret var Elisabet Nyléus, Stockholm. ÅRSMÖTET 2018 Svenska OMEP:s årsmöte hölls den 23 februari på Pedagogen i Göteborg. ÅRSAVGIFT Årsavgiften för enskild medlem 200 kr, för pensionärer 100 kr och för student 100 kr. Årsavgiften för organisation 600 kr. Prenumerationsavgiften på IJEC 275 kronor. STYRELSESAMMANTRÄDEN Styrelsen har under arbetsåret haft fyra sammanträden. Ett konstituerande sammanträde hölls i samband med årsmötet den 23 februari i Göteborg, ett tvådagarssammanträde i Kristianstad 1-2 juni, ett tvådagarssammanträde i Stockholm 12 13 oktober samt ett halvdagsmöte i Västerås den 24 februari inför årsmötet 2019. KRETSARNA Tre lokala kretsar har under året varit aktiva med egna möten och föreläsningar. Samtliga kretsar har haft representanter i Svenska OMEP:s styrelse. Kretsstöd utbetalas efter önskemål, och har under året utgått till Göteborgskretsen, genom att 1/3 av de avgifter som inkommit från

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 17 medlemmarna återbetalats till kretsarna med en garantisumma på minst 500 kronor. De tre aktiva kretsarna har skrivit egna verksamhetsberättelser. VERKSAMHET UNDER ÅRET Svenska OMEP:s 70-årsjubileum Vid årsmötet i Göteborg i februari firades att OMEP funnits i 70 år. Styrelsen beslöt att även utarbeta en jubileumsskrift, ett omfattande arbete under året. I arbetsgruppen ingick Lena Bäckström, Ingrid Engdahl, Bibbi Ersson-Tjernlund, Bibi Karlsson, Ulla-Britt Larsson och Eva Ärlemalm-Hagsér. Skriften På barnens sida i 70 år - En jubileumskrift för OMEP 1948-2018, lanserades vid Stockholmskretsen arrangemang hösten 2018 på temat OMEP på barnens sida i 70 år. Projektet Barnens planet Sedan 2016 driver Svenska OMEP ihop med Teskedorden, Rädda barnen och Gothia fortbildning AB projektet Barnens planet. Barnens planet har sin utgångspunkt i barnkonventionen och riktar sig till de äldre förskolebarnen. Materialet vill synliggöra normer, mångfald och allas lika värde på ett roligt och fantasifullt sätt. Författaren och musikern Homero Alvarez har skrivit och illustrerat en bok, tillsammans med förskolebarn på Örnens förskola i Alby utanför Stockholm. Bokens målgrupp är förskolebarn. Boken och fyra specialskrivna sånger är tänkta att på ett kreativt och tillgängligt sätt inspirera förskolans personal att diskutera och arbeta med barnkonventionen och alla barns lika rätt. Materialet består även av en handledning i två delar. Del 1 tar upp barnkonventionen och läroplanen, del 2 ger exempel på aktiviteter och övningar som man kan göra med barnen. Musiken som hör till boken finns på Teskedsordens hemsida och på Spotify. Boken har under 2018 lanserats till förskolor i sex regioner; Blekinge, Dalarna, Kalmar, Skåne, Värmland och Västra Götaland. I de regionerna har alla förskolor fått en bok och en handledning samt en inbjudan till en konferens, där vi presenterat boken, musiken och frågor med koppling till barnkonventionen. Den 23 oktober lanserades Barnens planet i Dieselverkstan i Nacka för resten av Sverige. I samarbete med biblioteket inbjöds förskolebarn, pedagoger, press och andra intresserade till en presentation av boken. Homero Alvarez var på plats tillsammans med sin musikerkollega Caroline Schröder liksom en av förskollärarna från Örnens förskola Nasmah Khandi, som berättade om hur det gick till att ta fram boken. Samma dag blev boken blev tillgänglig att beställa gratis via Teskedsordens hemsida. OMEP har representerats av Margareta Blennow och Ingrid Engdahl i styrgruppen och vid konferenser och workshops har även Bibi Karlsson, Eva Ahlin, Laila Gustavsson, Elisabet Nyléus och Lena Bäckström medverkat. Projektet har blivit en succé, omkring 14 000 ex har distribuerats. Projektet pågår fram till 30 juni 2019. Projekt Samverkan förskola-bvc Hur ser samarbetet ut mellan din BVC och förskolan? Hur ser samarbetet ut mellan din förskola

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 18 och BVC? Projektet genomförs i ett samarbete mellan Svenska OMEP, Barnhälsovården i Stockholms läns landsting och Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. En rapport sammanställdes under året som redovisar resultatet av en webbaserad enkätundersökning av samarbetet mellan förskolan och banhälsovården som genomfördes under 2017. Syftet med undersökningen var att kartlägga hur samarbetet ser ut samt samla in exempel på god samverkan och idéer för utveckling av samarbetet. Enkäten skickades till 363 förskoleenheter och 50 BVC-enheter i 22 strategiskt utvalda kommuner. Svarsfrekvensen är 47 %, och mer än 90 % av de svarande är över 40 år och har stor erfarenhet från sitt yrke. Det övergripande resultatet visar en samstämd bild. Systematisk och strukturerad samverkan är mycket ovanlig och förekommer inte i de flesta kommuner. Det är anmärkningsvärt eftersom de allra flesta barn går i förskolan idag och att förskolan därmed är en viktig arena för barns hälsa och välbefinnande. Mångfalden av verksamhetsanordnare samt stora enheter har försvårat samverkan. Det finns dock goda erfarenheter från Gotland och Region Jönköping. Däremot beskrivs i enkätsvaren att kontakt vid behov tas kring de barn som man har anledning att känna viss oro för. Arbetsgruppen består av Margareta Blennow, Ingrid Engdahl och Elisabet Nyléus. Viviann Johnsson vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms läns landsting ansvarade engagerat och kunnigt den tekniska utformningen samt genomförandet av datainsamlingen via enkäter. Projektet ska presenteras vid Svenska OMEP:s årsmöte 2019 och finns därefter tillgängligt på hemsidan. Projektet inom Erasmus plus: Enhancing transition practices in early childhood education Projektet startade i december 2018 och pågår i 24 månader. I Projektet ingår följande länder: Kroatien (ansvarig för projektets administration), Polen, Island, Irland och Sverige. Syftet med projektet är att utveckla kunskaper om och strategier för hållbara övergångar för barn mellan förskola och skola, för Sveriges del innebär det förskoleklass, fritidshem och lågstadiet. Sverige representeras av Ingela Friberg och Eva Ärlemalm-Hagsér. Remissvar om förskolans reviderade läroplan Under våren 2018 skrev Svenska OMEP ett remissvar på Skolverkets förslag till reviderad läroplan för förskolan samt uppmärksammade den pågående revideringen i flera olika sammanhang, både inom kretsarna och i kontakt med forskare, Skolverket och departementet. Sammanfattningsvis välkomnade Svenska OMEP initiativet till att revidera läroplanen, och anser att de punkter som lyfts fram av regeringen i uppdraget är relevanta och till viss del tillgodosedda. Ambitionen med att förtydliga läroplanens struktur och språk är också välkommen. Svenska OMEP vill dock framföra vissa tveksamheter som bottnar i Skolverkets strävan att samordna förskolans läroplan med övriga läroplaner vad gäller struktur och begrepp, vilket även innefattar uttolkningen av vissa delar av skollagen. Förskolan har en självständig ställning som skolform, och i förskolans särart ligger bland annat frivillighet, uppdragets inriktning mot barn, inte elever, vilket grundas i ett helhetsperspektiv, en förskolepedagogisk tradition som integrerar lek, omsorg och lärande

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 19 samt frånvaron av uppnåendemål för barnen. Detta motiverar självständighet i vissa skrivningar i förskolans läroplan, relativt läroplaner för övriga skolformer. Svenska OMEP lyfte särskilt fram följande områden: - Hållbar utveckling i förskolan, där kapitel 1 inrymmer oklarheter i hur begreppet ska förstås i förskolan, samt där mål, som följer upp kapitel 1, saknas i kapitel 2 - Lek, där lek bör skrivas in tydligare på fler ställen i kapitel 2, som en konsekvens av de nya formuleringarna i kapitel 1 - Undervisning i förskolan, där förväntningar på att revideringen skulle förtydliga innebörden av begreppen utbildning och undervisning i förskolan inte infriats - Temainriktat arbetssätt, den förskolepedagogiska traditionen att arbeta i tema och/eller projekt har tyvärr försvunnit i kapitel 1, och bör återinföras. Ovanstående punkter utvecklades i remissvaret, tillsammans med flera andra viktiga områden. INTERNATIONELLT SAMARBETE Dialogen med de nordiska OMEP-representanterna Vid OMEP:s möte i Prag arrangerades ett möte med OMEP:s nordiska representanter från Norge, Finland, Island, Danmark och Sverige. Förslaget som lades på mötet var att arbeta med att gemensamt söka medel för nordiska konferenser och att göra en ansökan till Nordiska Ministerrådet för att få stöd för arbetet med mångkulturalitet. Nominering till ansvarig för OMEP i Europa Svenska OMEP nominerade Ingrid Engdahl till världsstyrelsen med ansvar för OMEP:s arbete i Europa. Kampanjen fick starkt stöd och vid världsmötet i Prag i juni 2018 valdes Ingrid Engdahl till Europapresident med start 1 januari 2019. OMEP:s europamöte och världsmöte i Prag, Tjeckien, 25 29 juni 2018 Svenska OMEP representerades av Eva Ärlemalm-Hagsér, Shirin Fazel-Zandy, Ingrid Engdahl, Ingrid Pramling Samuelsson, Eva Ahlin, Lena Bäckström, Susanne Thulin, Ingela Friberg, Laila Gustavsson, Ulla-Britt Larsson, Maria Edlund, Margareta Blennow, Elisabet Nyléus samt Kaj Fölster, hedersmedlem i Svenska OMEP. Därutöver deltog ca 10 svenskar i konferensen och många genomförde uppskattade presentationer. SVENSKA OMEP:S HEMSIDA Svenska OMEP:s hemsida har adressen. Annika Rosenqvist ansvarar för sidan och tanken är att alla kretsar ska utse kontaktansvariga till hemsidan. Det går att skicka mejl till ordförande, vice ordförande samt internationella OMEP direkt från hemsidan. TIDSKRIFTER OMEP nytt Svenska OMEP:s tidskrift OMEP-nytt har under verksamhetsåret utkommit med tre nummer med Göteborgskretsen, Skånekretsen, och Stockholmskretsen som ansvariga. Ambitionen är

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 20 att OMEP-nytt skall belysa såväl Svenska OMEP:s som Internationella OMEP:s verksamhet samt att sprida kunskap om forskning om barn 0 8 år. Tidskriften ligger på Svenska OMEP:s hemsida. International Journal of Early Childhood IJEC IJEC har utkommit med tre nummer under året. Donna Berthelsen, Queensland University of Technology, Brisbane, Australien är redaktör för IJEC. Från och med 2010 ingår IJEC i Springerförlagets tidskriftsutgivning, som därmed övertar det omfattande arbetet med administration och distribution av tidskriften. IJEC presenteras på Svenska OMEP:s hemsida och i OMEP-nytt för att uppmana fler att bli prenumeranter. OMEP: Theory into Practice Under 2018 startades en ny on-line baserad tidskrift inom Internationella OMEP, OMEP: Theory into Practice. Idén är att med denna tidning komplettera IJEC genom att vända sig mer till praktiken, till verksamma praktiker och unga forskare. 2011 utkom det första numret med temat: Constructing Early Childhood Cultures of Peace, Rights, Play, and Participation. Information finns på worldomep.org/index.php?hcode=publication_05_01_02. MEDLEMSKAP I ANDRA ORGANISATIONER Svenska OMEP är medlem i UNICEF, UNESCO, Föreningen MIND och Nätverket för Barnkonventionen. I Nätverket för Barnkonventionen representeras Svenska OMEP av Elisabet Nyléus från Stockholm. Även Ingrid Engdahl, Ulla-Britt Larsson och Bibbi Tjernlund Ersson har deltagit i möten. Ingrid Pramling Samuelsson sitter som representant för Svenska OMEP i UNICEF:s styrelse i Sverige och Ingrid Engdahl sitter med i UNICEF:s valberedning. Ulla-Britt Larsson representerade Svenska OMEP vid UNICEF:s årsmöte samt vid Tam-arkivets årsmöte (Tjänstemäns och Akademikers arkiv). ARKIVERING AV OMEP:S MATERIAL Svenska OMEP:s material finns arkiverat på TAM-Arkiv, Grindstuvägen 48 50 i Bromma, Stockholm. Arkivet kommer att vara tillgängligt för forskning. Inför OMEP:s 70-årsjubileum och planering av jubileumsskriften har Ulla-Britt Larsson, Lena Bäckström, Ingrid Engdahl och Eva Ärlemalm-Hagsér varit på TAM-arkivet för att leta upp intressant material. Vidare inlämnades under januari 2018 relevant material för åren 2010 2017 för arkivering från Svenska OMEP och Stockholmskretsen. SLUTORD Under året har Svenska OMEP genom remissarbetet på Skolverkets förslag till reviderad läroplan för förskolan och uppföljande påverkansarbete varit med om att forma svensk förskolepolicy. Svenska OMEP har också arbetat vidare med att sprida boken Barnets planet och dess handledning, dels i de utvalda regionerna, dels vid OMEP:s egna arrangemang. Ett annat omfattande och roligt arbete har varit att fira OMEP 70 år, inte minst att ta fram På

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 21 barnens sida i 70 år - En jubileumskrift för OMEP 1948 2018. Svenska OMEP deltar även mellan 2018-2020 i ett Erasmus+ projekt Enhancing transition practices in early childhood education. Vidare har Svenska OMEP:s medlemmar presenterat sitt arbete på konferenser både lokalt och internationellt. Styrelsen vill tacka alla som gjort det möjligt att bedriva Svenska OMEP:s verksamhet och vill särskilt tacka kretsarna för deras engagemang och arbete. Västerås den 24 februari 2019 Eva Ärlemalm-Hagsér, Bibi Karlsson, Laila Gustavsson, Elisabet Nyléus, Annika Rosenqvist, Margareta Blennow, Susanne Thulin

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 22 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR GÖTEBORGSKRETSEN ÅR 2018 Styrelsen har haft följande sammansättning: Ledamöter Bibi Karlsson, ordförande Ulla Gustavsson, kassör Shirin Fazel Zandy, vice ordförande Mania Teimouri, sekreterare Eva Ahlin, ledamot Anette Hellman, ledamot Airi Bigsten, ledamot Annika Rosenqvist, ledamot Suppleanter Ingrid Levin-Jusufovic Emelie Stavholm Olof Fastén Anna Backman Camilla Fogelberg Ekonomi Elisabeth Doverborg, revisor Valberedning Ilse Hakvoort LOKALKRETSEN I GÖTEBORG Lokalkretsen i Göteborg har 57(44) betalande enskilda medlemmar och 9 organisationer; 7(2) förskolor, Lärarförbundets lokalavdelning och Psykologenheten Hisingen. Utöver dessa finns 3 hedersledamöter. Siffrorna inom parentes anger medlemsantalet för 2017. ÅRSMÖTE 2018 Årsmötet 2018 hölls på Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande, Göteborgs universitet, den 6 februari 2018 då den nuvarande styrelsen valdes. SAMMANTRÄDEN OCH MÖTEN Styrelsen har under året haft 10 protokollförda sammanträden: 9/1, 6/2 (årsmöte), 26/2, 27/3, 3/5, 30/5 och 4/9, 1/10, 1/11 och 11/12. Kretsen anordnade dessutom årsmöte för Svenska OMEP den 23 februari där samtidigt OMEP 70 år uppmärksammades. Kaj Fölster, Alva Myrdahls dotter, höll en betraktelse över sin mamma och kvinnorna runt henne i samband med att OMEP bildades, år 1948. Det var ett mycket intressant och uppskattat föredrag. FÖRELÄSNINGAR Under våren 2018 har två föreläsningar anordnats med aktuella teman. - Föreläsning med psykolog Victoria Sundqvist, 6 mars kl 17:30 19:00 Hur värnar vi om våra barns integritet barns sexualitet, kropp och gränser Föreläsningen utgår ifrån den aktuella samhällsdebatten kring gränser och integritet. Genom att tidigt prata och jobba med våra barn runt frågor som rör sexualitet, kroppen och gränser så kan vi stärka dem i deras rätt att sätta gränser för sig själva och att respektera andras gränser.

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 23 Föreläsningen tar upp varför vi behöver jobba med detta redan i förskolan, vad vi kan jobba med och hur vi kan jobba. Den tar upp bemötande och konkreta verktyg att använda i förskolevardagen. - Föreläsning med docent Ingrid Engdahl, 11 april kl 17.30 19.00 Lek och toddlare i förskolans vardag. Med utgångspunkt från sin avhandling Toddlers as social actors in the Swedish preschool kommer Ingrid att föreläsa om samspelet mellan de allra minsta barnen i förskolan, deras interaktion och kommunikation. Kunskap som kan användas både i utbildning av förskollärare och psykologer men även i vardagen på förskolan. Under hösten 2018 har vi haft ytterligare två föreläsningar: - Föreläsning med docent Ingrid Engdahl, 18 september kl 17:30 19:00 vem gör vad i förskolan? Om undervisning och utbildning i förskolan enligt den nya läroplanen. Ingrid Engdahl berättar om den nya läroplanen med särskild betoning på undervisningsbegreppet men också om ansvar, befogenheter och ansvarsfördelning. Att prata om utbildning i stället för verksamhet och undervisning i stället för arbete; har det någon praktisk betydelse? - Föreläsning med psykolog Åsa Björn, 6 november kl 17:30 19:00 Anknytningsteorier i förskolan. Ett tryggt anknutet barn har bättre förutsättningar att ta till sig verksamheten på förskolan, utveckla viktiga förmågor som känsloreglering och ett socialt funktionellt sätt att umgås med andra människor. Föreläsningen behandlar ämnet anknytningsteori ur ett förskoleperspektiv. Teorin kommer att belysas ur perspektiven varför anknytning, hur anknytning och när anknytning. Målet är både att öka kunskapen om vad anknytningsteori är och hur den kan användas av förskolepedagogerna när de hjälper barnen utvecklas till sin fulla potential. Studenter på pedagogen har, i mån av plats, möjlighet att delta gratis på föreläsningar som Göteborgskretsen arrangerar. ÖVRIGT Göteborgskretsen hade ansvar för OMEP-nytt nr två. Hemsidesansvaret ligger i Göteborgskretsen hos Annika Rosenqvist. INTERNATIONELLA KONFERENSER 2018 Europaråd och världsråd samt jubileumskonferens hölls i Prag, Tjeckien den 25-29 juni. Eva Ahlin, Shirin Fazel Zandy och Anna Backman representerade kretsen i Prag. Anna Backman hade dessutom en posterpresentation om Development Work in Natural Science and Technology with Swedish Preschool Teachers. Rapport från konferensen finns att läsa i OMEP-nytt nr 2/2018.

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 24 BARNENS PLANET Svenska OMEP driver tillsammans med Teskedsorden, Rädda barnen och Gothia fortbildning projektet Barnens planet som har som målsättning att stödja förskolans arbete med likabehandling och barns rättigheter i förskolan. Projektet drivs med stöd från Arvsfonden. Det interaktiva materialet består av en barnbok, musik och en handledning som vill synliggöra normer, mångfald och allas lika värde på ett roligt och fantasifullt sätt. Syftet är att inspirera förskolepedagoger att diskutera och arbeta med dessa viktiga och ibland svåra ämnena i förskolan. Barnens planet har under 2018 spridits i regionerna Skåne, Blekinge, Värmland, Kalmar, Dalarna och Västra Götaland. Alla förskolor har fått en bok med handledning och en inbjudan till en konferens samt workshops kring boken. Från OMEP:s Göteborgskrets har Eva Ahlin och Bibi Karlsson hållit workshops för ett antal förskolor i Västra Götalandsregionen. I oktober 2018 lanserades Barnens planet för resten av Sverige. JUBILEUMSSKRIFTEN I samband med OMEP:s 70 års firande har Svenska OMEP gett ut en jubileumsskrift, På barnens sida i 70 år, en jubileumskrift för OMEP 1948 2018. Skriften beskriver OMEP:s arbete ur ett historiskt och samtida perspektiv och vill visa på betydelsen av engagemang och gemensamt arbete för barns bästa i världen. Skriften finns att beställa eller ladda ner som pdf på NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT ARBETE Under 2018 har flera medlemmar från Göteborgskretsen bidragit till Svenska OMEP:s nationella och internationella verksamhet genom att ingå i arbetsgrupper. Informationsgrupp (kommunikation): Annika Rosenqvist Nordiskt samarbete: Anna-Mia Nilsson, Eva Ahlin Ansökan Arvsfonden (hållbar utveckling/nya projekt): Ingrid Pramling Samuelsson Jubileumsskrift (slutförd): Bibi Karlsson Barnens rum i samhället (nytt): Mania Teimouri, Shirin Fazel Zandy Barnens planet: Eva Ahlin, Bibi Karlsson och Anna-Mia Nilsson Samverkan BVC/förskola: ingen från Göteborgskretsen SLUTORD Styrelsen vill framföra sitt tack till kontaktpersonerna i Göteborg, i kranskommunerna och vid lärarutbildningen i Göteborg för deras arbete att sprida information om kretsens program och verksamhet. Göteborg den 6 februari 2019, styrelsen för OMEP:s Göteborgskrets.

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 25 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SKÅNEKRETSEN ÅR 2018 Verksamhetsåret inleddes med ett årsmöte den 5 februari 2018 i Kristianstad. Vid detta möte valdes en styrelse med följande medlemmar: Lena Bäckström, ordförande Susanne Thulin, vice ordförande Ingmarie Bengtsson, sekreterare Laila Gustavsson, ekonomiansvarig Ingela Friberg, ledamot Till valberedning inför 2019 valdes Agneta Jonsson. Lena Bäckström valdes till redaktör för OMEP-nytt. Skånekretsen har under året haft 12 medlemmar. Totalt har Skånekretsen genomfört fem styrelsemöten, varav ett tillsammans med styrelsen för svenska OMEP som hölls i Göteborg den 23 februari 2018. Då uppmärksammades att internationella OMEP firade 70 år som förening. Alva Myrdals dotter, Kaj Fölster, talade om hur OMEP bildades år 1948 av hennes mor tillsammans med Lady Allen of Hurtwood från England. Svenska OMEP hade ett styrelsemöte förlagt till Kristianstad den 1 och 2 maj 2018. Skånekretsens ledamöter deltog i mån av tid samt arrangerade för övernattning och gemensam middag med Svenska OMEP: s styrelse. ÖPPEN VERKSAMHET Boken Barnens planet introducerades den 16 april 2018 med en fortbildningsdag för personal i förskola och för studenter på förskollärarprogrammet vid Högskolan Kristianstad, termin 6. Det var ett samarrangemang mellan Skånekretsen av OMEP, Teskedsorden och Högskolan Kristianstad. Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott inledningstalade och Susanne Thulin och Agneta Jonsson från Skånekretsen och svenska OMEP föreläste om Barnperspektiv och Barns perspektiv. Förskollärare Maria Lindström, Önnegårdens förskola, Kristianstad kommun medverkade med en föreläsning som rörde Barnkonventionen i praktiken. Lena Bäckström deltog i en workshop. Representanter för Teskedsorden medverkade också. Världskonferensen ägde rum i Prag, Tjeckien den 25-29 juni 2018. Bildandet av internationella OMEP ägde rum där för 70 år sedan, vilket uppmärksammades. Konferensens tema var Conditions of Early Childhood Education Today: A Foundation for a sustainable future. Från Skånekretsen deltog följande medlemmar med presentationer: Lena Bäckström: The welfare of children and families is at the hub of the welfare state. Ingela Friberg och Laila Gustavsson: Action research in pre-school.

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 26 Marie Fridberg, Agneta Jonsson, Susanne Thulin & Andreas Redfors: Chemistry and Physics in Pre-school Teaching and Learning through Socio-Scientific Issues. Laila Gustavsson & Susanne Thulin: Education for Sustainability in Early Childhood Teacher Education (ECTE). Den 11 oktober 2018 var det Jubileumsdag för OMEP i Stockholm där medlemmar från Skånekretsen representerade och bidrog med föredrag. Från Skånekretsen har Lena Bäckström deltagit i den grupp som skrev jubileumsskriften som lanserades denna dag: OMEP 70 år i barnens tjänst. Skånekretsen ansvarade för utgivningen av OMEP - nytts höstnummer 2018. ÖVRIG VERKSAMHET Arbetet med revideringen av förskolans läroplan fortsatte under våren. Svenska OMEP skickade in ett remissvar där Ingela Friberg och Susanne Thulin från Skånekretsen ingick i arbetsgruppen från svenska OMEP. I samarbete med Förskollärarprogrammet vid Högskolan i Kristianstad gav OMEP Skånekretsen en Barntemavecka i förskollärarprogrammets första termin, den 23-30/ 11-2018 där gästföreläsare som företrädde olika organisationer utanför utbildningen bjöds in. Veckan inleddes med en föreläsning av Lena Bäckström. Skånekretsen har under året tagit beslut om att ordna en konferens som lyfter Hållbar Utveckling i ett förskoleperspektiv. Under hösten 2018 har medlemmar engagerats i planering och förberedelser för denna konferens. Huvudansvariga från OMEP Skånekretsen är Laila Gustavsson, Lena Bäckström och Susanne Thulin. Konferensen ska äga rum den 28/3-2019 och ske i samverkan med HKR:s uppdragsverksamhet och Förskollärarutbildning. Laila Gustavsson var genom OMEP Polen inbjuden att föreläsa kring Hållbar utveckling och utomhuspedagogik samt genomföra en workshop med samma tema för förskollärare i Warszawa den 15 och 16 november 2018. Värd var Maria Grzegorzewska Pedagogical University (APS) och workshopen genomfördes i en park nära universitetet. Ingela Friberg är med i ett Erasmus projekt om övergångar mellan olika skolformer. Det handlar om att förbättra och utvidga förståelsen för övergångar mellan olika skolformer. Syftet är att stödja barns övergångar och samtidigt erbjuda olika möjligheter oberoende av sociala och individuella behov: Hur kan skolan förbereda för barnen istället för att barnen ska förberedas för skolan? Projektet genomförs i ett internationellt samarbete tillsammans med medlemsländer i OMEP; Irland, Island, Kroatien och Sverige. Första mötet var i Zagreb den 6-7 december 2018 där Ingela och Eva Ärlemalm Hagsér deltog från Sverige. Ett möte har varit i Västerås den 4-5 feb som Ingela Friberg och Eva Ärlemalm Hagsér höll i. Nästa möte kommer

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 27 att vara på Island den 10 juni-14 juni 2019. Under året har också initiativ tagits till en inbjudan av PhD Ewa Lewandovska från Maria Grzegorzewska Pedagogical University (APS) Warszawa, Polen. Hon har framför allt kompetens inom specialpedagogik i mötet med alla barn men också inom hållbar utveckling i yngre barns perspektiv. Hon är engagerad i forskning som rör dessa kunskapsområden. Ewa Lewandoska är också engagerade i OMEP, Polen. Kristianstad den 16 januari 2019 Lena Bäckström, Susanne Thulin, Ingmarie Bengtsson, Laila Gustavsson, Ingela Friberg

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 28 STOCKHOLMSKRETSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2018 Stockholmskretsens styrelse har under verksamhetsåret haft 7 protokollförda sammanträden. Antalet enskilda medlemmar som har betalt medlemsavgift för år 2018 har uppgått till 30 stycken samt 17 förskolenheter. Utöver dessa finns 7 hedersmedlemmar. Styrelsen har under 2018 haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Ulla-Britt Larsson, ordf. Gittel Strassman, vice ordf. Maria Edlund, kassör Eva Ärlemalm-Hagsér Margareta Blennow Suppleanter Bibbi Tjernlund Ersson Ingrid Engdahl Sara Folkman Christina Widström Ordinarie revisorer Inger Rindsjö Jan Andersson Valberedning Elisabeth Nyléus Kristina Lindberg STOCKHOLMSKRETSENS ÅRSMÖTE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2018 hölls den 31 januari 2018 kl. 19.15 i ABF-huset, Sveavägen 41 Stockholm. Innan årsmötesförhandlingarna föreläste Kaj Fölster, författare, socionom och dotter till Alva Myrdal. Titel på föreläsningen: OMEP 70 år historisk tillbakablick. VERKSAMHET Stockholmskretsen har under året anordnat sex öppna föreläsningar: - 31 januari: OMEP 70 år historisk tillbakablick. Kaj Fölster föreläste om hur och varför OMEP bildades 1948 i Prag och att det var Kajs mamma Alva Myrdal som var en av grundarna samt OMEP:s första världspresident. Kaj Fölster berättade att Alva Myrdal var med och startade socialpedagogiska seminariet. Hon avslutade med att säga att förskollärare har det viktigaste yrket i världen och att OMEP ska sätta barnens bästa först i det internationella samtalet och motverka segregation. - 7 mars: Det ansvarfulla mötet. En närhetsetisk analys om omsorgens innebörder i förskolan. Mie Josefson, förskollärare och universitetsadjunkt vid Stockholms universitet föreläste utifrån sin avhandling. Hur kan man förstå omsorgens innebörder i förskolan? Hur kan ett synliggörande av omsorgens innebörder i sin tur skapa vidare förståelser för vad det innebär för förskollärare att se och ta ansvar för barnen och barens liv tiden de vistas i förskolan? Och omvänt: hur kan

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 29 man förstå aspekter av ansvar i relation till förskolans och förskollärares uppdrag i allmänhet och som ett uttryck för omsorgens innebörder i synnerhet? - 18 april: Vad händer med läroplanen? Hur ser Skolverkets förslag till ny läroplan för förskolan ut? Två olika föreläsare presenterar varsitt perspektiv som inledning till en diskussion. Eva Ärlemalm-Hagsér, universitetslektor och docent vid Mälardalens högskola presenterade Skolverkets förslag och varför det finns behov av revidering av förskolans läroplan. Att vissa delar i läroplanen behöver tydliggöras; en likvärdig förskola, förskollärarens ansvar samt undervisnings och utbildningsbegreppet. Nästa föreläsare Monica Nilsson, universitetslektor, docent vid högskolan i Jönköping. Monica bedriver forskning om barns lek och talade utifrån det perspektivet. Eftersom förskolan ingår som en del av utbildningsväsendet kan det finnas en poäng med att våra ord och begrepp är gemensamma. Men hon poängterar att det inte är samma sak som att förskolan ska kopiera skolans undervisningsmetoder. - 24 september: Vem gör vad i förskolan? Om undervisning och utbildning i förskolan enligt den nya läroplanen. Ingrid Engdahl, förskollärare och docent vid Stockholms universitet föreläste om den nya läroplanen om undervisning, ansvar och befogenheter. Att prata om utbildning i stället för verksamhet och undervisning i stället för pedagogiskt arbete, har det någon praktisk betydelse? - 11 oktober: OMEP - på barnens sida i 70 år. Om hållbar utveckling för och med barn. En kväll då vi tillsammans med våra medlemmar firade att OMEP fyllt 70 år. OMEPs arbete nu och framåt. Kvällens programpunkter: En historisk tillbakablick Svenska OMEP:s jubileumsskrift. Stockholmskretsens ordförande Ulla-Britt Larsson samt Skånekretsens ordförande Lena Bäckström. Svenska OMEP idag. OMEP:s ordförande Eva Ärlemalm-Hagsér. OMEP i världen. Världsordförande 2008-2013 Ingrid Pramling Samuelsson Barnens planet-ett interaktivt bokprojekt. Barnläkare Margareta Blennow, pedagogista Jane Wensby. Barnkonventionen och en hållbar framtid. OMEP:s Europaordförande Ingrid Engdahl. - 13 november: Omsorg, anknytning och skapande om några aspekter som läroplanen inte fokuserar på. Sara Folkman, legitimerad lärare från förskola till gymnasium, fil,lic, i förskoledidaktik och

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 30 verksam som pedagog i förskolan presenterar sin del av föreläsning så här: Den reviderade läroplanen för förskolan har infört begrepp som associerar till skolans arbetssätt och verksamhet. Föreläsningen handlar om det som är grundläggande i förskolans verksamhet, men som hamnat på undantag i styrdokumenten inskolning, anknytning och lärande i omsorgshandlingen. Gittel Strassman, bildlärare och ateljerista, verksam i Södertäljes kommunala förskolor presenterar sin del av föreläsning på följande sätt: I förskolans reviderade läroplan sorteras skapande och kommunikation in under gemensam rubrik. Men finns det andra sätt att förstå barns skapande än som språk? Det tog mig fyra år att måla som Raphael, men en livstid att måla som ett barn. är ett välkänt citat av Pablo Picasso. Vad menade han med det och varför ville han måla som ett barn? Vad är egentligen att måla som ett barn? Föreläsningarna har hållits på kvällstid. Föreläsningarna har riktat sig till studenter, medlemmar, personal i förskola och skola samt övriga intresserade. De har hållits på ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm. Inbjudan har skickats ut via mail till kretsens medlemmar/förskolor och kontaktpersoner i Stockholms kranskommuner. Antalet besökare per föreläsning har varierat mellan 40 och 250 personer. DELTAGANDE I KONFERENSER OMEP:s 70:e Världsråd och Konferens hålls i Prag Tjeckien. Världsråd 25-26 juni 2018. Internationell konferens 27-29 juni. Deltagare från Stockholmskretsen var Ulla-Britt Larsson, Maria Edlund, Margareta Blennow, Ingrid Engdahl, Eva Ärlemalm-Hagsér, Elisabet Nyléus samt Kaj Fölster hedersmedlem i Svenska OMEP. OMEP:s Stockholmskrets har även varit representerad vid Nätverket för Barnkonventionen i Sverige, vid UNICEFs årsmöte samt vid Tam-arkivet (Tjänstemäns och Akademikers arkiv). PÅGÅENDE PROJEKT Barnens Planet Sedan 2016 driver Svenska OMEP tillsammans med Teskedsorden, Rädda barnen och Gothia fortbildning AB projektet Barnes planet. Barnens planet har sin utgångspunkt i barnkonventionen och riktar sig främst till de äldre förskolebarnen. Materialet vill synliggöra normer, mångfald och allas lika värde på ett roligt och fantasifullt sätt. Författaren och musikern Homero Alvarez har skrivit och illustrerat en bok tillsammans med förskolebarn på Örnens förskola i Alby utanför Stockholm. Boken med tillhörande handledning för pedagoger har under året lanserats i sex regioner; Blekinge, Dalarna, Kalmar, Skåne, Värmland och västra Götaland. I oktober var det dags för öppen lansering av boken på Dieselverkstan i Nacka. Erasmus plus projektet om Övergångar från förskola till förskoleklass till skola. Projektet startar i december 2018 och pågår i 24 månader.

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 31 I Projektet ingår följande länder: Kroatien, Polen, Island, Irland och Sverige. Sverige gör forskningsinstrument för att mäta kvalitet vid övergångarna. Hur förbereds barnen för att börja i skolan? OMEP ESD Rating Scale OMEP:s skala för hållbar utveckling i förskolan. 2016-2018 pågår ett arbete i Göteborg och Stockholm med omnejd kring hållbarhet i förskolan. Material för studien finns på Svenska OMEP:s hemsida OMEP-NYTT Under verksamhetsåret 2018 har varje krets, Göteborg, Skåne, och Stockholm varit ansvarig utgivare för varsitt nummer. OMEP har tidigare haft en ansvarig redaktör för tidskriften SLUTORD Styrelsen vill framföra sitt tack till kontaktpersoner i Stockholm, i kranskommunerna och vid lärarutbildningen i Stockholm för deras arbete med att sprida informationen om kretsens program och verksamhet Stockholm den 15 januari 2019 Ulla-Britt Larsson, Eva Ärlemalm-Hagsér, Maria Edlund, Ingrid Engdahl, Sara Folkman, Gittel Strassman, Bibbi Tjernlund Ersson, Margareta Blennow, Christina Widström Svenska OMEP:s mål är att skapa kontakter och samverkan både nationellt och internationellt, med och mellan olika yrkesgrupper, som är engagerade i frågor som rör barn i åldrarna 0-8 år. Svenska OMEP arbetar för att genom olika åtgärder sprida kunskap om barn och barns villkor i såväl Sverige som andra länder. Som medlem i Svenska OMEP - kan du påverka myndigheter som ansvarar för att barns behov tillgodoses - får du träffa andra yrkesgrupper som arbetar för barn i åldrarna 0-8 år - kan du delta i seminarier och konferenser i Sverige och i världs-omep - får du OMEP- nytt 3 gånger/år

OMEP-nytt nr 1 maj 2019 sidan 32 Svenska OMEP:s mål är att skapa kontakter och samverkan både nationellt och internationellt, med och mellan olika yrkesgrupper, som är engagerade i frågor som rör barn i åldrarna 0-8 år. Kontaktpersoner och styrelsen för Svenska OMEP och lokala kretsar nås via mejl från hemsidan eller via adress och telefon, se nedan. SVENSKA OMEP Eva Ärlemalm-Hagsér, ordförande Sunnanvindsgränd 209, 177 71 Järfälla tel: 070-642 30 85 GÖTEBORGSKRETSEN Bibi Karlsson, ordförande Seglaregatan 21, 414 57 Göteborg tel: 031-45 50 41 SKÅNEKRETSEN Lena Bäckström, ordförande Horröd 1387, 280 10 Sösdala tel: 070-536 07 54 STOCKHOLMSKRETSEN Ulla-Britt Larsson, ordförande Ängkärrsgatan 17, 171 70 Solna tel: 070-741 38 64 NORRLANDSKRETSEN är vilande. --------------------- Svenska OMEP:s hemsida: OMEP-nytt 2019:1 utgiven maj 2019 av Göteborgskretsen. ISSN: 1104 7569 Utgivningsplan för OMEP-nytt 2019:2 Manusstopp: 2 september, Publicering: 16 september Ansvarig krets: Skånekretsen Skicka gärna in ditt bidrag! Svenska OMEP arbetar för att genom olika åtgärder sprida kunskap om barn och barns villkor i såväl Sverige som andra länder. Svenska OMEP arrangerar: - temakvällar, debatter och seminarier kring aktuella frågor - konferenser och symposier - studiebesök för utländska OMEPmedlemmar - internationella kontakter Som medlem i Svenska OMEP - kan du påverka myndigheter som ansvarar för att barns behov tillgodoses - får du träffa andra yrkesgrupper som arbetar för barn i åldrarna 0-8 år - kan du delta i seminarier och konferenser i Sverige och i världs-omep - får du OMEP- nytt tre gånger/år Medlemskap Du blir medlem när du betalar årsavgiften som är: 200 kronor för enskild medlem 100 kr för studenter och pensionärer 600 kronor för organisation 275 kronor till ger dig OMEP:s internationella tidskrift International Journal of Early Childhood. Beloppen sätts in på Svenska OMEP:s plusgiro: 45 63 41-7 Kom ihåg att skriva namn, adress och e-postadress på inbetalningskortet eller i meddelanderutan, om du betalar över internet.