Patientsäkerhetsberättelse för Vardagas boenden i Lund:

Patientsäkerhetsberättelse för Vardagas boenden i Lund: Solbackens äldreboende. År 2013 Ansvarig för innehållet Irene Stenberg 1

Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

Sammanfattning På Vardagas boenden i Lund har vi ett lärande synsätt som ger kraft att både arbeta med eventuella händelser i patientsäkerhetsarbetet och som även ger en preventiv inverkan på händelseflödet i olika arbetsmoment genom ett ökat säkerhetstänkande. Löpande utbildning av samtliga personalkategorier är viktig för patientsäkerheten liksom reflektionssamtal med medarbetarna kring händelser, flöden, preventionsarbete, riskbedömningar, tillbudsuppföljning samt granskning rutiner och i det dagliga arbetet. Noggrannhet i patientarbetet med uppföljande kontroller av verksamheten ger en stabil grund och strukturell säkerhet i arbetet för alla nivåer av patientsäkerhetsarbete. Egenkontroll av Vardagas enhet Solbacken sker två gånger per år. Resultatet från egenkontroller tillsammans med kvalitetstillsyner utgör en trygghet i det fortsatta patientsäkerhetsarbetet. Arbetet med att minska risker för vårdskador i arbetet ingår som en naturlig del av systematiskt arbetsmiljö arbete (SAM). Riskbedömningar för vårdskador görs i preventionsfasen. Utbildning och samtal kring arbetsmiljö relaterade frågeställningar minskar risken för uppkomst av skada. Tillbudsanmälningar utreds och dokumenteras i Vardagas eget kvalitetssystem Qmaxit. Klagomål och synpunkter från patienter och anhöriga bejakas och ses som förbättringsmöjlighet i det löpande arbetet. Alla klagomål utreds och dokumenteras. Beroende på ärendets natur och allvarlighetsgrad kan olika åtgärder vidtas. Vid misstanke om allvarlig händelse görs Lex Sara alternativt Lex Maria utredning. Rapport sker i dessa fall till Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) Lunds Kommun. Verksamheten rapporterar avvikelser och händelser av vikt till Lunds kommun. Patienter och närstående involveras genom deltagande i boende- och närståenderåd. I boende- och närstående rådet tar synpunkter och klagomål upp. Protokoll från dessa möten finns tillgängliga för boende och närstående. Blankett för att lämna synpunkter finns alltid tillgänglig på våra boenden. Genom samtal kring patientsäkerhet i verksamheten har rapporteringen av avvikelser förbättrats. Det nya kvalitetssystemet Qmaxit underlättar patientsäkerhetsarbete för både verksamhetschef och medarbetare. Ett öppet klimat kring processer och förbättringsområden har medfört att synen på patientsäkerhetsarbetet har blivit en naturlig del i det dagliga och borgar därigenom för fortsatta arbetet med patientsäkerhet. 3

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. I målbilden för verksamheten finns önskemål om ett närmare samarbete med Primärvården Skåne. Läkarsamverkan är en komponent i patientsäkerhetsarbetet och för att kunna optimera våra patienters behov av medicinska insatser är ett mål att nå ett ökat samarbete. Primärvården Skåne har hög kompetens och vi önskar att våra patienter kan få en större tillgång till läkarkontakt och i vissa fall högre grad av konsultation av specialistsjuksköterska. Samarbetet med primärvården Skåne har under 2013 varit tillfredsställande och kommunikationen har fungerat väl. Kommunikation, tydlighet och bra rutiner har lett till ett gott samarbete. Kvalitetsaspekten utgör för Vardaga en viktig komponent i patientsäkerhetsarbetet. Under 2013 har ett förnyat och förbättrat kvalitetssystem tagit vid. Qmaxit kommer på sikt att ersätta Qualimax. Nya Qmaxit är ett användarmässigt enklare system. I systemet finns avvikelsehantering, egenkontroll, kvalitetsuppföljning och tillbudsregistrering. Samtliga medarbetare får en egen inloggning till systemet och kan efter genomgång/utbildning självständigt lägga in avvikelser. Avisering i systemet sker via mail vilket ökar medvetenheten hos den som ska behandla avvikelsen om att det nu finns något inlagt i systemet. Resultat från egenkontroll och kvalitetstillsyner finns aktuella i systemet. Antalet frågor i egenkontrollen har utökats och utgör en heltäckande genomgång av verksamheten utifrån givna lagrum. Kvalitetsuppföljning av våra enheter sker av våra kvalitetsutvecklare inom Vardaga samt av uppdragsgivaren Lunds kommun. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa 4

upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Regionchefen ansvarar för att vid behov vidta kvalitetsmiljö och arbetsmiljörelaterade åtgärder inom regionen. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller de krav MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. På Vardagas boende Solbacken består den legitimerade personalen av yrkeskategorierna sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal utför risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Den legitimerade personalen delegerar, handleder, utbildar omvårdnadspersonal och står för anhörigstödet. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) har ett samordnande ansvar för omvårdnadsarbetet och är den som leder omvårdnadsteamet i omvårdnadsarbetet. På jourtid är det tjänstgörande sjuksköterska som leder omvårdnadsarbetet. På detta sätt har sjuksköterskan en arbetsledande funktion i kliniskt omvårdnadsarbete för omvårdnadspersonalen i samverkan med respektive verksamhetschef som besitter helhetsansvaret för sin verksamhet. För omvårdnadspersonalen innebär detta en skyldighet att följa givna medicinska och omvårdnadsordinationer och att lämna återrapportering till OAS. Vid brister i åtaganden från omvårdnadspersonal görs bedömning av OAS om delegering ska återkallas. Information lämnas till ledningsansvarig om vidtagen åtgärd. I de fall sjukgymnaster och arbetsterapeuter delegerar arbetsuppgifter till omvårdnadspersonal är det de som följer upp ger feedback om utförandet av delegerad uppgift. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter utbildar i förflyttningsteknik och utför personalergonomiska bedömningar i den fysiska boendemiljön. På Solbacken leder och fördelar verksamhetschef arbetet i den dagliga driften av verksamheten och har det strukturella och operativa ansvaret. Vissa arbetsuppgifter avseende ledningsfunktion (SOL) är delegerade till gruppchef på enheten. Enligt gällande avtal finns tillgång till patientansvarig läkare (PAL) från Primärvården Skåne med avtalat uppdrag att utföra adekvat medicinskt omhändertagande. Våra patienter kan om de önskar lista sig hos denna hälsovalsenhet. Kontakt med PAL sker varje vecka eller vid behov. Att löpande arbeta med avvikelsehantering är en viktig del i arbetet för ökad patientsäkerhet. Flödesschema för hur denna process ska bedrivas 5

finns utarbetat för våra boende i Lund/Dalby. Verksamhetscheferna ansvarar för avvikelsehanteringen. Enligt avtal ingår att arbeta utifrån vårdtyngdsbedömning. Detta system är en tillgång även i patientsäkerhetsarbetet då varje patient vid flera tillfällen får sin vårdtyngd skattad vilket ger ökad belysning av patientens förmåga och behov. Vårdtyngdsmätningen sker enligt uppdrag med Lunds kommun, OAS, kontaktperson. Inom Vardagas organisation genomför respektive verksamhetschef egenkontroll två gånger per. Kvalitetstillsyn görs löpande av Vardagas kvalitetsutvecklare. I de fall tillbudsanmälan dokumenterats handlägger vederbörande verksamhetschef dessa händelser. I enlighet med Vardagas kvalitets krav leder verksamhetschefen ett kvalitetsråd för boendet. På kvalitetsrådet tas frågor upp rörande kvalitet upp och avvikelser analyseras, förbättringsförslag granskas och kvalitetsindikatorer följs upp. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS/kvalitetsutvecklare. Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. Vid inflyttning och över tid erbjuds alla boenden, av omvårdnadsansvarig sjuksköterska, preventionsbedömningar gällande fall, nutrition, trycksår samt munhälsa. Vid identifierad risk ska en omvårdnadsplan upprättas samt kontinuerlig utvärderas dock minst två gånger/år. Vid rapportering av vårdskada genomför verksamhetschefen analys av händelsen, bedömning görs av vårdskadans allvarlighetsgrad och rapporteras vid allvarlig händelse vidare till rätt instans. I de fall 6

vårdskadan drabbat en boende går ärendet vidare till MAS. I de fall vårdskada drabbat personal gör arbetsskadeanmälan och om så behövs kontaktas erforderlig expertis beroende på vårdskadans utformning. Kvalitetsrådet hålls 10 ggr/år. I rådet ingår verksamhetschefen gruppchefer, sjuksköterska, samt omvårdnadspersonal. Åtgärder som vidtagits hos de boende under 2013 för att stärka patientsäkerhetsarbetet består av ett fördjupat synsätt kring avvikelsehantering, introduktionsutbildning av vikarier, Läkemedelsgenomgångar, utbildning av ordinarie personal i hygien, demens och nutrition. Kvalitetsamtalens gestaltning och att stärka synsättet om en lärande verksamhet. Våra mål och strategier följs upp och utvärderas löpande i vårt kvalitetssystem, numera Qmaxit. Verksamhetschefen ansvarar för processen och involverar gruppchefer, HSL personal och andra nyckelpersoner som kan vara aktuella. Övriga medarbetare ges information och görs delaktiga på team- och reflektionsmöten, APT, handledningstillfällen, delegeringsutbildning och kvalitetssamtal. Avvikelser gås igenom och följs upp på kvalitetsrådet, förbättringsförslag dokumenteras. Andra åtgärder eller behov för att stärka patientsäkerheten och förhindra upprepning av händelsen diskuteras och adekvata åtgärder vidtas. Vid alla avvikelser som relaterar till det paramedicinska området involveras sjukgymnast/arbetsterapeut i avvikelseprocessen. HSL-avvikelser är graderade i allvarlighetsgrader. Dessa avvikelser finns dokumenterade i Procapita. Vid allvarlighetsgrad 3 eller 4 skickas bevakning om avvikelse till MAS. Vid samtliga avvikelser av allvarlighetsgrad 3 och 4 har handlingsplaner upprättats. Samtal på enheten med berörd personal, händelserna har tagits upp på APT och vid team/reflektionsmöten för lärande av situationerna. Övriga åtgärder som vidtagits är översyn av skyddsåtgärder, kontroller/signering av larmfunktioner, införande av omvårdnadssamtal samt spridning av rätt omvårdnadsarbetssätt i förhållande till patientens behov. Närstående kontaktas med information av sjuksköterskan om händelsen om inte annat angivits. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 7

Patientsäkerhetsarbetet har under året omfattat läkemedelsgenomgångar med omvårdnadspersonal och läkare. Löpande uppföljning avvikelserapportering med diskussion på teammöten kring de uppkomna avvikelserna. Kvalitetsmöten och kvalitetssamtal för kvalitetsarbetet framåt och knyter an till den Goda dagen konceptet. Omvårdnadssamtal ger personalen kunskap om patienten och patientrelaterat vårdbehov. Information till nyinflyttad patient och anhöriga om lämplig möblering av rum/lägenhet i syfte att minska fallrisk. Tydlighet mot patienter och anhöriga om att omvårdnadsbehovet med tiden förändras beroende på kognitiv-, fysisk eller motorisk utgångspunkt, vilket t ex kan leda till förändring av rumslig interiör, anpassning av hjälpmedel, förändring kring födointag e t c. Förståelse skapas och patienten utsätts inte för orimliga krav och påfrestningar i en anpassad miljö vilket minskar risken för skada. Riskbedömningar för patient och för personal medför medvetenhet inför riskbeteende/risksituationer. I syfte att minska fallriskskador ges information om höftskyddsbyxor, sjuksköterska är behjälplig med utprovning och beställning. Vid situationer då delegerad personal inte följt givna lagar och regler dras delegering tillbaka. I det fallpreventiva arbetet görs riskbedömning för fall på samtliga patienter och i de fall det finns en ökad fallrisk görs Downton bedömning. Samtliga skyddsåtgärder dokumenteras och alla skyddsåtgärder sätts in eller ut efter att OAS i samråd med läkare, rehabpersonal, gruppchef, kontaktperson givit godkännande till åtgärden. Alla skyddsåtgärder dokumenteras av sjuksköterska i Procapita. Vårdtyngdsmätningar har genomförts löpande under året. Utbildning av omvårdnadspersonal i förflyttningsteknik ger mindre risk för olyckstillbud samt ökar medvetenheten hos omvårdnadspersonalen om att arbeta säkert och därmed minskar osäkerhetsfaktorer i vårdarbetet. Utbildning av personal inom områdena demens, nutrition, munhälsa, läkemedel, sårvård, rehabiliterande förhållningssätt, palliativ vård, HLR, m fl har skett i olika utbildningsnivåer och med varierande grad djup och duration. I våra kostrådsfunktioner tas på ett övergripande plan upp äldres nutritionsbehov upp. Diskussioner förs för att fördjupa omvårdnadspersonalens kunskap om vikten av god nutrition för bibehållen hälsa. Specialkoster diskuteras liksom vikten av att anpassa kosten med näringsberikning om behov uppstår. Kostens 8

sammansättning, vätskeintag, näringsstatus, nutritionsbedömningar, nutritionsmätningar, vätskebalans och välbefinnande tas upp liksom behov av att ibland tillfälligt göra förändringar i kosten vid t ex sårläckningsprocesser. Kunskap hos omvårdnadspersonalen om munhälsans betydelse för förekomsten av infektioner hos patienter ökar medvetenheten om att titta efter rätt saker i munvårdsarbete. Fortlöpande information till omvårdnadspersonalen om vikten av god vårdhygien. Stickprovskontroller görs av respektive verksamhetschef/gruppchefer avseende följsamhet för basal vårdhygien. Riktlinjer finns på varje enhet för hur vårdhygien ska utföras, utbildning i basal vårdhygien ges årligen till samtlig personal. PM finns lokalt för varje boende för hur hantera smittutbrott som t ex calicivirus. I de fall boende har någon smittsam sjukdom informerar OAS samtlig personal och i samråd med verksamhetschef upprättar rutiner lokalt på boendet för att minimera smittspridning. Informationsmaterial tas fram och aktualiseras inom enheten och anhöriga/besökare informeras om vikten att följa smittbegränsningsrutiner. Smittskydd Skånes rekommendationer följs i vårdarbetet. Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. Samtliga verksamheter deltar i PPM-studier gällande vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och trycksår, fallprevention, munhälsobedömningar. Samtliga verksamheter registrera i Senior Alert där samtycke finns, samt i Palliativa registret. 9

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll har genomförts två gånger under det gångna året, maj och november. Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som rör HSL, SOL, arbetsmiljö, miljöaspekter m m. Patientsäkerheten belyses i flertalet frågeställningar. Likaså frågor kring dokumentation och signering för SOL och HSL samt hygien och läkarsamverkan. Frågorna besvaras av verksamhetschefen tillsammans med legitimerade medarbetare. Syftet med egenkontrollen är att identifiera områden för förbättringsarbete i verksamheten. Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i Förbättringsloggen i Q-maxit. Egenkontrollen utgör ett underlag för MAS/kvalitetsutvecklaren inför tillsyn. Tillsyn genomförs årligen från Vardags MAS av hälso- och sjukvården utifrån krav på uppföljning/utvärdering utifrån Socialstyrelsens riktlinjer. Tillsynen är en kontroll av efterlevnaden av riktlinjer, rutiner och en uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån identifierade risker och händelser. Efter genomförd egenkontroll/kvalitetstillsyn görs handlingsplaner för de områden som inte håller tillräcklig kvalitet. Beroende på inom vilket område kvalitéten inte varit fullgod har vederbörande verksamhetschef från 1-3 månader på sig att vidta åtgärder för respektive boende att fullgod kvalitet uppnås. Verksamhetschef har även löpande uppföljningsansvar för sin verksamhet och vid handlingsplaner som rör HSL sker samverkan verksamhetschef/gruppchef för HSL. Vid extern tillsyn från arbetsmiljöverk, räddningstjänst m fl förs protokoll om eventuella brister i verksamheten som därefter åtgärdas. Inom Vardaga genomförs årligen en kvalitetsundersökning som riktar sig till de boende, till anhöriga och till personalen. Resultatet från undersökningen presenteras på boende- och närståenderåd, på anhörigmöte och för personalen på APT. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse Enligt gällande regelverk finns samverkansöverenskommelse upprättad med berörd läkarorganisation. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll bland annat avseende tillgänglighet, 10

uppföljning av behandlingsinsatser, läkemedelsanvändning, medicinsk vårdplanering samt utbildningsinsatser till medarbetarna. Överenskommelse om läkarsamverkan ger förutsättning för tydlighet och ömsesidig förståelse. Identifierade processer i samverkan för att förhindra vårdskada har varit riktade mot Primärvården Skåne, LUS, apotek, närstående och hjälpmedelsföretag. I vissa fall har MAS haft regelbundna samverkansmöten med berörd läkarorganisation. Läkarsamverkan har under skett enligt uppdragsavtal mellan Lunds kommun och Primärvården Skåne. Till Solbacken kommer läkare från Linero vårdcentral 1 ggr/vecka. På jourtid kontaktas Falcks ASIH hembesöksläkare för både telefonrådgivning och hembesök. Utbildningstillfällen har under året erbjudits HSLpersonalen där Primärvården i samverkan med Lunds kommun arrangerat utbildningstillfällen. Samverkan med uppdragsgivare Verksamhetschefen har under året haft regelbunden samverkan med uppdragsgivaren och MAS då man vid behov har följt upp hälso- och sjukvården när det gäller avvikelser, händelser och risker samt genomförda kvalitetsuppföljningar. Det har skett en omedelbar återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller närstående har inkommit. Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer. Samverkande samtal mellan HSL-personal och omvårdnadspersonal sker i det dagliga arbetet och i mer strukturerad form på team- och reflektionsmöten. Sjukgymnast och arbetsterapeuter har ett nära samarbete. OAS har ett samordningsansvar för patientens alla insatser och har ett nära samarbete med sjukgymnast, arbetsterapeut som omvårdnadhandleder omvårdnadspersonalen i det dagliga patientarbetet. Samverkan mellan verksamhetschef, gruppchef, sjukgymnast, arbetsterapeut och sjuksköterska förstärker ledningsfunktionen och skapar förutsättningar för att i omvårdnadsarbetet göra rätt omvårdnadsåtgärder, på rätt sätt och i rätt tid. Samverkan sker genom personlig kontakt, telefonkontakt, bevakning i Procapita, via mail eller sms. 11

Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Bedömning av risk för händelser görs löpande under året. Risk och preventionsbedömningar görs minst var 6:e månad och däremellan vid förändring som kräver ny bedömning eller ställningstagande. Samverkan och nära kontakt mellan sjuksköterska, läkare och omvårdnadspersonal gör att tidig risk uppmärksammas. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Riskbedömningar och preventionsbedömningar Rapportering av händelser/ Avvikelser Alla medarbetare har kunskap om hur Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivare. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS. HSL-personalen rapporterar om risk för vårdskada i Procapita, informerar ledning och omvårdnadspersonal om risk/er, förmedlar sig med externa kontakter efter behov. Vid tillbud/risk skrivs tillbudsanmälan. Risker och tillbud dokumenteras, sammanställs och utreds av respektive verksamhetschef. Verksamhetschefen ansvarar för analys och vidtagande av åtgärder och återkoppling. Analys sker utifrån dokumentation, samtal med berörda, inspektion där händelsen skedde utifrån händelseförloppet. Verksamhetschefen vidtar nödvändiga åtgärder för att minimera risk för vårdskada. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Alla medarbetare har kunskap om Vardagas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschefen och legitimerade medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS/kvalitetsutvecklaren och uppdragsgivaren informeras omedelbart. 12

Registrering av inkomna klagomål sker i Procapita. Verksamhetschef för samtal för med berörda för att analysera händelseförloppet vid klagomål. Analys samt händelseprocess dokumenteras. Verksamhetschefen vidtar adekvata åtgärder beroende på klamomålets karaktär och relevans. Återkoppling sker senast två veckor efter inkommet klagomål. Inkomna synpunkter ser vi som förbättringsförslag. Synpunkter registreras i Qmaxit och läggs till förbättringsloggan. Alla synpunkter välkomnas. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 När det gäller fallrapporter analyseras statistiskt, oftast är det en eller fåtalet personer som står för de flesta fallen. Mycket ofta på grund av sin sjukdomsbild där ett ökat fallriskbeteende ofta förekommer. Riskbedömningsinstrument används, fallriskbedömning görs och Downton görs vid ökad fallrisk. Nortonskala och trycksårspreventionsinstrument används. Vid läkemedelavvikelser tittar vi på mönster i läkemedelshanteringen som leder oss till orsaken. Läkemedelsavvikelser rör ofta utebliven dos, felaktig signering eller administrering på fel tid. Glömda läkemedelsdoser är generellt sätt den i särklass vanligaste avvikelsen. Vi arbetar med att minska riskerna för att läkemedelsdoser glöms bort genom att informera om läkemedelshantering, både vid introduktion och till erfaren omvårdnadspersonal. Belyser vikten av ansvaret att ta på sig läkemedelsdelegering. Uppmanar omvårdnadspersonal att noggrant och vid varje administreringstillfälle att läsa i läkemedelslistan. Tabletter som administreras ska räknas, kontroll ska ske av namn och personnummer samt klockslag. Kommunikation omvårdnadspersonal emellan sker löpande för att kontrollera att inget läkemedel missats att ge. Samordning av klockslag för patienternas läkemedelsadministrering har medfört minskad oro över rädsla att missa ett administreringstillfälle. Läkemedel administreras inne på patientens rum/lägenhet om inte sjuksköterska bedömt att undantag från denna rutin ska ske. Läkemedelsförändringar dokumenteras i Procapita under läkarkontakt. Kopior på för omvårdnadspersonalen relevant och viktig information sätts under flik 11 i patientens omvårdnadspärm. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 13

Samverkan med patient och närstående Vardaga har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende från våra verksamheter. Samverkan med närstående sker löpande. Förutom boende- och närstående råd som vi har fyra gånger per år och anhörigträffar som ordnas två gånger per år. Bjuds närstående in till samlingsaktiviteter, välkomnas att besöka verksamheten ofta och regelbundet i de fall det är möjligt. Kontakten med anhöriga ser vi som ovärderlig tillgång i vårdarbetet. Det framgår av både genomförande planen och i HSLdokumentationen hur närstående önskar kontaktas och hur ofta. Boende och anhörig erbjuds stöd i sin situation och en nära relation till anhöriga leder till större delaktighet i vårdarbetet. Trygg boende, trygga närstående och trygg personal borgar för minskad risk för vårdskada. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Resultatet avspeglar behov av förbättringsarbete som tangerar patientsäkerhetsområdet. Behov finns av att ytterligare göra våra medarbetare mer delaktiga arbete inom patientsäkerhetsområdet. Att som medarbetare vara aktiv i avvikelseprocessen och involverad i svarsprocessen fördjupas reflektionen kring händelsen. I våra dokumentationsråd arbetar vi fortlöpande med att både förbättra och utveckla dokumentationen. Team och reflektionsmöten tar upp situationer som omvårdnadsteamet kan bearbeta, lära sig av och som kan stå som goda och mindre goda exempel för tryggare omvårdnadsarbete har betydelse för hur resultatet blir. Ett ständigt arbete med att utveckla vårdplaner, IVP och genomförandeplan pågår. Läkemedelsgenomgångar med läkare pågår, översyn av läkemedelshantering via apoteket, allt detta är en del i kvalitetsarbetet för att bibehålla och utveckla patientsäkerheten på enheten. 14