ÅRSREDOGÖRELSE BOKSLUT



Relevanta dokument
Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Granskning av delårsrapport

Budget 2019 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

bokslutskommuniké 2013

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport

Så gick det. för Håbo Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne

Målstyrning enligt. hushållning

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för. Valdemarsviks kommun

05. Månadsuppföljning maj Kultur- och fritidsnämnden

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Granskning av delårsrapport

ÅRSREDOVISNING Kortversion. Fastställdes av kommunfullmäktige

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Granskning av delårsrapport 2016

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

Granskning av delårsrapport 2014

Kortversion av Årsredovisning

Månadsrapport. Utgåva: Månadsrapport. Rapportperiod: Organisation: Barn och skolnämnd

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Bokslutsprognos

Ny ledningsorganisation inom Individ- och familjeomsorgen Dnr

3. Budget för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

Granskning av delårsrapport 2016

Budget 2018 och plan

Granskning av årsredovisning 2009

Strategisk Plan och Budget Socialnämnd

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Bokslutskommuniké 2014

Personalekonomisk redovisning

Norra Västmanlands Samordningsförbund. Norbergsvägen FAGERSTA ÅRSREDOVISNING. September December 2005

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Bokslutskommuniké 2013

Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen

Uppföljningsrapport per april 2018

Ekonomisk rapport april 2019

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Granskning av delårsrapport 2014

Personalbokslut 2012

Socialnämnden i Järfälla

Verksamhetsplan Utbildningsnämnd

Delårsrapport. För perioden

Nämndens verksamhetsplan FOKUS-nämnden

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2016

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Budget 2018 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Granskning av delårsrapport

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Budget 2020 och plan för ekonomin FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

Lerums Kommun. Granskning av bokslut "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Månadsuppföljning januari juli 2015

Delårsrapport 2018 LSS-VERKSAMHET

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Verksamhetsplan Skolna mnden

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

Personalpolitiskt program

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Granskning av delårsrapport

Handlingsplan för heltid som norm

1 September

Delårsrapport

Boksluts- kommuniké 2007

Delårsrapport Barn- och utbildningsnämnden

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: Dnr: ATVKS

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2018:03 / 7) Vår gemensamma vision:

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Delårsrapport

Månadsuppföljning januari mars 2018

Bidrag till måluppfyllelse

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Program. för vård och omsorg

Granskning av delårsrapport

Bokslut 2010 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN MISSIV

Årsredovisning GULLSPÅNGS KOMMUN

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

Granskning av årsredovisning 2009

Transkript:

ÅRSREDOGÖRELSE och BOKSLUT 2011 SKINNSKATTEBERGS KOMMUN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE - förord till bokslutet 2011...2 Kommunens organisation...3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...6 Omvärldsanalys...6 Politisk organisation...10 Kommunen som arbetsgivare... 11 Ekonomisk översikt...19 VERKSAMHETSREDOVISNING...21 Sektor barn och utbildning...22 Sektor vård och omsorg...28 Sektor teknik och service...35 Redovisning av VA-verksamheten...40 Ledningsutskottets Sektorer och administration...42 Sektor kultur och fritid...43 Sektor samhällsskydd och beredskap...45 Sektor näringsliv och utveckling...48 Administration...50 Miljö- och byggnadsnämnden...51 EKONOMISK REDOVISNING...56 Driftredovisning...56 Investeringsredovisning...57 Resultaträkning...58 Balansräkning...59 Kassaflödesanalys...60 Noter...61 Nyckeltal...65 Redovisningsprinciper...66 REVISIONSBERÄTTELSE...67 1

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE - förord till bokslutet 2011 Skinnskattebergs ekonomi fortsätter att vara stark. Under 2011 har kommunen styrts av en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Enligt organisationen Kommunforskning i Västsverige som analyserat kommunerna i Västmanland utifrån en rad parametrar så har Skinnskatteberg tillsammans med Västerås och Fagersta liksom föregående år den starkaste ekonomin, både resultatmässigt och när det gäller beredskap på längre sikt. Förutom det målmedvetna intensiva arbetet med att ha budgeten i balans, har skolutvecklingsarbetet inom grundskolan fortsatt och börjar nu visa mycket goda resultat. Jag vill här också nämna ytterligare ett litet axplock av vad som gjorts under 2011: Ett viktigt beslut har tagits under året om att bygga om och omdisponera några kommunala lokaler. Ombyggnationen av en del av Klockarbergsskolan för att inrymma fritidshem har påbörjats. Beslutet innebär också att Sotvretsgården fylls med förskoleverksamhet och att ett LSS-boende kommer att starta i Solrosens lokaler. Projektering av den nya vattentäkten i Färna och vattenledning till centralorten har slutförts under året. Arbetet startar vintern 2011/2012. Skinnskatteberg har blivit Finskt förvaltningsområde. Ca 23 % av Skinnskattebergs befolkning har anknytning till Finland och genom denna åtgärd kommer finskspråkig service till sverigefinnarna att öka. Kommunen har tecknat avtal om att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Verksamheten är placerad på Folkhögskolan Smedjan och har 12 platser. Kommunens Cykel- och Skatepark invigdes i maj 2011. En satsning på friluftsbadet i Sandviken i södra kommundelen gjordes under året, med bl a nya bryggor. Det är viktigt att vi fortsätter att föra en strikt ekonomisk politik som hela tiden har en budget i balans i sikte. Enligt alla prognoser så kommer de närmaste åren att bli kärva för Sveriges kommuner. Därför är det viktigt att den ekonomiska medvetenheten fortsätter att vara hög både inom politiken och ute i verksamheterna. Den negativa befolkningsutvecklingen som kommunen har haft under flera år har bromsat in en aning, 45 människor har avlidit och 27 barn har blivit födda (-18). 319 personer har flyttat från kommunen och 303 personer har flyttat in (-16). Totalt har befolkningen alltså under 2011 minskat med 34 personer. Antalet invånare vid årsskiftet var 4412. Befolkningsutvecklingen är fortfarande den stora utmaningen för kommunens politiker att hantera under den kommande mandatperioden. Lars Andersson Ordförande i Kommunstyrelsen 2

Kommunens organisation Politisk organisation Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen. Ledamöterna, som representerar olika partier, utses genom allmänna val för en period på fyra år. Kommunfullmäktige kan utse tillfälliga beredningar för vissa större frågor. Skinnskattebergs kommun har en politisk organisation med två ansvariga nämnder, kommunstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden. Kommunstyrelsen har ansvaret för alla genomförandefrågorna förutom ärenden handlar om miljöoch bygg. Mandatfördelning i kommunfullmäktige: År 2011 Moderata samlingspartiet 2 Centerpartiet 2 Folkpartiet liberalerna 10 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 12 Vänsterpartiet 2 Miljöpartiet de gröna 2 Sverigedemokraterna 1 Totalt 31 3

Förvaltningsorganisation Skinnskattebergs kommuns förvaltningsorganisation består av en gemensam administrativ stab bestående av Kansli- och personalavdelning, Ekonomi- och IT-avdelning och sex verksamhetssektorer inom kommunstyrelsens område samt miljöavdelning och byggnadsavdelning inom miljöoch byggnadsförvaltningen. 4

Kommunal samverkan Norra Västmanlands Utbildningsförbund Norra Västmanlands Utbildningsförbund, (NVU) bildades 1997 av Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner varvid medlemskommunerna gav förbundet fullmakt att sköta de åtaganden som en kommun har när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Vuxenutbildningen består av olika skolformer: grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, svenska för invandrare och särvux. Förbundet är också huvudman för regionens lärcentra. Norra Västmanlands Samordningsförbund Norra Västmanlands samordningsförbund, (NVSam) har till uppgift att finansiellt samordna rehabilitering i kommunerna Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Surahammar, Hallstahammar och Sala. Övriga medlemmar i förbundet är landstinget, försäkringskassan och länsarbetsnämnden i Västmanland. Förbundets ändamål är att underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser, så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sina möjligheter till egen försörjning. Västmanland-Dala Lönenämnd Västmanland-Dala lönenämnd är en gemensam nämnd för lönesamverkan mellan kommunerna Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg (FAHNS). Nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom löneområdet genom att driva en gemensam löneadministration. Övrig samverkan Kommunen samarbetar i olika frågor med många olika aktörer. Bland dessa kan nämnas; Vafab Miljö (sophantering), Förenade Småkommuners försäkrings (FSF) AB, Kommuninvest, Västmanlands Lokaltrafik (VL), Västmanlands Kommuner och landsting (VKL), Mälardalsrådet, Leader Bergslagen, Intresseföreningen Bergslaget. Kommunen är även med i Projektet Bergskraft Bergslagen som är ett projekt som primärt arbetar med frågor kring framtiden i gruvnäringen. 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys "Skinnskatteberg - liten och välskött men hög skatt" Externa bedömare, Kommunexperten, beskriver i juni 2011 Skinnsskattebergs kommuns finansiella läge med sammanfattning: Kommunens största problem att den skattekänsliga samhällsbyggargenerationen 26-44 år flyttar från kommunen och att detta läge förvärrades en skattehöjning 2009. I övriga ekonomiska avseenden bedöms att kommunens vardagsekonomi numera sköts föredömligt. Bedömningen menar att kommunens ska se den välskötta vardagsekonomin som en attraktiv styrka "som det ska skrytas med". Man råder kommunen att ägna tid åt framtidsfrågorna och förbättra det lokala företagsklimatet genom små årliga skattesänkningar som det enligt bedömarna finns utrymme för. Vidare konstaterar man att kommunen pressat kostnaderna under de senare åren för att försvara ett högt överskott. Antalet anställda per tusen invånare har minskat från 103 till 70 år 2009 men fortfarande indikeras en övertalighet med ett antal anställda. (Källa: Kommunexperten nummer 6/2011). Ekonomi Den kommunala ekonomin är under kontroll. Verksamheterna och resurserna går i stort hand i hand. Det viktigt att arbetet med omställningar fortsätter på områden där behoven ändras och att olika mätmetoder utvecklas för att säkerställa en så kvalitativ och effektiv verksamhet som möjligt. Framtiden Den sannolika framtidsbilden är att kommunen får även fortsättningsvis arbeta hårt för att arbeta med åtgärder för att minimera befolkningsminskningen, överväga servicenivåer, prioritera bland investeringar och samtidigt bedriva förbättringar inom de olika verksamheterna samt ytterligare söka samverkansformer med näraliggande kommuner och andra organisationer. En stor utmaning för alla kommuner är att anpassa kostnaderna för gymnasieskolan till de avsevärt minskade elevkullar samtidigt som statsbidrag dras in i samband med den nya gymnasiereformen. I Skinnskatteberg beslutade Kommunstyrelsen under våren att en extern utredning görs som ska redogöra för förutsättningarna för vår kommun i gymnasiesamverkan i Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU). Utredningen är klar och är föremål för analys inom kommunen i dagsläge. Omvärldsanalys - tendenser Kommunerna har många stora utmaningar framöver. Behoven och resurserna för olika kommunala verksamheter skiftar snabbt, beroende på storleken på barnkullar, regelförändringar och reformer, befolkningens flyttmönster och inte minst konjunkturläge. Utmaningen är att anpassa verksamheten efter skiftningarna. 6

De områden där kostnadsutvecklingen bedöms som mest osäker är inom sociala verksamheter, främst gäller detta ekonomiska bistånd, placeringar på institution och i familjehem samt omsorg om funktionshindrade. Många kommuner har under de senaste åren arbetat med besparingar, åtgärdsplaner och effektiviseringar för att täcka kostnadsökningar inom vissa områden och skapa utrymme till angelägna satsningar inom andra områden. Över 40 procent av kommunerna planerar avgiftshöjningar, främst inom området vatten och avlopp. I kommunerna läggs allt mer fokus på vad vi faktiskt får ut av insatta resurser i form av resultat och kvalitet. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete behöver inte nödvändigtvis kräva mer resurser. Det verkar snarare vara hur resurserna används som spelar roll. Därmed inte sagt att resurserna saknar betydelse för vilken kvalitet och vilka resultat som uppnås. Med begränsade resurser och ökat behov av offentliga tjänster krävs ett kontinuerligt utvecklingsarbete på såväl lokal som central nivå i syfte att öka effektiviteten. Olika sätt att utföra tjänsterna prövas och förutsättningarna för alternativa utförare förbättras. Samverkanslösningar mellan kommuner måste införas på allt fler områden. SKL:s långtidsbedömning visar ett framtida finansieringsproblem när invånarnas behov av och krav på servicen ökar. Det kommer att ställa ännu större krav på att använda de resurser som finns på bästa möjliga sätt. Källa: SKL. Ekonomirapporten. December 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi Modell och arbetssätt för målstyrning samt måluppfyllelse Skinnskattebergs kommun har sedan 2007 en styrmodell som bygger på teorin om balanserad styrning. Detta innebär att de politiska målen formuleras i mål på fullmäktige-, nämnd- och utskottsnivå och följs upp två gånger per år. I samband med budget fastställer fullmäktige mål för god ekonomisk hushållning. I denna modell ska verksamheterna ses ur fem olika perspektiv: medborgare/kund, medarbetare, arbetssätt/processer, utveckling/tillväxt och ekonomi. Målet är man ska hitta den balansen mellan perspektiven för att nå de uppsatta målen och visionen. Uppföljning av kommunens verksamhet sker genom regelbunden ekonomiuppföljning, delårsrapport och årsredovisning. För de flesta av kärnverksamheterna finns ett antal nyckeltal. De ska visa om verksamheten är på väg att uppnå målen eller visa hur långt man kommit. Kommunen har inte använt sig av fastställda indikatorer i målarbetet utan arbetar utifrån en s.k. upplevd måluppfyllelse vilket innebär att de förtroendevalda i kommunstyrelsen och utskotten tillsammans med chefstjänstemännen gör en bedömning av måluppfyllelsen. I samband med bokslutet diskuterar tjänstemannaledningen den kommunövergripande måluppfyllelsen och redovisar ledningen bedömning till kommunstyrelsen. 7

Måluppfyllelse KS Önskat läge: Skinnskatteberg - en föregångskommun i Bergslagen med ökad sysselsättning, inflyttning och ekonomi som växer Mål - perspektiv Helår Måluppfyllelse/analys/ Upplevd MEDBORGARE/KUND Nyckelfaktorer: Nöjda medborgare och kunder, goda och rättvisa villkor och ett bra företagsklimat Förbättra medborgarservicen Hög grad Följer föreskrifterna om handläggningstider inom barnomsorg, IFO samt äldreomsorg Veckobrev från skolan, Sektor kultur och fritid, Ökad tillgänglighet gn turistbyrån, Förvaltningsområde för finska språket inrättat, Enhetliga metoder för kundmätning av kommunens service Helt SCB:s kommunmätning skall göras 2012 Deltagit i Öppna jämförelser, Förbättra och öka den elektroniska administrationen och servicen Relativt hög grad Elektroniska blanketter från Kommentus, Digitalisering av egna blanketter pågår. Köpt HR-support för rekrytering, Skolans information är integrerad i www. skinnskatteberg.se, beslut av inköp av digitalt kommunikationssystem Skola- Föräldrar. Likforma och kvalitetssäkra information och dokumentation Delvis Ny grafisk profil har implementerats, protokollsgruppen arbetar för att ta fram likformade protokoll/mallar, Arkivarie anställd 1 år, Tvåspråkig informatör anställd, Dokumenthanterings utbildning för personalen, Förbättrad service genom att anställa tvåspråkiga medarbetare, Genom Folkhälsorådet aktivt arbeta med Folkhälsoplanen Delvis Nystart i Folkhälsoråd, BRÅ bildats två Medborgarmöte har genomförts, Samverkansdokument med Polisen, Hälsospåret beslutat. Arbeta för att minska utanförskapet, att minska beroendet av försörjningsstöd Delvis Beroendet av ekonomiskt bistånd har minskat, Ca 20 personer i AMA, Länets lägsta arbetslöshet, Lotsen - en framgångsrik verksamhet för minska utanförskap, Integrationsarbetet för ensamkommande flyktingungdomar har påbörjats. Arbetsmarkanadsenheten skall bedriva förebyggande arbete och prioritera målgruppen ungdomar och yngre vuxna (under 25 år) Helt Inga ungdomar går på ekonomiskt bistånd utan motprestation, Arbeta fram nya rutiner för välkomnande av? En årlig företagsmässa Helt Mässa hållits i maj 2011 under namnet namnet Företagsexpo Under året genomföra en företagarenkät i samarbete med företagarna Inte alls Muntlig enkät har genomförts. Ett företagsnätverk med tät dialog bildats. Samverkan med Företagarna Norra Västmanland. MEDARBETARE Nyckelfaktorer: Motiverade medarbetare med rätt kompetens, god arbetsmiljö, sjukfrånvaron ska minska i kommunen, rekryteringspolicyn grunden för alla anställningar Kompetensinventering och program för kompetensutveckling Hög grad Via utvecklingssamtal personal, Kulturskolan och bibliotek deltar i EU-projekt, Äldreomsorg kompetensinventering (NVU) och kompetensutveckling påbörjad, Kompetensutveckling förskolan med kommunala utvecklingsmedel, Säkerställa ledningsfunktionerna i kommunen med anledning av pensionsavgångar Helt Inte aktuellt under 2011, Planering inför pensionsavgångar i framtiden pågår, Ledningsutveckling för KC ledningsgrupp uppstartat, 1-2 ggr /år skall arbetsmiljö, sjukfrånvaro osv redovisas till kommunstyrelsen Helt Systematiska arbetsmiljöarbetet har reviderats och implementeras under våren 2011. Redovisning görs i del- och helårsbokslut, Sjukfrånvaron skall minska med minst 0,5 % - enheter Delvis Personalbokslut 2011 8

ARBETSSÄTT/PROCESSER Effektiv budgetprocess som grundar sig på styrkortet Helt Processen effektiv grundar sig på styrkort? En fungerande ny organisation Hög grad Ny politisk organisation, ny tjänstemannaorganisation Utveckla mål- och resultatstyrningen ända ut i arbetslagen Hög grad Omarbetning av styrsystemet har gjorts för 2012 Samarbete/samverkan med andra utförare ska utvecklas för bästa effektivitet Hög grad Via diverse samverkansformer: MBN, Vafab, NVU, Bergslaget, FAHNS, VKL, SKL, Af, FK LTV, SLU, NV-Sam, TVG, VMKF, Smedjebackens räddningstjänst, MBR, Landstinget, VL AB, SDR, Fagersta kommun, etc Skapa ett interaktivt blankettsystem Delvis Skall göras under 2012 Förbättra den systematiska omvärlds- bevakningen Hög grad Via olika nätverk och samverkan UTVECKLING/TILLVÄXT Nyckelfaktorer: Positiv befolkningsutveckling, låg ungdomsarbetslöshet, samverkan och utbyte med omvärlden och Anpassning av verksamheterna utifrån den demografiska utvecklingen Marknadsföra på vilka sätt kommunen kan stödja nya invånare, nya företagare osv Delvis Arbeta fram nya rutiner för välkomnande av nya invånare och företag, Kommunikationsstrategi antas under 2012, Följa upp och utveckla översiktsplanen Delvis Pågår Ökad planering för tillväxt av sjönära boende Delvis Pågår Utveckling av samverkan med förenings- verksamheten Hög grad Assistent anställd, SSK, Judo, Ett kulturliv för alla, SISU, Finska Föreningen, Bowlingklubben, SLU Studentkår, Kulturföreningar i samverkan, Grannsamverkan, Kulturföreningarna, Leader Bergslagen, Sensus (Körstämman), m.fl. Höja kvaliteten i skolan Hög grad Utvecklingsprojektet Ny skola, Nya möjligheter pågår, Biträdande rektor har rekryterats, Fritidslokaler nyproduceras, Främja åtgärder som syftar till att stärka förutsättningarna för barn och ungdomar att lyckas med utbildning och arbete Hög grad Skolbarnsomsorg flytt till skolan Kulturskola placerad som nr 8 i Lärarförbundets ranking Fritidsgård: generöst öppethållande och program Genomföra minst ett nytt samverkansområde t ex infrastrukturfrågor Delvis MBN utredning pågår Årligen återkommande två strategidagar med omvärldsanalys Delvis Målarbete Anpassning av verksamheterna utifrån den demografiska utvecklingen Helt Pågår EKONOMI Nyckelfaktorer: Stabil ekonomi och effektivt resursutnyttjande Ta fram en ny nyckeltalsanalys Inte alls Ses över under 2012 Skapa resultatöverskott enligt ekonomistyrnings- reglerna Helt Anpassning av verksamheten efter den demografiska utvecklingen Helt Fortlöpande översyn pågår 2 mkr avsätts för verksamhetsutveckling under planperioden Helt Avsatts 1 milj årligen till utvecklingsinsatser Måluppfyllelsegrader: Helt uppfyllt, hög grad, relativt hög grad, delvis, låg grad, inte alls 9

Politisk organisation Skinnskattebergs kommun har sedan år 2008 en politisk organisation med kommunstyrelse och miljö-och byggnadsnämnd. Kommunstyrelsen har fyra utskott: ledningsutskott, vård- och omsorgsutskott, barn- och utbildningsutskott och tekniska utskottet. Kommunfullmäktige har beslutat att förbättringar/anpassningar av 2008 års organisation ska genomföras från och med 2011-01-01. Kommunstyrelsen har uppgift att se till att riktlinjer och mål som beslutats av fullmäktige verkställs och ha uppsikt över miljö- och byggnadsnämndens och valnämndens verksamhet samt leda och samordna utvecklingen av den kommunala demokratin, personalpolitiken och sköta den ekonomiska förvaltningen. Kommunstyrelsens ledningsskott har som uppgift att bereda ärenden till kommun-styrelsen och besluta i ärenden enligt kommunstyrelsens delegationsordning. Ledningsutskottet utgör kommunens Krisledningsnämnd och Personalutskott. Ledningsutskottet har att under året följa upp verkställandet av besluten, och ett omfattande utvecklingsarbete pågår parallellt i den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen. Den av kommunstyrelsens utsedda särskilda beredningen för arvodesfrågor hat tagit fram nya regler för arvoden. En särskild beredning för delegationsfrågor påbörjade sitt arbete och har som uppdrag att se över kommunstyrelsens delegation. Beträffande miljö- och byggnadsnämnden har en utredning med hjälp av extern resurs genomförts i syfte att fastställa förutsättningarna, dels för vad som krävs för att långsiktigt organisera verksamheten. Kommunstyrelsen har uppdragit till kommunchefen att utreda möjligheterna till en framtida samverkan med Västmanland-Dalarna Miljö- och byggnadsnämnd i Avesta. Arbetet pågår. Fullmäktiges presidium bedriver ett utvecklingsarbete som innebär revidering av fullmäktiges arbetsordning, anordnande av utbildningsdagar för förtroendevalda och i övrigt att metodiskt arbeta med utveckling av presidiets och fullmäktiges arbetsformer. 10

Kommunen som arbetsgivare Om anställning Skinnskattebergs kommun har en personalintensiv verksamhet. Våra medarbetare har olika anställningsformer där tillsvidareanställning är vanligast. Förutom tillsvidareanställd personal finns även visstidsanställd personal inom kommunen. Visstidsanställd personal kan vara vikarie för frånvarande personal, visstidsanställd med anledning av att personen har uppnått 67 år eller allmän visstidsanställning. Visstidsanställd personal med anställning längre än tre månader ska, enligt kommunernas avtal, vara månads-avlönade varför benämningen månadsanställd ofta används för tillsvidare- och visstids-anställda, under förutsättning att de är visstidsanställda längre än tre månader. Kommunen har även ett antal så kallade intermittent anställda. Vid intermittent anställning görs en överenskommelse om anställning vid varje tillfälle, oftast handlar det om korta sjukvikariat. En annan benämning än intermittent anställning är timanställning. I kommunen finns en Räddningstjänst i beredskap. Det innebär att de flesta av våra brandmän har en annan huvudarbetsgivare och hos oss är de tillsvidareanställda men beredskapsanställda. Eftersom de är beredskapsanställda innebär det att de inte har någon sysselsättningsgrad registrerad varför de inte finns med i det totala antalet årsarbetare. Intermittent anställd personal har inte heller någon sysselsättningsgrad registrerad eftersom denna varierar beroende på anställningstillfälle. De intermittent anställda finns därför heller inte medräknade i kommunens totala antal årsarbetare. Inom en personalintensiv verksamhet som kommunen är varierar antalet anställda under året. Under semesterperioden har vi naturligtvis fler anställda, främst inom vård och omsorg där bemanning krävs dygnet runt och vi anställer ett flertal vikarier för att ordinarie personal ska kunna ha semester. En anställd person kan ha flera anställningar. En undersköterska kan tillexempel vara tjänstledig från sin ordinarie tjänst för att vikariera på en annan tjänst inom kommunen. Personalredovisningen vid årets slut bygger på mätningar gjorda den 31 december 2011. Antal medarbetare Kommunen hade vid årets slut 290 tillsvidareanställda, varav 22 stycken beredskapsanställda brandmän. Jämfört med föregående år har antalet tillsvidareanställda ökat med totalt tre personer. Tabellen nedan visar antalet tillsvidareanställda per avdelning och sektor den 31 december 2011. Eftersom en omorganisation har skett under året är det inte möjligt att jämföra antalet anställda per sektor med tidigare år. Antalet intermittent anställda var 131 stycken. 11

Antal tillsvidareanställda per sektor/avdelning, 2011-12-31 Omräknade Kvinnor Män Totalt heltider Ekonomi- och IT avdelning 2 4 6 6,00 Kansli- och personalavdening 6 1 7 5,50 Sektor barn och utbildning 73 9 82 76,30 Sektor vård och omsorg 109 10 119 98,86 Sektor kultur och fritid 5 3 8 7,05 Sektor Teknik och service 18 20 38 36,89 Sektor samhällsskydd och beredskap 0 23 23 1,00 Sektor näringsliv och utveckling 2 1 3 3,00 Miljö- och byggnadsavdelning 3 1 4 4,00 Totalt 218 72 290 238,60 Årsarbetare Antalet årsarbetare innefattar samtliga månadsanställda inom kommunen, oavsett anställningsform, omräknat till heltider. Tabellen nedan visar att antalet årsarbetare har ökat med 12,64 sedan föregående år. Ökningen beror främst på att kommunen under hösten startat en ny verksamhet inom Sektor vård och omsorg, boendet Smedjan för ensamkommande flyktingbarn. Antal årsarbetare 31 december 2011 2010 2009 273,14 260,5 272,5 Sysselsättningsgrad Av kommunens månadsanställda var vid årets slut 66 procent heltidsanställda. Jämfört med föregående år är det en ökning med 2 procent. Av diagrammen nedan framgår att en högre andel av kvinnorna, 37 procent, har deltidsanställning. Av männen har 22 procent deltidsanställning. 12

Sysselsättningsgrad och kön (%) 120 100 80 60 40 20 0 63 37 78 22 Heltid Deltid Kvinnor Män Personalstruktur Skinnskattebergs kommun är en kvinnodominerad arbetsplats. 81 procent av de anställda är kvinnor. Medelåldern är 49 år. Diagrammet nedan visar åldersfördelningen inom kommunen. Andelen medarbetare i de lägre åldrarna har ökat något medan andelen medarbetare i åldern 60 år och uppåt har minskat under åren 2009-2011. Åldersfördelning (%) 50 % 40 30 20 10 2011 2010 2009 0-29 30-39 40-49 50-59 60-13

Pensionsavgångar Under året har sex personer avgått med ålderspension. Kommande år förväntas årliga pensionsavgångar med cirka tre procent av kommunens tillsvidareanställda medarbetare. Inom fem år beräknas cirka 16 procent av kommunens tillsvidareanställda avgå med ålderspension. Tabellen nedan visar antal personer inom respektive avdelning och sektor som uppnår 65 års ålder 2012-2016. Uppnår 65 års ålder 2012 2013 2014 2015 2016 Ekonomi- och IT avdelning 1 1 1 Kansli- och personalavdelning 2 1 1 Sektor barn och utbildning 4 2 4 2 3 Sektor vård och omsorg 2 2 4 2 3 Sektor kultur och fritid 1 Sektor Teknik och service 2 4 2 1 Sektor samhällsskydd och beredskap Sektor näringsliv och utveckling Miljö- och byggnadsavdelning 1 Totalt 9 9 10 8 10 Personalkostnader Kostnaderna för personalen uppgick under året till 126,6 tkr, inklusive PO-pålägg vilket motsvarar 52,9 procent av kommunens totala kostnader. I december 2011 var medellönen, motsvarande heltid, för tillsvidareanställda 24 636 kr. Kvinnors medellön var 24 199 kr och männens 26 798 kr. Mer- och övertid För 2011 uppgick det totala antalet mer- och övertidstimmar till 8249 timmar vilket motsvarar cirka 4,38 årsarbetare. Jämfört med samma tidpunkt föregående år har antalet mer- och övertidstimmar ökat med totalt 223 timmar. 14

Frånvaro och frisktal Tabellen nedan visar sjukdomsrelaterad frånvaro inom kommunen totalt 2007-2011. Den totala sjukfrånvaron har minskat något medan långtidssjukfrånvaron, 60 dagar eller mer, ökar. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron enligt lagen om kommunal redovisning 2007-2011 (%) 2011 2010 2009 2008 2007 Total sjukfrånvaro i procent av tillg. arbetstid 4,93 5,25 5,22 4,67 6,16 Därav långtidssjukfrånvaro (60 dgr eller mer) 26,79 17,61 21,66 27,68 38,39 Sjukfrånvaro kvinnor, i proc av tillg arbetstid 5,13 5,02 5,37 4,83 6,21 Sjukfrånvaro män, i proc av tillg arbetstid 4,14 6,12 4,65 3,97 5,93 Sjukfrånvaro åldergrupp 29 år eller yngre 5,52 6,17 4,56 5,43 7,28 Sjukfrånvaro åldersgrupp 30-49 år 5,21 5,48 6,27 4,91 6,4 Sjukfrånvaro åldersgrupp 50 år eller äldre 4,67 4,99 4,55 4,36 6,04 Sjukfrånvaro i %, kommunen totalt % 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 Total sjukfrånvaro i procent av tillg. arbetstid Därav långtidssjukf rånvaro (60 dgr eller mer) Tabellen visar kostnader för sjukfrånvaron för kommunen totalt 2007-2011. Kostnader för sjukfrånvaro (tkr) 2011 2010 2009 2008 2007 Sjuklön 1457 1635 1673 1440 1453 PO-pålägg 569 661 677 582 588 Totalt 2026 2296 2350 2022 2041 15

Frisktal Bland kommunens medarbetare var det vid årets slut 36 procent som inte hade någon sjukdag under 2011. Frisktalet under åren 2009-2011 är konstant. Tillbud- och olycksfallsrapportering Det systematiska arbetsmiljöarbetet handlar om att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas hälsa och säkerhet. Genom rapportering och uppföljning av tillbud och olycksfall finns möjligheten att risker i arbetet upptäcks och åtgärdas i tid samt förebygger att medarbetare drabbas av olycksfall, sjukdom, stress eller andra negativa följder av arbetet. I enlighet med kommunens systematiska arbetsmiljöarbete, SAM, har rapportering och uppföljning gällande olycksfall/arbetsskada skett under året enligt tabellen nedan. Slag, sparkar, bett och rivsår är vanliga rapporteringar, främst från demensboende inom Sektor vård och omsorg. Rapporteringar som gäller hot eller hot om våld har ökat med två rapporteringar sedan föregående år. Från Sektor barn och utbildning saknas rapporteringen helt. Antal rapporteringar per avdelning/sektor Ekonomi- & Kansli- & Barn & Vård & Kultur & Teknik & Samhällsskydd Näringsliv & Miljö- & Orsak till arbetsskadeanmälan IT personal utbildning omsorg fritid service & beredskap utveckling bygg Lyft, vridmoment Förslitning, belastning Halka, snubbla 1 3 1 Skär, kläm, bränn, stickskada 3 Slag, sparkar, bett, rivsår 21 Cykelolyckor Hörsel, syn Allergi Stress, utmattningssymtom Psykosocial-/organisatorisk Hot och våld 1 2 2 Färdolycksfall till eller från arbetet Övrigt 1 Totalt 2 30 3 16

Arbetsmiljö Kommunen har ett lokalt tecknat samverkansavtal sedan 1 april 2007. Under året har en revidering av avtalet påbörjats men parterna har vid årets slut inte kunnat enas fullt ut. Ambitionen med samverkansavtalet är att hälsa och arbetsmiljö ska vara en naturlig del av verksamhetsutveckling genom långtgående integration av medbestämmande-, arbetsmiljö- och verksamhetsfrågor. Samverkansavtalet ska främja ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet för alla anställda. Kommunen ska erbjuda samtliga medarbetare ett årligt medarbetar- och lönesamtal. Kommunen satsar även på hälsofrämjande friskvårdsaktiviteter i form av friskvårdstimme inom de arbetsplatser där verksamheten tillåter. Därutöver satsar kommunen på förebyggande friskvård genom Personalklubbens verksamhet med ett bidrag till klubben på 200 kr per anställd och år. Personalklubben ansvarar för kommunens gym, alla anställda simmar gratis i Fagersta, Lindesberg och Kolsva och det finns möjlighet att få tillbaka upp till 250 kr för erlagd avgift vid deltagande i motionslopp. Därutöver anordnar personalklubben återkommande och nya aktiviteter efter våra medarbetares önskemål. FAHNS kommunerna (Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg) anordnar årligen gemensam arbetsmiljöutbildning som vänder sig till chefer och skyddsombud. Tema för 2011 var missbruk i arbetslivet samt stress och lösningsfokuserat arbetssätt för att förebygga stress. Totalt deltog cirka 300 personer från samtliga kommuner de båda dagarna. Skinnskattebergs kommun fyllde sina åtta tilldelade platser per dag och utvärderingen visar att arbetsmiljödagarna var givande. Företagshälsovården spelar en stor roll i kommunens arbetsmiljöarbete och efter en upphandling under hösten 2010 tecknades ett nytt avtal med våra tidigare leverantörer Arbetsmiljögruppen i Svealand AB. Avtalet sträcker sig till februari 2013. Stödet från företagshälsovården innebär bland annat stöd för chefer och medarbetare vid arbetslivsinriktad rehabilitering, stöd vid upprepad korttidssjukfrånvaro, Hälsoprofilbedömningar, lagstadgade hälsoundersökningar för brandmän och vårdpersonal med nattjänstgöring samt mätningar och hjälp vid inneklimatproblem mm. Hälsoprofilbedömning innebär en tydlig satsning på förebyggande friskvårdsarbete då syftet med hälsoprofilbedömning är att kartlägga medarbetarens hälsotillstånd, hitta och uppskatta friskfaktorer, men också att försöka spåra tidiga tecken på ohälsa. Genom att hälsoprofilbedömning till stor del utgörs av medarbetarens egen bedömning av sin egen hälsa, är en bonuseffekt att det egna hälsomedvetandet ökar. Under året har Hälsocenter besökt politiker och chefer inom kommunen i hopp om att finna samarbetsformer för ökad hälsa. Hälsocenter är en del av landstinget och erbjuder en rad aktiviteter för ökad fysiskt och psykiskt välbefinnande. De flesta av Hälsocenters aktiviteter är kostnadsfria. Under hösten 2011 startades den tredje omgången av Lärande nätverk för ledare. Lärande nätverk för ledare är ett ledarutvecklingsprogram i samarbete mellan AFA Försäkring, Karolinska institutet och HANS kommunerna (Hedemora, Avesta, Norberg och Skinnskatteberg) och innebär en strukturerad samtalsmetod med syfte att ge deltagarna en möjlighet att ta upp vardagliga problem och dilemman i chefsrollen. Grupperna leds av en utbildad samtalsledare. Från Skinnskattebergs kommun deltar fyra chefer, varav en är utbildad samtalsledare, i Lärande nätverk för ledare. 17