Barns övergångar. Förskola, förskoleklass, fritidshem, skola. Göteborg januari Helena Ackesjö Docent, Fil Dr i pedagogik, Linnéuniversitetet

Transkript

1 Barns övergångar Förskola, förskoleklass, fritidshem, skola Göteborg januari 2019 Helena Ackesjö Docent, Fil Dr i pedagogik, Linnéuniversitetet

2 Förskola Årskurs 1 Förskoleklass Fritidshem Lärares identitetskonstruktioner i förskoleklass Barns perspektiv på övergångarna till och från förskoleklass Andra perspektiv på organisationen av övergångarna: - Lärare i fritidshem - Föräldrar - Skolledare Förskoleklassen i en brytningstid konsekvenser av positionsförskjutningar i ett reformerat utbildningslandskap (Vetenskapsrådet, )

3 Avhandlingens utgångspunkter (Ackesjö, 2014) Kontinuitet det sätt en skolform relaterar till och bygger vidare på en annan skolform, till fördel för barnen 1. När och hur blir övergångar mellan skolformer problematiska för barnen? 2. Är kontinuitet i övergångar att betrakta som ständigt önskvärt och positivt? 3. På vilket sätt erbjuder förskoleklassen en mjuk övergång mellan förskola och skola? Utgångspunkterna ställs i relation till ett utbildningslandskap som förändras och där förskola och skola närmar sig varandra att förskoleklassen återigen är föremål för granskning och eventuellt nya överväganden

4 Fundera Tänk tillbaka på när du senast började på en ny arbetsplats eller i ett nytt arbetslag. Vad kände du inför uppdraget? Hur kändes det första dagen? Förväntansfull Hoppfull Entusiastisk Glad Positiv spänning Stressad Nervös Osäker Rädd för det okända Rädd att göra misstag Tvekan på sig själv

5 Fundera Vilken var vändpunkten? När släppte spänningarna - och på grund av vad? Du var väntad Du blev välkomnad Du upplevde tillhörighet Du blev behandlad med respekt Det fanns en plats färdig för dig Du kände dig så småningom säker nog att ta risker De nya kollegorna hade realistiska förväntningar på dig Du hade en vän på den nya arbetsplatsen, någon att hålla i handen Du fick möjlighet att bekanta dig med omgivningen/lokaler/uppdraget

6 Övergångar o Övergångar mellan skolformer innebär förändringar i barns aktörskap o Barnen möter nya sociala kontexter och måste finna nya sätt att agera o Olika verksamhetsformer ställer olika krav på barnen o För många barn handlar övergångar om att lämna en säkerhetszon och möta det okända; nya rutiner, nya barn, nya lärare, nya kulturer och finna nya roller (Dockett, 2011; Fabian, 2007)

7 1. Fysisk diskontinuitet Den fysiska förflyttningen Betraktas oftast positivt av barnen ny miljö och nya utmaningar. Kan skapa tydliga gränser mellan skolformer. Upplevs mer positiv när man tillhör en social gemenskap.

8 Att avrunda och avsluta förskoleperioden Analys av priming events, dvs aktiviteter som förbereder barnen på inträdet i förskoleklass Besökens innehåll: 1. Fri lek och samtal 2. Måla självporträtt 3. Rundvandring inne & ute Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.(lpfö18) i samverkan med arbetslaget i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet (ska lärarna) förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar (Lgr11)

9 Tröskelriter under besöken i förskoleklass Besöken i förskoleklassen kan betraktas som viktiga gränsöverskridanden Besöken är ett sätt att lära sig nya regler och rutiner Tröskeln markerar det gamla och det nya

10 Att bli ett före detta förskolebarn En övergång innebär separation Separationen från förskolan bäddas in i inträdet i förskoleklass Barns avidentifiering med och förändrade engagemang i förskolan är en del av separationen från förskolan Att skola ut genom att skola in?

11 2. Social diskontinuitet Relationella uppbrott En del av den institutionella vardagen? Betraktas som mest problematisk av barnen. Kan skapa exkludering och uteslutning. Återkommande splittringar i kamratgrupper kan ta energi (från annat lärande?). Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (Skollagen 9 kap. 2 )

12 Avd. A Avd. B Andra fsk Förskolans Femårsgrupp Fkl. Havet Förskoleklass Fkl. A Fkl. B Fkl. C 1 A 1 B Årskurs 1

13 Fråga 1: (130 svar) I övergången från förskola till förskoleklass behölls till övervägande del förskolans femårsgrupper intakta 41% blandades barn från olika femårsgrupper till nya grupper i förskoleklassen 59% För stort upptagningsområde Andel av 130 svarande För litet upptagningsområde Fritt skolval Dåliga kamratrelationer & nya relationer Blandar 59% 41% Behåller Minska antalet splittringar

14 Fråga 2: (117 svar) I övergången från förskoleklass till årskurs 1 bildade till övervägande del varje förskoleklass en egen klass i årskurs 1 91% blandades barn från olika förskoleklasser till nya klasser i årskurs 1 9 % För stort upptagningsområde Stora f- klasser blir mindre årsk 1 Mindre f- klasser blir stora årsk 1 Andel av 117 svarande Blandar 9% Behåller 91% Litet upptagningsområde Barnen tjänar tid och energi Vill erbjuda barn nya relationer F-1-system Fokus på trygghet

15 Vi tar emot barn från cirka 18 förskolor och avdelningar Barnen har alltid med sig kompisar från sin förskola om det finns några som börjar hos oss (Rektor förskoleklass) (Ackesjö, 2015)

16 En komplex väv av förutsättningar. Barn gör övergångar i ett utbildningssystem som är historiskt och utbildningspolitiskt inramat och förutbestämt Distans mellan olika verksamheter skapas genom ex. fysisk separation, vilket påverkar barnens övergångar Avgörande yttre villkor Barnantal, upptagningsområde och föräldrars påverkan Avgörande inre logik och föreställningar Vad som är det bästa för barnet (till förskoleklass) Vad som är det bästa för lärandet (till årskurs 1) Skolans egna traditioner och arbetssätt (Ackesjö, 2015)

17 3. Undervisningskontinuitet Att göra om och göra rätt Hur skapas progression i lärandet genom att bygga vidare på det barnen redan vet och kan? Historiska murar mellan skolformer behöver rivas.

18 Övergångar = 4. Möte Kulturell med (dis-)kontinuiteter Miljöer flyter över gränser Kan skapa igenkänning och bidra till att skapa trygghet. Kan också göra gränserna mellan skolformer otydliga. Kan skapa förvirring i uttolkningen av verksamheten.

19 Utbildningssystemet

20 Fritidshemmet Den första arena många av barnen möter vid skolstarten Liknar förskolan till innehåll och form Kan vara en kontinuitetsskapande arena i övergångarna under de första skolåren Fritidshemmet ställer dock höga krav på barnen: Större barngrupper Större frihet Större eget ansvar.vilket kräver förberedelse

21 Att förbereda för övergången till fritidshem & skola Inskolningen till fritidshem blir underprioriterad. Fritidshemmet glöms bort när barnen skolas in till förskoleklassen Det hade varit bättre om fritidshemmet hade varit mer involverade i övergången och planerade den tillsammans med förskoleklasslärarna Organisatoriska svårigheter i övergångsarbetet: Det är svårt eftersom barnen kommer till oss under slutet av sommarlovet. Då har de flesta ordinarie lärarna semester, och det är många sammanslagna fritidshemsavdelningar. En del barn får gå sina första veckor i en tillfällig verksamhet tillsammans med många andra barn och lärare som de aldrig har mött förr. Det blir ju väldigt otryggt för barnen. (Ackesjö, 2015; 2017)

22 Har ni särskilda (nedskrivna) handlingsplaner/rutiner för hur ni ska arbeta med barnens övergång från förskola till fritidshem?

23 Förbereder ni femåringarna för övergången till fritidshem?

24 Samarbetar lärare i förskola och fritidshem i ert skolområde för att planera och organisera övergången från förskola till fritidshem?

25 Att förbereda för övergången till fritidshem och förskoleklass - ett gemensamt ansvar Framgångsfaktorer: o Barnen har Hälsa-på-dagar i fritidshemmet under våren o Lärarna besöker förskolan under våren o Aktiviteter i fritidshemmet tillsammans med de äldre barnen o Samverkan med förskoleklassläraren, gemensamma inskolningsaktiviteter o Överlämningar mellan lärarna i de olika verksamheterna o Etablera goda kontakter med vårdnadshavarna (Ackesjö, 2015; 2017)

26 Vad krävs för att åstadkomma något bra? Stanna upp och reflektera över samverkansuppdraget: Hur samverkar vi? Varför? Vilka samarbetsformer saknas och vad behöver vi utveckla? Varför? Är någon av verksamheterna åsidosatt? Hur kan villkor för samverkan skapas? Stanna upp och reflektera över övergångsuppdraget: Övergångarnas lokala villkor? Vad krävs? På vilket/vilka sätt gynnas eleverna i övergångarna? Hur skapar vi kontinuitet och progression i övergångar? Vad behöver förändras? Hur förbereds elever och vårdnadshavare för övergångarna?

27 Slutsatser (Ackesjö, 2014) Barn är aktörer i en övergångsrik institutionell vardag vilket innebär återkommande processer av separation och anpassning. Barn behöver stöd i att avsluta sin tid i den aktuella verksamheten Det verkar finnas ett behov av transparens i övergångsaktiviteterna vad gör vi och varför? Det saknas ofta gemensamma planeringar och samverkan runt övergången det mesta görs på rutin

28 Modell för övergångsarbetet Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.(lpfö18) i samverkan med arbetslaget i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet (ska lärarna) förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar (Lgr11)

29 Ackesjö, 2016

30 Fundera vidare på. Hur kan vår skola arbeta för att långsiktigt främja barns sociala gemenskap i övergångarna? Hur många byten mellan kamratgrupper gör barnen, och hur motiveras dessa byten? Hur påverkar övergångar mellan olika kamratgemenskaper barnens fortsatta lärande? Hur kan fritidshemmet bli en aktiv agent i övergångsarbetet?

31 Övergångar A B

32

33

34

35

36 Tack!