ttigheter Barnrättsdag 13 december 2011 Henry Ascher
|
|
- Ingrid Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Flyktingbarns ha lsa och ma nskliga ra ttigheter Barnrättsdag 13 december 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor, NHV Flyktingbarnteamet, Gamlestaden, Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn henry.ascher@nhv.se Rosengrenska
2 En papperslo s gravid kvinna ma r allt sa mre. Hon a r yr och orkeslo s. Hon so ker hja lp på mo drava rdscentralen, men eftersom hon inte kan betala fa r hon ingen hja lp. I graviditetsvecka 30 blir hon akut fo rsa mrad och fo rlo ses med akut sectio på grund av sva r graviditetstoxikos. Barnet, en gosse, a r gravt tillvaẍtha mmat och kra ver avancerad neonatalva rd. Modern fa r komplikationer i form av en underbenstrombos, som kra ver la ng efterbehandling. En kvinna visade sig vara HIV-positiv. Eftersom hon inte vågat gå till mödravårdscentralen ställdes diagnosen först dagen efter förlossningen. Hennes nyfödda barn fick därför inte några förebyggande insatser före och under förlossningen. En ung kvinna med två små barn diagnosticerades ha bröstcancer. Hon vägrades operation om hon inte betalade kronor i förväg.
3
4 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheternar Artikel Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse.
5
6
7 Nordic School of Public Health
8 Nordic School of Public Health
9 Bakgrund Uppbrott alla Flykt undan krig och politiskt våld många Exponering för våld många Resettlement alla
10 Hur mår m r barnen? Traumatiserande faktorer Salutogena faktorer
11 Dåtid livet före flykten Nutid Framtid
12
13 Livet före f flykten Förluster av anhöriga Krig, våld, övergrepp, hot Förföljelse: politisk, religiös, etnisk Bristande skolgång Familje- eller hederskonflikter, tvångsäktenskap Exploatering sexuellt, arbetskraft, kriminellt Barnsoldater Social misär
14 Dåtid livet före flykten flykten Nutid Framtid
15
16 Flykten Lång väg, lång tid Farofylld Farligt och underbetalt arbete Fängelse Misshandel Sexuella övergrepp?
17 Dåtid livet före flykten flykten asylprocessen Nutid Framtid
18
19 Barn i asylprocessen Utlänningslagen: Barn kan ha egna asylskäl I ärenden som rör barn skall barnet egna asylskäl utredas Barnets bästa skall vara avgörande i ärenden som rör barn. Dock kan Sveriges nationella intresse av en reglerad invandring vara överordnat i vissa fall. Praxis 80 % av beslut som rör barn tar inte hänsyn till barnets asylskäl (Rädda Barnen, Barnombudsmannen)
20 Barn i asylprocessen Bevisbördan på barnet ålder ensamkommande barn asylskäl svårt att berätta Misstroende, ifrågasättande Klimat av misstänkliggörande
21 Ensamkommande barn i asylprocessen Avvisning Trots till konfliktområden enligt Dublinförordningen avsaknad av anhöriga avsaknad av sociala nätverk avsaknad av skydd för barn enligt Barnkonventionen otillräcklig utredning av barnets asylskäl
22 Livet i ingenmansland Den första tiden: möjligheter och svårigheter Smygande osäkerhet växande oro BESLUTET och sedan
23 Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnandev Vad är viktigt för att må bra? 1. Föräldrar och familj 2. Skolan 3. Vänner 4. Fritiden 5. Tillit och förtroende 6. Framtiden
24 Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnandev Vad mår man dåligt av? 1. Mardrömmar och plågsamma minnen 2. Familjesplittring och oro för dem som är kvar 3. Brist på pengar 4. Utanförskap och ensamhet 5. Att inte gå i skola 6. Framtiden Avslag
25 Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnandev Den ovissa framtiden Vi pratar inte om Irak. Vi låtsas att vi har glömt allt. Vi gillar inte att komma ihåg det som hände i Irak. (Amir 16 år och Abir 13 år) Väntetiden känns inte alls bra. Man bara tänker och tänker liksom, hela tiden. Vad kommer att hända? (Altina 13 år) Väntetiden gör att det blir tyst i familjen. Vi har haft en mycket god relation mellan oss men Den här tiden är en förlust. Vi får pengar för vad? (Föräldrar)
26 Gothenburg Research Group on Asylum Seeking Children in Europe, GRACE
27 Gothenburg Research Group on Asylum-Seeking Children in Europe, GRACE
28
29 Hotet att skickas tillbaka Psykisk hälsa ofta extremt dålig Många gömmer sig
30 Att leva som papperslös Ovisshet, rädsla Ingen möjlighet att påverka sin livssituation Fattigdom Beroende av andras välvilja Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Osäkerhet om möjlighet till vård
31 Barn som lever som papperslösa sa Föräldrar som mår dåligt Isolering Skolgång? Varför kan inte jag få ha det som andra barn?
32 Vanliga hälsoproblemh Posttraumatiskt stressyndrom Sömnproblem invasiva mardrömmar återupplevande Ångest, koncentrationssvårigheter Utagerande beteende Depression, inåtvändhet Förlorad barndom tidigt vuxenansvar Buksmärtor, huvudvärk Aptitlöshet Skuldkänslor överlevnadsskuld Påverkan på sociala, kognitiva och känslomässiga funktioner
33
34 Dåtid Nutid livet före flykten flykten asylprocessen det nya livet hur skall det gå? Framtid planer, drömmar
35 Behov Bra skola Bostad Trygga och kärleksfulla vuxna Kontinuitet i relationer ersättningsfamilj nya sociala nätverk Återknyta och upprätthålla relationer till viktiga personer i ursprungslandet Skydd mot våld, diskriminering och utnyttjande Psykosocialt stöd, t.ex. identitetsstöd traumasymtom överlevnadsskuld
36
37 Hur går g r det påp sikt? Sarah Moskowitz (USA, England, Israel) Hans Keilson (Holland) Dalianis-Karambatzakis (Grekland) Anders Hjern Birgitta Angel (Sverige) Edith Montgomery (Danmark) Händelser före f flykten har stor betydelse för f r psykisk hälsa h den första perioden efter ankomsten Händelser i det nya landet har stor betydelse för f r senare psykisk hälsa h och välbefinnandev
38 Andel barn i ekonomisk utsatthet efter föräldrarnas bakgrund och familjemönster
39 Är r barnfattigdom i rika länder l ett hot mot hälsan? h Bland socialt mindre gynnade: Fysiska hälsoproblem 60 % vanligare Psykiska hälsoproblem 70 % vanligare Riskfaktorer för ohälsa 80 % vanligare Plötslig spädbarnsdöd 3,6 gånger vanligare Självmordsförsök 2,5 gånger vanligare Andra former av självtillfogat våld 2,5 gånger vanligare Barn som inte ammas 3 gånger vanligare
40 Barnfattigdom är r inte oundvikligt utan följden av politiska beslut UNICEF har beräknat att det skulle kosta följande andel av BNP att utplåna fattigdomsgapet i resp. land: USA 0,68% Storbritannien 0,48% Kanada 0,46% Sverige 0,07%... Nick Spencer
41 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Mål för hälso- och sjukvården 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsoh lso- och sjukvård skall ges företrf reträde till vårdenv rden.
42 Lag om yrkesverksamhet påp hälso- och sjukvårdens område (1998:531) 2 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal 1 Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården skall så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall visas omtanke och respekt.
43 Vård för f r asylsökande och papperslösa* sa* Akut vård Vård som inte kan anstå bara asylsökande Full egen betalning papperslösa Barn < 18 år: Samma sjukvård, tandvård och hälsovård som svenska barn MEN bara barn till tidigare asylsökande *tidigare: överenskommelse mellan regeringen och Statens kommuner och landstingen sedan : Lag om vård till asylsökande m.fl.
44 Effekter
45 Problem i sjukvården för f r papperslösa sa och gömdag Osäkerhet i kassan Brott mot sekretessen Patienter vägras vård Patienter får vård men inte fullgod vård Patienter får inte vård förrän tillståndet blir akut
46 Papperslösa sa barns hälsah Tidigare asylsökande barn har formell rätt till sjukvård hälsovård tandvård på samma villkor som andra barn MEN
47 Papperslösa sa barns hälsah Rädsla Okunnighet om regelverket Fungerar i praktiken inte alltid Kostnader för läkemedel och annan behandling Barn som inte varit asylsökande saknar rätt till vård
48 Papperslösa sa barns hälsah Föräldrarna saknar rätt till vård Föräldrarnas hälsa är den viktigaste determinanten för barnens hälsa Jag mår bra när mamma och pappa mår bra. Barn påverkas starkt av att bevittna hur deras föräldrar bryts ned och nekas hjälp
49 Papperslösa sa barns hälsah Exkludering av papperslösa vuxna från tillgång till vård har alltså stora effekter på den fysiska och psykiska hälsan hos deras barn
50 1. Universal access to free health care e.g. Spain and Italy 2. Treated in the manistream health system but parallell administrative or payment system e.g. France, Belgium and The Netherlands 3. Restrictive and ambiguous legislation with a high degree of uncertainty e.g. UK and Portugal 4. Free health care in very limited cases e.g. Hungary and Germany 5. Health care only on payment basis e.g. Austria and Sweden
51 bal/documents/rapporter/studiegomd asverige.pdf apporter/huma%20final%20- EN.pdf Erfarenheter%20från%20Röda%20Ko rsets%20sjukvårdsförmedling%20för %20papperslösa.pdf Läkartidningen 2008;105:538-41
52 11/Documents/ _Kap_8_Papperslosa.pdf Envall E, Vestin S, Björngren Cuadra C, Ascher H, Staaf A, Khosravi S. Papperslösa. Social rapport 2010: Socialstyrelsen; p
53 Arbete Av 103 intervjuade vid Läkare i världens (LIV) klinik, Stockholm 2008: 18 % regelbundet arbete 45 % tillfälliga arbeten 37 % inget arbete Oftast underbetalda jobb inom restaurang- och kioskbranschen, butiker, sta d- eller byggbranschen eller med reklamutdelning. Oftast på den informella arbetsmarknaden.
54 Ekonomi Av 102 intervjuade vid Läkare utan gränsers (LUG) klinik, Stockholm 2005: 62 % kunde inte betala för bostad beroende av vänner och stödpersoner 77 % kunde inte försörja sig på egen inkomst senaste månaden 35 % var skuldsatta på belopp mellan och kr
55 Boende 28 % fast bostad 62 % provisoriska bostäder 10 % härbärgen och liknande (LIV 2008) Ofta trångt, dyrt, måste vara tysta, inget utrymme för lek, läxläsning Många flyttar ofta.
56 Vård Behandlingskrävande kronisk sjukdom: 32 % Behandling absolut nödvändigt: 20 % (Ro da Korsets va rdfo rmedling 2008)
57 Vård Svårigheter att få vård: % Rädsla att gripas: 67 % Rädsla att vägras vård Alltför höga kostnader: 28 % För vården För mediciner gäller även barn! Fler än 2 av 3 hade avstått från att söka vård under de senaste 12 månaderna (LIV och LUG)
58 Vård 65 % upplever att deras fysiska hälsa försämrats under tiden som gömd 64 % upplever att deras psykiska hälsa försämrats (LUG 2005)
59 Vård Ångest och depression ca. 10 gånger vanligare än bland svenskar Självmordstankar av måttlig hög nivå och mycket hög nivå ca. 20 gånger vanligare (LUG 2005)
60 Vård 63 % av patienterna i LUG-studien var kvinnor. Cirka 25 % av dessa sökte vård för gynekologiska problem. 12 var gravida och hade inte tillgång till mödravård under sin graviditet.
61 Barn Skolgång? Familjesplittring Föräldrarnas situation Rätt till liv och utveckling: ekonomi, fritid, sociala relationer Nyfödda papperslösa Ensamkommande barn
62 Mänskliga rättigheterr och etik
63 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheternar Artikel 1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter
64 FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 2 barns lika värde Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom dess jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något n slag Artikel 3 barns bästa Vid alla åtgärder som rör r r barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa b komma i främsta rummet.
65 FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 6 barns rätt till liv och utveckling Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmf rmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 12 barns rätt att bli hörda och påverka sin egen situation Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas tas betydelse i förhf rhållande till barnets ålder och mognad.
66 FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 22 flyktingbarn Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn söker flyktingstatus erhåller lämpligt l skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter r som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt.
67 FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 39 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga l åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets hälsa, h självrespekt och värdighetv rdighet.
68 Är r hälsa h en mänsklig m rättighet? r FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna artikel 25 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter artikel 12 Konventionen om barnets rättigheter artikel 24 Konventionen mot rasdiskriminering artikel 5 Konventionen mot kvinnodiskriminering artikel 12, 13 Internationella konventioner är juridiskt bindande!
69 International Convention on Economic, Social and Cultural Rights Article The States Parties to the present Covenant recognize the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health. 2. (d) The creation of conditions which would assure to all medical service and medical attention in the event of sickness.
70 Rätten till hälsah UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (2000), General Comment 14: The right to health is not to be understood as a right to be healthy the right to health must be understood as a right to the enjoyment of a variety of facilities, goods, services and conditions necessary for the realization of the highest attainable standard of health
71 AAAQ UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (2000), General Comment 14: Availability: Functioning public health and health-care facilities, goods and services, as well as programmes, have to be available in sufficient quantity
72 AAAQ UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (2000), General Comment 14: Availability Accessability Icke-diskriminering Fysiskt tillgängligt Ekonomiskt tillgängligt Tillgång till information
73 AAAQ UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (2000), General Comment 14: Availability Accessability Acceptability respectful of medical ethics and culturally appropriate
74 AAAQ UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (2000), General Comment 14: Availability Accessability Acceptability Quality scientifically and medically appropriate and of good quality
75
76 6. Asylsökande och papperslösa sa such differential treatment constitutes discrimination under international human rights law.
77 UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (2000), General Comment 14: States are under an obligation to respect the right to health by refraining from denying or limiting equal access for all persons, including asylum seekers and illegal immigrants, to preventive, curative and palliative health services.
78 Swedish law and practice regarding the health care accessible to asylum-seekers and undocumented foreign nationals is not consistent with international human rights law. The Special Rapporteur notes that under international human rights law, some rights, notably the right to participate in elections, to vote and to stand for election, may be confined to citizens. However, human rights are, in principle, to be enjoyed by all persons.
79 A fundamental human right, the right to the highest attainable standard of health is to be enjoyed by all without discrimination. It is especially important for vulnerable individuals and groups. Asylum-seekers and undocumented people are among the most vulnerable in Sweden. They are precisely the sort of disadvantaged group that international human rights law is designed to protect.
80 Accordingly, the Special Rapporteur encourages the Government to reconsider its position with a view to offering all asylum-seekers and undocumented persons the same health care, on the same basis, as Swedish residents. By doing so, Sweden will bring itself into conformity with its international human rights obligations.
81
82 Genèvedeklarationen 1948 World Medical Association I will not permit considerations of age, disease or disability, creed, ethnic origin, gender, nationality, political affiliation, race, sexual orientation or social standing to intervene between my duty and my patient. I will maintain the utmost respect for human life from its beginning even under threat and I will not use my medical knowledge contrary to the laws of humanity.
83 Lissabondeklarationen 1981 World Medical Association I. Rätten till medicinsk vård av god kvalitet a) Varje patient har, utan åtskillnad, rätt till lämplig medicinsk vård. b) Varje patient har rätt att bli behandlad av en läkare som patienten vet är fri att göra egna kliniska och etiska bedömningar utan inblandning utifrån. c) Patienten skall alltid bli behandlad på det sätt som bäst gynnar honom/henne. Den behandling som ges skall uppfylla allmänt vedertagna medicinska principer.
84 Lissabondeklarationen 1981 World Medical Association Närhelst lagstiftning, regeringsåtgärder, eller annan administration eller institution förnekar en patient dessa rättigheter, bör läkare vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa eller återupprätta dem.
85 Resolution om medicinsk vård v för f r flyktingar och internflyktingar 1998 och 2010 World Medical Association Physicians have a duty to provide appropriate medical care regardless of the civil or political status of the patient, and governments should not deny patients the right to receive, nor should they interfere with physicians' obligation to administer, adequate treatment; and Physicians cannot be compelled to participate in any punitive or judicial action involving refugees or IDPs or to administer any non-medically justified diagnostic measure or treatment, such as sedatives to facilitate easy deportation from the country or relocation; and Physicians must be allowed adequate time and sufficient resources to assess the physical and psychological condition of refugees who are seeking asylum.
86 Resolution om medicinsk vård v för f r flyktingar och internflyktingar 1998 och 2010 internflyktingar 1998 och 2010 World Medical Association National Medical Associations and physicians should actively support and promote the right of all people to receive medical care on the basis of clinical need alone and speak out against legislation and practices that are in opposition to this fundamental right.
87 Rosengrenska Målsättning 1. Lägg ned organisationen! 2. Förmedla sjukvård 3. Öka kunskapen
88 Rosengrenska Arbetet Mobiltelefon Nätverk sjuksköterskor läkare stödsamtalare tandläkare barnmorskor sjukgymnaster tolkar Seminarier etc. + Kringverksamhet
89 Rosengrenska Aktuell situation Ca personer i nätverket Några hundra aktiva Mottagning en kväll per vecka 500 patienter och besök per år Alla arbetar frivilligt och oavlönat
90 Rosengrenska-Röda Korsets vårdförmedling (Göteborg) Telefon: Plusgiro: E-post: Läkare i världen (Stockholm) Tel: E-post: info@lakareivarlden.org Svenska Röda Korset (Stockholm) Tel: e-post: papperslos@redcross.se Hjälptelefon: Deltastiftelsen (Malmö) e-post: deltastiftelsen@gmail.com Hjälptelefon: Plusgiro:
91
92 Rätt till vårdv rd-initiativet Initiativtagare och stödorganisationer Humanitära organisationer t.ex. Amnesty, Rädda Barnen, Röda korset, Svenska Helsingforskommittén, UNICEF Sverige Religiösa organisationer t.ex. ärkebiskopen och Sveriges kristna råd, Caritas - Katolska kyrkan Fackföreningsrörelsen t.ex. LO, TCO, Akademikerförbundet SSR Yrkesorganisationer vården t.ex. Läkarförbundet, SSF, Vårdförbundet, Svenska barnmorskeförbundet, Sveriges Psykologförbund, IFMSA
93
94 Vad händer h nu?
95
96 a.se/varduppropet.asp
97 Budskap Att vara asylsökande är att befinna sig i ett vakuum, ofta mellan ett skrämmande förflutet och en oviss framtid Den aktuella hälsan hos ett asylsökande eller papperslöst barn är beroende av balansen mellan riskfaktorer och hälsofrämjande faktorer Det finns goda möjligheter att med ganska små medel åstadkomma väldigt positiva resultat. Men nedskärningar och försämring i barnens vardagsmiljö kan få allvarliga, dyrbara och långsiktiga följder.
98 Bristen på kunskap i vården är stor, särskilt om barn, papperslösa och papperslösa barn. Det finns ett behov av ett kunskapscentrum för forskning, utbildning och utveckling. Yrkesetik, mänskliga rättigheter och återkommande diskussioner och träning kompletterar vetenskap och beprövad erfarenhet i vårdarbetet och utgör användbara verktyg och hjälpmedel, särskilt i svåra situationer Vikten av samverkan och ansvarstagande
99
100 Nobody need wait a single moment before starting to improve the world
101
102 Rosengrenska-Röda Korsets vårdförmedling (Göteborg) Telefon: Plusgiro: E-post: Läkare i världen (Stockholm) Tel: E-post: info@lakareivarlden.org Svenska Röda Korset (Stockholm) Tel: e-post: papperslos@redcross.se Hjälptelefon: Deltastiftelsen (Malmö) e-post: deltastiftelsen@gmail.com Hjälptelefon: Plusgiro:
103 7. Asylsökande barn med svåra uppgivenhetssymtom the Special Rapporteur is concerned that these debates may sometimes have been caught up in highly politicized public discussion about asylum and immigration in Sweden. Crucially, the plight of these children must be understood as a health and human rights issue, not as a political or immigration issue.
104 8. Utvisning vid livshotande tillstånd Returning an individual with a life-threatening condition to a country where life-saving treatment is inaccessible to the individual in question is prima facie inconsistent with the individual s right to the highest attainable standard of health.
105 The Special Rapporteur recommends that in their assessment of particularly distressing circumstances under the new Aliens Act, migration courts consider whether or not the individual, in practice, would be able to access life-saving treatment.
NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 7 mai 2010
NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 7 mai 2010 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor, NHV Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn henry.ascher@nhv.se Rosengrenska
Läs merSalutogena faktorer. Traumatiserande faktorer. Vanliga barn? Sårbara barn? eller. Vanliga OCH sårbara?? GR Göteborg 11 januari 2011
GR Göteborg 11 januari 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV Flyktingbarnteamet, Gamlestaden, Göteborg Svenska Barnläkarföreningens
Läs mer1. Mänskliga rättigheter
Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda
Läs merPTSD. Papperslösa som brottsoffer. Papperslösa. Patientfall. Vård för asylsökande och papperslösa* När man är sjuk måste man få vård
Papperslösa som brottsoffer 100222 Internationella brottsofferdagen Arr: Brottsoffermyndigheten, Stockholm Anne Sjögren Sjuksköterska Rosengrenska / Röda Korset Jourtelefon: 0704 066670 Röda korset och
Läs merAnne Sjögren anne@rosengrenska.org http://weblog.rosengrenska.org
Anne Sjögren anne@rosengrenska.org http://weblog.rosengrenska.org 1 Problem i sjukvården för gömda Osäkerhet i kassan Brott mot sekretessen Patienter vägras vård Patienter får vård men inte fullgod vård
Läs merEtiska problem i praktiskt arbete med asylsökande barn
Etiska problem i praktiskt arbete med asylsökande barn Svenska Barnläkarf karföreningens reningens Arbetsgrupp för f r flyktingbarn 2007-04 04-24 Barnveckan i Linköping Christina Heilborn,, Svenska Unicef
Läs merMellan det förflutna och framtiden
Mellan det förflutna och framtiden asylsökande barns hälsa, välbefinnande och välfärd Barn av vår tid Göteborg 17 mars 2011 Henry Ascher henry.ascher@nhv.se Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Rosengrenska
Läs merFlyktingbarns helse. Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november 2011. Henry Ascher
Flyktingbarns helse Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska
Läs merVårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen - 2008:344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård
Anne Sjögren Om Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset Köpenhamn 120912 Sjuksköterska/teamledare Rosengrenska / Röda Korset Andra Långgatan 19 413 28 Göteborg Tel: + 46 31 741 6207, - 08 Jourtelefon:
Läs merSynpunkter på Ds 2012:36
Synpunkter på Ds 2012:36 Rosengrenskas Heldagsseminarium Världskulturmuseet i Göteborg, 12-11- 25 Milosz Swiergiel Ordförande Rosengrenska s56elsen milosz@rosengrenska.org Följ vårt arbete på bloggen -
Läs merAsylsökande, Papperslösa och EU-migranter
Vård för Asylsökande, Papperslösa och EU-migranter Henrik Abbe Andersson, Läkare i Världen www.lakareivarlden.org Disposition 1.Läkare i Världen 2.Lagar, konventioner och etiska riktlinjer 3.Asylsökande
Läs merHälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa
Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa Center för skolutveckling, Göteborg 2015-04-28 Henry Ascher MD, professor i Folkhälsovetenskap, NHV docent
Läs merUTREDNINGSDIREKTIV FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILL IRREGULJÄRA MIGRANTER, PAPPERSLÖSA
UTREDNINGSDIREKTIV FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILL IRREGULJÄRA MIGRANTER, PAPPERSLÖSA Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga papperslösas rätt till och tillgång till hälso- och sjukvård. Utredningen
Läs merNär svensk lag kommer i konflikt med de mänskliga rättigheterna. Astrid Seeberger
När svensk lag kommer i konflikt med de mänskliga rättigheterna Astrid Seeberger Kompetenser som en läkare bör ha Medicinsk handlingsförmåga Kommunikationsförmåga Samarbetsförmåga Lärande och vetenskaplighet
Läs merVarför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor
Läs merJämlik hälsa och vård för nyanlända, asylsökande och papperslösa
Jämlik hälsa och vård för nyanlända, asylsökande och papperslösa Nätverket Hälsa och Demokrati Elis Envall 2015-10-09 Rätten till jämlik hälsa och vård övergripande reglering Rätten till bästa möjliga
Läs merBarns hverdagsmiljø helsefremmende faktor
Barns hverdagsmiljø hverdagsmiljø som helsefremmende faktor NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska
Läs merElevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige 2012 120903. Flyktingbegreppet. Antal på flykt i världen
Elevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige 2012 120903 Rosengrenska / Röda Korset Andra Långgatan 19 413 28 Göteborg Teamledare: 031 741 6207 Jourtelefon: 0704 066670 Rosengrenska pg: 462154-6 Röda
Läs merVård, mänskliga rättigheter och medicinsk etik
Vård, mänskliga rättigheter och medicinsk etik Asylsökande, Papperslösa och EU-migranter Henrik Abbe Andersson, Läkare i Världen hen.andersson@gmail.com www.lakareivarlden.se Läkare i Världen Médecins
Läs merBli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation
Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation Åsa Wahlström Smith Varför finns det barn på flykt i en papperslös situation? Söker asyl avslag Ärendet hos gränspolisen
Läs merVi ger akut medicinsk hjälp till människor som riskerar att dö på grund av krig, katastrofer och epidemier. Eller i sviterna. lagstiftning.
Vi ger akut medicinsk hjälp till människor som riskerar att dö på grund av krig, katastrofer och epidemier. Eller i sviterna av svensk lagstiftning. Läkare i världen Läkare i världen är en internationell
Läs merFlyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa
Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa Mona Lindqvist Fil.dr, leg.psykolog, leg psykoterapeut, psykoterapihandledare Bup asylpsykiatriska enhet mona.lindqvist@sll.se Barn i familj Ensamkommande och
Läs merSOU 2011:48. Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN OM VÅRD FÖR PAPPERSLÖSA M.FL.
SOU 2011:48 Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN OM VÅRD FÖR PAPPERSLÖSA M.FL. Anne Sjögren Sjuksköterska Rosengrenska / Röda Korset 031 741 6207 Jourtelefon:
Läs merBarnrättsbaserad beslutsprocess
Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning
Läs merMÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om
Läs merBli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation
Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation Åsa Wahlström Smith och Henry Ascher Varför finns det barn på flykt i en papperslös situation? Söker asyl avslag Ärendet
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet
Läs merBarnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
Läs merÄnda sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.
1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår
Läs merFlyktingbarnmottagning Göteborg
Flyktingbarnmottagning (f.d. Flyktingbarnteamet) är en resurs på specialistnivå. Vår verksamhet är en del av Specialistcentrum Barn och Unga Gamlestaden, Angereds Närsjukhus. UNHCR/M.Maguire Flyktingbarnmottagning
Läs merGe papperslösa patienter vård!
Ge papperslösa patienter vård! Ställningstagande för allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor Svensk sjuksköterskeförening och Sjuksköterskornas etiska råd Introduktion Människors rätt till
Läs merVård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET
Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET TACK!!! Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd lag från
Läs merFN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Läs merSida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
Läs merNi är oerhört viktiga!!!
Möte med flykting-/asylsökande barn och deras familjer Barnveckan 2017 Anne Sjögren Leg. sjuksköterska 1974 Distriktssköterska 1983 - en av grundarna av Rosengrenska 1998 - anställd av Sv. Röda Korset
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut
Läs merbarnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,
Läs merPTSD och Dissociation
PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor
Läs merjag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn
ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn 1 Åsa Ekman_barnets rätt att göra sin röst hörd - 20 september
Läs mer#FÖR VARJE BARNS RÄTT
#FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff
Läs merGrundutbildning i barnets rättigheter för personal
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte
Läs merVarför ska asylsökande och papperslösa migranter ha tillgång till sjukvård på lika villkor som svenska medborgare?
Varför ska asylsökande och papperslösa migranter ha tillgång till sjukvård på lika villkor som svenska medborgare? Sammanställning gjord med hjälp av Svenska Röda Korset, Rädda Barnen, IFMSA och INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
Läs merPAPPERSLÖSA I VÅRDEN. Svenska Röda korsets Vårdförmedling
PAPPERSLÖSA I VÅRDEN Svenska Röda korsets Vårdförmedling 2018-10-02 Innehåll Kort om Rödakorsets vårdförmedling Vem är papperslös Livsvillkor Hinder till vård och samspelet med livsvillkor Svenska Röda
Läs merBarn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser
Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser Nya GRannar 2017-04-21 Henry Ascher Flyktingbarnteamet Sahlgrenska Akademin och Angereds Närsjukhus henry.ascher@gu.se UNHCR
Läs merVarför ska asylsökande och papperslösa ha tillgång till sjukvård på lika villkor som svenska medborgare? Ett argumentationsunderlag
Varför ska asylsökande och papperslösa ha tillgång till sjukvård på lika villkor som svenska medborgare? Ett argumentationsunderlag Detta argumentationsunderlag är en uppdatering av skriften Varför ska
Läs merInformation om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen
Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Foto: mostphotos voy KSF 2019-04-24 Haninge kommun intensifierar arbetet med barnkonventionen Haninge kommun och dess verksamheter har sedan lång
Läs merYttrande över Förslag till lag om hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande m.fl. Promemoria upprättad inom Utrikesdepartementet juni 2005.
ROSENGRENSKA KLINIKEN 2005-10-10 Enegatan 6 426 74 GÖTEBORG Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Yttrande över Förslag till lag om hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande m.fl. Promemoria upprättad
Läs merVad är tortyr och vilka vårdrättigheter har tortyröverlevare?
Vad är tortyr och vilka vårdrättigheter har tortyröverlevare? Frida Johansson Metso, projekledare Flykt, exil och trauma Leg. psykolog Röda Korsets Center för flyktingar, Stockholm 09/17/15 Vad är tortyr?
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merKort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs merNyanlända barns psykiska hälsa - så ger vi stöd i skolans vardag. Dagens Medicin 17 mars 2017
Nyanlända barns psykiska hälsa - så ger vi stöd i skolans vardag Stefan Kling Barnläkare Skolöverläkare Malmö stad Grundskoleförvaltningen stefan.kling@malmo.se Dagens Medicin 17 mars 2017 Elevhälsans
Läs merBARNKONVENTIONEN. Kort version
BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas
Läs merBarnrättsbaserad beslutsprocess
Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom samhällsplanering och miljö Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del
Läs merManifesto for a feminist definition of SRHR
Manifesto for a feminist definition of SRHR WOMEN S RIGHT TO DECIDE over their own sexuality and reproduction is fundamental in the fight for human rights and against discrimination. One of the biggest
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merFlyktingbarn en angelägenhet för skolhälsovården
Flyktingbarn en angelägenhet för skolhälsovården Staffan Mjönes Efter andra världskriget var många européer flyktingar på sin egen kontinent, för längre eller kortare tid, men de flesta kunde repatrieras
Läs merBarnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom
Läs merSocialtjänstens barnrättsansvar för barn i migration
Socialtjänstens barnrättsansvar för barn i migration 26 april 2017 Dialogseminarium Artikel 22 om flyktingbarns rättigheter inom socialtjänstens uppdrag FN:s Barnrättskommittés rekommendationer kring migrerande
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merBARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merGrundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess
Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra
Läs merKrigstrauma i bagaget och mobbad i skolan
Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade
Läs merFördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem
Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING
LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),
Läs merThe cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.
Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The
Läs merFöräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY
Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY Vad handlar det här seminariet om? Den rättighetsbaserade samhällsvården utgår från att varje person
Läs merEn skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik
En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning
Läs merNr 14 Överenskommelse om skyddsmaktsuppdrag avseende Förbundsrepubliken Jugoslaviens intressen i Förbundsrepubliken
201558_SO_2000_14 1-02-15 08.37 Sidan 1 Nr 14 Överenskommelse om skyddsmaktsuppdrag avseende Förbundsrepubliken Jugoslaviens intressen i Förbundsrepubliken Tyskland Regeringen beslutade den 27 maj 1999
Läs merBarn som separeras från
Barn som separeras från sina föräldrar 1 Mellan 100 150 miljoner barn bor och lever på gatan I Afrika söder om Sahara är 12% av alla barn föräldralösa, vilket motsvarar 48,3 miljoner barn Över 8 miljoner
Läs merRädda Barnen. Kort om barnkonventionen och medskick från Rädda Barnens möten med ensamkommande. Ann-Caroline Furst
Rädda Barnen Kort om barnkonventionen och medskick från Rädda Barnens möten med ensamkommande Ann-Caroline Furst 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Partipolitiskt
Läs merSTÅNDPUNKT ASYLPOLITIK
STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK LSU:S ASYLPOLITISKA STÅNDPUNKT LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer. Ungdomsorganisationer samlas i LSU för att gemensamt
Läs merKänner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Läs merBarn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter
Läs merLove og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm
Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and
Läs merBarnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1
Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges
Läs merBarns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention
Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Läs merJSL Socialstyrelsen. Migrationsverket. Information till dig som är gift med ett barn
JSL Socialstyrelsen Migrationsverket Information till dig som är gift med ett barn Barnäktenskap är förbjudet i Sverige I Sverige är det förbjudet att gifta sig med någon under 18 år. Det finns många anledningar
Läs merBarnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
Läs merBo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se
Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004
Läs merTill dig som söker asyl i Sverige
Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din
Läs merHur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som
Läs merPapperslösas tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige. Internationella konventioner och läkaretik i konflikt med svensk lagstiftning
Papperslösas tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige. Internationella konventioner och läkaretik i konflikt med svensk lagstiftning Anders Björkman 1 och Louise Wittmeyer 2 1 Professor, överläkare,
Läs merVårdstrategier i barntandvården Hur prioriterar vi? 60 miljoner människor på flykt globalt
Vårdstrategier i barntandvården Hur prioriterar vi? 60 miljoner människor på flykt globalt Gunilla Klingberg gunilla.klingberg@mah.se DN 150426 http://www.manskligarattigheter.se/ http://www.unhcr.org/
Läs merBarn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde
Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder
Läs merAlla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merVåld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill... Per Isdal,
Läs merThe Municipality of Ystad
The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:
Läs merRätt till vård och en orientering i vårdkedjan
Rätt till vård och en orientering i vårdkedjan Rätten till hälsa Carin Klefbom Transkulturellt Centrum Mänskliga rättigheter > internationell rätt/folkrätt reglerar statens skyldigheter och individens
Läs merElizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.se Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Stat Landsting SKL överenskommelse
Läs merState Examinations Commission
State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training
Läs merBarns delaktighet och inflytande
Barns delaktighet och inflytande 2014-10-24 Elinor Brunnberg, Professor i socialt arbete Mälardalens högskola VARFÖR SKALL VI GÖRA BARN DELAKTIGA? FN:s konventioner Rekommendation från Committee of Ministers
Läs merBrobyggare bidrar till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden
Brobyggare bidrar till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden Kristin Marklund Anna Gärdegård 4 okt 2018 IntegrationNorden.org Lärande exempel Forskning Nordiska möten 3 Enligt FN:s flyktingorgan
Läs merSveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet Nr18 Överenskommelse med Japan om utbyte av finansiell information som hänför sig till penningtvätt och finansiering
Läs merBarnrättsbaserad beslutsprocess
Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning
Läs mer