Hög tid för kompetenssparande



Relevanta dokument
Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Dina pengar. med och utan kollektivavtal

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

Anställningsformer år 2008

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

REMISSVAR Rnr Till Näringsdepartementet. Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken N2006/12112/A

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Vabb och Vobb

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Väljarnas syn på ökande klyftor

REMISSVAR (A2015/1050/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET. jämställdhetsombudsmannen. Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003

Personlig pensionsrådgivning

STUDENTER I JOBBKRISEN

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

starkare tillsammans tio röster om varför SEKO behövs

Pensionen en kvinnofälla

SAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, arbete och pengar. Varför arbetar vi?

Mindre styrdans mer rock n roll

Löneöversyn. inom kommunal sektor. Som förtroendevald är du motorn

REMISSVAR (Ju/2013/6287/L7) Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring (Ds 2013:57) De viktigaste åtgärderna saknas

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

Trainee för personer med funktionsnedsättning

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

Ärende 13. Svar på motion: Sluta anställa med allmän visstid (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA. a t t besvara motionen.

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Förhållandet mellan mästare och lärling

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering

Sammanfattning 2015:3

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

Kort om Arbetsförmedlingens resultat. Första halvåret 2008

FACKFÖRBUNDET ST DITT ARBETSPLATSFACK

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)

INTERVENIA Skatt och pensionskonsulter för egenföretagare

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt.

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar

De viktigaste valen 2010

Hur länge ska folk jobba?

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Nordiska språk i svenskundervisningen

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Personal- och arbetsgivarutskottet

Coachning - ett verktyg för skolan?

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Uppföljning Nyanställda 2014

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx,

REKORDGENERATIONEN HUR BLIR LIVET SOM 65+?

Till dig som bryr dig

TIA Till och I Arbete

I SaMa Ledarutveckling AB har medarbetarna, med programmet Personligt Ledarskap som bas, coachat över personer alla typer av företag.

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar

Rapport om feriearbete och feriepraktik 2014

Transnationellt utbyte Reggio Emilia

Strukturella löneskillnader

Sammanfattning på lättläst svenska

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

Motion, utbildningsutskottet

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Vägar till ny kunskap

Lärdomar. Vad lade du märke till som var speciellt intressant?

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

Förhandlingsprotokoll Förhandlingsprotokoll Förhandlingsprotokoll

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni Göteborg Göteborgs Stad Trafikkontoret

Stockholms stads vidareutbildning av barnskötare till förskollärare

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Arbetsgivarfrågor. Nr 5 Februari Avtal med Ledarna klart

1 Sammanfattning och slutsatser

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Vad blev det för pension?

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Frågor? Kontakta Rådgivningen: FAQ om Flexpension

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Transkript:

Hög tid för kompetenssparande SACO presenterar nya undersökningar om behovet av kompetenskonton - egna lösningar eller andras. Gunnar Wetterberg 2002

Förslaget Sedan lång tid har SACO drivit förslaget om ett kompetenssparande enligt samma modell som det privata pensionssparandet. Individen ska kunna spara på ett eget konto, gärna med bistånd av arbetsgivaren. Avsättningarna ska vara avdragsgilla, men beloppet beskattas när pengarna tas ut. Kostnaden för staten skulle bli liten realräntan på skattekrediten, om ens det (till slut kan det bli mer pengar som beskattas än vad som drogs av) och olikheter i skattesatsen vid avdrag och beskattning men individen skulle få större möjligheter att fördjupa, bredda eller ändra sin utbildning mitt i livet. Långbänken Vid SACO:s extrakongress 1999 stod kompetenssparandet i centrum för en utfrågning av riksdagspartierna. Så småningom anslöt sig alla till tanken, och i slutet av året beslöt regeringen tillsätta en utredning om hur systemet skulle utformas. Utredningen lade fram sitt huvudbetänkande (SOU 2000:119) i december 2000. Sedan dess har det nu gått drygt ett år. Oklarheten är stor om huruvida och när regeringen tänker gå från allmänna löften till konkreta beslut. Samtidigt kommer den ena rapporten efter den andra som dels pekar på behovet av ombyte och nystart mitt i arbetslivet, dels bekräftar det stora intresset bland löntagarna. Ohälsan Jan Rydhs utredning om ohälsa i arbetslivet (SOU 2002:5) har fått fler rubriker än läsare. I en av de intressanta bilagorna till utredningen har man undersökt långtidssjukskrivnas återkomst till arbetslivet. Ett av undersökningens mest entydiga resultat som också återges i huvudbetänkandet är arbetsbytets betydelse. Samtidigt konstaterar man, att detta är förhållandevis ovanligt: Tre förhållanden framstår som särskilt viktiga för återgång. Att byta yrke och/eller arbetsplats är ett relativt ovanligt men kraftfullt medel. Mer än 2/3 som bytt tillmäter detta stor eller helt avgörande betydelse för återgången. Förändringar av detta slag väger tungt för både män och kvinnor. Över- och underutbildning I samarbete med VINNOVA och SACO har Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) undersökt hur människors utbildning svarar mot de krav som ställs på dem i arbetslivet (rapport

A2001:006). Resultaten tyder på att omkring 35 procent av de sysselsatta är underutbildade för sina jobb. Majoriteten, eller 56 procent, av de sysselsatta har adekvat utbildning, medan knappt 9 procent skulle vara överutbildade. Undersökningen visar också att kunskapskraven har skärpts under 1990-talet. Det har skett en kraftig nedgång för arbeten som kräver mindre än två års utbildning efter grundskolan, från närmare 40 procent 1990 till knappt en tredjedel 1999. I gengäld har andelen jobb som kräver lång gymnasieutbildning eller högskola ökat sina andelar. Normalt varar ett yrkesliv i 35-40 år. Vad som var en tillräcklig utbildning för arbetsuppgifterna när man började kan ha blivit mer och mer otillräckligt under årens gång. Till en del kan detta vägas upp av yrkeserfarenhet och utbildning på arbetsplatsen, men ibland i synnerhet i samband med teknikskiften är detta inte tillräckligt. Undersökningens resultat bekräftar behovet av mekanismer som gör det möjligt för människor att vidareutbilda sig, vare sig det är för att hålla jämna steg med det egna yrket eller för att byta till ett annat. Antagligen är detta ett behov som finns på alla utbildnings- och kvalifikationsnivåer, även om det är de lägst utbildades situation som fått störst uppmärksamhet. Medborgarnas insikt SACO har vid två tillfällen ställt frågor om människors inställning till kompetenssparande. För drygt två år sedan lät SACO fråga 1106 svenskar om de skulle ha nytta av mer utbildning eller om de tror att de klarar sig med den de har. 50 procent av de svarande trodde sig behöva mer, och bland arbetare och tjänstemän var andelen ännu något högre. I åldersgruppen 30-49 år var det 60 procent och bland 50-64-åringarna 31 procent. Nu har 1007 personer fått frågan om de vill ha ett utbildningskonto, där de kan göra avdragsgilla insättningar för att själva bestämma när och hur de vill vidareutbilda sig. Drygt 43 procent svarar ja på frågan. Det är något fler kvinnor än män som är positiva, och fler SACO- och TCOmedlemmar än LO-anslutna, men skillnaderna är inte stora. Mellan en tredjedel och hälften i alla de tillfrågade grupperna vill ha ett sådant utbildningskonto. För första gången har de tillfrågade också fått ange hur mycket de skulle vara beredda att sätta in varje månad, om kontot skulle bli verklighet. Av de som sagt sig vara intresserade av kontot är det 48 procent av männen och 35 procent av kvinnorna som säger sig vara beredda att spara 300 kronor eller mer varje månad. Bland de tillfrågade SACO-medlemmarna är det mer än hälften som vore beredda att sätta in så mycket, men även bland LO-medlemmarna är det mer än 30 procent som anger att de skulle vara beredda att spara 300 kronor i månaden eller mer.

Även om vägen är lång från ett enkätsvar till ett verkligt kompetenssparande, så antyder undersökningen att ett system med individuella utbildningskonton skulle kunna vinna mycket stor anslutning på sikt. Det individuella pensionssparandet omfattar bortåt hälften av löntagarna, med avdrag i storleksordningen 10 000 kr/år i genomsnitt. Ett motsvarande kompetenssparande borde ha förutsättningar att locka hundratusentals sparare redan inom ett par år, i synnerhet som regeringens eget förslag går ut på att pengar som inte tas ut ska kunna omvandlas just till pensionssparande. När fler människor vant sig vid att se medelålders studier och arbetsbyten som normala inslag i arbetslivet kan systemet få än större omfattning, i synnerhet om det får stöd av insättningar från arbetsgivarna. statsmakternas senfärdighet Mot medborgarnas insikt om behovet står statsmakternas senfärdighet när det gäller beslut om mekanismerna. Senfärdigheten är så mycket svårare att förstå eftersom kontot även skulle erbjuda staten stora fördelar. Innebörden av systemet är att människor använder sina privata besparingar för ett ändamål som är av stort samhällsekonomiskt värde. Kompetenssparandet ökar arbetslivets rörlighet och omställningsförmåga, vilket minskar belastningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och gör det lättare att hantera följderna av ett eventuellt EMU-medlemskap. Det breda gensvaret på frågan om intresset och sparbeloppen visar också att farhågorna för en fördelningspolitisk snedfördelning är kraftigt överdrivna. Tvärtom skulle ett sparande som ökar arbetskraftens rörlighet och produktivitet skapa resurser som kommer även lågavlönade ickesparare till del, fortfarande med ett minimum av insatser av statliga medel. SACO-medlemmarna får eget system? SACO utreder för närvarande möjligheten att i egen regi starta ett utbildningskontosystem. Diskussioner förs med olika intressenter om möjliga konstruktioner för ett sådant kompetenssparande. SACO räknar med att under våren kunna presentera något eller några alternativ.

Vill du ha ett utbildningskonto, där du själv avdragsgillt (skatteavdrag) kan spara pengartill utbildning och ensam besluta över när och hur du vill vidareutbilda dig? 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% Man Kvinna Båda 20,00% 10,00% 0,00% Ja Nej Vet ej

Hur mycket är du i så fall beredd att avsätta per månad? 35,00% 30,00% 25,00% % 20,00% 15,00% Kön Man % Kön Kvinna % Kön Båda % 10,00% 5,00% 0,00% 100 200 300 eller mer Kr

Sveriges Akademikers Centralorganisation, SACO, är den samlande organisationen för akademiker. Våra 26 självständiga förbund företräder yrkes- och examensgrupper och har sammanlagt en halv miljon medlemmar. SACOs uppgift är att påverka samhällspolitiken så att den stimulerar kunskapstillväxt och en positiv välfärdsutveckling. SACO är en partipolitiskt obunden organisation och vi engagerar oss i frågor som är centrala för att vi ska nå vår vision om ett kunskapssamhälle för alla med hög kunskapsnivå, högt välstånd och stor individuell valfrihet under ansvar. Läs mer om SACO och vad vi tycker i olika frågor på vår webbplats www.saco.se! Sveriges Akademikers Centralorganisation Box 2206, 103 15 Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 Tel: 08-613 48 00 Fax: 08-24 77 01 E-post: kansli@saco.se www.saco.se