Kommunfullmäktiges sammanträde

Relevanta dokument
Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR

Hjo kommuns styrsystem innehållande plan för budget och budgetuppföljning, plan för målarbete etc

Budget Hjo kommun

Kommunfullmäktiges sammanträde

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Hjo kommuns styrsystem innehållande plan för budget och budgetuppföljning, plan för målarbete etc

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Introduktion ny mandatperiod

Varför en vision? Och det roliga arbetet börjar nu!

Kommunfullmäktiges sammanträde

Budget och verksamhetsplan

BUDGET Innehåll

God ekonomisk hushållning

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden

1(9) Budget och. Plan

Politikerutbildning. Ekonomi

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

3. Budget för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13: Val av justerare.

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Finansiell analys kommunen

Cirkulärnr: 2001:4 Diarienr: 2001/0027. Siv Stjernborg. Datum:

Budgetrapport

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Anders Jonsson. Ekonomi/finans Reviderad kostnadsutjämning 2002 m.m. (endast på Kommunförbundets webbplats)

Budget 2016 och plan

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR

Finansiell analys kommunen

Budget 2018 och plan

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl samma dag.

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012

Folkets Hus, Kungshamn torsdagen den 21 april 2016 kl Protokollet justeras den 25 april, kl på kommunkansliet.

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Budget 2015 och plan

Förslag till Ekerö kommuns driftbudget 2019 med inriktning för och investeringsbudget 2019 med inriktning Dnr KS18/12

Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2019, plan KF

Kommunfullmäktiges sammanträde

Mål och budget samt fastställande av skattesats för 2018

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Verksamhetsplan

Sammanträdesdatum ANSLAG/BEVIS Protokollet ar justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader,

Bokslutsprognos

Budget 2016, plan

Budget 2018 och plan

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Budget Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget

Strategisk plan

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2

Så används skattepengarna

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Definitiv Budget Presentation i Kommunfullmäktige 24/

Innehållsförteckning 2(75)

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

bokslutskommuniké 2011

Delårsrapport tertial

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Delårsrapport : Trelleborgs kommun

Delårsrapport 31 augusti 2011

VISIONEN fyller 5 år! Det är dags att stanna upp. Titta bakåt och blicka framåt!

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren

Vision 2030 Burlövs kommun

Policy för god ekonomisk hushållning

Strategisk plan

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Kompletterande budgetunderlag April Västra Götalandsregionen

Finansplan Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Transkript:

Sida 1 Kallelse och ärendelista till Kommunfullmäktiges sammanträde Tid: Torsdagen 28 november 2013, kl 17.30 Demokraticafé kl 17.00 Plats: B-salen, Medborgarhuset Park i Hjo (OBS! tiden) Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet ska snarast kontakta kansliet (Edvin Ekholm 0503-351 40) som kallar ersättare för tjänstgöring. Hjo den 20 november 2013 Gert Franzén Ordförande Edvin Ekholm Sekreterare Ärendelista Ärende 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare och fastställande av tid för justering Förslag till beslut Kerstin Strandbergh (M) och Kjell-Arne Green (S) utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Ersättare: Jeannette Berglund (M) och Liselotte Karlsson (S) Justeringstid: Måndag 2 december, kl 16.00. 3. Fastställande av dagordning 4. Allmänhetens frågestund 5. Frågestund 6. Gemensamt samordningsförbund för SkövdeHjoTiBorg och FalköpingTidaholm Föredragande: kommunalråd Catrin Hulmarker (M) 7. Budget och verksamhetsplan 2014 2016 för Hjo kommun Föredragande: kommunalråd Catrin Hulmarker (M) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ställa sig bakom förslaget om att kommunerna Skövde, Hjo, Tibro, Karlsborg, Falköping och Tidaholm från den 1 januari 2015 bildar ett gemensamt Samordningsförbund under namnet Östra Skaraborg. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: - driftbudget 2014 samt preliminär plan för perioden 2015-2016 fastställs på politikområdesnivå enligt föreliggande förslag till budget, - investeringsbudget 2014 samt investeringsplan för perioden 2015-2018 fastställs enligt föreliggande förslag till budget.

Sida 2 - resultatbudget för 2014 samt preliminär resultatbudget för perioden 2015-2016 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. - finansieringsbudget 2014 samt preliminär finansieringsbudget för perioden 2015-2016 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. - balansbudget 2014 samt preliminär balansbudget för perioden 2015-2016 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. - kommunstyrelsen äger rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder under 2014 med totalt 40 mkr. - i budgeten angivna finansiella mål fastställs, - i budgeten angivna avgörande inriktningar och mål för fullmäktige, och nämnder fastställs, - utdebiteringen 21:57 per skattekrona för 2014 8. Avgifter för kopiering av allmänna handlingar 9. Svar på motion om att införa arbetsgrupp inom barn och utbildning Föredragande: barn- och ungdomsutskottets ordförande Petter Jönsson (Fp) 10. Valärenden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förvaltningens förslag till taxa för kopiering av allmänna handlingar. Taxan ersätter kommunstyrelsens beslut 125/1995 som fattades på delegation från kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen och därmed anses motionen besvarad. 11. Nya motioner att anmäla 12. Anmälningsärenden

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Sida 1 (2) Handläggare Datum 2013-09-23 Dnr Frida Wilgotson 2013-61 Kommunstyrelsen Ett gemensamt Samordningsförbund i Östra Skaraborg Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ställa sig bakom förslaget om att kommunerna Skövde, Hjo, Tibro, Karlsborg, Falköping och Tidaholm från den 1 januari 2015 bildar ett gemensamt Samordningsförbund under namnet Östra Skaraborg. Bakgrund Inom Samordningsförbunden i Östra Skaraborg har det förts diskussioner för att undersöka möjligheten att från och med den 1 januari 2015 bilda ett gemensamt samordningsförbund i Östra Skaraborg. Ärendet har varit ute på remiss till respektive kommun i Östra Skaraborg för att inhämta kommunernas ställningstagande. Vid genomgången av remissvaren konstaterade presidierna för de tre förbunden att det i dagsläget inte finns en majoritet för att bilda ett enda förbund i Östra Skaraborg. En majoritet av kommunerna i SkövdeHjoTiBorg och FalköpingTidaholm är för, medan kommunerna i Norra Skaraborg istället önskar en fortsatt samverkan. En sammanslagning är dock att föredra utifrån strategiska skäl. Ett förbund blir en mer aktiv aktör mot exempelvis ESF, plattformen för samverkan inom rehab området som Samordningsförbunden erbjuder, ges en större tyngd och en större legitimitet genom att vi arbetar över ett större område. Ett större förbund innebär inte en centralisering till en och samma plats utan istället fler metodutvecklingsinsatser över ett större område där vi lär av varandra så att välfärden och våra välfärdssystem kan utvecklas till något bättre för alla de individer som berörs. Samordningsförbunden i SkövdeHjoTiBorg och FalköpingTidaholm vill ha kommunernas godkännande att bilda ett gemensamt förbund från den 1 januari 2015 förslagsvis under namnet Samordningsförbundet Östra Skaraborg. Handlingar Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorgs skrivelse 2013-09-02, dnr 2012-0006. Utdrag från kommunstyrelsens protokoll 2013-06-05, 69. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax E-postadress HJO KOMMUN Stadshuset 0503-350 00 0503-351 19 kommunen@hjo.se Torggatan 2 Direkttelefon Handläggarens E-post adress 544 81 Hjo Hjo 0503-352 82 frida.wilgotson@hjo.se

2 (2) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorgs remiss 2013-02-01. Delges Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN Stein-Erik Norderhaug IFO-chef

Budget och verksamhetsplan 2014-2016 Hjo kommun

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Innehåll Organisation 3 Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut 5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 6 Hjo kommuns målmodell 8 Kommunfullmäktiges prioriterade mål 10 Plan för budget och budgetuppföljning 16 Vi och vår omvärld 18 Skatter och statsbidrag, finansieringens olika delposter 20 Budgetramar och politiska prioriteringar i driftsbudget 24 Investeringsbudget och 5-årsplan 2014-2018 28 Resultatbudget 33 Finansieringsbudget 34 Balansbudget 35 Arbetsgivarpolitik 36 Politikområde Demokrati 38 Politikområde KS Förvaltning 39 Politikområde Plan och bygg 40 Politikområde Barn och utbildning 41 Politikområde Arbete och socialtjänst 43 Politikområde Vård och omsorg 44 Politikområde Kultur, turism och fritid 46 Politikområde Teknisk service 47 Taxefinansierad verksamhet Vatten och avlopp (VA) och Avfallshantering (AÖS) 48 1

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Politisk organisation 3

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Förvaltningsorganisation 4

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: driftbudget 2014 samt preliminär plan för perioden 2015-2016 fastställs på politikområdesnivå enligt föreliggande förslag till budget, investeringsbudget 2014 samt investeringsplan för perioden 2015-2018 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. resultatbudget för 2014 samt preliminär resultatbudget för perioden 2015-2016 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. finansieringsbudget 2014 samt preliminär finansieringsbudget för perioden 2015-2016 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. balansbudget 2014 samt preliminär balansbudget för perioden 2015-2016 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. kommunstyrelsen äger rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder under 2014 med totalt 40 mkr. i budgeten angivna finansiella mål fastställs, i budgeten angivna avgörande inriktningar och mål för fullmäktige, och nämnder fastställs, utdebiteringen 21:57 per skattekrona för 2014 5

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Kommunstyrelsens ordförande har ordet En budget för positiv utveckling av Hjo kommun! Vi har arbetat hårt med kommunens ekonomi under ett flertal år. Detta har gett utdelning vi har medel att fördela vilket inte är alla kommuner förunnat. Vi har idag en balanserad ekonomisk framfart och klarar av att uppvisa goda resultat år efter år. Skattesatsen har legat på samma nivå i tio år medan många av de skaraborgska kommunerna har kommit ifatt och passerat oss i skatteskalan. Ett nytt ekonomiskt skatteutjämningssystem införs 2014, det tillsammans med de positiva effekterna av försäljningen av Sigghusberg och Gjutaren ger oss ytterligare medel att fördela kommande år. Vi använder det utrymmet till att lyfta kvalitén på områden där vi ser utmaningar och inom områden där vi vet att vi måste bli bättre. Lätt och gott att leva Hjo kan erbjuda en fantastisk livskvalitet, inte minst för våra barn. Det upptäcker allt fler vilket är mycket glädjande. Det visar sig bland annat inom barnomsorgen. Det är ett kärt bekymmer men en stor utmaning att tillgodose ökad efterfrågan, införande av barnomsorg på obekväma arbetstider samt ökade ambitionsnivåer både vad gäller kost och barngruppsstorlekar allt för samma avgift som för tio år sedan då maxtaxan infördes. Därför görs de absolut största satsningarna i kommande års budget inom skola och barnomsorg. Pengar avsätts för att utöka barnomsorgen genom tillfälliga lösningar fram tills dess att den nya förskolan står klar 2015, ingen skall behöva vänta på plats för sitt barn. Skolbarnomsorgen får dessutom ett tillskott för att öka personaltätheten och kuratorstjänsten inom skolan permanentas. Vi ser också fler nya unga hjobor med annat modersmål än svenska, därför avsätts medel inom grundskolan till modersmålsundervisning och till svenska som andraspråk. För att göra god omvårdnad ännu bättre avsätts i budget närmare en miljon kronor för att säkra äldreomsorgens verksamhet. Medel som bl.a. går till äldreomsorgens korttidsavdelningar och till förstärkning på sjuksköterskesidan. Många står utanför arbetsmarknaden, inte minst ungdomar och funktionshindrade. Vi samarbetar över kommungränserna via bl.a. Finsam för att kunna möta varje individ på ett bra sätt och kommunens IFO-enhet har de gångna åren tillskjutits medel för det arbetet. Under 2014 kommer Arbetsmarknadsenheten att flytta till nya ändamålsenliga lokaler och utökar samtidigt sin verksamhet betydligt. Dubbelt så många personer kommer genom detta att få stöd och hjälp för att komma vidare i arbete eller studier. 6

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Ett levande Hjo för hjobor och gäster Hjo är en livaktig jubilar. De 600 åren har firats med ett digert program som uppskattats av såväl hjobor som besökare. För kommande år avsätts 300 000 kronor i budgeten för att bibehålla och utveckla de aktiviteter som uppskattats allra mest. Restaureringen och ombyggnationen av Kulturkvarteret Pedagogien går också vidare och under 2014 påbörjas byggnationen av Actionparken vid ungdomsgården Stationen. Allt för att skapa förutsättningar för aktivitet, kreativitet och goda möten året om. Handeln i Hjo har under ett antal år gått kräftgång. Konkurrensen med större städer och köpcentra slår hårt mot servicen på mindre orter som Hjo. För att samordna arbetet med att vända denna trend avsätts ytterligare ett år 250 000 kronor till handels- och centrumutveckling. Livet vid vattnet - en av Hjos stora tillgångar För att öka tillgängligheten och möjligheterna till aktivitet i och vid vattnet fortsätter nu renoveringen av hamnen. Under 2014-16 avsätts investeringsmedel till detta. Dialogsamtal genomförs nu med hjoborna för att tillsammans skapa ett hamnområde som uppfyller de krav och önskemål som finns samt inbjuder till liv och rörelse vid vattnet. Hållbarhet och natur - resurssnålt med hög livskvalitet Arbetet med att energieffektivisera kommunens fastigheter och verksamheter fortgår. Under de kommande åren avsätts betydande investeringsmedel till detta och ambitionsnivån har i denna budget dessutom höjts avsevärt. Hjo har unika möjligheter att bli en promenad- och cykelvänlig stad därför fortsätter vi att satsa på utbyggnad av gång- och cykelvägar. Att kunna servera mer mat som producerats i vår närhet har länge varit en ambition som nu blir verklighet genom en utökning av kostens budget. Tillsammans utvecklar vi framtidens Hjo. Budgeten inför 2014 bygger till stor del på den av hjoborna framtagna visionen för vår kommun. Visionen visar vägen och budgeten skapar förutsättningar för alla som vill leva, bo och verka i Hjo. Den kommunala verksamheten är en avgörande bas för ett gott liv i vår kommun, men det räcker inte, det krävs så mycket mer i ett samhälle för att vi alla skall ha ett gott och innehållsrikt liv. Ensam är inte stark utan vi behöver hjälpas åt. Där kommer företag, organisationer, föreningar och enskilda in i bilden alla behövs i arbetet med att utveckla framtidens Hjo! Kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker (m) 7

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Hjo kommuns vision och målmodell Ytterst styr kommunfullmäktige den kommunala verksamheten genom den vision och tillhörande utvecklingsområden som finns antagna sedan 2013. Orden i vår visionsformulering "Tillsammans skapar vi framtidens Hjo" är utvalda eftersom budskapet i dem är centrala. Bakom varje ord finns en tanke: Tillsammans - Vi kan bara göra detta tillsammans. Hjo and me. Vår metod är att samarbeta. Det betyder inte att vi är överens om allt. Bara att vi är överens om att vi har ett gemensamt ansvar för den plats vi bor på. Goda möten och ett välkomnande förhållningssätt är nyckeln till framgång. skapar vi - Vi skapar framtidens Hjo genom att utveckla den unika potential som finns i Hjo. För att lyckas behöver vi vara öppna för nya möjligheter. Verkligheten är inte färdig en gång för alla, framtidens Hjo skapar vi varje dag. Och alla bidrar med sitt. För vi är inte bara kommunen. Eller näringslivet. Eller föreningarna. Vi är alla. Tillsammans är vi ett starkt lag som med både planering och kreativitet skapar ett bättre Hjo. framtidens Hjo - I framtidens Hjo samarbetar vi över gränserna för att bättre ta till vara vår potential. Hjo är en välkomnande och levande stad med ett rikt utbud av meningsfulla aktiviteter för alla åldrar. Hjoborna lever på ett hållbart sätt och tar till vara den lilla stadens fördelar. Kommunikationerna är goda och det är nära mellan både människor och platser. Attraktiva boenden och idylliska miljöer drar till sig nya invånare och besökare. Tack vare att vi blir fler kan vi möta framtidens utmaningar och hålla hög kvalitet i skola, barnomsorg och äldreomsorg. Det är enkelt, vackert och roligt i framtidens Hjo. Hjoborna och kommunfullmäktige har bestämt att vi ska fokusera särskilt på sex utvecklingsområden i framtidens Hjo: - Tillsammans - Vättern - Levande Hjo - Hållbarhet och natur - Boende - Besökare Utvecklingsområdena presenteras närmare på nästkommande sidor. 8

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Målmodell Utifrån visionen finns en ny målmodell framtagen som ska säkra att visionen omsätts i praktisk handling i alla verksamheter. Enligt målmodellen nedan ska kommunfullmäktige, med visionen och utvecklingsområdena som grund, besluta om ett antal prioriterade mål. De prioriterade målen är ett begränsat antal övergripande och långsiktiga mål som är nyckelfaktorer i arbetet med att uppnå visionen. Dessa prioriterade mål finns med i detta budgetdokument. Varje mål är knutet till en indikator. Indikatorerna är naturliga vägvisare för kommunfullmäktige för att se om vi är på väg att nå vision och utvecklingsområden. Sammantaget ska man utifrån uppföljningen av de prioriterade målen kunna utläsa om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktiges prioriterade mål hittar du på kommande sidor. Det finns också möjlighet för kommunstyrelsen (samt Byggnadsämnd) att utöver de prioriterade målen komplettera med egna mål för att styra sin verksamhet. Dessa mål fastslås för respektive politikområde. Detta för att förtydliga och nå en högre detaljeringsgrad i styrningen. Dessa mål finns inte med i budgetdokumentet. 9

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Kommunfullmäktiges prioriterade mål per utvecklingsområde Kommunfullmäktige har till visionen antagit sex utvecklingsområden som är särskilt viktiga att satsa på. Till varje utvecklingsområde finns ett antal prioriterade, kommunövergripande mål. Dessa mål tillsammans med texten om utvecklingsområdet ger en tydlig bild av vad kommunen vill uppnå. Varje mål är knutet till en indikator. Indikatorerna är naturliga vägvisare för kommunfullmäktige för att se om vi är på väg att nå vision och utvecklingsområden. Boende - Lätt och gott att leva Hjo har en enorm potential att bli en levande och vacker boendeort med vårt sjönära läge. Det ska vi ta vara på och göra ännu mer av. I framtidens Hjo är det gott att leva och enkelt att få livspusslet att gå ihop. Ett brett utbud av bostäder, goda kommunikationer och en stark gemenskap lockar allt fler till Hjo. Många uppskattar att Hjo särskilt prioriterar verksamheter som riktar sig till barn och unga. Prioriterade mål 1. Hjo ska ha en positiv befolkningstillväxt Uppföljning: SCB Befolkningsstatistik -Antal personer som bor i Hjo. 2012 2013 2014 8840 st Ej Klart 2. Hjo ska vara en attraktiv boendekommun Uppföljning: SCB medborgarundersökning -Betygsindex för Hjo kommun som en plats att bo och leva på (NRI). 2012 2013 2014 53 (medel 57) - 3. I Hjo ska medborgarna vara nöjda med kommunikationerna (GC-vägar, biltransporter och tillgång till kollektivtrafik) Uppföljning: SCB medborgarundersökning -Betygsindex Kommunikationer 2012 2013 2014 47 (medel 52) - 10

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 4. Hjo ska ha nöjda brukare inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Uppföljning: SoS nationella brukarundersökning -Andel nöjda brukare inom Hemtjänst -Andel nöjda brukare inom SÄBO -Andel nöjda brukare inom LSS (betyg 6-10) 2012 2013 2014 85% 88% 100% Ej Klart 5. Hjos invånare ska ha ett lågt behov av försörjningsstöd Uppföljning: SKLs öppna jämförelser - Andel av befolkningen i Hjo som får försörjningsstöd 2012 2013 2014 3,5 % Ej Klart 6. Eleverna i Hjo kommuns grundskolor ska nå målen Uppföljning: Skolverkets årliga uppföljning - Andel elever som är behöriga att söka gymnasieutbildning. 2012 2013 2014 83,5 % 93,2 % 7. Det ska vara enkelt att få barnomsorg i Hjo kommun Uppföljning: Kommunens kvalitet i korthet - Andel barn som har fått plats på önskat placeringsdatum. 2012 2013 2014 63 % Ej Klart 8. I Hjo ska våra barn i förskola, skola och fritidshem känna sig trygga Uppföljning: Lokal brukarundersökning - Andel barn/elever som känner sig trygga i förskola, skola och fritidshem. 2012 2013 2014 F: 95% Åk 5: 90% Åk 8: 81% F: 90 % Åk 5: 95% Åk 8: 93% 9. Hjo kommun ska aktivt bidra till att invånarna i Skaraborg ska ha Sveriges bästa hälsa 2020 Uppföljning: Öppna jämförelser - Självskattat allmänt hälsotillstånd (2020 ska 73% av Hjoborna skatta sitt allmänna hälsotillstånd som gott.) 2009 2014 66,2% 11

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Tillsammans - Goda möten förverkligar visionen I Hjo arbetar vi tillsammans för att utveckla Hjo och göra vår vision verklig. Vi satsar medvetet på goda möten mellan människor, gott samarbete i näringslivet och god samverkan mellan Hjo och andra kommuner. Vi är kända som det enkla, lättillgängliga och välkomnande Hjo där vi låter hjärtat vara med. Prioriterade mål 10. I Hjo ska vi ha ett gott företagsklimat Uppföljning: Svenskt Näringslivs kommunranking -Total placering på kommunrankingen 2012 2013 2014 212 222 11. I Hjo ska man få ett gott bemötande och uppleva att det är enkelt att kontakta kommunen Uppföljning: SCB:s medborgarundersökning -Betygsindex för bemötande och tillgänglighet. 2012 2013 2014 56 (medel 58) - 12. I Hjo ska man kunna vara med och påverka kommunen Uppföljning: SCB:s medborgarundersökning -Sammanfattande nöjd inflytande index. 2012 2013 2014 38 (medel 39) - 12

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Levande Hjo - Händelser året runt Framtidens Hjo är en levande stad. För alla åldrar och året runt. Här finns de funktioner som gör en plats till en egen stad. Ett levande centrum. Och ett brett utbud av idrotts- och kulturaktiviteter som gör livet gott att leva. I Hjo kan människor mötas, växa, vara kreativa och inspireras av andras kreativitet. Prioriterade mål 13. I Hjo ska invånarna vara nöjda med fritidsutbudet Uppföljning: SCB medborgarundersökning - Kommunmedborgarnas betygsättning av möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen i Hjo 2012 2013 2014 51 (medel 53) - 14. I Hjo ska invånarna vara nöjda med kulturutbudet Uppföljning: SCB medborgarundersökning - Betygsindex för Hjo kommuns kulturverksamhet inkl biblioteksverksamhet. 2012 2013 2014 53 (medel 57) - 15. Hjo ska ha ett levande centrum med en positiv handelsutveckling Uppföljning: Handeln i Sverige - Försäljningsindex i sällanköpsvaruhandeln 2011 2013 2014 35-13

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Hållbarhet och natur - Resurssnålt med hög livskvalitet I framtidens Hjo har människor en hög livskvalitet utan att tära på våra gemensamma naturresurser. Genom vår småskalighet har Hjo unika förutsättningar att bli en tät, miljövänlig och promenad- och cykelvänlig stad. Det ska vi ta vara på och göra till vår styrka. Prioriterade mål 16. I Hjo ska det vara enkelt att leva miljövänligt Uppföljning: SCB medborgarundersökning -Betygsindex för kommunens miljöarbete. 2012 2013 2014 47 (medel 52) - 17. Hjo ska leva upp till målsättningarna i Strategin för minskad energianvändning 2013-2020 ( minska energianvändning med 20% i Fastigheter (1380 MWh), 20% i transporter (125 MWh) och 30% i gatubelysning (390 MWh) Uppföljning: 2012 2013 2014 -Total elförbrukning i fastighetsnät och belysningsnät -Transporter 5,6 GWh 553,7 MWh Ej klart Ej klart Besökare - Gäster som längtar tillbaka Hjo har en stark attraktionskraft. I framtidens Hjo tar vi vara på vår potential och är ett välbesökt resmål. Besöksnäringen är till nytta för alla Hjobor eftersom den skapar arbeten och en levande stad och landsbygd. Ett gott bemötande och en välkomnande atmosfär får gäster att längta tillbaka hit. Prioriterat mål 18. Hjo ska få fler besökare Uppföljning: TEM-undersökning Turismens totala omsättning i kr/år 2012 2013 2014 81,5 mnkr Ej Klart 14

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Vättern - Liv vid vatten I framtidens Hjo tar vi vara på vårt fantastiska läge vid Vättern. Vi använder det för att berika livet för alla Hjobor och för att locka fler boende och besökare Prioriterat mål: Det finns ingen indikator angiven på detta utvecklingsområde, däremot går Vättern som en blå tråd genom övriga utvecklingsområden och är ett strategiskt verktyg som vi har för att lyckas med Boende, Besökare, Hållbarhet osv. Beskrivning av planerade aktiviteter: Ekonomi För att skapa förutsättningar för att bedriva en verksamhet med hög och jämn kvalitet över tiden krävs en god och stabil ekonomi. För att uppnå detta har Hjo kommun formulerat nedanstående prioriterade mål som anses återspegla god ekonomisk hushållning. Prioriterade mål: 1. Årets resultat ska uppgå till lägst 8 mnkr Uppföljning: Årsredovisning Årets resultat enl resultaträkning 2012 2013 2014 5,0 (utfall) 17,5 (prognos) 8,0 (budget) 2. Investeringarna ska finansieras med egna medel under mandatperioden. Måluppfyllelsen uttrycks i procent, där målet är 100% Uppföljning: Årsredovisning 2011 2012 2013 2014 Årlig värde: 136 % 58 % 92 % (prognos) 38 % (budget) Ackumulerat genomsnittet under mandatperioden: 136 % 92 % 92 % (prognos) 71 % (budget) 3. Soliditeten (inklusive pensionsåtagande) ska förbättras årligen Uppföljning: Årsredovisning Enligt balansräkning vid årets utgång 2012 2013 2014 9 % 10 % (prognos) 12 % (budget) 15

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Plan för budget och budgetuppföljning Budgeten och dess uppföljning är viktiga delar av kommunens styrsystem. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska anges mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige antagit. Hjo kommun har koncentrerat det politiska ansvaret under kommunfullmäktige till två nämnder och fem utskott. Kommunstyrelsen har ansvar för all verksamhet utom den som ryms under Byggnadsnämnden. Denna typ av organisation betonar helheten vilket också genomsyrar de ekonomiska processerna. Det ekonomiska ansvaret är decentraliserat men förutsätter att andra dimensioner utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen beaktas. För att utveckla bästa möjliga verksamheter utifrån tillgängliga resurser och uppnå gemensamma mål är det viktigt att engagemang och kompetens tas tillvara i organisationens olika delar. Budgeten fördelas på politiskt intressanta områden s.k. politikområden oberoende av hur förvaltningen är organiserad. Politikområdena är; Demokrati, KS Förvaltning, Plan och Bygg, Barn och utbildning, Arbete och socialtjänst, Vård och omsorg, Kultur, Turism och Fritid, Teknisk service och Finansförvaltning. Kommunfullmäktige antar planeringsförutsättningar (PFÖ) i juni, innehållande; övergripande finansiella mål den totala investeringsramen ekonomiska ramar fördelat på politikområdesnivå kommunfullmäktiges prioriterade mål skattesats =PFÖ I budgetdokumentet, som också är en verksamhetsplan, beslutar kommunfullmäktige i november om nedanstående; övergripande finansiella mål den totala investeringsramen för nästa år samt investeringsplan för därpå kommande fyra år resultatbudget för nästa år samt preliminär för därpå kommande två år finansieringsbudget för nästa år samt preliminär för därpå kommande två år =Budget balansbudget för nästa år samt preliminär för därpå kommande två år ekonomiska ramar fördelat på politikområdesnivå, kommunfullmäktiges prioriterade mål skattesats 16

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Plan för budget och budgetuppföljning Hjo kommuns plan för budget och budgetuppföljning bygger på en grundtanke om att skapa utrymme för dialog, delaktighet och ansvarstagande i processerna. Budgeten beskriver hur kommunens resurser fördelas och vilka mål som ska uppnås med verksamheten. Budgeten innehåller ekonomiska ramar och verksamhetsplan. Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans där varje generation bär sin kostnad. Detta kräver en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Hjo kommuns budget ska vara en tillgänglig informationskälla för medborgare, förtroendevalda, partier och övriga intressenter. Budgeten ska innehålla relevant och saklig information som samtliga intressenter lätt kan tillgodogöra sig. Nedanstående årshjul illustrerar processerna för framtagande av budget, uppföljningsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. 17

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Vi och vår omvärld Hjo kommun har ca 8 800 invånare varav ca 6 000 i centralorten Hjo. Hjo ligger i den östra delen av Västra Götaland vid Vätterns strand med ca 3 mil till Skövde och ca 6 mil till Jönköping och nås via riksväg 47 och 195. Näringslivet i Hjo är differentierat med företag inom metall-, elektronik-, trä-, livsmedel-, service-, utbildnings-, jord och skogsbranschen. En stor del av sysselsättningen finns inom tillverkningsindustrin och byggverksamhet, handel och kommunikation samt vård och omsorg. En högre andel än riksgenomsnittet jobbar inom jordbrukssektorn. De största arbetsgivarna är kommunen och Landstinget. Större privata arbetsgivare är Tectubes Sweden AB, Elektrobyrån AB, Almnäs Bruk, J Kihlberg AB och Bertil Bergbom o Söner AB. Nettopendlingen i Hjo kommun är negativ med ca 1 200 personer. Den största delen av utpendlingen sker mot Skövde. Hjo har under 2000-talet fått en del nya företag inom tjänstesektorn och inom handeln har det skett flera förändringar. Bl a har Netto etablerat sig liksom en sportfiskebutik, Optiker, klädbutik och Hem & Hobby öppnade den 17 oktober en ny lokal på drygt 3500 m2 vilket är den största satsningen på mycket länge. Vid Svenskt näringslivs årliga ranking placerade sig Hjo kommun på plats 222. Hjo bedöms idag främst som en ort med bra förutsättningar för boende samt turism. Den totala arbetslösheten var ca 10,0 % i september månad 2013 (riket7,5 %). Fastighetsmarknaden i Hjo kännetecknas av brist på lägenheter och överutbud på lokaler. Omsättningen på fastigheter för både bostäder och lokaler har de senaste åren varit relativt liten i Hjo. Köpare har i huvudsak varit lokala aktörer. Trycket på bostäder har ökat och som ett led i att främja bostadsbyggandet har kommunen de senaste åren köpt in mark för exploatering. Även industrimark har införskaffats för att underlätta för nyetablering av handel och industri. Under de senaste åren har stora investeringar genomförts på kommunens skolor, äldreomsorgs-, kultur- och fritidsfastigheter. Stora satsningar har även gjorts på energieffektiviseringar av både lokaler och gatubelysning. Under 2012 påbörjades en ombyggnation av kulturkvarteret Pedagogien. Hela projektet beräknas vara klart under 2014 och kommer att omfatta både utställningslokaler, museum, biograf och turistbyrå. Hamnområdet har fått en allt större betydelse och besöks idag av ett ökat antal såvä hjobor och besökare. Upprustningen av kajerna i olika etapper, badhytternas renovering och den fria entrén på Guldkroksbadet har bidragit till detta. Under 2012 färdigställdes ombyggnationen av Stora torget. En ombyggnad som inneburit ökade förutsättningar för handel och aktiviteter. 18

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Världsekonomin och dess påverkan på Sverige Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet återigen visar tillväxt. Glädjande är också att förhoppningarna om framtiden överlag har stärkts. Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer i år med 0,8 procent och till 2014 med 2,7 procent. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på 2014. Arbetslösheten sjunker under loppet av 2014 från 8 procent till ner strax under 7,5 procent. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter ligga strax under 3 procent. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Nationalekonomiska nyckeltal (BNP, Inflation m fl.) Nyckeltal 2012 2013 2014 2015 2016 BNP* (SKL) 1,1 1,1 2,4 3,5 3,7 Inflation (SKL) 1,1 0,6 1,0 1,4 1,7 Timlön, konj. lönestatistik 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 Arbetslöshet 1 (SKL) 8,0 8,1 7,9 7,4 6,7 Skatteunderlag 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3 Arbetade timmar (SKL) 0,7 0,1 0,4 1,5 1,7 Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 13:40. 1 Som andel av arbetskraften. * Kal.korrigerad. Det kommunala skatteunderlaget År 2012 växte skatteunderlaget marginellt mer än genomsnittet för perioden 2001 2012, som kan sägas omfatta en hel konjunkturcykel. 2013 väntas ökningstakten falla till följd av dålig fart på arbetsmarknaden, vilket innebär mindre tillskott från lönesumman. Nästa år räknar Sveriges kommuner och Landsting med att skatteunderlagstillväxten avtar ytterligare trots att antalet arbetade timmar väntas stiga ungefär som i år och lönehöjningarna bli större. Det förklaras av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner håller tillbaka pensionsinkomsterna. Därefter ger konjunkturåterhämtningen fart åt sysselsättning och lönehöjningar samtidigt som pensionsinkomsterna stiger snabbare. Det leder till att skatteunderlaget växer i ungefär samma takt som i slutet av förra konjunkturuppgången, 2007 2008. Skatteunderlagsprognoser Nyckeltal 2012 2013 2014 2015 2016 SKL, aug 2013 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3 Reg, april 2013 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 SKl, april 2013 4,1 3,4 3,2 4,0 4,1 Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 13:40. 19

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Skatter och statsbidrag de olika delposterna Beräkning av ekonomiskt utrymme 2013-2015 Kommande avsnitt visar tidigare års skatter och intäktsnivåer och kommande treårsperiods intäkter och statsbidrag. Den kommunala verksamheten finansieras också av olika avgifter. Årets budget utgår ifrån SKL:s prognos i augusti cirkulär 13:40 avseende budgetförutsättningarna 2014-2016 när det gäller skatteunderlaget. Utöver detta är det nya kommunalekonomiska utjämningssystemet beaktat där kostnadsutjämningsavgiften avseende år 2014 minskar med 4,9 mnkr för Hjo Kommun. För året 2015 är denna minskning beräknad till 6,6 mnkr och för 2016 till 7,2 mnkr. Budgetarbetet inför 2014 har präglats av osäkerheter i omvärlden. En osäker situation globalt, en osäker situation i Europa påverkar förutsättningarna för Sverige och därmed också möjligheterna för oss i Hjo kommun. Till detta skall läggas att hela processen också påverkats av osäkerheter kring utformningen av de föreslagna förändringarna i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Med en ryckig omvärld och osäkra skatteprognoser som bas för budgetarbetet 2014 finns fortsatt en osäkerhet runt finansförvaltningen. Av det skälet finns en viss buffert i finansförvaltningen. Vid en försämrad konjunkturutveckling som kan betraktas som tillfällig och som innebär försämrade skatteintäkter eller andra oförutsedda förändringar i verksamheten är strategin att bufferten initialt hanterar detta istället för att under löpande år revidera verksamheternas budgetramar med besparingsuppdrag. I beräkningen av det ekonomiska utrymmet för åren 2014 2016 har följande övergripande antaganden varit utgångspunkten: Antalet invånare uppgår till 8 830 under hela planperioden. Åldersstrukturen är oförändrad. Utdebiteringen är, 21:57, hela planperioden. Kostnaden för LSS utjämningen samt fastighetsavgiften har förutsatts vara oförändrad hela planperioden. Intäkt och kostnad inom den kommunalekonomiska utjämningen beräknas med utgångspunkt från SKL:s prognoser. 20

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Finansieringens olika delposter Finansiering Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Skatteintäkter 331 553 333 726 341 374 354 510 370 250 Inkomstutjämning 76 554 79 891 80 618 81 942 84 759 Kostnadsutjämning -6 812-7 125-1 184 516 1 116 Regleringsbidrag/avgift 4 025 4 018 1 775-1 078-3 893 Avgift LSS-utjämning -2 262-2 283-1 281-1 281-1 281 Fastighetsavgift 16 312 16 004 16 045 16 045 16 045 Finansiella intäkter 400 640 100 100 100 Finansiella kostnader - 1 900-1 197-2 650-2 600-2 600 Summa: 417 870 423 674 434 797 448 154 464 496 Källa: Prognos utifrån SKL cirkulär 13:40, 2013-08-15. Skatteintäkter Skatteintäkterna baseras på SKLs prognos (cirk. 13:40) över skatteunderlagets utveckling. Utjämningssystemet Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att alla kommuner och landsting ska kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Utjämningssystemet består i dag av tre olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, och regleringsbidrag/avgift. Nedan redovisas dessa delposter i finansieringen. Inkomstutjämningen I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting. Inkomstutjämningen garanterar kommunerna ett utjämningsbidrag som motsvarar 115 % av medelskattekraften i riket. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger denna nivå ska betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Hjo kommun har en medelskattekraft som understiger nivån och behöver därför inte betala någon avgift utan får ett tillskott. Inkomstutjämningsbidraget ökar under hela planperioden (se tabell ovan). Kostnadsutjämningen Syftet med kostnadsutjämningen är att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner respektive landsting. Med detta menas att utjämning ska ske för skillnader i behov av kommunal service och för förutsättningarna att producera denna service, dvs. sådana skillnader som kommunerna inte själva kan råda över. Utjämning ska däremot inte ske för kostnadsskillnader som beror på skillnader i vald servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Kostnadsutjämningen utgår från ett antal delmodeller. Varje sådan modell avser antingen en verksamhet som t.ex. barnomsorg eller äldreomsorg eller faktorer som påverkar kostnader som kan återfinnas i samtliga eller flertalet verksamheter, exempelvis uppvärmningskostnader. I varje delmodell beräknas de strukturella kostnadsskillnaderna med hjälp av ett antal faktorer som ska spegla de strukturella behovs- och kostnadsskillnaderna mellan enskilda kommuner. 21

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Kostnadsutjämningen innefattar modeller för tio verksamheter och kostnadsslag för kommunerna (fyra för landsting). I varje delmodell beräknas en s.k. standardkostnad, i kronor per invånare, för varje enskild kommun. Summerar man de beräknade standardkostnaderna erhåller man en kommuns s.k. strukturkostnad, uttryckt i kronor per invånare. De kommuner som har en beräknad strukturkostnad som överstiger den genomsnittliga strukturkostnaden i landet får ett bidrag motsvarande den överskjutande kostnaden. Understiger strukturkostnaden genomsnittet i landet betalar kommunen i stället motsvarande avgift. Detta innebär att summan av bidragen i kostnadsutjämningen kommer att motsvara summan av avgifterna. Har en kommun högre standardkostnader än riket i genomsnitt erhålls ett bidrag. Ligger standardkostnaden under betalas en avgift. Hjo kommun betalar en avgift för år 2014 men denna avgift beräknas vända till ett bidrag åren 2015 och 2016. Kostnadsutjämningsbidrag/-avgift, utf.2010-2012, prognos 2013-2016. Kostnadsutjämning (mnkr) Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016-12,0-13,6-8,2-6,8-1,2 0,5 1,1 Regleringsbidrag/-avgift Som tidigare redovisats innebär statens finansiering av inkomstutjämningen att statens kostnader för denna helt styrs av utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget. Staten vet således inte på förhand vad kostnaden för denna finansiering blir. För att staten ändå ska kunna bestämma storleken på sitt totala bidrag till den kommunala sektorn ingår i utjämningssystemet en särskild regleringspost: regleringsbidrag/-avgift. Denna post används även för den ekonomiska regleringen av den kommunala finansieringsprincipen samt för att reglera effekterna av andra åtgärder som påverkar till exempel det kommunala skatteunderlaget. Posten fungerar så att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir lägre än det belopp staten beslutat tillföra kommunerna eller landstingen får dessa ett regleringsbidrag på kvarvarande belopp. Omvänt får kommunerna eller landstingen betala en regleringsavgift till staten om nettosumman av bidragen överstiger den ram som staten satt för bidragen till respektive sektor. Bidraget/avgiften utgår som ett enhetligt belopp i kronor per invånare till kommunerna respektive landstingen. För åren 2010-2014 blev regleringsposten positiv vilket innebar bidrag till kommunen. För 2015-2016 beräknas det vända till en avgift. Regleringsbidrag/-avgift, utf.2010-2012, prognos 2013-2016. Regleringsbidrag/ - avgift (mnkr) Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 2,3 9,0 4,3 4,0 1,8-1,1-3,9 22

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Fastighetsavgift Avgiften utgör i statsrättslig mening en skatt, där riksdagen beslutar om underlag och storlek av fastighetsavgiften. Avgiften tillfaller dock kommunerna. Fr.o.m. 2009 anlitar SKL Statistiska Centralbyrån (SCB) för prognoser av avgiften till landets kommuner. För Hjo kommun har avgiften beräknats till 16,0 mnkr under planperioden. Fastighetsavgift utfal.2010-2012, prognos 2013-2016. Fastighetsavgift (mnkr) Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 14,8 15,7 16,2 16,3 16,0 16,0 16,0 LSS-utjämning För 2014 och framåt är kostnaden beräknad till ungefär -1,3 mnkr. I och med att prognoserna är beroende av i vilken utsträckning kostnaderna i Hjo ökar i förhållande till genomsnittet i riket är det svårt att bedöma framtiden med hög säkerhet. LSS-utjämningavgift, utf.2010-2012, prognos 2013-2016. LSS-utjämning (mnkr) Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016-0,6-0,1-2,3-2,3-1,3-1,3-1,3 23

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Budgetramar och politiska prioriteringar De skatteintäkter och statsbidrag som Hjo har till verksamhet under 2014 baseras på en skattesats om 21:57. Denna utdebitering tillsammans med ökade statsbidrag innebär en högre ram än föregående år. Verksamhetens ram uppgår till 441,7 mkr och innebär en ökning jämfört budget 2013 med 18,8 mkr. Beloppet i finansförvaltningen om -9,0 mkr är den beräknade skillnaden mellan verklig och debiterad arbetsgivaravgift till verksamheterna för 2014. Därutöver finns intern intäktsökning om -1,8 mkr inom finansförvaltningen. (se förändringskolumn finansförvaltningen), d vs sammanlagt 10,8 mkr (9,0 mkr + 1,8). Den del av dessa medel som är återförd till verksamheten uppgår till 6,7 mkr och ligger i politikområdenas ramar. Resterande del 10,8 6,7 = 4,1 mkr utgör bl.a. en reserv för konjunkturosäkerhet. Kommunbidrag per politikområde framgår nedan: Budgetramar Politikområde (tkr) Budget 2013 Förändring PFÖ 2014 Justering Budget 2014 Demokrati 6 200 322 6 522 0 6 522 KS Förvaltning 38 783 768 39 551-43 39 508 Plan och Bygg 4 520-174 4 346 0 4 346 Barn och utbildning 179 010 5 103 184 113 4 211 188 324 Arbete och socialtjänst 19 367 450 19 817 100 19 917 Vård och omsorg 142 598 3 922 146 520-1 009 145 511 Kultur, turism och fritid 19 528 1 932 21 460 175 21 635 Teknisk service 17 112 2 219 19 331 1 500 20 831 Konjunkturosäkerhet och/eller 4 814-903 3 911 231 4 142 amortering pensionsskuld. Finansförvaltningen -9 000 0-9 000 0-9 000 Verksamheternas budget 422 932 13 639 436 571 6 174 441 736 Finansförvaltningen -13 062-1 827-14 889-0 -14 889 Summa: 409 870 11 812 421 682 6 174 426 847 Kommentar: Se PFÖ-dokument för specificering och härledning av PFÖ-ram 2014 (Förändringskolumnen ovan). För mer information om de enskilda posterna per politikområde i justeringskolumnen ovan hänvisas till påföljande tabeller i dokumentet samt respektive politikområdes avsnitt längre fram i dokumentet. Arbetet med fördelning av resurser avseende det s.k. budgetåret (2014) är ett noggrant arbete där ett flertal faktorer vägs in i PFÖ-processen under våren. År 1 i den rullande treårsplaneringen behandlas således utifrån flertalet faktorer under vårarbetet med PFÖ. Detta innebär att ramarna under planperioden i ovan tabell per politikområde syftar till att ge en indikation utifrån finansieringens möjligheter och kommunfullmäktiges finansiella resultatmål, men kan komma justeras i höstens budget arbete. Arbetsmetoden är en avvägning för att kunna hantera svåra planeringsförutsättningar centralt kopplat till finansieringen och otydligheten i regeringens vårproposition. Men också för att tidigt i vårprocessen kunna ge preliminära ramar till förvaltningen (PFÖ-ramarna) så att deras planering ges förutsättningar till anpassning till rådande ekonomiska förutsättningar. Avvägning har under de senaste åren varit bidragande i den måluppfyllelse som redovisats avseende de finansiella målen och en god ekonomisk hushållning. 24

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Kapitaltjänstkostnader Vid större förändring anges aktuellt investeringsprojekt som medför ökade kapitaltjänstkostnader samt det omvända om någon större anläggning färdigavskrivs och därmed medför lägre kapitaltjänstkostnad för politikområdet. Varje effekt visas var för sig samt summeras för att få nettoeffekten. Kostnaden består av avskrivningar och intern ränta (5 %). Den avgiftsfinansierade verksamhetens internränta (VA) beräknas utifrån kommunen faktiska genomsnittliga låneränta för respektive år. Beräkningarna av justering för förändrade kapitaltjänstkostnader fördelas på fastighet och övrigt. Anledningen till denna uppdelning är att kompensation för nya kostnader avseende kapitaltjänst på investeringar som löper på fastigheter ligger inom ramen för intern hyressystemet. Detta får till följd att det politikområde där den betalande verksamheten/ hyresgästen hör hemma får kompensationen i form av ramtilldelning. Detta innebär att Teknisk service kostnader för kapitaltjänst ökar med 997 tkr avseende investeringar i gator och vägar samt ny belysning i Hjo stadspark. Kompensationen för ökade kostnader för kapitaltjänst avseende Kulturkvarteret Pedagogien Etapp 1 B, Grönköpingssalen, ligger på Kultur, Fritid och Turism. Barn och utbildning får 968 tkr i kompensation för ökade kapitaltjänstkostnader till följd av ombyggnad av kök på Hammarns förskola samt ytterligare satsningar på Guldkroksskolan. Kapitaltjänst politikområde (tkr) PFÖ 2014 Budget inkl PFÖ 2014 Kommentar Teknisk service 30 30 Belysning Hjo Stadspark Teknisk service 402 402 Rondell Handelsområde Åsen Teknisk service 225 225 GC-väg Mullsjön- Bengstorp Teknisk service 120 120 Väg Knäpplan/ Sandby Teknisk service 80 80 Väg Sigghusberg Södra Teknisk service 140 140 Asfaltering, gatuarbeten, Trafiksäkerhet Kultur, turism och fritid 1 158 1 158 Kulturkvarteret Pedagogien Etapp 1 B Grönköpingssalen Kultur, turism och fritid 200 200 Guldkroksområdet Barn och utbildning 200 200 Guldkroksskolan Etapp 4 Barn och utbildning 451 451 Hammarns förskola. Barn och utbildning 67 67 Guldkroksskolan Hus F Barn och utbildning 250 250 Ökad tillgänglighet hiss Hus A Guldkroksskolan S:a kapitaltjänst 3 323 3 323 25

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Politiska prioriteringar mindre resurser 2014 (tkr) i PFÖ14 Politikområde (tkr) PFÖ 2014 Bu13 inkl PFÖ13 Kommentar KS Förvaltning -900-900 Engångsmedel 600-årsjubileum Barn och utbildniong -250-250 Implementeringskostnader för ny läroplan Nya prioriterade områden avseende 2014 (tkr) i PFÖ13 och Budget 2014 Politikområde (tkr) PFÖ 2014 Bu13 inkl PFÖ14 Kommentar Demokrati 200 200 Kostn. för val till Riksdag, Kommun- och L-ting, samt EU-val KS Förvaltning 172 262 Räddningstjänsten Östra Skaraborg. KS Förvaltning 165 165 Arkivarietjänst 1/3, (HjoTiBorg) KS Förvaltning 350 350 Ökade IT-kostnader KS Förvaltning 100 100 Förstärkning verksamhetsskydd KS Förvaltning 180 180 Miljösamverkan Östra Skaraborg KS Förvaltning 0 300 Avsättning för evenemang Barn och utbildning 950 950 Ugglan I Barn och utbildning 315 315 Barnomsorg på obekväm arbetstid Barn och utbildning 195 195 IT-satsning fas 3. Barn och utbildning 0 2 421 Utökning barnomsorgsplatser Barn och utbildning 0 350 Svenska som andra språk/modersmål/förberedelseklass Barn och utbildning 0 400 Resursfördelningsmodell fritids, del av återställning Barn och utbildning 0 240 Bibehållande av kuratorstjänst Arbete och socialtjänst 0 100 AME Utökning av verksamhet och byte av lokaler Vård och omsorg 500 500 Korttidsavdelningen Piren 500 Vård och omsorg 260 260 Utökning personlig assistans Vård och omsorg 0 1 000 Utökning LSS-ärenden Vård och omsorg 0 150 Ledningsorganisation/Vikarieförmedling Vård och omsorg 0 275 Förstärkning Sjuksköterskor Vård och omsorg 0 100 Efterfrågeökning boendestöd Kultur, turism, fritid 50 50 Marknadsföring Kulturkvarteret Kultur, turism, fritid 160 160 Hyra Teliahuset för Replokal Kultur, turism, fritid 0 100 Kompensation idrottshallar Teknisk service 150 150 Fiske och Gemenskap (FOG) Teknisk service 0 800 Full kompensation kapitaltjänst Teknisk service 0 500 Avsättning för reparation/underhåll av fastighet/gata/park Teknisk service 0 200 Kostverksamheten ökad andel närodlat/kravmärkt 26

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Krav effektivitet 2014 2012 års uppdrag att fortsätta ett proaktivt arbete tillsammans med företagshälsovården för att minska sjukfrånvaron och indirekta kostnader kopplat till detta kvarstår och ska ses som ett långsiktigt inriktningsbeslut. Detta i kombination med uppdraget att nå en budget i balans under år 2013 gör att inget ytterligare krav om effektivitet läggs i budgeten för 2014. Inom de tekniska verksamheterna samt Plan- och byggverksamheterna kvarstår uppdraget i 2013 års budgetbeslut att söka samverkansformer, i enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknats mellan Hjo, Tibro och Karlsborg. I PFÖ-dokumentet som antogs vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni beskrivs härledningen av PFÖ-ramar i tabell 8.2, sid 22. På sidan 27-28 beskrivs principerna för resursfördelning/tilldelning mellan budget 2013 och PFÖ 2014. I den justeringen hanteras bland annat personalkostnader, övriga kostnader, strukturförändringar (efterfrågeförändringar, regelförändringar, konjunkturpåverkande faktorer etc.), kapitaltjänstkostnader och intäktsförändringar. Kända organisationsförändringar som innebär att budgetmedel flyttar mellan politikområden redovisas under rubriken rättelser i politikområdenas verksamhetsplaner. Övriga förutsättningar Den 19 juni 2013 fattade kommunfullmäktige beslut om att avyttra fastigheterna Glasblåsaren 1 och Gjutaren 2, till RKHF Äldrehem i Hjo. Beslutet har överklagats till förvaltningsrätten, vilken ännu inte har fattat beslut i frågan. Nuvarande bedömning är att denna avyttring kommer att kunna ske i början av 2014. Beslutet innebär att sälja fastigheterna till ett sammanlagt pris om ca 49 mkr och det bokförda värdet beräknas per 2014-01-01 uppgå till 35 mkr. Beräknad reavinst uppgår således till ca 14 mkr. Då beslutet har överklagats har denna transaktion inte medtagits i resultat- balans- eller finansieringsbudget. Vid fördelning av budgetramarna till politikområdena har dock denna transaktions påverkan på framtida driftskostnader beaktats. 27

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Investeringsbudget och 5-årsplan 2014-2018 Finansiering av investeringar Hjo kommuns investeringar ska enligt kommunfullmäktiges mål finansieras med egna medel över en mandatperiod. För planperioden 2014-2016 är nivåerna cirka 53 mkr, 33 mkr respektive 17 mkr exklusive avgiftsfinansierad verksamhet. Genomsnittet för 3-årsperioden är högre än vår normala investeringsnivå om ungefär 20-25 mkr. Resterande del av femårsperioden är nivån betydligt mer återhållsam. Nedan följer de stora insatserna under kommande år fram till 2016. Hamnområdets attraktionskraft har under de senaste åren ständigt ökat till gagn för hjobor och besökare. Upprustningen av kajen i olika etapper, badhytternas renovering och den fria entrén på Guldkroksbadet har bidragit till detta. I investeringsplanen finns fortsatt resurser avsatta för hamnen. Nästa projekt löper över 2014-2016 och avser förstärkning av södra och norra pirarna samt muddring. I samband med det arbetet skall pirarna också göras mer attraktiva och tillgängliga för aktivitet och bad. För detta avsätts 5+6+5 mkr under perioden 2014-2016. Upprustningen av dessa är en viktig del i arbetet med att utveckla hamnen som mötesplats för hjobor och besökare. Handelsområdet Åsen. I investeringsbudgeten för 2013 avsattes 5 mkr för att planera och bygga infrastruktur för ett fortsatt utvecklat handelsområde vid Skövdeinfarten till Hjo. Under 2014 avsätts ytterligare 1 mkr. Detta skapar förutsättningar för ny handel och industri att etablera sig i Hjo. Projektet omfattar även en ny och säker trafiklösning som skall förbättra trafikflödena till Hammarsjorden och industriområdet. Ett nytt område för småhusbebyggelse om 27 st. tomter planeras på Knäpplan väster om Sandby. För att möjliggöra denna exploatering behövdes en ny anslutningsväg från korsningen Idrottsgatan Ringvägen. 1,5 mkr för detta avsattes i budget 2013. Under 2014 och 2015 avsätts ytterligare 1 mkr vardera året för att bygga anslutningsvägen vidare upp mot Knäpplan och den nya förskola som ska stå färdig under hösten 2015. Verksamhetsfastigheter Medel har under de senaste åren avsatts för att skapa bättre lokaler för kommunens verksamhet. Bland annat har stora investeringar i Guldkroksskolan, Hammarnskolan m.m. genomförts. Likaså uppfördes det särskilda boendet Sigghusberg under 2005 och i år genomförs utbyggnad av Villa Rosell (Särskilt äldreboende). Under 2011 har Fågelås skola i Gate med färdigställts. Under 2015 föreslås en ny förskola med plats för 100-120 barn. Förskolan ska ha energismarta lösningar och lokalerna ska vara flexibla för att kunna möta verksamheternas framtida behov. I investeringsplanen för 2014 finns upptaget 5 mkr för att påbörja byggnationen som sedan kommer slutföras under hösten 2015. I investeringsbudget 2015 finna 20 mkr avsatta för detta ändamål. Såväl energieffektivitet som tillgänglighet är fokusområden i alla projekt som planeras och genomförs i kommunen. I investeringsbudget avsätts riktade medel för ytterligare energieffektiviseringar och tillgänglighet. I investeringsplanen för 2014 finns 4 mkr avsatta för EPC-projekt. Därefter finns i investeringsplanen medel avsatta 2016-2018. 28

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Samreal och Medborgarhuset Park Samla ungdomsverksamhet, bibliotek, turistservice, fasta och tillfälliga utställningar, teater, bio, musikevenemang, replokaler, danskvällar, kursverksamhet, föredrag och events till kvarteret Pedagogien. En samlingspunkt där kommun, enskilda personer, föreningar, studieförbund och näringsliv samverkar till att utveckla och driva en mötesplats med kulturella förtecken. Under 2012 och 2013 genomfördes renovering av Samskolan.. Enligt Kfs inriktningsbeslut ska området utvecklas till en mötesplats med kulturella förtecken, för hjobor och besökare i alla åldrar. Under det gångna året har ett omfattande visionsarbete genomförts i kommunen. Närmare 2 000 olika inspel har gjorts. Här har också ungdomarnas egna åsikter om vad som är viktigt för dem klart framkommit. Utifrån detta föreslås att ungdomsgården Stationen behålls i nuvarande lokaler, replokaler skapas för lokala band i kulturkvarteret redan 2013. I investeringsbudget 2014 avsätts 5 mkr för anläggande av en skatepark. Ambitionen höjs ytterligare eftersom utemiljön med förslaget kommer att spela en ännu större roll för goda och aktiva möten över åldersgränserna. Under 2013 avsattes 13,5 mkr för rivning av Grönköpingssalen samt uppförande av en ny byggnad som ska fungera som länk mellan Park och Samskolan/biblioteket. Den nya byggnaden utgör huvudentré till kulturkvarteret och ska innehålla foajé, turistbyrå och arbetslokaler. 2014 avsätts 25 mkr till kulturkvarteret. Ombyggnad av kommunens Avloppsreningsverk För att optimera reningsprocessen kommer ombyggnation av avloppsreningsverket att ske under 2014. Ombyggnaden innebär en processförändring där en biologisk behandling för kväverening tillkommer. Ombyggnaden syftar till att öka vår reningskapacitet för att klara våra utsläppskrav både vad gäller vatten och luft. I samband med ombyggnaden kommer också viss upprustning/modernisering att utföras. 29

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Investeringsbudget/-plan 2013-2018 Investeringsbudget i Hjo kommun beslutas utifrån nedanstående resursfördelning. På kommande sida redovisas verksamhetsplanen för investeringarna i budgeten. Förvaltningen återrapporterar investeringsprojekten i samband med delårsrapport och årsredovisning. Benämningar (tkr) Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Ökad tillgänglighet 3 014 500 500 300 300 0 Energibesparande åtgärder pott 4 000 4 000 0 2 000 1 000 1 000 Skol- och barnomsorgsfastigheter 6 289 5 100 20 100 4 300 100 100 Lokalanpassning Stadshuset 300 0 0 0 0 0 Kultur och fritidsfastigheter, Idrottsområdet 24 331 30 000 0 0 0 0 Guldkroksbadet/ Stadsparksfastigheter 1 250 250 0 0 0 0 Hamnen 500 5 000 6 000 5 000 0 0 Infrastruktur, gator, ledningar m.m. 9 350 3 450 2 450 2 350 2 100 1 600 Inventarier teknisk verksamhet 1 335 500 500 500 500 500 Inventarier kommunstyrelsens förvaltning 4 688 2 700 1 800 1 900 2 000 2 000 Exploateringsverksamhet inkl markinköp 9 645 2 000 2 000 1 000 1 000 1 000 Summa skattefinansierad verksamhet: 64 702 53 500 33 350 17 350 7 000 6 200 Summa avgiftsfinansierad verksamhet: 4 547 8 840 1 840 1 840 1 840 1 840 Summa investeringar: 69 249 62 340 35 190 19 190 8 840 8 040 30

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Skattefinansierad verksamhet/-plan i detalj 2013-2018 Skattefinansierat Benämningar (tkr) Budget 2013 Budget 2014 31 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Maskiner/Transportmedel 300 400 400 400 400 400 Maskiner Konstgräsplan 435 0 0 0 0 0 Inventarier centralkök 600 100 100 100 100 100 Tekniskt övergripande totalt: 1 335 500 500 500 500 500 Ökad tillgänglighet pott 3 014 500 500 300 300 0 Energibesparande åtgärder 4 000 4 000 0 2 000 1 000 1 000 Lokalanpassning stadshuset 300 0 0 0 0 0 Fastigheter övergripande totalt: 7 314 4 500 500 2 300 1 300 1 000 Lekutrustning 100 100 100 100 100 100 Guldkroksskolan Etapp 4 2 000 0 0 0 0 0 Fågelsås Skola i Gate 289 0 0 0 0 0 Skolfastigheter totalt: 2 389 100 100 100 100 100 Hammarn, kök m.m. 3 900 0 0 0 0 0 Permanent paviljong Orrelyckan 0 0 0 4 200 0 0 Ny förskola 0 5 000 20 000 0 0 0 Barnomsorgsfastigheter totalt: 3 900 5 000 20 000 4 200 0 0 Konstgräsplan 531 0 0 0 0 0 Samrealskolan 8 200 0 0 0 0 0 Ombyggnad Park hela projektet 13 500 25 000 0 0 0 0 Skatepark/Utemiljö projekt pedagogien 0 5 000 0 0 0 0 Guldkroksområdet 2013. 2 000 0 0 0 0 0 Guldkroksområdet C-hallen 100 0 0 0 0 0 Kultur och fritidsfastigheter totalt: 24 331 30 000 0 0 0 0 Guldkroksbadet 250 250 0 0 0 0 Belysning Hjo stadspark 1 000 0 0 0 0 0 Stadsparksfastigheterna totalt: 1 250 250 0 0 0 0 Asfaltering 800 800 800 800 800 800 Gatuarbeten 400 400 400 400 400 400 Ledningsnät dagvatten exkl. fastigheter 400 400 400 400 400 400 Trafiksäkerhetsåtgärder, gatubelysning 250 250 250 250 0 0 m.m. GC-väg/cykelstigar Mullsjön 2 500 600 600 500 500 0 Rondeller infart från Skövde- 5 000 1 000 0 0 0 0 Handelsomr Åsen Gator m.m. totalt: 9 350 3 450 2 450 2 350 2 100 1 600 Metallvägen 1 300 0 0 0 0 0 Knäpplan/Sandby 1 500 0 0 0 0 0 Väg Knäpplan Etapp 2 Idrottsg- 0 1 000 1 000 0 0 0 Borrbäck Sigghusberg (södra) 1 200 0 0 0 0 0 Exploatering totalt: 4 000 1 000 1 000 0 0 0 Hamnen totalt: 500 5 000 6 000 5 000 0 0 Markinköp/nya händelser, 5 645 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 satsningar m.m. KS förvaltning inventarier 4 688 2 700 1 800 1 900 2 000 2 000 Skattefinansierade verksamheter 64 702 53 500 33 350 17 350 7 000 6 200

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Avgiftsfinansierad verksamhet/-plan i detalj 2013-2018 Avgiftsfinansierat Benämningar (tkr) Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 VA-ledningar 382 0 0 0 0 0 Avlopp/vattenledningar 500 0 0 0 0 0 Reningsverket 3 355 0 0 0 0 0 Pumpstation Blikstorp 150 0 0 0 0 0 Reservkraftverk 160 0 0 0 0 0 Reningsverket samt övrigt 0 8 840 1 840 1 840 1 840 1 840 Avgiftsfinansierad verksamhet totalt: 4 547 8 840 1 840 1 840 1 840 1 840 32

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Resultatbudget Resultatbudget (tkr) Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Verksamhetens intäkter 94 600 88 249 90 014 91 814 Verksamhetens kostnader -484 410-499 215-512 960-529 459 Avskrivningar -16 394-15 865-17 242-17 817 Verksamhetens nettokostnader -406 204-426 831-440 188-455 462 Skatteintäkter 333 726 341 374 354 510 370 250 Generella statsbidrag och utjämning 90 505 95 973 96 144 96 746 Finansiella intäkter 640 100 100 100 Finansiella kostnader -1 197-2 650-2 600-2 600 Resultat före extraordinära poster 17 470 7 966 7 966 9 034 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 Årets resultat före återställande av eget kapital 17 470 7 966 7 966 9 034 Återställande av eget kapital 0 0 0 0 Årets resultat - efter återställande av eget kapital 17 470 7 966 7 966 9 034 33

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Finansieringsbudget Finansieringsbudget (tkr) Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Löpande verksamhet Årets resultat 17 470 7 966 7 966 9 034 Justering för av- och nedskrivningar 16 394 15 865 17 242 17 817 Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital 33 864 23 831 25 208 26 851 +/- Minskning/ökning exploateringsmark -3 400-1 000-1 000 0 +/- Minskning/ökning övriga kortfristiga skulder 0-464 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 30 464 22 367 24 208 26 851 Investeringsverksamhet Förändring immateriella o materiella tillgångar -33 600-61 340-34 190-19 190 Förändring av finansiella tillgångar 13 189 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -20 411-61 340-34 190-19 190 Finansieringsverksamheten Minskn pga utbet pensionsavsättn. 0-100 -100-100 Nyupptagna långfristiga lån 0 38 609 10 082 0 Minskning av långfristiga lån -10 053 0 0-7 561 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -10 053 38 509 9 982-7 661 Årets kassaflöde 0-464 0 0 Likvida medel vid årets början 1 464 1 464 1 000 1 000 Likvida medel vid årets slut 1 464 1 000 1 000 1 000 34

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Balansbudget Balansbudget (tkr) Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella och materiella tillgångar 284 485 329 960 346 908 348 281 Finansiella anläggningstillgångar 2 970 2 970 2 970 2 970 Summa anläggningstillgångar 287 455 332 930 349 878 351 251 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 10 013 11 013 12 013 12 013 Kortfristiga fordringar 39 516 39 516 39 516 39 516 Kassa och bank 1 464 1 000 1 000 1 000 Summa omsättningstillgångar 50 993 51 529 52 529 52 529 SUMMA TILLGÅNGAR 338 448 384 459 402 407 403 780 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 220 680 228 646 236 612 245 646 varav årets resultat 17 470 7 966 7 966 9 034 Avsättningar Avsättning till pensioner 3 694 3 594 3 494 3 394 Skulder Långfristiga skulder 31 618 70 227 80 309 72 748 Kortfristiga skulder 82 456 81 992 81 992 81 992 Summa skulder 114 074 152 219 162 301 154 740 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 338 448 384 459 402 407 403 780 35

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Arbetsgivarpolitik För att Hjo kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och verka i förutsätts ett förhållningssätt och en organisation som främjar dess utveckling med tydligt fokus på medborgarna. Arbetsgivarpolitik och personalfrågor är en stor och omfattande del av det kommunala uppdraget som kan delas in i ett antal områden; - Organisation - Medarbetare - Ledarskap - Kompetensförsörjning - Lönebildning - Arbetsmiljö - Jämställdhet och mångfald Organisation Hjo kommun eftersträvar en organisation som kännetecknas av tillgänglighet, service och ett gott bemötande. Arbetet ska organiseras för verksamhetens bästa och alla medarbetare ska få möjlighet att bidra med sin kunskap. Ledar- och medarbetarskap Hjo kommun arbetar för att bli en värderingsstyrd organisation. Syftet med arbetet är att det i kommunen skall finnas en tydlig och uttalad tanke om ledarskap och medarbetarskap som i sin tur skall främja de långsiktiga målsättningar som gäller för personalpolitiken. Kommunens värdegrund Det goda mötet, som tagits fram gemensamt av kommunens medarbetare, är utgångspunkt för arbetet. I arbetet med att göra Det goda mötet levande i kommunen, är kommunens chefer viktiga kulturbärare. Kompetensförsörjning Hjo kommun ska ha en långsiktig kompetensförsörjning som säkerställer att verksamheten utvecklas i enlighet med de politiska målsättningarna. Kompetensförsörjning innebär att i ett läge med generationsväxling kunna attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare i konkurrens med andra arbetsgivare. Grunden för den individuella kompetensutvecklingsplanen sker i kontinuerlig dialog mellan chef och medarbetare. I samband med det årliga utvecklingssamtalet bör kompetensutvecklingsplan upprättas med tydlig koppling till verksamhetens mål. Kompetensutvecklingsinsatserna ska stödja de mål som verksamheten satt upp och ingår som en del av verksamhetsplaneringen. Lönebildning Lönepolitiken och dess tillämpning är av stor vikt för att Hjo kommun ska uppnå verksamhetsmålen i enlighet med politiska beslut. Lönesättningen ska bidra till att målen för verksamheten uppnås, att verksamheten bedrivs effektivt och utvecklas inom ramen för befintliga resurser. Lön och förmåner är en värdering av såväl arbetsuppgifterna som medarbetarnas sätt att fullgöra uppgifter och ta ansvar. Lönen ska stimulera till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetsglädje. Kommunen ska arbeta med arbetsvärdering kopplat till jämställda löner. Lönepolitiken ska vara känd bland medarbetarna och tydliga lönekriterier som främjar en individuell och differentierad lönesättning ska finnas. 36

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Arbetsmiljö Hjo kommun ska utifrån individ-, grupp- och verksamhetsperspektiv verka för att vara en hälsofrämjande kommun som stöder chefer och medarbetare i att vara en hälsofrämjande arbetsplats som inte enbart arbetar förebyggande. Hjo vill främja utveckling av verksamheten och av medarbetarna. Arbetsklimatet ska präglas av dialog och delaktighet. Detta förutsätter en väl fungerande samverkan mellan chef, medarbetare och fackliga organisationer. Individens möjlighet till inflytande och samverkan genomförs förutom i det dagliga arbetet, på APT, i utvecklingssamtal, lönesamtal samt genom sina fackliga representanter i samverkansgrupperna. Jämställdhet och mångfald Alla medarbetare ska behandlas likvärdigt oberoende av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Mångfalds och jämställdhetsfrågorna integreras i alla områden och genomsyrar hela verksamheten. Genom ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete förbättras kommunens möjlighet att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla god kompetens. 37

Politikområde - Demokrati Området omfattar kommunens politiska verksamhet, dvs. kommunfullmäktige, revision, bygglovnämnd samt kommunstyrelsen med utskott. Inom området ingår förutom arvoden m.m. även kostnader för sakkunniga biträden till revisionen, partistöd och överförmyndarverksamhet. Under kommunfullmäktige finns en beredning för utvecklingsfrågor. Budget 2014 Tkr Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Intäkter -20 0 0 Kostnader 6 107 6 200 6 522 Politikområdets kommunbidrag 6 087 6 200 6 522 6 522 Politiska prioriteringar Politikområdet tillförs engångsmedel om 200 tkr 2014 för att genomföra val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige samt val till Europaparlamentet. Budget 2014 fördelat på verksamhetsområden Tkr Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Demokrati varav 6 087 6 200 6 522 6 522 Kommunfullmäktige varav 1 794 2 090 2 322 -Valnämnd 0 0 200 -Revision 423 603 585 -Överförmyndare 786 794 828 -Övrigt 1 585 693 709 Kommunstyrelsen 4 040 3 888 3 986 Byggnadsnämnd 252 222 214 1 I posten övrigt ingår, kommunalt partistöd, borgerliga förrättningar och arvoden m.m. 38

Politikområde - KS Förvaltning Kommunledning inklusive stabsfunktioner ger strategiskt stöd och service till politik och förvaltning. Staben innefattar ekonomi, IT, upphandling, kansli, personal och information. Utöver detta finns även Näringsliv och handel, säkerhetsarbete samt projekt för utveckling och internationella frågor. Budget 2014 Tkr Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Intäkter - 2 792-2 867-1 930 Kostnader 40 346 41 650 41 438 Politikområdets kommunbidrag 37 554 38 783 39 551 39 508 Not: Verksamhetsområdet KS förvaltning korrigeras budgetåret 2014 pga. den obalans personalkostnadsökningen medförde i budget 2013. Denna rättelse innebär en korrigering av ram med -100 tkr. Politikområdet rättas även för de 75 tkr som förs över till politikområdet Kultur, turism och fritid gällande projektet Tre trästäder. Politiska prioriteringar Räddningstjänsten Östra Skaraborg (RÖS) förstärks med sammanlagt 262 tkr vilket innebär ett totalt kommunbidrag för Hjo kommun om cirka 5 803 tkr för 2014 jämfört med nuvarande budget 2013 om 5 541 tkr. Behov finns att anställa en arkivarie vars tjänst ska delas lika mellan Hjo, Karlsborg och Tibro kommun. Politikområdet tillförs därför 165 tkr 2014 för Hjo kommuns del i samarbetet. På grund av ökade kostnader för licensiering av bl.a. Microsoft och antivirus samt tillkommande kapitaltjänstkostnader p.g.a. nödvändiga investeringar i IT-infrastrukturen (investeringar 2011, 2012 och 2013) tillförs IT-enheten 350 tkr 2014. KS Förvaltning förstärks med 100 tkr 2014 för åtgärder för att stärka verksamhetsskyddet i kommunen. Den tillfälliga ramminskningen med -180 tkr 2013 gällande medlemsavgiften till Miljösamverkan Östra Skaraborgs (MÖS) återgår i KS Förvaltnings ram 2014. Aktiviteter och evenemang har pågått kontinuerligt under 2013 i samband med 600-års jubileumet. För att upprätthålla och arbeta för ett levande Hjo för alla Hjobor, hitresande och turister krävs engagemang och delaktighet från kommunen, föreningar och näringslivet. Detta är ett led i vårt ansvar att leva upp till visionen. Under 2013 avsattes 900 tkr till 600-års jubileumet, utav dessa beslutas att 300 tkr kvarstå för att möjliggöra liknande aktiviteter under 2014. Uppdrag och krav effektivitet 2014 Innevarande års uppdrag att fortsätta ett proaktivt arbete tillsammans med företagshälsovården för att minska sjukfrånvaron och indirekta kostnader kopplat till detta kvarstår och ska ses som ett långsiktigt inriktningsbeslut. Budget 2014 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Kommunledning 7 957 8 730 8 102 KS Samverkan 8 958 9 489 10 067 Stab 18 563 18 271 19 339 KS Projekt 572 664 349 Näringsliv 1 504 1 629 1 651 Politikområdets kommunbidrag 37 554 38 783 39 551 39 508 39

Politikområde Plan och Bygg Plan och Bygg ansvarar för tillsyn och myndighetsutövning enligt Plan- och Bygglagen samt för tillsyn av strandskydd. Området omfattar också kart- och mätverksamhet, fysisk planering och strategiskt miljöarbete. Plan och Byggenheten arbetar gentemot Byggnadsnämnden och i vissa frågor mot KS (strategiskt miljöarbete). Budget 2014 Tkr Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Intäkter 1-1 099-771 -705 Kostnader 6 506 5 291 5 051 Politikområdets kommunbidrag 5 407 4 520 4 346 4 346 Not: Verksamhetsområdet Mark och Exploatering som organisatoriskt är placerad under politikområdet Plan och Bygg flyttas till politikområdet Teknisk service från och med budgetåret 2014. Denna rättelse innebär en korrigering av ramen med 315 tkr. Rättelse är gjord inför 2014.s Politiska prioriteringar SKL genomför en översyn över taxan för plan- och bygglovsärenden. Indikationen är att denna översyn kommer att föranleda en generell sänkning av nämnda taxa. Som en konsekvens av denna översyn bör kommunen revidera sin Plan- och bygglovstaxa, vilket kommer att leda till minskade intäkter för politikområde Plan och bygg. Politikområdet tilldelas 20 tkr för att möta den intäktsminskning som följer av förändringar i bygglovstaxan. Uppdrag och krav effektivitet 2014 I 2014 års budget ligger inget nytt effektivitetskrav på politikområdet. Uppdraget i 2013 års budgetbeslut att söka samverkansformer inom de tekniska verksamheterna samt Plan- och byggverksamheterna, i enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknats mellan Hjo, Tibro och Karlsborg, kvarstår. 2012 års uppdrag att fortsätta ett proaktivt arbete tillsammans med företagshälsovården för att minska sjukfrånvaron och indirekta kostnader kopplat till detta kvarstår och ska ses som ett långsiktigt inriktningsbeslut. Budget 2014 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Bygglovshandläggning 1 316 1 980 1 891 Mark och exploatering 301 315 0 Fysisk planering och hållbar 2 391 2 225 2 455 utveckling Kollektivtrafik 1 399 0 Politikområdets kommunbidrag 5 407 4 520 4 346 4 346 Not: Verksamhetsområdet Mark och Exploatering som organisatoriskt är placerad under politikområdet Plan och Bygg flyttas till politikområdet Teknisk service från och med budgetåret 2014. Denna rättelse innebär en korrigering av ramen med 315 tkr. Rättelse är gjord 2013, kollektivtrafik om 1 748 tkr har flyttats till KS Samverkan från politikområdet Plan och Bygg. 40

Politikområde Barn och utbildning Barn och utbildning är indelat i fyra verksamhetsområden: Barn och utbildning gemensamt som omfattar övergripande kostnader för verksamheten så som ledningsorganisation och facklig verksamhet. Barnomsorg omfattar förskole- dagbarnvårdar- samt fritidshemsverksamhet. Grundskola inkl. förskoleklass omfattar även kommunens grundsärskola, elevhälsa samt stödorganisation och skoladministration. Gymnasie- och vuxenutbildningen inklusive SFI svenska för invandrare. Budget 2014 Tkr Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Intäkter -13 832-10 250-10 810 Kostnader 194 225 189 261 199 134 Politikområdets kommunbidrag 180 393 179 011 184 113 188 324 Not: Verksamhetsområdet Barn och utbildning korrigeras budgetåret 2014 pga. den obalans personalkostnadsökningen medförde i i budget 2013. Denna rättelse innebär en korrigering av ram med 800 tkr. Politiska prioriteringar Att antalet barn ökar är kära bekymmer men ställer krav på kommunens förmåga att agera både snabbt, flexibelt och långsiktigt hållbart. Det uppdrag som ligger hos förvaltningen att se över det framtida behovet av förskoleplatser och utformningen av dessa måste hela tiden fortgå eftersom förutsättningarna ändras fortlöpande. Planering pågår av den nya enheten som skall stå klar 2015. I detta arbete får förvaltningen ett utökat uppdrag att fördjupa sig i lösningar med mål att öka kvaliteten både för barn och personal i barnomsorgen. Paviljongen Ugglan I början av året 2013 startades den tillfälliga avdelningen Ugglan upp. En avdelning anpassad för att kunna ta emot 20 barn. I budget 2013 har verksamheten fått ramtillskott med 850 tkr. Bedömningen är att verksamheten kommer kosta ca 1,8 mnkr/år, så anslag om ytterligare 950 tkr behövs för att finansiera avdelningen 2014. Paviljongen Ugglan etapp II Trycket inom barnomsorgen är fortfarande stort varpå en utökning av platser behövs även våren 2014 för att möta det ökade behovet. Under året som gått har kommunen haft inflyttning av framförallt barnfamiljer och bedömningen är i dagsläget att ytterligare 30 platser behövs för att klara våren 2014. I ramen 2014 tillskjuts 2,4 mnkr för att möjliggöra detta. Barnomsorg på obekväma tider - BOA Barn och utbildning har beräknat kostnader för att erbjuda barnomsorg på obekväma arbetstider på en av kommunens förskolor. Utredningen bygger på att en befintlig förskola får ett tilläggsuppdrag till nuvarande verksamhet och att barnomsorg ska erbjudas från 06,00-22,30. Beräknad kostnad uppgår till 465 tkr. Förvaltningen har i budget 2013 tillförts 150 tkr och förlängt öppethållande beräknas från och med höstterminen 2013. Därav kvarstår 315 tkr för att detta ska tillgodoses med helårseffekt 2014. Fritids/skolbarnsomsorg Satsningar med 400 tkr har gjort på fritids inför 2014, vilket innebär en förstärkning om 1 tjänst. Enligt beslutad tilldelningsmodellen ska 280 volymtimmar generera en tjänst. Snittet idag är 333 volymtimmar/tjänst. Denna satsning innebär en ökad personaltäthet vilket gör att antalet volymtimmar/tjänst minskar. 41

En till En satsning år 7-9 Inför budget 2012 beslutades om införande av En till en datorer i år 7-9. Barn och utbildning har sedan dess kompenserats för tillkommande kostnader enligt nedan bifogad tabell. 2015 ska införandet av en till en datorerna vara fullt utbyggt och alla elever i år 7-9 har då tillgång till en personlig dator. 2012 2013 2014 2015 Åk. 7 97 200 97 200 97 200 194 400 Åk. 8 194 400 194 400 194 400 Åk. 9 194 400 194 400 Årlig kostnad 97 200 291 600 486 000 583 200 Kostnadsberäkning för införande av En till en datorer åk. 7-9 Kurator Förstärkning Kurator 0,5 tjänst (240 tkr). Barn och utbildning har under 2012 och 2013 erhållit statsbidrag från skolverket till förstärkning av kurator med motsvarande 0,5 tj. En kurators arbetsinsatser för att alla eleverna ska komma till skolan och må bra är av största betydelse för att uppnå målen och ha en bra skolgång. Svenska som andra språk/modersmål/förberedelseklass Skolinspektionens granskning visar på brister inom detta område varpå en förstärkning om 350 tkr tillförts Barn och utbildning. Antalet elever som har rätt till modersmål har ökat samt att behov av stöd finns i flera språk. Flyktingmottagandet har medfört att vi har ytterligare behov i förberedelseklassen. Detta innebär också att antalet elever som har rätt att läsa svenska som andraspråk har ökat. Implementering I budget 2011 tillfördes verksamheten 470 tkr för implementering av den nya kurs och läroplanen. 2013 reducerades budgeten med 220 tkr och inför budget 2014 återförs resterande belopp 250 tkr. Fortsatt arbete med implementering får bekostas av ordinarie kompetensutvecklings anslag. Uppdrag och krav effektivitet 2014 I 2014 års budget ligger inget nytt effektivitetskrav på politikområdet. Uppdraget från 2012 års budget att arbeta proaktivt tillsammans med företagshälsovården för att minska sjukfrånvaron och indirekta kostnader kopplat till detta kvarstår och ska ses som ett långsiktigt inriktningsbeslut och kvarstår. Barn och utbildning och Kulturverksamheterna har i uppdrag att utreda för - och nackdelar med att ha kvar nuvarande organisatoriska placering av kulturskolan under politikområdet Kultur/turism och fritid, alternativt omorganisera till politikområdet Barn och utbildning. Likaså ingår i uppdraget att få barn och ungdomar i delaktiga i kulturaktiviteter av alla slag, på skol- och fritid. Budget 2014 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Barn och utbildning gemensamt 6 135 6 506 6 532 Barnomsorg 41 388 41 633 48 361 Grundskola inkl. förskoleklass 87 633 87 251 90 334 Gymnasie och vuxenutbildning 45 237 43 621 43 097 Politikområdets kommunbidrag 180 393 179 011 184 113 188 324 42

Politikområde Arbete och socialtjänst Området omfattar Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg samt Arbetsmarknadsenheten. Individ och familjeomsorgen regleras främst genom bestämmelserna i Socialtjänstlagen och Socialtjänstförordningen. Arbetsmarknadsenheten, AME, som är kommunens organ för samordning av de arbetsmarknadspolitiska insatser som Hjo kommun ansvarar för. Inom AME bedrivs arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för enskilda i samverkan med Försäkringskassan, Primärvården och Arbetsförmedlingen. Budget 2014 Tkr Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Intäkter -5 945-6 663-11 013 Kostnader 24 030 26 030 30 931 Politikområdets kommunbidrag 18 085 19 367 19 817 19 918 Politiska prioriteringar För att skapa bättre samordnings effekter har 100 tkr tillskjutits för att samla hela AME under ett tak. AME består idag av två enheter, dels Fredsverkstan som är belägen på Hjo Mekaniska och är en second hand verksamhet som drivs i samarbete med Lindra. Vidare har vi Form som ligger på Almedal och som har snickeri/maskinverkstad, måleri, yttre skötsel, Fixar Malte och naturvårdsenheten m.m. Genom att samordna dessa befintliga resurser under ett tak leder detta till en ökad samverkan vilket på sikt medför att fler platser kan skapas för ökad sysselsättning. Utifrån den rådande ungdomssituationen är det angeläget att skapa nya möjligheter för praktik, tillfälliga anställningar samt andra utvecklingsmöjligheter som kan leda till egen försörjning för våra ungdomar. Politiskt finns en samsyn kring att enheten ska fungera som en väg in och ut när det gäller arbete och sysselsättningsfrågor. Uppdrag och krav effektivitet 2014 I 2014 års budget ligger inget nytt effektivitetskrav på politikområdet. Uppdraget från 2012 års budget att arbeta proaktivt tillsammans med företagshälsovården för att minska sjukfrånvaron och indirekta kostnader kopplat till detta kvarstår och ska ses som ett långsiktigt inriktningsbeslut och kvarstår. Budget 2014 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Individ och familjeomsorg 17 864 17 804 17 879 Arbetsmarknadsenheten 221 1 563 2 038 Politikområdets kommunbidrag 18 085 19 367 19 817 19 917 43

Politikområde Vård och omsorg Vård och omsorg ansvarar för att tillgodose kommunens äldres och funktionshindrades behov av stödinsatser, omvårdnad och sjukvård i eget och särskilt boende. Äldreomsorgen omfattar hemvård i ordinärt boende, korttidsvård, dagverksamhet, särskilt boende, kommunal hälsooch sjukvård. Verksamheten till funktionshindrade handlar främst om insatserna enligt LSSlagen: personlig assistans, ledsagare, kontaktperson, korttidsvistelse, korttidstillsyn, daglig verksamhet samt boende med särskild service. Budget 2014 Tkr Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Intäkter -38 153-33 461-35 591 Kostnader 178 399 176 059 181 102 Politikområdets kommunbidrag 140 246 142 598 146 520 145 511 Not: Verksamhetsområdet Vård och omsorg korrigeras budgetåret 2014 pga. den obalans personalkostnadsökningen medförde i i budget 2013. Denna rättelse innebär en korrigering av ram med -700 tkr. Politiska prioriteringar Vård och omsorg tilldelas 1 260 tkr för att möta nya och förändrade behov inom LSS-området (främst personlig assistans). Korttidsavdelningen Piren har under en längre tid varit hårt belastad. Kontinuerligt vistas personer som väntar på plats på särskilt boende där, förutom att man bedriver växelvård, palliativ vård samt mer intensiv rehabiliteringsträning för de som bedöms kunna återgå till hemmet. För att förbättra förutsättningar för att klara uppdraget tilldelas Vård och omsorg 500 tkr. Antalet personer med psykiska funktionshinder och neuropsykiatriska diagnoser som söker olika stöd ökar och området förstärks med 100 tkr. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för ett nära ledarskap samt skapa möjligheter till en effektiv personalplanering/personalförsörjning tilldelas Vård och omsorg 150 tkr. Sjuksköterskeorganisationen tilldelas 275 tkr till skapa en stabil grundbemanning i syfte att uppnå en god patientsäkerhet med hållbarhet över hela året samt att minska övertidsuttaget. Kommunstyrelsen beslutade under oktober 2013 att lägga ner gruppbostaden Vallgatan 4C. Den ekonomiska konsekvensen av nedläggningen har bedömts till ett minskat rambehov om 450 tkr för Vård och omsorg under 2014. Vård och omsorgs ram har även minskats med 1 384 tkr till följd av förväntade minskade hyreskostnader i samband med försäljning av fastigheterna Sigghusberg och Gjutaren. 44

Uppdrag och krav effektivitet 2014 I 2014 års budget ligger inget nytt effektivitetskrav på politikområdet. Uppdraget från 2012 års budget att arbeta proaktivt tillsammans med företagshälsovården för att minska sjukfrånvaron och indirekta kostnader kopplat till detta kvarstår och ska ses som ett långsiktigt inriktningsbeslut och kvarstår. Budget 2014 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Gemensamt Vård och omsorg 13 161 15 490 16 135 Äldreomsorg 94 856 93 352 94 356 Omsorg om Funktionshindrade 32 229 33 756 35 020 Politikområdets kommunbidrag 140 246 142 598 146 520 145 511 45

Politikområde Kultur, turism och fritid Kultur, turism och fritidsverksamheten ansvarar för bibliotek, kulturarrangemang, kulturturism, kulturskola samt övrig kulturverksamhet i kommunen, fritidsgård, fritidsanläggningar, föreningssamverkan och föreningsbidrag, simskola, utomhusbad, uthyrning av lokaler m.m. Budget 2014 Tkr Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Intäkter -2 324-2 439-2 043 Kostnader 19 795 21 967 23 678 Politikområdets kommunbidrag 17 471 19 528 21 460 21 635 Not: Verksamhetsområdet Kultur, turism och fritid övertar projekt tre trästäder som organisatoriskt är placerad under politikområdet KS förvaltning från och med budgetåret 2014. Denna rättelse innebär en korrigering av ramen med 75 tkr. Politiska prioriteringar Annonsering/Marknadsföring Pedagogien I samband med att verksamheten i kulturkvarteret Pedagogien startar avsätts 50 tkr i utökad ram för annonsering och marknadsföring av Pedagogien och turismen. Teliahuset Politikområdet tillförs 160 tkr i form av lokalhyra samt drift i samband med att gamla Teliahuset renoveras och gör plats för nya replokaler inom projektet Pedagogien. Idrottshallar Efterfrågan på lediga tider är i dag stor på idrottshallarna ändå går verksamheten med underskott. Enda sättet att komma i budgetbalans skulle vara att öka intäkterna genom höjda hyror. För att undvika en hyreshöjning kompenseras verksamheten med 100 tkr. Uppdrag och krav effektivitet 2014 I 2014 års budget ligger inget nytt effektivitetskrav på politikområdet. Uppdraget från 2012 års budget att arbeta proaktivt tillsammans med företagshälsovården för att minska sjukfrånvaron och indirekta kostnader kopplat till detta kvarstår och ska ses som ett långsiktigt inriktningsbeslut och kvarstår. Kulturverksamheten och Barn och utbildning har i uppdrag att utreda för - och nackdelar med den nuvarande organisatoriska placeringen av kulturskolan under politikområdet Kultur/turism och fritid, alternativt omorganisera till politikområdet Barn och utbildning. Likaså ingår i uppdraget att få barn och ungdomar i mer delaktiga i kulturaktiviteter av alla slag, på skol- och fritid. Inom ramen för fritidsverksamheten i Hjo kvarstår förvaltningens uppdrag att fortsätta och fördjupa samarbetet med föreningslivet i syfte att stärka föreningarnas delaktighet i utvecklingen av Guldkroksområdet samt utöka och maximera nyttjandet av lokalerna året om. Budget 2014 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Gemensamt Kultur, Turism & Fritid 1 820 1 829 1 880 Kultur 5 180 6 181 7 451 Fritid 9 309 10 111 10 752 Turism 1 162 1 407 1 552 Politikområdets kommunbidrag 17 471 19 528 21 460 21 635 46

Politikområde Teknisk service Teknisk Service omfattar Fastighetsförvaltningen inkl. lokalvård, Kostenhet och Gata/Hamn/Park. Fastighet & Lokalvård omfattar förvaltning, administration, drift, tillsyn vaktmästeritjänster och lokalvård av kommunens samtliga fastigheter, egna som förhyrda. Kostenheten tillhandahåller mat till äldreomsorgen, barnomsorgen och grundskolan, samt ansvarar för matserveringarna på Vallgården och Rödingen. Gata/Hamn/Park omfattar drift och underhåll av gator vägar, gång- och cykelvägar, hamn, VA-nät, parker och grönytor. I uppdraget ingår även skötsel av kommunens skog samt naturreservatet Hjoåns dalgång. Budget 2014 Tkr Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Intäkter -93 227-94 294-98 947 Kostnader 111 422 111 406 119 778 Politikområdets kommunbidrag 18 195 17 112 19 331 20 831 Not: Verksamhetsområdet Mark och Exploatering som organisatoriskt är placerad under politikområdet Plan och Bygg flyttas till politikområdet Teknisk service från och med budgetåret 2014. Denna rättelse innebär en korrigering av ramen med 315 tkr. Politiska prioriteringar Fiske och gemenskap Hjo kommun har sökt EU-stöd för att utveckla fiskerinäringen i kommunen. Medlen fördelas av Fiskeområde Vättern som har till syfte att öka Vätterbygdens konkurrenskraft inom fiskenäringen inklusive den fiskerelaterade turistnäringen och skapa ett effektivare nyttjande av fisk- och kräftresursen. Beviljade medel förutsätter en kommunal medfinansiering i samma storlek. Projektet kallas för Fisket en resurs för kommunens utveckling. Projektet är uppdelat i tre delprojekt, Hjo hamn, Hjo-åns dalgång samt strandnära fiske. Hjo kommun har beviljats bidrag om 150 tkr i huvudsak för delprojektet Hjo-åns dalgång och politikområdet tilldelas därför 150 tkr för medfinansiering. Politikområdet tilldelas 800 tkr i kompensation för tillkommande kapitaltjänst avseende Torget. I budget 2013 låg denna kapitaltjänst som ett krav effektivitet. Vidare tilldelas teknisk service 500 tkr för ökat underhåll på fastigheter och gator. Kostenheten tilldelas 200 tkr för att öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel. Uppdrag och krav effektivitet 2014 I 2014 års budget ligger inget nytt effektivitetskrav på politikområdet. Uppdraget i 2013 års budgetbeslut att söka samverkansformer inom de tekniska verksamheterna samt Plan- och byggverksamheterna, i enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknats mellan Hjo, Tibro och Karlsborg, kvarstår. 2012 års uppdrag att fortsätta ett proaktivt arbete tillsammans med företagshälsovården för att minska sjukfrånvaron och indirekta kostnader kopplat till detta kvarstår och ska ses som ett långsiktigt inriktningsbeslut. Budget 2014 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Gemensam administration 591 572 588 Fastigheter och Lokalvård 1 158 1 137 1 753 Gata/Park/Hamn 15 796 15 403 17 975 Kostenheten 650 0 200 Mark och Exploatering 0 0 315 315 Politikområdets kommunbidrag 18 195 17 112 19 331 20 831 47

Taxefinansierad verksamhet Vatten och avlopp (VA) VA-verksamheten ansvarar för dricksvattenproduktion, rening av avloppsvatten samt distribution av dricksvatten i ledningsnätet inom Hjo, Korsberga, Blikstorp och Fågelås. Verksamheten är i sin helhet taxefinansierad vilket betyder att de hushåll som är anslutna finansierar verksamheter genom avgifter för vatten och avlopp. Vid utgången år 2012 har verksamheten ca 2 350 abonnenter. Krav effektivitet Uppdraget i 2013 års budgetbeslut att söka samverkansformer inom de tekniska verksamheterna samt Plan- och byggverksamheterna, i enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknats mellan Hjo, Tibro och Karlsborg, kvarstår. 2012 års uppdrag att fortsätta ett proaktivt arbete tillsammans med företagshälsovården för att minska sjukfrånvaron och indirekta kostnader kopplat till detta kvarstår och ska ses som ett långsiktigt inriktningsbeslut. Politiska beslut Förslag till beslut om höjning av taxor med 4 % bereds politiskt inför 2014. Budget 2014 Tkr Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2014 Budget 2014 Intäkter -12 186-12 381-12 581-12 581 Kostnader 11 225 12 381 12 581 12 581 Politikområdets kommunbidrag -961 0 0 0 Not: Överskott = plus och underskott = minus i resultatet avsätts till resultatfond. Fonden särredovisas under eget kapital. Resultatfond Vatten och avlopp (VA) Beskrivning 2010 2011 2012 Prognos 2013 Utfall/avsättning fond Minus lika med avsättning till fond Plus lika med uttag ur fond -159-235 -961-250 Not: Helårsprognos 2013 vid delårsbokslutet 2013-08-31 48

Taxefinansierad verksamhet Avfallshantering (AÖS) Hjo kommun är sedan 1 januari 2000 medlem i Avfallshantering Östra Skaraborg, AÖS; som är ett kommunalförbund med ansvar för insamling och behandling av hushållsavfall samt information, regelskrivning och planering av hushållsavfallets omhändertagande. I likhet med VA-verksamheten är AÖS helt finansierat via taxor. Övriga medlemmar i AÖS är Tibro, Skövde, Karlsborg, Töreboda samt Falköpings kommuner. Hjo kommun får årligen ett bidrag från AÖS på 30 kr per invånare för att finansiera återställandet av gamla deponier. Utöver detta betalar AÖS ett årligt arrende för återvinningscentralen som motsvaras av kostnader för avskrivning och ränta på anläggningen. Budget 2014 Tkr Utfall 2012 Budget 2013 PFÖ 2013 Budget 2014 Intäkter -536-539 -520-520 Kostnader 272 539 520 520 Politikområdets kommunbidrag 264 0 0 0 Not: Överskott = plus och underskott = minus. Resultatet avsätts till resultatfond. Fonden särredovisas under eget kapital. Kommunen får på årlig basis ett bidrag, baserat på invånarantal för återställning av deponier. Resultatfond AÖS Beskrivning 2010 2011 2012 Prognos 2013 Utfall/avsättning fond 270 265 264 266 Not: Helårsprognos 2013 vid delårsbokslutet 2013-08-31 49

HJO Budget 2014

Bakgrund Socialdemokraterna i Hjo har under den senaste mandatperioden samarbetat med den politiska majoriteten om budget och verksamhetsplan. Vi har genom detta samarbete genomfört eller håller på att genomföra flera av de vallöften vi gav inför mandatperioden 2010 2014. Förskola på obekväm arbetstid, startade hösten 2013 En dator till alla elever i årskurs 7 9, fullt genomförd 2014 Ny förskola ska vara färdig 2015 Konstgräsplan invigdes februari 2013 Kulturkvarteret Pedagogien där man i höst startat etapp 2 av 3 Fortsatt gratis bad sommartid Actionpark som är under planering Replokaler för band som är klara 2014 Nytt gruppboende för unga inom LSS, startade hösten 2012 Vision för Hjo där alla kommunens medborgare haft möjlighet att ge sina åsikter om hur man vill att Hjo ska utvecklas. Budgetram/Politisk prioritering När vi nu i år lägger ett eget budgetförslag är det fortfarande majoritetens budget som ligger till grund för vår egen. Vi utgår från SKL:s prognoser. Dessa uppgifter finns att läsa i Budgetoch verksamhetsplan för 2014 2016 samt PFÖ 2014 2016. Vi har valt att fokusera på de punkter där vi vill satsa annorlunda. De extra pengar vi lägger i budget har vi tagit från den buffert vi skapar genom att ha ett högre PO-pålägg (personalomkostnad), alltså den skillnad vi har valt att ha mellan verklig och debiterad arbetsgivaravgift. Av de 10,8 mkr som finns 2014 har majoriteten valt att återföra 6,7 mkr till verksamheterna. Här vill vi gå ett steg längre och återföra 7,3 mkr. De resterande 3,5 mkr ska användas som buffert för bl. a konjunkturosäkerhet. Dessutom har vi valt att låta 200 000 kr av de 900 000 kr vi hade för 600 årsjubiléet ligga kvar. De 100 000 kr som skiljer vår fördelning från majoriteten väljer vi att använda för att utöka antalet kommunala ferieplatser för ungdomar på sommaren.

Vård och omsorg Här vill vi lägga ytterligare 100 000 kr till LSS för förstärkt ledningsorganisation. Detta som en fortsättning på den organisationsförändring som påbörjades 2012. De 150 000 kr som majoriteten lagt till både vikarieförmedling och stärkt ledningsorganisation ska användas till det som är bäst för att säkra en bra arbetsmiljö för anställda inom vård och omsorg. Vi vill att man på helger och kvällar ska kunna få råd och stöd när det gäller bl. a beslut om vikarier och övertid. Vi vill att det görs ett program för LSS precis som det har gjorts för äldreomsorgen. Mycket av kostnaderna för vård och omsorg går till LSS-verksamheten. Därför behövs en handlingsplan för framtiden. Vi föreslår att en kartläggning görs inom området och utifrån den se över hur vi arbetar med våra insatser inom LSS. I samband med detta bör man även ta med gruppen personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Barn och utbildning Ett av våra vallöften har varit att minska antalet barn i våra förskolegrupper. Vi ser tyvärr inte att det är realistiskt att omfördela så mycket pengar som behövs i denna budget. Innan den nya förskolan är färdigställd så ser vi inga möjligheter att kunna minska barngrupperna. Det här är dock en fråga som vi politiskt tittar på inför varje budgetår. Även våra fritidshem har stora barngrupper och detta är något som vi vill se över inför 2015. I årets budget får man 400 000 kr till en ny tjänst vilket ger ökad personaltäthet som också behövs. Arbete och socialtjänst Vi vill ge ytterligare 100 000 kr så att fler ungdomar får möjlighet till feriepraktik under sommaren. År 2013 var det drygt 70 % av de sökande som fick feriepraktik. I vårt förslag kan fler ungdomar erbjudas plats. Kommunen kommer att behöva rekrytera mycket personal i framtiden och det här ett sätt som bidrar till att möta behoven. Teknisk service/vård & Omsorg Vi vill behålla den tjänst som finns på restaurang Rödingen och även utveckla verksamheten där i övrigt. Därför har vi avsatt 500 000 kr till detta. I stället för att som nu ha två äldrecentrum, Vallgården och Rödingen, vill vi satsa på ett enda. Rödingen har idag en bra verksamhet och framför allt en väldigt bra placering mitt i centrum. Här vill vi att all seniorverksamhet ska finnas. I kommunens program för äldreomsorg som togs fram 2011 så poängterar man vikten av att arbeta hälsofrämjande med våra äldre och där är möjligheten till social samvaro en stark faktor.

Personalpolitik Vi fortsätter med kravet på rätt till heltid men möjlighet till deltid inom hela kommunens verksamhet. Boende I samband med att fullmäktige antagit visionen Tillsammans skapar vi framtidens Hjo så har det tagits fram nya mål. Ett av de prioriterade målen är Hjo ska ha en positiv befolkningstillväxt. Eftersom det är brist på lägenheter i kommunen föreslår vi att det tas fram ett bostadsförsörjningsprogram. Sammanfattning Vi föreslår inga förändringar till majoritetens förslag till investeringsbudget 2013 2018. När det gäller budget och verksamhetsplan vill vi återföra ytterligare 600 000 kr av POpålägget till verksamheterna samt omfördela 100 000 kr från evenemangsbudgeten. Vi föreslår följande: 500 000 kr till Rödingens verksamhet 100 000 kr i förstärkt ledningsorganisation LSS 100 000 kr till utökad feriepraktik för ungdomar ett program för LSS-verksamheten utveckla Rödingen till ett Seniorcenter ta fram ett bostadsförsörjningsprogram

Till Kommunstyrelsen i Hjo 2013-10-16 Lärarförbundet har länge varnat för en kommande nationell lärarkris om inget görs för att göra yrket mer attraktivt. Lärarlönerna ligger på botten jämfört med många högskoleutbildade med motsvarande utbildningslängd i privat sektor. 6 av 10 lärare överväger att sluta och huvudskälet är lönen. För två år sedan var den siffran 4 av 10. De nyutexaminerade lärarna är alltför få. Kön till lärarutbildningen är obefintlig. Söktrycket har sjunkit sedan 80-talets början från 7,5 sökande per plats till dagens 1,6 på lärarutbildningen mot de tidigaste åren i grundskolan. Det är bara på förskollärarprogrammet och vissa inriktningar på ämneslärarprogrammet som det finns konkurrens om platserna. Skolan står inför stora pensionsavgångar. Hjo Kommun stå inför stora rekryteringsbehov de kommande åren, det behövs ca 20 till 25 nya lärare inom 5 år. Den nationella lärarkrisen är egentligen inte en svårlöst ekvation. Om fler ska söka sig till läraryrket måste lärarlönerna upp. Och om lärare, som så väl behövs i skolan, ska lockas att vara kvar så måste lönerna öka och arbetsbelastningen minska. Läraryrkets situation är inget särintresse. Bra lärare är den viktigaste faktorn för att förbättra elevernas resultat och därför måste fler välja yrket. Läraryrket måste bli ett drömyrke. Huvudproblemet är att för få unga vill bli lärare och det riskerar framtidens tillväxt. Om det inte finns behöriga lärare - vem ska då stå i klassrummet om tio år och vem ska utveckla barnen på förskolan och fritidshemmet vem ska utbilda framtidens ingenjörer, läkare och sjuksköterskor? Kommunerna måste ge lärarna mer än andra i löneökningar under avtalsperioden. Det är denna avtalsperiod som kommunerna måste hejda lärarkrisen genom att höja lärarlönerna. Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation är tydlig med vad kommunerna behöver göra de kommande åren: Vi måste satsa på skolan och lärarna. De har halkat efter, nu måste vi lyckas Lärarlönerna måste öka läraryrket är Sveriges viktigaste yrke säger Jan Björklund

Stödet hos den allmänna opinionen, bland ledande politiker och samhällsdebattörer är enormt. Det finns så många skickliga lärare, förskollärare och fritidspedagoger i vår kommun. Därför vill vi från Lärarförbundet se att det görs en rejäl satsning på lärarlöner när det nu är dags att fatta beslut om budget i Hjo kommun. Yrkande: Vi yrkar inför kommande lönerevision en generell satsning på 900 kr till samtliga och 3 % till en individuell fördelning bland våra medlemmar. Göran Banck Ordförande, Lärarförbundet Hjo