1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund Inledning Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som skall uppnås i bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att de utpekade arterna och naturtyperna ska upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura 2000-områden.
2 Namn Natura 2000-kod Kommun Fastställd av Länsstyrelsen Områdestyp och status Ägarförhållanden Skyddsform Svenska Björn SE0110124 Norrtälje 2007-12-12 SCI-område enligt Art- och habitatdirektivet Privat och Skärgårdsstiftelsen Naturvårdsområde Areal 3983 ha Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet Tabell 1. Naturtyper Naturtypskod Naturtypens namn Areal (ha) Andel (%) 1170 Rev (inklusive potentiella vegetationsklädda bottnar tillhörande naturtypen Skär och små öar i Östersjön) 1620 Skär och små öar i Östersjön (exklusive tillhörande vegetationsklädda bottnar) 1800 (enligt regeringsbeslut 39.8) 3.9 (enligt regeringsbeslut 4.4) 50 % 0.001 % Ändringar i naturtypernas arealer enligt tabellen ovan kommer att anmälas till regeringen. Ingående arter enligt art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet Dessa arter finns upptagna i bilaga 2 till EG:s habitatdirektiv respektive bilaga 1 till EG:s fågeldirektiv och skyddas därmed av Natura 2000-reglerna. Tabell 2. Arter Svenskt namn Vetenskapligt namn Artens kod Gråsäl (enligt regeringsbeslut) Halichoerus grypus 1364
3 Bevarandesyfte/-mål för Svenska Björn Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna och naturtyperna. Vad detta innebär i detta område uttrycks i följande mål: Arealen och utbredningen av Rev skall bibehållas. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna i naturtypen. Ringa påväxt av fintrådiga alger på större alger. Skär och små öar i Östersjön (1620) Skär och små öar i Östersjön är något av ett samlingsbegrepp för en mosaik av naturtyper som finns inom Natura 2000 och som förekommer på exponerade öar och skär. Beroende på vilka ingående naturtyper som hittas i basinventeringen kan ytterligare bevarandemål tillkomma för varje enskild naturtyp. Arealen och utbredningen av Skär och små öar skall bibehållas. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna i naturtypen. Ringa påväxt av fintrådiga alger på större alger och fröväxter. Målsättning för arten i Stockholms län är en fortsatt tillväxt. Ett viktigt medel för att uppnå detta mål är att se till att kända uppehållslokaler upprätthåller de kvaliteter som Gråsälen kräver för kutning, samlingsplatser och pälsömsning. Beskrivning av området Svenska Björn består av ett stort ytterskärgårdsområde i yttersta utposten av Norrtälje skärgård. I området finns drygt 20 små kobbar och skär, i huvudsak utan vegetation. Endast två öar är större än 100 meter. Svenska Björn är ett av landets förnämsta uppehållsområden för gråsäl och har lång kontinuitet som sådan bakåt i tiden. Svenska Björn är också sannolikt mottagningsområde för ruggande ejder under vår och försommar samt för övervintrande alfågel. Ändamålet med naturvårdsområdet Svenska Björn är att skydda gråsälen under kutningen och pälsömsningstiden och det är därför förbjudet att under tiden mellan den 1 februari till den 15 augusti beträda eller befara land- och vattenområdet. Naturvårdsområdet medför även ett utökat skydd för rastande och ruggande sjöfågel. Enligt en preliminär bedömning av miljötillståndet för närsalter och plankton i länets skärgårdsområden har vattenområdena måttlig till god kvalitet i områden långt väster om Svenska Björn vilket betyder att området sannolikt har minst lika god vattenkvalitet. Den negativa påverkan kommer till stor del från utsjön, det vill säga är beroende av den storskaliga övergödningen i Östersjön.
4 I denna beskrivning nämns även andra arter än de som är skyddade av Natura 2000- reglerna (se tabell 2). Dessa arter har inte samma lagliga skydd såsom eventuella arter i tabell 2. Beskrivning av arter och livsmiljöer samt förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Generell beskrivning av habitatet Rev är geologiska och/eller biologiska bildningar som kan finnas på både hårda och mjuka bottnar. Reven skiljer sig från resten av havsbottnen genom att de ligger högre än övrig botten. Reven kan till exempel bestå av en sluttande klippstrand (under vattenytan) block, hällar eller musselbankar. Reven är ofta djupzonerade i olika djuroch växtsamhällen. Detta betyder att du hittar olika kombinationer av växter och djur närmare ytan jämfört med några eller flera meter ner. Rev inom Svenska Björns Natura-område I Svenska Björns Natura 2000-område dominerar naturtypen rev med cirka 50 procent av ytan. Många områden är grundare än 15 meter men det finns även en hel del djupare miljöer. Vågexponeringen är hög till extrem i de östra delarna. Inga marinbiologiska undersökningar är kända från området. Reven har identifierats med hjälp av maringeologiska kartan och definierats som grundare än 25 meter. Djupgränsen har satts med tanke på att djupare områden med stor sannolikhet har bottensedimentation. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Låg regional och lokal eutrofieringsgrad. Minst God ekologisk status enligt Vattendirektivets bedömningsgrunder för Kustvatten (Näringsämnen och plankton och/eller Makroalger). Bibehållande av funktionella grupper och ekologiska processer som upprätthåller viktiga ekologiska funktioner i de olika naturtyperna. Strömförhållanden som garanterar naturlig vattenomsättning. Skär och små öar i Östersjön (1620) Generell beskrivning av habitatet Denna naturtyp består av exponerade grupper eller enstaka mindre öar och skär i Östersjön. Öarna består av urberg eller morän och har ingen egentlig jordmån och kala bergytor är vanliga. Även undervattensvegetationen ingår om det finns sådan. Dessa djur- och växtsamhällen är djupzonerade. Det betyder att du hittar olika kombinationer av växter och djur nära ytan jämfört med några eller flera meter ner i vattnet. Öarna är viktiga häckningsplatser för fåglar. För sälar är de viktiga som uppehållsplatser. Skär och små öar i Östersjön kan beskrivas som en mosaik av flera andra naturtyper som finns inom Natura 2000. Det är förekomsten på eller i anslutning till skär och små öar som gör att de förs ihop under ett samlingsbegrepp. Skär och små öar kan exempelvis innefatta naturtyper och Perenn vegetation på steniga stränder (1220).
5 Landmiljöer inom Skär och små öar inom Svenska Björns Natura-område Nästan hela Svenska Björn består av vatten och endast en bråkdel landyta finns. Samtliga av dessa öar och skär ingår i naturtypen Skär och små öar i Östersjön. Genom sitt geografiska läge är dessa öar och skär extremt utsatta för väder och vågor. De är också, tillsammans med närliggande områden, det viktigaste gråsälsområdet i regionen. Eftersom det i nuläget är okänt huruvida bottnarna i anslutning till skären och öarna är vegetationsbevuxna redovisas potentiella undervattensdelar under naturtypen Rev. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Beroende på vilka ingående naturtyper som hittas i basinventeringen kan ytterligare förutsättningar för gynnsam bevarandestatus tillkomma för varje enskild naturtyp. Låg regional och lokal eutrofieringsgrad. Minst God ekologisk status enligt Vattendirektivets bedömningsgrunder för Kustvatten (Näringsämnen och plankton och/eller Makroalger). Bibehållande av funktionella grupper och ekologiska processer som upprätthåller viktiga ekologiska funktioner i de olika naturtyperna. Strömförhållanden som garanterar naturlig vattenomsättning. Gråsälen är havslevande och äter huvudsakligen fisk även om unga gråsälar också äter kräftdjur och mollusker (musslor, snäckor). Gråsälen är inte specialiserad i sitt födoval utan äter mest stimfisk och bottenlevande fisk som strömming, tånglake och flundror men även bland annat lax, sik och torsk. I genomsnitt äter en gråsäl dagligen föda motsvarande 2 3 procent av sin kroppsvikt, dock varierar intaget med födans näringsinnehåll. I Östersjön föder gråsälshonan en unge (kut) i månadsskiftet februari mars. Många gråsälskutar föds på isen i Bottenviken, Norra Kvarken eller Finska viken, men en stor andel kutar föds också på land i Stockholms skärgård, på Åland eller i Estland. Gråsälarna på västkusten har observerats med kutar både under vårvintern och på hösten. Under pälsömsningen i maj-juni söker sig sälarna i stor utsträckning till traditionellt utnyttjade tillhåll där de ligger på skär och kobbar. Arten kan sprida sig över stora arealer (upp mot eller över 10 000km 2 ). Gråsäl i Svenska Björns Natura-område Svenska Björn med omgivande områden är det viktigaste området för sälkutning i regionen. Särskilt viktigt är Vitstenarna som ligger utanför Natura-området. Här sker den största andelen kutning. Det förekommer emellertid även kutning på större kobbar inom Natura 2000-området. Svenska Björn är även viktig för pälsömsning och i området finns åtminstone 2500 individer. Svenska Björn är sälskyddat och så är även området Vitstenarna. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Tillträdesförbud (1/2-15/8) i områden som används som för kutning. Begränsad störning av områden som används för pälsömsning och som samlingsplatser.
6 Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt? Området har ett starkt skydd i egenskap av naturreservat. Potentiella hot i form av flera olika typer av exploatering är förbjudna. En komplett lista på hot är inte möjlig att upprätta. Här listas ett urval hot som i det här området bedömts mest relevanta. Regional, nationell till internationell övergödning vilket resulterar i minskat siktdjup. Algbältets zonering förändras och krymper i storlek vilket innebär habitatförlust. Ökad påväxt av fintrådiga grönalger på brunalger. Övergödningen resulterar även i syrebrist på bottnarna. Uppförande och drift av vindkraftverk. Utsläpp av olja och kemikalier, från till exempel 2-taktsmotorer på båtar samt båtbottenfärger. Närliggande fartygsleder innebär stor risk för oljeutsläpp/läckage. Bottentrålning. Skär och små öar i Östersjön (1620) Skär och små öar i Östersjön är något av ett samlingsbegrepp för en mosaik av naturtyper som finns inom Natura 2000 och som förekommer på exponerade öar och skär. Beroende på vilka ingående naturtyper som hittas i basinventeringen kan ytterligare hot tillkomma för varje enskild naturtyp. Regional, nationell till internationell övergödning vilket resulterar i minskat siktdjup. Algbältets zonering förändras och krymper i storlek vilket innebär habitatförlust. Ökad påväxt av fintrådiga grönalger på brunalger. Övergödningen resulterar även i syrebrist på bottnarna. Uppförande och drift av vindkraftverk. Närliggande fartygsleder kan innebära risk för oljeutsläpp/läckage. Förekomst av mink. Bottentrålning. Störning av samlings-, födsel-, och ömsningsplatser. Bevarandeåtgärder med tidsplan Gällande regler Enligt 7 kap 28 a miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 MB. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändig för skötsel och för förvaltning av området. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör
7 dessutom riksintressen (enligt 4 kap MB), vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning. Området är skyddat som naturreservat enligt 7 kap 4 MB. I reservatsbeslutet och skötselplanen för reservatet återfinns vilka inskränkningar i markanvändningen som krävs och vilka skötselåtgärder som ska genomföras i reservatet. Svenska Björn är sälskyddsområde enligt 7 kap. 12 Miljöbalken samt i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken mm. I reservatsbeslutet och skötselplanen för reservatet återfinns vilka inskränkningar som gäller. Strandskydd gäller enligt 7 kap 13-18 MB. Strandskydd gäller upp till 100 meter på båda sidor av strandlinjen. Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden, t ex uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller t ex byggnader som behövs för de areella näringarna. Gråsälen är fredad (3 i jaktlagen (1987:259)). Fredningen gäller också dess bon. Gråsälen är upptagen på Bernkonventionens bilaga III (skyddade djurarter). Östersjöpopulationen av Gråsäl är upptagen på Bonnkonventionens bilaga II (arter med ogynnsam bevarandestatus och kräver internationella överenskommelser). Tabell 3. Förslag till bevarandeåtgärder för Svenska Björn: Område/art Åtgärd Tidsplan Skär och små öar i Östersjön (1620) Kunskapsinsamling. Kunskapsinsamling. Inga åtgärder i nuläget. Bevarandestatus i dag Tabell 4. Bevarandestatus hos ingående naturtyper och arter Naturtyp/art Bevarandestatus Skär och små öar i Östersjön (1620) Okänd. Sannolikt gynnsam. Okänd. Sannolikt gynnsam. Gynnsam bevarandestatus i Stockholms län.
8 Uppföljning av bevarandemål För närvarande pågår en basinventering av samtliga Natura 2000-områden. I väntan på dess resultat ges här inga förslag. Tabell 5. Uppföljning Naturtyp/art Att följa upp Tidsplan Skär och små öar i Östersjön (1620) Inventeringar i området och andra referenser Artdatabanken, lista med rödlistade arter, uttag 2006-03-02. Artdatabanken. Rödlistade arter i Sverige 2005 (http://www.artdata.slu.se/rodlista/). Besökt 2006. Karlsson, O. 2006. Personlig kommunikation. Enheten för miljögiftsforskning, Naturhistoriska riksmuseet. Länsstyrelsen i Stockholms län. Bildande av naturvårdsområdet Svenska Björn i Norrtälje kommun. 1983. Marbipp. Hemsida under arbete 2006. Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Göteborgs universitet. Naturvårdsverkets hemsida. Natura 2000 Art- och naturtypsvisa vägledningar. Besökt 2006. Walve, J. 2006: Personlig kontakt. Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet. Walve, J., Larsson, U. 2006: Bedömning av miljötillstånd för närsalter och plankton I Norra Östersjöns Vattendistrikts kust- och övergångsvatten test av preliminära bedömningsgrunder. Rapport 2006-02-13, version 1.1. Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet. Svealands Kustvattenvårdsförbund.
9 Karta: Svenska Björn Natura 2000-område Fotokarta över Svenska Björns Natura 2000-område med avgränsade naturtyper.