Salutogena faktorer. Traumatiserande faktorer. Vanliga barn? Sårbara barn? eller. Vanliga OCH sårbara?? GR Göteborg 11 januari 2011

Relevanta dokument
Flyktingbarns helse. Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november Henry Ascher

Mellan det förflutna och framtiden

Barns hverdagsmiljø helsefremmende faktor

Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa

NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 7 mai 2010

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation

När svensk lag kommer i konflikt med de mänskliga rättigheterna. Astrid Seeberger

PTSD. Papperslösa som brottsoffer. Papperslösa. Patientfall. Vård för asylsökande och papperslösa* När man är sjuk måste man få vård

Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation

Flyktingbarnteamet Göteborg

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Flyktingbarnteamet Göteborg

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen :344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård

ttigheter Barnrättsdag 13 december 2011 Henry Ascher

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor. Expertgruppsmöte 1,

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Informella minnesanteckningar från förmiddagen under konferensen kring ensamkommande asylsökande barn /Margaretha Allen

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Nyanlända barns psykiska hälsa - så ger vi stöd i skolans vardag. Dagens Medicin 17 mars 2017

till dig som varit med om en allvarlig händelse

Nyanländas behov av psykosocialt stöd och nätverksarbete. Elin Lindén socionom

Nyanländas behov av psykosocialt stöd och nätverksarbete. Elin Lindén socionom

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Situationen för nyanlända barn i familj

Till dig som drabbats av skogsbränder 2018

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

- Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor?

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Synpunkter på Ds 2012:36

Trauma och återhämtning

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående

Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Psykosocialt mottagande av flyktingbarn i skolan vad kan vi lära oss av forskningen?

Temagrupp Barn och Unga

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Flyktingbarnmottagningen Göteborg

Elevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige Flyktingbegreppet. Antal på flykt i världen

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Frågeformulär till vårdnadshavare

Flyktingbarnmottagning Göteborg

Paneldiskussion om suicidprevention med frågor från publiken

Lindgårdens förskola

Uppdrag Psykisk Hälsa

2016 FSK år3 Föräldrar år 1 (S) Borås stad

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska

Yttrande till IVO, diarienr /2017-9


Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Titel Att nå nya höjder.

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Barns övergångar. Förskola, förskoleklass, fritidshem, skola. Göteborg januari Helena Ackesjö Docent, Fil Dr i pedagogik, Linnéuniversitetet

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Anne Sjögren

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Jag. om brott, stöd och hjälp. INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Nyanländas hälsa. Nyanländas hälsa. Vad vet vi? Vad kan och bör vi göra? Vi måste prata, Askersund 19 maj, 2017

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

FRAMTAGEN AV RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE. Vad ska en god man hjälpa mig med?

Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Transkript:

GR Göteborg 11 januari 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV Flyktingbarnteamet, Gamlestaden, Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn henry.ascher@nhv.se Traumatiserande faktorer Salutogena faktorer Vanliga barn? Sårbara barn? eller Vanliga OCH sårbara?? 1

livet före flykten flykten asylprocessen det nya livet hur skall det gå? planer, drömmar, förväntningar B. Vad är viktigt för att må bra? 1. Föräldrar och familj B. Vad är viktigt för att må bra? 1. Föräldrar och familj 2. Skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn utanför familjen Struktur Viktiga vuxna Social funktion Ingång till Sverige Utbildning 2

B. Vad är viktigt för att må bra? 1. Föräldrar och familj 2. Skolan 3. Vänner Nej. Jag kan inte prata med dem om svåra saker, för jag vill inte bli påmind. Med kompisarna jag försöker vara glad hela tiden för att inte vara bara ledsen och ledsen. (Altina 13 år) B. Vad är viktigt för att må bra? 1. Föräldrar och familj 2. Skolan 3. Vänner 4. Fritiden Få aktiviteter, oftast hemma Begränsade möjligheter: ekonomi, busskort Litet utbud Fotboll Simning Annan idrott B. Vad är viktigt för att må bra? 1. Föräldrar och familj 2. Skolan 3. Vänner 4. Fritiden 5. Tillit och förtroende 3

B. Vad är viktigt för att må bra? 1. Föräldrar och familj 2. Skolan 3. Vänner 4. Fritiden 5. Tillit och förtroende 6. Framtiden Är det något annat som är viktigt? Framtiden. (Ali 13 år) Att man får stanna här. Om vi ska tillbaka till [ursprungslandet] kommer vi att hamna i krig och de kommer att skjuta oss. (Sherbel 11 år) C. Vad mår man dåligt av? 1. Mardrömmar och plågsamma minnen 2. Familjesplittring och oro för dem som är kvar 3. Brist på pengar 4. Utanförskap och ensamhet 5. Att inte gå i skola 6. Framtiden Avslag Väntetiden känns inte alls bra. Man bara tänker och tänker liksom, hela tiden. Vad kommer att hända? (Altina 13 år) 4

Stor omställning Från kort perspektiv till långsiktig planering Existentiell kris inte ovanlig Uppbrottet definitivt Familjen? Förväntningar och krav egna andras Slappnar av borträngda tankar kommer Sarah Moskowitz (USA, England, Israel) Hans Keilson (Holland) Dalianis-Karambatzakis (Grekland) Anders Hjern Birgitta Angel (Sverige) Edith Montgomery (Danmark) 5

KASAM (Aaron Antonovsky) Föräldrarnas betydelse Nivå 1 INDIVID Nivå 2 RELATIONELL ORGANISERAT VÅLD SORG UPPRYCKNING - ANPASSNING FAMILJ SOCIALT NÄTVERK Nivå 3 KONTEXT lokalt nationellt internationellt SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. asylprocessen) POLITISK SITUATION I HEMLANDET Nivå 1 INDIVID Nivå 2 RELATIONELL ORGANISERAT VÅLD SORG UPPRYCKNING - ANPASSNING FAMILJ SOCIALT NÄTVERK Nivå 3 KONTEXT lokalt nationellt internationellt SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. asylprocessen) POLITISK SITUATION I HEMLANDET 6

Breda och långsiktiga befolkningsstrategier! Betrakta alla nyanlända flyktingbarn som sårbara barn Helhetsperspektiv Betydelsen av Vardagsmiljön Samverkan Viktiga Vuxna! Identitetsstöd Bra skola Bostad Trygga och kärleksfulla vuxna Kontinuitet i relationer ersättningsfamilj nya sociala nätverk Återknyta och upprätthålla relationer till viktiga personer i ursprungslandet Skydd mot våld, diskriminering och utnyttjande Psykosocialt stöd, t.ex. identitetsstöd traumasymtom överlevnadsskuld Boende, familj Skola Förskola Fritidshem Fritidsgårdar Fotbollsklubbar, typ... 7

Återskapa trygghet och tillit Stöd till ett nytt socialt nätverk Uppmärksamma behov av särskilt stöd Skolhälsovård Barnhälsovård Primärvård Ungdomshälsa 8

Stöd till linje 1 Basutredning Initiativ till åtgärdsprogram Elevvårdskonferens insatser Uppmärksamma behov av samverkan Uppmärksamma behov av specialistinsatser Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomspsykiatri Flyktingbarnteam Lokalsamhälle Skola Elevhälsan Frivilligorganisationer Barn hälsovård Migrationsverket Barnmedicin Primärvård Socialtjänst BUP Psykiatri 9

10

Ge barnet kontroll över situationen påverka slutet på mardrömmar ge alternativa lösningar i lekar ge barnet metoder att hantera återkommande svåra situationer Inte på barnets villkor ledande, styrande frågor pressande frågor Vi orkar inte ta emot överslätande snabba lösningar misstro, ifrågasättande 11

Smittas av barnets reaktioner överengageras drabbas av maktlöshetskänsla Påverkas av egna behov Ta på sig ett ansvar man inte kan leva upp till Känna sig lurad Skyddande faktorer: Flera som avlastar varandra Stödjande strukturer Ha roligt Att lyckas ibland Riskfaktorer: Ensam, för mycket, för tungt Upprepade misslyckanden 12

Artikel 1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter 13

I will not permit considerations of age, disease or disability, creed, ethnic origin, gender, nationality, political affiliation, race, sexual orientation or social standing to intervene between my duty and my patient. I will maintain the utmost respect for human life from its beginning even under threat and I will not use my medical knowledge contrary to the laws of humanity. 14

I. Rätten till medicinsk vård av god kvalitet a) Varje patient har, utan åtskillnad, rätt till lämplig medicinsk vård. b) Varje patient har rätt att bli behandlad av en läkare som patienten vet är fri att göra egna kliniska och etiska bedömningar utan inblandning utifrån. c) Patienten skall alltid bli behandlad på det sätt som bäst gynnar honom/henne. Den behandling som ges skall uppfylla allmänt vedertagna medicinska principer. Närhelst lagstiftning, regeringsåtgärder, eller annan administration eller institution förnekar en patient dessa rättigheter, bör läkare vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa eller återupprätta dem. Nobody need wait a single moment before starting to improve the world 15

Rosengrenska (Göteborg) Telefon: 0704-066670 Plusgiro: 46 21 54-6 www.rosengrenska.org/weblog/rosengrenska/ E-post: kliniken@rosengrenska.org Läkare i världen (Stockholm) Tel: 0708-162161 E-post: info@lakareivarlden.org www.lakareivarlden.org Svenska Röda Korset (Stockholm) Tel: 0709-406723 e-post: papperslos@redcross.se Hjälptelefon: 0709-406 723 Deltastiftelsen (Malmö) e-post: deltastiftelsen@gmail.com www.deltastiftelsen.se Hjälptelefon: 0739-08 48 28 Plusgiro: 180 109-1 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap 16