OH bilder Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt Margareta Liljeqvist, SKL
Samverkan i gemensam nämnd Landstingets uppgifter enligt Hälso- och sjukvårdslagen Tandvårdslagen Smittskyddslagen Lagen om psykiatrisk tvångsvård Lagen om stöd och service till funktionshindrade, LSS Lagen om patientnämndsverksamhet m m SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet 1 juli 2003 lag 2003:192 Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:14 Proposition 2002/2003:20 Samma kompetens inte nödvändig Gemensam nämnd 1997 Samma kompetens var förutsättningen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Ingen egen juridisk person Huvudmannaskapet flyttas inte Myndighetsutövningen flyttas Länet utgör den yttre gränsen för gemensam nämnd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Tänk efter före Vad ska vi göra? Vad är målet? Konkreta och realistiska mål Hur ska vi forma? Omfattning, avgränsning SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Enbart policyfrågor enkelt Kostar det pengar - kinkigare Skapa en vinna vinna situation Samverkan löser inte alla problem, löser inte pengabristen (på kort sikt) Vad kan vi bidra med? Kommunikation respekt förtroende SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Den gemensamma nämndens behörighet och befogenhet ska närmare preciseras i en överenskommelse mellan berörda kommuner och landsting Reglementet ska antas av fullmäktige i var och en av de samverkande parterna Varje samverkanspart utser minst en ledamot och en ersättare till den gemensamma nämnden Fullmäktige i värdkommunen/landstinget utser ordförande SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
I överenskommelsen precisera Hur fördela investeringar Budget processen Hur fördela överskott/underskott Administrativa frågor Personalfrågor, personalen kan vara anställd hos de olika ingående parterna Hur lösa tvister SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Procent av svaren Äldre 23 Ungdomar 23 Vuxna med 34 missbruk och psykiatriska besvär Inte i dag 23 diskuterat någon speciell grupp. Större nämnd, 16 flera målgrupper Andra grupper 5 Ej aktuellt 2 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Vad krävs för att ta nästa steg? Lagarna nya därför behövs mer tid Mer information om för- och nackdelar Arbete pågår att identifiera samverkansområden Politisk vilja krävs för att ta nästa steg Bristande kunskap om vinsterna med nya samverkansmöjligheter SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Administrationen är för omfattande Kulturskillnaderna mellan olika myndigheter är stora problem Risk för dubbla organisationer Dålig ekonomi en stötesten Vill avvakta ansvarsutredningen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Landstinget och kommunen eller kommunerna får samverka enligt denna lag endast om uppgifter från såväl landstinget som kommunen eller kommunerna ingår i den gemensamma nämndens ansvarsområde SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Samverkan i gemensam nämnd Kommunens uppgifter enligt Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om patientnämndsverksamhet m m SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Hur arbetat med Gemensam nämnd? Antal Procent Inte alls 46 21 Fört vissa diskussioner 38 17 Följer utvecklingen 34 16 Fört diskussioner internt 31 14 Seriösa överläggningar 17 8 Kommer inom ett år att inrätta GN 14 6 Väntar på politiska beslut 10 5 Planerar att inrätta GN nästa mandatperiod 3 1 Annat 25 11 Totalt 218 100
Varför är inte Gemensam nämnd aktuell? Antal Procent Fokus på andra samverkansformer 39 30 Inte politiskt förankrat 29 22 Annat 21 16 Diskuterar frågan 21 16 Inga behov 15 12 Tror inte på GN 4 3 Totalt 129 100
170 svar 152 kommuner 18 landsting 54 % svarsfrekvens
Vilka områden är aktuella? Antal Procent Inga planer att inrätta 86 50 Äldreomsorgen 19 11 Barn o ungdom 9 5 Vuxna med missbruk o psykiska besvär 8 5 Handikappområdet 7 4 Andra områden 43 25 Totalt 172 100
Hinder för gemensam nämnd 253 synpunkter Procent Otydlig politisk styrning 18 Samordnar två dåliga ekonomier 13 Svårt få med landstinget 9 Svårt få med kommunerna 4 För stor byråkrati 11 Inte överblicka ekonomiska konsekvens 14 Inga hinder 12 Inget behov av gemensam nämnd 13 Juridiska komplikationer 6
Vad behövs för att underlätta införandet av Gemensam nämnd? Behov av gemensam värdegrund Behov av förebilder, goda exempel Medborgarnas framtida behov gör intresset större för Gemensam nämnd
FINANSIELL SAMORDNING INOM REHABILITERINGSOMRÅDET Fr o m 1 januari 2004 Bygger på frivillighet
MÅLGRUPP Målgrupp är personer som är i behov av samordnade rehabinsatser. Insatserna ska syfta till att personerna uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete
SAMVERKANDE PARTER en allmän försäkringskassa en länsarbetsnämnd ett landsting en eller flera kommuner får delta som samverkande parter Alla fyra parter måste delta
SAMVERKANSFÖRBUND Verksamheten bedrivs av ett särskilt samordningsförbund. De samverkande parterna är medlemmar Styrelsen utövar beslutanderätt, förvaltning och verkställighet i samordningsförbundet Ledamöter och ersättare utses av kommun- och landstingsfullmäktige, försäkringskassans styrelsen och länsarbetsnämndens chef
MEDEL FÖR FINANSIELL SAMORDNING Försäkringskassan ska bidra med hälften av medlen. Täcker även länsarbetsnämndens del Landstinget ska bidra med en fjärdedel och Den eller de kommuner som deltar ska bidra med en fjärdedel En kontrollstation efter fyra år
FÖREBYGGANDE VERKSAMHET Uttalande från socialförsäkringsutskottet om betydelsen av att förebyggande åtgärder kan komma tillstånd inom ramen för den finansiella samordningen
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Den finansiella samordningen ska följas upp och utvärderas både på lokal och nationell nivå
MEDEL FÖR FINANSIELL SAMORDNING Högst 5 % får användas av de budgeterade utgifterna för sjukpenning som statens del
Motiv för att gå in i finansiell samverkan Stort behov av att samverka om målgruppen Bättre att uppnå eller förbättra förmåga till förvärvsarbete för individerna De egna resurserna kan användas mer effektivt enligt Statskontorets rapport
SAMORDNINGSFÖRBUND Södermanland Alla länets 9 kommuner 1 maj 05 Östergötland Norrköping 1 jan 05 Motala-Vadstena 1 jan 05 Finspång (Socsam) Västra Götaland Göteborg Centrum 1 jan 05 Göteborg Hisingen 1 jan 05 Göteborg Väster 1 jan 05 Göteborg Nordost 1 jan 05 Trollhättan 15 dec 04 Bengtsfors-Åmål-Dals Ed 1 april 05 Grästorp (Socsam) Stenungsund (Socsam)
SAMORDNINGSFÖRBUND (forts) Dalarna Avesta-Hedemora 1 jan 05 Ludvika-Smedjebacken 1 jan 05 Västernorrland Kramfors dec 04 Sundsvall dec 04 Örnsköldsvik dec 04 Örebro län Lindesberg-Nora-Ljusnars berg-hällefors 1 juli 05
Den första tiden med Finsam. Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2005:10 www.statskontoret.se publikationer
OH bilder Stor samarbetsidé i liten kommun erfarenheter och tankar om framtiden från försöket med kommunalförbund i Robertsfors Kjell-Åke Nilsson/ Anders Almberg
Oförändrat huvudmannaskap Framåtsyftande mot år 2010 Gemensam problembild Gemensam målbild Gemensam prioritering Befolkningsperspektiv Mobilisering för demokrati Politiskt tryck
Medmänskligt fenomen Begreppsdefinitioner Samexistens -parallellt utan att komma nära andra verksamheter Samverkan - att verka samman parallellt Samordning - att ordna samman personal, politik el. resurser (viss överlappning) Organisatoriska fenomen Organisatoriskt/ medmänskligt Samarbete - att arbeta tillsammans vilket gör att värderingar ändras (ökad överlappning) Samsyn - inne i varandras sfärer
Former för samverkan Målsamverkan Huvudmannaskapsförändringar Beställarförbund Samordningsförbund Projektorganisation efter politiska beslut Politisk delegation - ledningsgrupper - stiftelser Gemensam Nämnd delegationer ny juridiskt person A Almberg 05
Varför Hälsoförbund? Samverkan utifrån gemensamma prioriteringar ger effektivare verksamhet, garanterar kvalitet och minskar sårbarheten Anpassning mot framtiden och den starke patienten Befolkningen kan öka sitt inflytande En stark samverkan mellan kommuner och landsting kan öka tillväxten i kommunen
Hälsoförbundet har pengar för; äldreomsorg insatser till handikappade missbruksvård skolhälsovård primärvård (vårdcentral) vård vid sjukhus folkhälsoarbete
Politisk organisation Förbundsfullmäktige 15 ledamöter */ Förbundsstyrelsen 7 ledamöter **/ */ lika många ersättare. Av de ordinarie ledamöterna välja 8 ur kommunfullmäktige och 7 ur landstingsfullmäktige. Fullmäktiges ordförande är Harriet Hedlund (s), Hörnefors **/ lika många ersättare. Av ordinarie ledamöter väljs 4 av kommunfullmäktige. 3 ledamöter av landstingsfullmäktige. Förbundsstyrelsens ordförande är Kjell-Åke Nilsson (s), Robertsfors
Robertsfors Hälsoförbund Ägare Robertsfors kommun Avtal Västerbottens läns Landsting Representation Ledamöter ur kommunfullmäktige Ledamöter ur landstingsfullmäktige Ny politisk beställarnivå Fullmäktige Hälsoförbund Styrelse och kansli Verksamhetsnivå (utförare) Kommunala verksamheter viktiga för befolkningens hälsa Landstingets verksamheter viktiga för befolkningens hälsa Privata/ ideella verksamheter viktiga för befolkningens hälsa Almberg 02-01
Struktur Närvård i Robertsfors Sjukhusvård FOLK- HÄLSO ARBETE Robertsfors kommuns verksamheter: Äldreomsorg, missbruksvård, elevhälsovård samt handikappomsorg Landstingets verksamheter: Vårdcentral (primärvård mot utvecklad närvård) Prevention ---------- vård- och omsorgsinsatser ------------ och rehabilitering diagnostisering, vård- behandling och rehabilitering Almberg 04-01
Gemensamma prioriteringar mellan Robertsfors kommun och landstinget Avancerad hemsjukv Hälsofrämjande Omsorg och service Vård och behandling Rehabilitering Policy/standard vårdprogram Äldrerehab Demenssjuka Diabetes Psykiskt Långtidssjuka Funktions- Hindrade Barn- och Ungdom Våld mot barn och kvinnor Övervikt Drogförebyggande Hälsoförbundet anger genom avtal med utförarorganisationerna vad som ska göras (prioriteras) och styr de finansiella strömmarna mot de delar i vårdkedjan som behöver utvecklas. Folkhälsomedel utgår till föreningar och andra för det hälsofrämjande arbetet. Almberg juni-03
Beställarens utmaningar vi ska ta reda på vad befolkningen behöver och hålla koll på om behoven förändras Sedan ska vi komma överens med utförarna om vilka insatser som ska bjudas befolkningen Själv anser jag att vi som befolkningens företrädare har mycket att hämta från nära kontakter med olika intresseorganisationer.. Ja, och sedan ska vi väl prioritera bland alla dessa behov också? Ja, och att försöka förebygga ohälsa Vad menas med att Behovsstyret är gränslöst? Vi måste väl även granska vilka effekter våra beslut får på folkets hälsa Almberg-99
MEDBORGARDIALOG I ROBERTSFORS Befolkningsmöten utifrån särskilt tema, t ex - demenssjukdom - skador och olycksfall - övervikt och levnadsvanor - smärta och värk Öppen hearing med inbjuden panel, t ex - mental ohälsa och psykiskt funktionshindrades situation Besök i föreningar (patient/idella) Fältstudier (kulturanalys) ur patientperspektiv Torgmöte med cykelhjälmsutdelning Uppsatstävlingar bland gymnasieungdom Möte med ungdomar på Ungdomsgårdarna Analys av äldreomsorgen med 100 pensionärer Mässor, Öppet Hus, Temadagar, m m
Befolkningen Patientföreningar/ allmänna föreningar Kommunledningen Landstingsledningen Robertsfors Hälsoförbund Massmedia Hälsocentralen Socialtjänsten Barn- och utbildningsförvaltningen
Vilken väg ska vi gå? 1 Fortsätta med ett kommunalförbund i form av ett beställarförbund? - endast Robertsfors kn eller flera kommuner med? 2 Fortsätta med ett kommunalförbund som har ett tydligt befolkningsperspektiv men också ansvar för verksamheternas drift? - endast Robertsfors kn eller flera kommuner med? 3 Gemensam nämnd mellan Robertsfors kommun och Landstinget inom vård och omsorg? 4 Avvakta ansvarskommitténs förslag på nya samhällsansvar inom vård och omsorg? Anders Almberg, april 05
Kommunalförbund Egen juridiskt person Övertar uppgifter som huvudmännen lämnat över och blir själv huvudman för dessa Allt är möjlig utom civilförsvar Även myndighetsutövning förutsatt att uppgifterna faller inom kn eller lt kompetens Finansiering efter överenskommelse mellan parterna som regleras i avtal Finansiell samordning, d v s pengarna får användas fritt över hela vårdkedjan Ska finnas förbundsordning, fullmäktige, styrelse, revision och förvaltning Kommentar; många anser att KF kan ge brist på insyn och att det i förhållande till Gemensam nämnd är en osmidig lösning eftersom en nu juridiskt person måste bildas. Delas erfarenheten? Anders Almberg, april 05
Gemensam nämnd inom vård och omsorg Ny lagstiftning fr 1 juli 2003 Ingen egen juridisk person Kan bildas inom hela vård- och omsorgsområdet - även om inte kompetensen sammanfaller mellan huvudmännen Den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens eller värdlandstingets nämndorganisation Finansiering efter överenskommelse och reglers i avtal. Ingen finansiell samordning. En huvudman anses ha kostnadsansvar endast för de verksamheter som denne lagt in i gemensamma nämnden Huvudmannaskapet och det politiska inflytandet ligger kvar på resp. huvudman Anders Almberg, april 05
Gemensam nämnd (forts) Även myndighetsutövning kan läggas på nämnden Öppnar (f n) inte sekretessen mellan huvudmännen Gemensam nämnd anställer inte personal utan detta ligger kvar hos huvudmännen Anders Almberg, april 05
OH bilder Samverkan mellan försäkringskassan och landstinget i Östergötland Från principavtal till praktisk verklighet Christina Hasselrot Christina Källgren Pettersson
LiÖ:s styrdokument Vision, mål och strategier (budgeten) Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdragsbeskrivning för - närsjukvården - rörelseorganens sjukdomar - psykisk ohälsa
Överenskommelse LiÖ-Fk Långsiktiga mål Att frånvaron från arbetslivet till följd av sjukskrivning halveras fram till år 2008 Att antalet nya sjuk- och aktivitetsersättningar minskar Att människor i behov av samordnade insatser mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ska garanteras effektiva och väl samordnade behandlings- och rehabiliteringsinsatser.
Överenskommelse Liö-Fk Delmål Systematisk redovisning av antal sjukfall i länet Sjukskrivningar för män och kvinnor ska inte överstiga riksgenomsnittet Sjukskrivningar för kvinnor ska minska Hög kvalitet i medicinska underlag som en information till Fk och som en kommunikation med individen Ökad kunskap om vad som är god arbetslivsinriktad rehabilitering.
Samverkan kring sjukskrivningar/sjukskrivna KUNSKAPSUTVECKLING Samarbete med universitetet m.fl.; forskningsprojekt Utveckling av metoder för att följa hälsoutveckling och bygga upp kunskap om verkningsfulla insatser
Samarbete kring sjukskrivningar/sjukskrivna KUNSKAPS- & VERKSAMHETSUTVECKLING Sjukskrivningskommitté Utbildning i försäkringsmedicin; läkare och mottagningssköterskor
Samverkan kring sjukskrivningar/sjukskrivna VERKSAMHETSUTVECKLING Finansiell samordning Resursteam Genombrottsprojekt Samverkan företagshälsovård Dialog med arbetsgivare och fackliga företrädare Samarbete närsjukvård-socialtjänst-fk