Lantgårdens Bästa info. Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2011 4

Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2011 4

Kunden i fokus Konsumtionen av finländskt kött har ökat i år. Importens andel av den finländska köttkonsumtionen har minskat igen efter ökningen under fjolåret. Detta betyder att det nog går att sälja finländskt. Lite svårare blir det ändå när vi skall begära ett pris för produkten. Snellmans korv är en efterfrågad vara. Vi har sett att den säljer bra när konsumenten inte behöver öppna plånboken, under fähusöppningar, på Nurmipäivät i Ylivieska och när Snellman bjöd allmänheten på gågatan i Jakobstad. Korven har nog efterfrågats även i butik. Snellmans grillkorv har i år fördubblat och knackkorven mer än tredubblat sin försäljning. Det finns nog efterfrågan på kött och korv. Det krävs bara att produkten uppfyller de förväntningar som kunden efterfrågar. Snellmans anskaffning av finländsk nöt och gris ökar i år med tre miljoner kg. I fjol var ökningen nästan lika stor. Inför nästa år har vi beräknat behovet till ytterligare fyra miljoner kg. Detta betyder en ökning med nästan 10 miljoner kg på tre år. Ökningen innebär ganska många djur, ganska många lass som skall transporteras och ganska mycket nytt arbete inom varje skede av produktionskedjan. Den medför också en del nya uppfödare, nya samarbetsparter i Snellmans team. Av det hela blir en väldig massa kött- och charkpaket som transporteras ut till kund och konsument. Det enda som mottagaren, dvs. konsumenten, bryr sig i är om varje enskilt paket motsvarar de förväntningar han har på produkten. Snellmans strategi går ut på att öka nyttan för kunden. Konsumenten skall få den produkt han vill ha och vara nöjd med den. Endast genom att öka kundnyttan kan vi öka nyttan för medarbetare och samarbetsparter. Med andra ord, endast genom att öka konsumentens nytta av en finländsk köttprodukt kan vi skapa en prisnivå som motsvarar våra förväntningar. Ju mer vi ökar produktionsvolymen, desto noggrannare bör vi vara med att hålla hela kvalitetskedjan intakt. Varje produkt som lämnar företaget måste kvalitetssäkras. Detta gäller både för primärproducent och förädlingsföretag. En massproducent som inte klarar av att uppfylla kundens förväntningar har svårt att få utrymme på dagens livsmedelsmarknad. Det räcker alltså inte bara med att säga, utan man måste också göra och bevisa. Varje produkt skall alltså uppfylla förväntningarna - eller överträffa dem. Varje djur som lämnar ladugårdsdörren med destination livsmedel måste likaså uppfylla kvalitetskedjans förväntningar. Vi är på god väg inom vår produktionskedja från finländska familjegårdar, men vi har nog en del arbete kvar ännu. De företag och de gårdar som bäst klarar av att uppfylla kundens förväntningar kommer att vara de mest lönsamma i framtiden. Välkommen med på höstens producenttillfällen! Med önskan om arbetsglädje och gott mod inför hösten, Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör I detta nummer: Bra produktionsresultat nyckeln till ekonomisk framgång Hej grisen, hur mår du? Galtstationen i Tuomikylä Figen Ab:s galtstation i Tuomikylä producerar högkvalitativ galtsemin för utvecklingen av djurmaterialet i svinbesättningarna. s. 8 s. 11 s. 12 13 Välkommen till producentdagar! Pärmbild: Fart på kalvens tillväxt lantgårdens bästa info 4-2011 s. 14 s. 9 Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Martti Hassila, Vesa Hihnala, Laura Ehlers, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering Solid Media Tryckeri Forsberg Kontakt: Snellmans Köttförädling Ab PB 113, 68601 Jakobstad tel. 06 786 6111, www.snellman.fi Primärproduktionens kontaktuppgifter: http://anelma.snellman.fi Framtiden ligger i maten Snellman är ett familjeföretag med en tydlig värdegrund och mod att välja en öppen politik. Det är nu vi ser resultatet av Snellmans goda grundarbete, säger Snellmankoncernens vd Martti Vähäkangas. Sex decennier har gått sedan bröderna Snellman från Kållby bestämde sig för att grunda en korvfabrik i Jakobstad. Utvecklingen för företaget har enligt Martti Vähäkangas varit ganska typisk. De första decennierna vigdes åt långsiktigt grundarbete. Man byggde upp varumärket med grundläggande produkter och tillvaron kretsade främst kring att överleva i konkurrensen. En avgörande vändning var när Snellman köpte eget slakteri i Jakobstad och fick tillgång till en anskaffningsorganisation. Nu började man utveckla en egen primärproduktion, som förstärktes när slakteriet på Granholmen byggdes och Lantgårdens Bästakvalitetskonceptet utvecklades. Vändpunkten på 90-talet I och med den nya fabriken på Granholmen skedde en kraftig tillväxt i mitten av 90-talet. Nu hade Snellman tillgång till en ny anläggning och större kapacitet som möjliggjorde nationell verksamhet. Att Snellman lyckades nå upp till volymer som räckte för verksamhet på nationell nivå inom skivad chark var avgörande för företaget, säger Martti Vähäkangas. Vi tog steget från betjäningsdiskarna till färdigt förpackad chark i hyllan. Familjeföretag med öppen politik Det mest väsentliga i Snellmans historia är att företaget varit ett familjeföretag hela tiden, säger Martti Vähäkangas. Två generationer är intensivt engagerade i företagsledningen. Först på senare år har utomstående krafter kommit in i företagets styrelse och ledning vartefter verksamheten vuxit. Det förtroende Snellmans ursprungliga grundare visar för ledningen är mycket värdefullt, säger Martti Vähäkangas. De var villiga att ta en risk och litade på utomstående krafter i styrelse och ledning. Det visar på en öppen politik i familjeföretaget. Lantgårdens Bästa-samarbetet mellan familjeföretaget och familjegårdarna är en modell som Snellman vill fortsätta utveckla. Vi behöver en fortsatt säker tillgång till inhemsk köttråvara. Vårt samarbete med producenterna är viktigt och vi kommer i framtiden att betona ursprunget och producenternas roll i vår marknadsföring, skapa medvetenhet om varifrån råvaran till våra produkter kommer. Framtiden ligger i maten När det gäller den rådande ekon o m i s k a situationen poängterar Snellman 60 år Martti Vähäkangas att samhällsekonomin, som så mycket annat, går i cykler. Man måste kunna se förbi den rådande cykeln. Ett led i detta var att Snellman tog en egen, ansvarstagande linje i svinkrisen och höjde Martti Vähäkangas på Snellmans 60-årsjubileum för allmänheten på gågatan i priset för svin tidigare i Jakobstad den 3.9.2011. år. Snellmans långsiktiga arbete för svinnäringens bästa uppmärksammades också på fältet när företaget i juli fick utnämningen Vuoden Sikateko av Suomen Sikayrittäjät ry. Framtiden ligger i maten, i ren, bra mat, konstaterar Martti Vähäkangas. Finland är ett litet land och det blir lätt överproduktion. Detta har bidragit till att pressa ner prisbilden, men Snellmans förhandlingskraft växter hela tiden vartefter vi kan presentera nya, bra produkter för handeln. Snellmans möjligheter för framtiden ser Vähäkangas som utomordentliga. Vi har nya anläggningar och den nyaste teknologin inom många områden. Vi har kraftig tillväxt inom alla våra tre verksamhetsområden. Inom köttförädlingen börjar Snellmans goda grundarbete nu visa resultat. Vår satsning på bra produkter och bra arbetssätt, som varit grundläggande ända sen början, kommuniceras nu ut till konsumenterna. En god värdegrund återspeglas i hela kedjan Snellmans värdegrund syns på alla nivåer i företaget. Vi har alltid sett vikten av att fortsätta arbeta och bli bättre, konstaterar Martti Vähäkangas. Hela personalen är lojal och engagerad i sitt arbete och den goda tekemisen meininki -andan som finns i företaget är värdefull. Företagets värderingar som ärlighet, öppenhet, pålitlighet, yrkeskunnande och bästa kvalitet återspeglas även i produkterna. Konsumenterna känner ju Snellman endast genom våra produkter. När företaget bygger på goda värderingar syns det i hela kedjan primärproduktion, inköp, försäljning och marknadsföring.. HJ 2 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 3

Snellman-info Snellman fick pris för Årets Svingärning Suomen Sikayrittäjät ry:s pris Vuoden Sikateko 2010 tilldelades Snellman. Suomen Sikayrittäjät ry delar varje år ett pris för årets svingärning till en person eller organisation som genom sin verksamhet profilerat sig positivt till nytta och gagn för svinbranschen och -företagandet. Farmari 2011 i Björneborg Figens representanter deltog aktivt i Snellmans avdelning. Tidigare Faba Svin Ab bytte den 1.7.2011 namn till Figen Ab. Många svin- och nötproducenter som var intresserade av Snellmans primärproduktions verksamhet så kan man sammanfatta de tre dagarna på Farmari. På Snellmans avdelning lanserades före detta Faba Svin Ab:s förnyade logo och det nya namnet Figen Ab. Figens kunniga avelsrådgivare presenterade det förnyade seminurvalet och andra tjänster. Svinproduktionens utmaningar i dagsläget gjorde att många producenter var mycket intresserade av möjligheterna Snellman har att erbjuda. Svinproduktionens utvecklingstillägg, som betalas på basen av tillväxtresultat och planering av produktionen, gicks igenom gång efter gång med producenter som funderade på sina framtidsplaner. Nötproduktionens utvecklingstillägg och tilläggspris presenterades för första gången. Produktionens effektivitet och kvalitet får nu det tilläggspris den förtjänar, bl.a. i form av dagstillväxttillägg. Specialiseringen inom köttproduktionen representerades av samarbetet med Limousin-andelslaget, ett samarbete som aktivt utvecklats efter Farmari. Mera information om utvecklingsprogrammen och Limousin-samarbetet finns på Anelma Priset överräcktes på Farmari i Björneborg fredagen den 1.7.2011. Sikayrittäjät nämner i sitt pressmeddelande att Snellman gjort ett värdefullt arbete för att utveckla och säkra den finländska svinköttsproduktionen. Snellman har dessutom profilerat sig på producentfältet som en samarbetspart med gott rykte. Snellman har skapat tro på en bättre morgondag Ordförande för Suomen Sikayrittäjät ry:s styrelse Martin Ylikännö konstaterade i sitt tal på Farmarilantbruks utställningens husdjursfält att den finländska svinköttsproduktionen under det senaste året hamnat i historiens värsta lönsamhetskris, vilken ännu inte visar några tecken på att avta. Med detta som bakgrund såg det ut att bli exceptionellt svårt att välja en pristagare. Vi fäste dock uppmärksamhet vid en klar avvikelse inom svinsektorn. Snellman har med sin verksamhet gett ett praktiskt exempel på att god lönsamhet för företaget och marknadens mest konkurrenskraftiga producentpris inte utesluter varandra. I denna svåra marknadssituation har Snellman lyckats skapa tro på en bättre morgondag också på producentfältet., sa Ylikännö. Samtidigt önskade han att priset också uppmuntrar andra köttförädlare till bättre och mer konstruktivt samarbete med producenterna. Suomen Sikayrittäjäs verksamhetsledare Ari Berg, ordf. Martin Ylikännö samt Snellmans Köttförädlings vd Henrik Snellman och LB-fältchef Martti Hassila. Det finländska köttets unika tilläggskrydda föds ur familjejordbrukets värderingar Snellmans Köttförädlings vd Henrik Snellman konstaterade i sitt tacktal att inte heller Snellman kunnat göra tillräckligt för att säkra lönsamheten inom svinproduktionen. Framtiden för hela Snellmans Köttförädlings verksamhet beror ändå på den finländska svinsektorn. Därför är vi i samma båt som svinproducenterna. Han betonade att arbetets kvalitet och inställningen till arbetet alltid påverkar resultatet. Vi uppmanar också våra producenter till aktivt utvecklingsarbete. Kärnan i utvecklingsarbetet är att vi lär oss lyssna till budskapen från våra kunder och satsar på att korrigera bristerna. I utvecklingsarbetet får man ändå inte glömma den finländska produktionens unika styrkor och bärande värderingar. Dessa är bl.a. familjejordbrukens starka traditioner samt producenternas aktiva engagemang och uppriktiga önskan att göra ett gott arbete. Det är just ur dessa värderingar som det finländska köttets unika tilläggskrydda föds. Henrik framförde också Snellmans tack till producenterna och primärproduktionens personal för målinriktat utvecklingsarbete inom Lantgårdens Bästa-programmet. Även Sikayrittäjät ry:s värdefulla arbete för att förbättra svinkedjans konkurrenskraft och befrämja svinens hälsa och välmående förtjänar ett omnämnande. TG Vallodlingen har mycket stor ekonomisk betydelse Vallodlingar av bra kvalitet är i nyckelposition både inom mjölk- och köttproduktionen. Ca hälften av nötens foderenheter, eller megajoule, kommer från vallen. Nurmi 2011-dagarna som hölls i Ylivieska i augusti visade olika faktorer som inverkar på en lyckad vallodling. Största delen av besökarna var naturligtvis intresserade av arbetsmaskinerna samt Snellmans Eetvartti-grillkorv. Pitkäsenkylän maa- ja kotitalousnaiset från Kalajoki grillade under dagen över 450 kg av Snellmans korv. VH Limousin-andelslagets representant Det är kul på Farmari! Saara Rantanen diskuterar Glada miner i Snellmans avdelning. 4 Lantgårdens Bästa info med producenter. Lantgårdens Bästa info 5

LB nöt Planera nästa sommars investeringar i god tid Nu är det dags att göra produktionsplanen för 2012 Investeringarna görs på lång sikt Företag investerar, dvs placerar eget kapital i produktionsfaktorer, för att med dessa produktionsfaktorers hjälp skapa inkomster i framtiden. När man gör investeringsbeslutet avväger man först om intäkterna på lång sikt kommer att täcka kostnaderna för investeringarna. Samtidigt kan man överväga vilka alternativ som ger bäst resultat. Med hjälp av lönsamhetsberäkningar kan man jämföra alternativen och kassera dem som inte är lönsamma. Vid sidan av lönsamhetsberäkningarna gör man en finansieringsplan för investeringen. Det räcker inte att investeringen är lönsam, man måste också kunna finansiera den så att betalningsförmågan och soliditeten bibehålls. En produktiv gård vågar investera Den ekonomiska recessionen påverkar oundvikligen också lantbrukens investeringsvilja. Man avstår lätt från investeringar och väntar på bättre tider. Det har alltid funnits och kommer alltid att finnas ekonomiska upp- och nedgångar. Många gånger upptäcker man i efterhand att det skulle ha lönat sig att investera under lågkonjunkturen, när räntorna är låga och byggnadskostnaderna som förmånligast. När produktionsresultaten är i skick och gårdens ekonomi på stadig grund kan man i godan ro investera. I de ekonomiska uträkningarna kartlägger man alltid även riskerna och reserverar tillräckligt med spelmån. Lägg tillräckligt med tid på planeringen Planeringen av de investeringar som ska göras nästa år ska påbörjas senast nu. Till först kartlägger man besättningens ekonomiska och produktionsmässiga förutsättningar för att förverkliga investeringen. Detta kan göras genast när man fått en preliminär kostnadsberäkning. Därefter är det dags för noggrannare byggnadsplanering och ansökningar om tillstånd. Det lönar sig att lämna ansökningarna om investeringsstöd senast i ansökningsrundan i januari nästa år, så att beslutet hinner komma under våren. När man inleder bygget är det viktigt att följa upp att man håller sig till planen både gällande kostnader, tidtabell och ekonomin. Åren efter investeringen är de svåraste med tanke på betalningsförmågan. Snellmans investeringstillägg erbjuder ändå en liten hjälp. Investeringarna påverkar gårdens ekonomi långt in i framtiden också skattemässigt, så det lönar sig att använda sig av experthjälp för ekonomin och skatteplaneringen också i fortsättningen. Johanna Lindvall Farmiluotsi En årlig uppdatering av gårdens produktionsplan är en väsentlig del av Lantgårdens Bästa-samarbetsavtalet. Produktionsplanen 2012 öppnas inom oktober och den skall göras elektroniskt direkt i Anelma. I undantagsfall, om man inte har tillgång till Internet, kan man begära att få göra den på pappersblankett. Om man saknar användarrättigheter och lösenord till Anelma kan man begära på adressen http://anelma.snellman.fi. Fyll i planen omsorgsfullt. Producenternas produktionsplaner är en viktig del i Snellmans totala produktionsplanering. Anelmatillägget totalt 5 c/kg fr.o.m. 1.1.2012 Anelma-tilläggets planeringsdel är 2 c/kg. För att vara berättigad till fullt Anelma-tillägg för 2012 bör produktionsplanen göras senast 30.11.2011. För senare gjorda produktionsplaner utbetalas inget planeringstillägg under 2012. Limousinproducenter på besök Snellmans och andelslaget Limousins avtalsbaserade samarbete inleddes i början av september. Hösten är en inkörningsperiod för samarbetet, för såväl Snellman, producenter och handel. Avsikten är att samarbetet kommer igång på allvar under nästa år. Under limousinsamarbetets starttillfälle i augusti besöktes Snellman av ett 60-tal intresserade producenter från hela landet, som bekantade sig med företaget och dess verksamhet. Besöket gav på sitt sätt en god grund för det begynnande samarbetet. VH Det totala Anelma-tillägget (planeringsdel + anmälningsdel) är 5 c/kg under 2012. Likviduppgifter via Anelma Likviduppgifterna har under en längre tid meddelats nötproducenterna dubbelt, både per post och via Anelma. Fr.o.m. 1.1.2012 utgör elektroniska likvider en förutsättning för Anelmatillägget och postningen av pappersversionen till producenter med Anelma-tillägg upphör. Den som även i framtiden önskar pappersversionen bör kontakta likvidkontoret. De flesta svinproducenterna har redan i flera års tid fått endast den elektroniska likvidblanketten. Likviduppgifterna och skatteårssammandragen har sparats i Anelma sedan år 2007 och det går behändigt att printa ut dem efteråt. Likvidblankettens layout i Anelma förnyades senaste maj. TG Höstens tjurplus-tillfällen Huvudtemat för höstens nöttillfällen är djurhantering med föreläsare Katri Strohecker. Närmare program och info presenteras på Anelma under hösten. Välkommen! Under hösten ordnas följande tjurplus-tillfällen: 9.11 Nivala (finskt) 10.11 Seinäjoki (finskt) 22.11 Jakobstad, Snellman (svenskt) 6 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 7

LB nöt Bra produktionsresultat nyckeln till ekonomisk framgång Möjligt med bra dagstillväxt Utfodringsundersökningar som gjorts den senaste tiden visar att man kan nå t.o.m. över 600 g nettodagstillväxt för mjölkrastjurar. De bästa nötköttsproducenterna når idag upp till samma resultat. Varför lönar det sig då att sträva efter en bra dagstillväxt? Tillväxten och foderutnyttjandegraden är som bäst hos unga djur. Om man inte använder sig av denna potential blir de sista slaktkilona i ett senare skede avsevärt mycket mer ineffektiva och foderförbrukningen större. En bättre tillväxt syns under strecket En biologiskt effektiv tillväxt är effektiv också ekonomiskt sett. I tabellerna finns en jämförande uträkning för 200 tjurplatser. Uträkningen är gjord för mjölkrastjurar som föds upp från mjölkkalvar till slakt. I uträkningen beaktas Snellmans prissättning gällande dagstillväxt, slaktvikt och årsförsäljning. Här beaktas också stöden under uppfödningstiden och den utfodringsmodell som krävs för olika tillväxttakt. Det ekonomiska resultatet presenteras som driftsbidrag som fås när man drar av produktionskostnaderna från inkomsterna. Ju mer driftsbidrag man får från verksamheten, desto mer pengar har man att röra sig med. Man kan jämföra i tabellen med den kolumn som bäst motsvarar gårdens resultat och jämföra hur många fler euron ett förbättrat produktionsresultat skulle ge. När man föder upp till samma slaktvikt påverkar dagstillväxten och därigenom uppfödningstiden det ekonomiska resultatet. Skillnaden mellan gruppen med den sämsta och den bästa tillväxten är över 7 000 i året. Skillnaderna i det ekonomiska resultatet är ännu större när man jämför djur i samma ålder, men med olika slaktvikter. Tjurgrupperna med den bästa dagstillväxten förtjänar över 12 000 mer än den svagaste gruppen. Slaktvikten inverkar direkt på priset man får för tjuren, men därtill har även dagstillväxten en mycket stor ekonomisk betydelse. Får tjurarna tillräckligt med foder? Den vanligaste orsaken till dåliga tillväxtresultat är energibrist. I enklaste form betyder det att tjurarna inte får tillräckligt med foder att äta. En annan inverkande faktor är energimängden i fodret. Energitillgången kan bli lidande om man inte kompletterar svagare ensilage tillräckligt. För ett år sedan uppdaterades och förnyades utfodringsrekommendationerna för idisslare. Rekommendationerna för energibehovet för tjurar höjdes med 10 %. Bakgrunden till förnyelsen är de försök som gjorts den senaste tiden, enligt vilka tjurarna konsumerar mer energi för tillväxten än man tidigare antagit. Därtill ändrades rekommendationerna till att gälla djur som föds upp i boxar, när de tidigare var räknade för djur som föds upp i kätte. Även denna förändring ledde till en höjning på energibehovet med 10 %. Proteinutfodring för tjurar preciserades i och med fodervärdeförnyelsen. Enligt nuvarande kunskap behöver tjurar på över 200 kg inte nödvändigtvis några dyra proteinfoder alls, om basfodret är ensilage av god kvalitet och spannmål. Detta är något man kan göra märkbara inbesparingar på om man planerar utfodringen noggrant. Det är stor skillnad på gamla utfodringsprinciper och modern kunskap. Senast nu är det dags att uppdatera tjurarnas utfodringsplan att motsvara den önskade tillväxten med nutida normer för näringsbehov. Den uppnådda nyttan syns direkt i gårdens resultat! Johanna Lindvall Farmiluotsi Dagstillväxtens inverkan på det ekonomiska resultaten vid uppfödning till samma slaktvikt Dagstillväxt, g/d 480 530 580 Uppfödningstid, mån 23 21 19 Slaktvikt, kg 340 kg 340 kg 340 kg Skillnad i driftsbidrag, /år/200 tjurplatser 0 +2754 +2754 + 4583 = 7337 Dagstillväxtens och slaktviktens inverkan på det ekonomiska resultatet vid 19 månaders uppfödning Dagstillväxt, g/d 480 530 580 Uppfödningstid, mån 19 19 19 Slaktvikt, kg 300 kg 320 kg 340 kg kalvens välmående 1 2 3 4 5 Fart på kalvens tillväxt Kalvarna föds till världen utan energireserver. Det sköra livet hänger på råmjölken. I råmjölken finns mycket fett, dvs energi. Ju tidigare kalven matas med råmjölk, desto säkrare kommer tillväxten igång från början. Energin värmer och man kan riktigt se hur den våta kalven värms och kvicknar till efter den första portionen. Därtill innehåller råmjölken de antikroppar kalven behöver som den inte fick i livmodern av kon. Under den första månaden växer kalven av den näring den får från mjölken. Den vänjer sig också vid att äta annat, men kraften att växa kommer från mjölken. Tuttmatning är det naturliga sättet för kalven att dricka. Det lönar sig att tuttmata under hela dricksutfodringen. Diandet effektiverar näringsupptaget och tuttmatning minskar risken för problem. Med utfodring ur spann finns alltid en risk att maten hamnar i våmmen och de andra förmagarna, istället för direkt i löpmagen. När tuttutfodringen blev mer allmän upptäckte man, att mjölkransonen kan vara större utan att kalven blir sjuk. Den dagliga mjölkransonen för en nyfödd kalv bör vara minst 6, gärna 7 liter eller mer beroende på kalvens storlek. Om man utfodrar ur automat eller oftare med flera utfodringsgånger ska portionen vara minst 1,5 2 liter. En för liten portion utlöser sugreflexen, men minskar inte hungern. Kalven blir orolig och söker annat att suga på i boxen och på andra kalvar. Tidigare var man rädd att ge för stora portioner, men man har upptäckt att en van kalv kan dricka över tre liter per gång utan att få problem. När kalven diar går mjölken till löpmagen, där den koagulerar till små ystade partiklar. Den mätta kalven lägger sig snart för att sova och smälter drycken. Löpmagen bryter långsamt ner ostmassan till tunntarmen och säkrar den sovande kalvens energibehov. Och när den sover växer kalven! Mjölken får kalven att växa under den första månaden och en kalv som utvecklas snabbt hålls ofta också frisk. Mjölknäringen kan vara mjölk, dryckpulver eller syrad dryck av dessa. Det lönar sig inte att ändra dryckens kvalitet ett dugg mer än man måste. Har man övergått från mjölk till dryckfoder eller syrad dricka lönar det sig inte att byta igen till annat, för det ger lätt kalven diarré. Många mjölkgårdar utfodrar med mjölk under hela drickutfodringsperioden så att det inte blir några förändringar för kalven. Att snåla med mjölken lönar sig först under andra levnadsmånaden genom att avvänja kalven i tid. Syrad dricksutfodring har på många gårdar visat sig vara ett bra sätt att undvika diarré och få kalvarna att växa snabbt. Redan under de första dagarna letar kalven efter annat att äta. Hö av god kvalitet eller ensilage kan tidigt läggas fram. Lättsmält kraftfoder avsett för små kalvar kan intressera kalven under de första veckorna. Det är bra att kalven vänjer sig vid kraftfoder och lär sig äta hö fritt så tidigt som möjligt. På så vis är risken liten för att kalven föräter sig. En rejäl mjölkutfodring stillar kalvens hunger och det finns ingen risk för överätning. Efter den första månaden börjar kalvens tillväxt dra nytta av också annat än mjölk. När mjölkportionerna minskar äter kalven mer av annat och dricker vatten. Var uppmärksam på kraftfoderkvaliteten. Kalven har svårt att ta till sig egna spannmålsblandningar. Den behöver rikligt med protein, speciellt under och efter avvänjningen, så det är på sin plats med industriella kalvfoder. Kalven har nytta av dem, de är enkla att hantera och konsumtionen är än så länge liten. Vid 6 7 veckors ålder kan man förbereda sig på att avvänja kalven från mjölk. Dagsransonen kan minskas och t.o.m. halveras snabbt, så länge det finns tillgång till smakligt kraftfoder, hö eller foder som passar kalven samt vatten. Vid 7 9 veckors ålder kan man sluta ge mjölkdricka. Avvänjningen underlättas om man istället för mjölk under en tid ger varmt vatten ur tutthinken. På så vis får kalvarna fortsätta dia som tidigare och får i sig tillräckligt med vätska. Mjölkransonen kan halveras genom att ge mjölk på morgonen och vatten på kvällen. Man får dock aldrig blanda vatten i mjölken, för den utblandade drycken koagulerar inte i löpmagen på samma sätt som mjölken. Avvänjning från fri syrad dricksutfodring kräver arbete. Drycken bör begränsas under ett par veckor. Drycken kan vissa tider på dygnet vara vatten och andra tider den välbekanta syrade drycken. På så vis hålls mängden vätska och diandet på samma nivå, trots att mängden mjölk minskar. Att dricksutfodringen avslutats syns i många besättningar på kalvarnas kondition. Småkalvarna är runda, men avvanda kalvar magrar tills de blir rundare igen vid halvårsåldern. Som vuxna kan de bli onödigt låga och fettiga. Kalvar som vuxit upp på mjölk behöver mycket proteinrikt kraftfoder efter avvänjningen så att den näring mjölken innehöll blir använd. När mjölken lämnas bort avstannar tillväxten lätt om kalven inte får tillräckligt med kraftfoder och protein. Grovfoder är också livsviktigt för idisslare, men kraft får tillväxten ännu i detta skede från högkvalitativt kraftfoder. Skillnad i driftsbidrag, /år/200 tjurplatser 0 +9989 +9989 + 2453 = 12442 Mervi Yli-Hynnilä hälsovårdsveterinär, mjölkgårdsproducent, Kuortane 8 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 9

LB svin Ett nytt lyft för den finländska lantgrisen Alla tecken tyder på att människorna i framtiden kommer att fästa ännu mer värde på kvalitet och ursprung. Detta var SEK&Grey strategidirektör Esa Jääskeläinens budskap till svinproducenterna på sommarträffen i Jakobstad den 10.8.2011. Här följer ett referat av några av de viktigaste tankegångarna i hans presentation. Det är mer än någonsin tydligt att finländska människor vill äta GOD mat. Vi hör ofta att den finländska konsumenten bara är intresserad av ett billigt pris. Det är däremot inte sant. Konsumenterna förstår redan att kräva kvalitet, men den trenden kommer att bli mycket starkare. Vi är på väg mot tider där man kommer att betala mera för en för en köttprodukt som är finländsk och producerad på Snellmans vis. Vi har också under de senaste åren visat att Snellman också kan och har möjlighet att påverka vad konsumenterna vill ha. Men, om vi är ärliga mot oss själva, så har ingen ännu berättat åt den finländska människan på vilket sätt det finländska köttet är klart bättre och klart bättre producerat än annat kött. Marknadsföringen kan endast ge ett löfte till konsumenten. Hela produktionskedjan måste förbinda sig att leva upp till löftet och infria de förväntningar som skapas hos konsumenten. En förutsättning för en bättre framtid för Snellmans producenter är således att allting i Snellmans produktionskedja sköts bättre än i någon annan produktionskedja. Försprånget bör vara tydligt och bibehållas. När Snellmans förädlingskedja fungerar bättre än någon annan, kan marknadsföringen berätta om det för människorna på ett sätt som leder till Sikayrittäjäts skolningar fortsätter Rubriken på seminarierna för hösten 2011 är Befrämjande av svinens välmående. Programmets tyngdpunkt ligger i iakttagelse av svinen och utveckling av svinögat. Föreläsningen baserar sig på Pig Signals-metoden, som går ut på att se problemen, hitta lösningar och genomföra dem i praktiken. Därtill behandlas också saker som hör till övervakningen av svinens välmående. De instanser som ansvarar för övervakningen kommer att berätta om bakgrunden till övervakningarna och permanent framgång för hela förädlingskedjan. Kedjan skall vara bättre för naturen, bättre för djuren och bättre när det gäller slutproduktens kvalitet. Den skall också vara bättre för producenten, för tro det eller ej: finländska människor vill att primärproducenterna klarar sig. Snellmans framgång är uppbyggd på att samarbetet med köttproducenterna fortsätter och utvecklas. Snellmans strategi är för producenterna den bästa garantin för att deras arbete fortsätter, lönar sig och stöds. Det tar tid att skapa ett bestående mervärde, men det lyckas om alla är med och förbinder sig att göra sakerna på ett bättre sätt. Under sommarträffen genomgicks Snellmans produktionskoncept Finländsk lantgris från familjegården punkt för punkt i diskussionsform. Under höstens svindagar fortsätter genomgången mer detaljerat. Under höstens lopp kommer Snellmans suggbesättningar också att få ett rådgivningsbesök av Figens utbildade specialrådgivare. Under besöket görs samtidigt en auditering av gårdens djurmaterial och anknytning till lantgriskedjan. Suggbesättningarnas målnivå är 50 poäng av 60, absolut minimi är 40 poäng. Om poängtalet är lågt kan man göra en åtgärdsplan med korrigerande åtgärder för att uppfylla produktionskedjans villkor. Höstens svintillfällen Jakobstad 7.11 (finsk) Ilmajoki 8.11 (finsk) Forssa 16.11 (finsk) Vörå 18.11 (svensk) Mer detaljerad info på Anelma. TG resultat från dem. Dagen avslutas med en presentation av resultaten från Welfare Quality-forskningsprojektet vid Helsinfors Universitet, vilket kartlagt svinens välmående. Seminarier ordnas på 20 orter och tillfällena är gratis för deltagarna. Anmälningarna görs på Sikayrittäjäts nätsida eller via länken som finns i Anelma. MH grisens välmående 1 2 3 4 5 Hej grisen, hur mår du? Varje producent borde regelbundet ta sig tid och stanna vid grisningsboxen för att fråga grisarna hur de mår. Smågrisarna berättar nog med sitt beteende och utseende om de mår bra eller om något är på tok. Med tanke på grisens framtid är födseln, de första timmarna och dagarna en kritisk tid. Grisen är inte riktigt så välrustad vid födseln, den har bara lite reservenergi i kroppen och det järn som grisen har i kroppen räcker inte heller länge. Tillgången till råmjölk av god kvalitet och i tillräcklig mängd är bokstavligt talat livsviktigt. Grisen klarar inte heller av att upprätthålla en normal kroppstemperatur om den är våt för länge i en kall miljö. En långsam grisning kan orsaka syrebrist hos grisen och i sin tur göra att den börjar dia råmjölk mycket senare än de andra i samma kull. Nivån av antikroppar i råmjölken sjunker snabbt, så de grisar som hamnar på efterkälken har alltid ett sämre utgångsläge. Låt oss gå tillbaka till boxkanten för att se hur grisarna visar oss dessa saker. Tecken på en långsamt framskridande grisning är gulbruna grisar, som smutsats av avföring och som kan vara långsamma pga syrebrist eller redan döda. Man kan också misstänka att grisningen avstannat om grisarna som diar är helt torra och verkar vara födda för ett tag sedan. Man kan se att det förekommer syrebrist, att det är för kallt eller för vått i boxen om grisarna är våta, de kurar med resta hår eller darrar. De här långsamma, ofta nerkylda grisarna diar råmjölk sämre än de andra och är mera utsatta för svält, sjukdomar och att bli nedtrampade. När grisningen löper smidigt föder suggan i snabb takt, med ca 15 minuters mellanrum, jämstora levande grisar. Efterbörden kommer snart efter den sista grisen och suggan ligger lugnt på sida med spenarna framme och grisarna diar. Grisarna verkar nöjda och runda om magen. Bilden av en perfekt grisning och diande hjälper att hitta de eventuella problemen fortare. Då man går förbi boxen kan man till exempel upptäcka att suggan ligger på spenarna eller att juvret verkar tomt, grisarna hänger vid spenarna eller bråkar om dem, smala grisar, grisar som ligger skilt från de andra eller en kull som ligger i en hög. Producenten kan vara glad när grisarna med sitt utseende berättar att de mår bra. Men om grisen i boxen säger att livet inte är något vidare, att den är hungrig och att det dessutom är kallt? Då ska man stanna upp för att överväga vilka orsakerna är till att grisen mår dåligt och hitta lösningar som förbättrar situationen. Ju fortare man tar itu med åtgärderna, desto bättre chanser har grisen att klara sig och desto bättre lönar sig det extra arbetet. Problem som grisarna har kan vara sporadiska, till exempel ett enskilt diarréfall i en gyltas kull. Då är en tillräcklig åtgärd ofta en lokal korrigering av saken, alltså i det här fallet att man påbörjar den insjuknade kullens behandling snabbt, om vaccineringsrutinerna och förhållandena annars är i skick. Om något problem blir rådande, till exempel att många grisar tynar bort de första dagarna efter grisningen, är det skäl att noggrannare fundera på orsakerna till problemet och förbyggande åtgärder. I utredningen av vad som orsakar problemen hjälper det säkert att iaktta grisarna. När man vet de riktiga orsakerna, kan man bättre rikta åtgärderna rätt för att lösa problemet. Ibland är lösningarna enkla och lätta att förverkliga, som till exempel att ändra utfodring eller skötselrutiner. Om lösningen på problemet skulle kräva till exempel installering av golvvärme för att förbättra boxmiljön, kan det först kännas som en för dyr investering. Då är det bra att ta fram räknemaskinen och räkna de faktiska kostnaderna för investeringen och jämföra dem med den förväntade förbättringen av resultatet och möjligtvis en minskad arbetsåtgång. Besök av rådgivare i svinhuset kan väcka nya tankar och ge andra synvinklar och lösningar. Producenter som utvecklar verksamheten på sin gård rekommenderas ibland att besöka andra svinhus och diskutera med andra producenter. Besök i andra producenterns svinhus, att se grisarna och utbyta åsikter med andra inom branschen samt att aktivt utveckla sina kunskaper, är det bästa sättet för att förebygga gårdsblindhet en yrkessjukdom man lätt råkar ut för. Anna Ollila Svinproducent och veterinär När grisarna masserar juvret stimuleras suggans mjökproduktion. Livskraftiga och tillräckligt stora grisar masserar juvret effektivt och får mer mjölk. Kom också ihåg att se till så att grisarna alltid har tillgång till rent vatten! Bild MH 10 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 11

Figen - Tuomikylä Kvalitativ galtsemin grundförutsättningen för utveckling av djurmaterialet Galtstationer och inseminationsverksamhet har långa traditioner i Finland. Seminering av svin påbörjades i Finland år 1960 och de första galtandelslagen grundades redan år 1919. Försäljningen av de inhemska rasernas galtsemin sköts nuförtiden av Figen Ab, som hör till Snellman-koncernen. Efter insamlingen förs ejakulatet till laboratorium. Alla galtar på Figens galtstation härstammar från finländska avelssvinhus. Alla avelssvingårdar uppfyller Sikavas specialnivå. Dessutom är gårdarna ursprungsgårdar enligt förordning 2/EEO/2007, och till detta hör utöver specialnivåns krav uppföljning av många exotiska svinsjukdomar. En del av galtarna på galtstationen kommer direkt från avelsbesättningar och en del via individtesterna på Längelmäki försöksstation, alla naturligtvis via karantän. På Längelmäki testas bland annat foderutnyttjandegraden, dagstillväxten och ca 20 exteriöregenskaper. Testförhållandena motsvarar förhållandena i ett helt vanligt slaktsvinhus, så testerna visar också hur väl individen klarar sig i normala slaktsvinhusförhållanden. En utförlig provstyckning görs på Snellman i Jakobstad på syskon som hör till samma testgrupp som den utvalda galten. I provstyckningen utreds bl.a. svinens köttighet, köttets ph och färg. På basen av testet och de resultat man samlat in från släktingar via suggkontrollen beräknas nya avelsvärden två gånger i veckan också åt galtaspiranterna på försöksstationen. På stationen finns ca 145 galtar Om galten får bra testpoäng i galtstationens gårdstest, de nyaste avelsvärdena (K-index och H-index) är bra och den inte har alltför många mycket nära släktningar på galtstationen, flyttas galten till galtstationens karantän i Koskenkorva i Ilmajoki. De nya galtarna står i karantän i fyra veckor innan flytten till galtstationen. Under karantänen testas galtarna på sjukdomar Figen Ab:s galtstation ligger i Tuomikylä, Ilmajoki, och har ca 145 galtar. enligt förordning 2/EEO/2007. Om testresultaten är negativa och galten är i skick efter att karantäntiden är över, flyttas den till Tuomikylä galtstation. Då galten flyttas till galtstationen är den 8-9 månader gammal. Efter flytten till galtstationen påbörjas galtens träning för den kommande seminproduktionen. En bra och välskolad galt hoppar raskt på seminbocken och hålls där under hela ejakulationen. På Figens galtstation i Tuomikylä i Ilmajoki finns ca 145 galtar i seminproduktion. Ca 40 % av galtarna är av finsk lantras, 40 % finsk yorkshire och 20 % korsningar av dessa. Ett hopp ger ca 20 25 doser Produktionen av semindoser börjar tidigt på morgonen med uppsamling av semin. Galtens ejakulation är rätt lång och stor till sin volym. Ejakulationen räcker ca 15 minuter och volymen är 300 400 milliliter. Sädesvätskan samlas i ett förvärmt kärl, där man samtidigt filtrerar bort en stor del av den gelaktiga vätskan som bulbourethralkörteln producerat. När galtens sädesuttömning är färdig förs kärlet till laboratoriet via ett fönster mellan djurutrymmena. I laboratoriet vägs ejakulatet och dess täthet bestäms med spektrofotometer. Efter det uppskattas andelen levande spermier, dvs motiliteten, med hjälp av mikroskop. Volymen, tätheten och motaliteten matas in i ett dataprogram, som räknar ut utspädningsförhållandet. Till utspädningen använder Figen en vätska som garanterar spermiernas fruktbarhets- Galtstationens dag börjar tidigt med semininsamling. förmåga upp till sju dagar. Figen ger ändå garanti för bara fem dygn. Därefter tillverkas själva försäljningsdoserna: blanddoserna packas i påsar med påsmaskin och individgaltarnas sädesvätska packas i tuber med tubmaskin. Till sist kyls doserna ner till ca 17 grader, vilket försäkrar spermiernas befruktningsförmåga och sparar på spermiernas energi. Av en galts ejakulat får man beroende på ejakultatets volym och motilitet i medeltal 20 25 försäljningsdugliga semindoser. 65 % av försäljningen är blanddoser Figen garanterar att en semindos väger med förpackningen minst 70 gram, andelen levande spermier är minst 60 % och i en dos finns minst 2,5 miljarder spermier. I praktiken innehåller doserna ändå oftast minst 90 g och 3 miljarder spermier. Av galtstationens seminförsäljning är ungefär 65 % blanddoser. I blanddoserna har man i samma semindos blandat flera galtar av samma typ. Resten av seminförsäljningen är försäljning av enskilda galtar. Figen har fyra olika seminprodukter som är tänkta för produktion av köttgrisar: Lantras-Muskeli-blandning, Yorkshire- Muskeli-blandning, korsnings-muskeliblandning och basblandning. De tre förstnämnda har en högre kvalitet (MP-index 65) och håller samma nivå sinsemellan, men består av olika raser. Basblanddosen är en förmånlig blandprodukt, som inte har samma kvalitetsnivå (MP-index 55). Figen säljer tre olika slags seminprodukter av enskilda galtar: Muskeli-individgaltar, Matriarkka-individgaltar och Kombiindividgaltar, varav de två sistnämnda passar speciellt bra som fäder för rekryteringsgyltor. Smartast beställa på förhand Figen har fem seminsamlingsdagar i veckan (må, ti, ons, to och sö). Vilka galtar som står i tur under olika dagar framgår i seminbeställningstjänsten på Figens hemsida. Listan uppdateras med några veckors mellanrum. Det finns flera sätt att beställa semin. Ca 50 % av beställningarna görs via beställningstjänsten på Figens hemsida, men många beställer ännu doserna per telefon. För beställningar som är gjorda via nätet får man en tre euros rabatt för beställningstyp. Lite över 80 % av seminbeställningarna görs på förhand och resten, knappa 20 % av doserna, beställs först på leveransdagen. På förhand gjorda beställningar är betydligt billigare än beställningar som är gjorda samma dag. Ungefär 65 % av doserna levereras via Matkahuolto, 23 % via kurirtjänsten. Resten av doserna hämtar kunderna själv från galtstationens avhämtningsplats. Man kan bekanta sig med Figens produkter, nätbeställningstjänsten och de olika leveranssätten för semindoserna på Figens hemsida www.figen.fi. Snellmans producenter får vid köp av galtsemin en rabatt som baserar sig på köp av Figens avelstjänster och semindoser. De första rabatterna ges i september och rabattens storlek beror på användningen av avelstjänster och köp av semindoser från Figen under de fyra senaste månaderna. Juha Mäkelä, produktionschef Jussi Peura, verkställande direktör Figen Ab Innan själva doserna färdigställs kontrolleras ejakulatet noggrant med mikroskop. Blanddoser packas i påsar med påsmaskin. Individuella doser packas i tuber med tubmaskin. 12 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 13

Snellman-info Tuffa mängdmål för 2012 Snellman har satt som mål att öka anskaffningen av nöt och gris med totalt 4 milj. kg under år 2012. I synnerhet målsättningen att öka nötanskaffningen med 2 milj. kg blir mycket utmanande. Snellmans behov av nötkött ökar över alla fronter och vi kommer att satsa mycket på vidareutvecklingen av LB-Mjölkgård- och Tjurplusprogrammen. Vår målsättning är att vara den bästa samarbetsparten för utvecklande mjölk- och uppfödningsbesättningar på vårt verksamhetsonmråde. Samarbetet med andelslaget Limousin förväntas bidra med ungefär en fjärdedel av tilläggsbehovet. Inom svinsektorn diskuterar vi för närvarande framtida samarbete med ett stort antal svinproducenter. Villkoret för samarbete med Snellman är en aktiv satsning på svinproduktionens kvalitetsfaktorer i enlighet med Snellmans program Finländsk lantgris från familjegården. Programmet skall också ge en viss garanti för lönsamheten hos uppfödare som uppnår goda resultat. Målsättningen är en behärskad men betydande ökning av svinproduktionsvolymen under åren 2012-2015. Slaktkapaciteten begränsar mängdökningen ännu under hösten. De förnyade slaktlinjerna skall vara klara i slutet av januari 2012. TG Primärproduktionens kontaktuppgifter: LB nöt Vesa Hihnala LB fältchef, 044-796 6345 Matti Kastarinen LB fältrepresentant 0500-263 995 Mårten Lassfolk områdesrepresentant, södra området, 044-796 6545 Pekka Taipale områdesrepresentant, norra området, 0500-265 635 Jarmo Niemelä ombud, södra området 0500-369 597 Anumaija Viitala kalvförmedling 06-786 6397, 044-796 6397 Höstens nya produkter! Inbjudan till Producentdagar Snellman fyller 60 år. Vi firar i arbetets tecken och inbjuder våra producenter till Producentdagar i månadsskiftet september-oktober. Vi erbjuder möjlighet att bekanta sig med Snellmans anläggningar i samband med besök i producentbutiken under tre dagar: * onsdag 28.9 * torsdag 29.9 * tisdag 4.10 Under producentadagarna har vi kaffeservering i kabinett Anna på Granholmen kl. 10 14. Vi bjuder på lunch i matsalen kl. 10.30 12.30. Producentbutiken betjänar normalt hela dagen kl 9 16. Producenterna får under besöket i butiken som gåva ett paket av årets succeprodukt, Kunnon knackkorv. Primärproduktionspersonalen är likaså på plats kl. 10 14 och vi erbjuder möjlighet till att diskutera om aktuella frågor inom köttproduktionen. Vi har också en kort företagspresentation och den som önskar kan göra en guidad rundvandring. Med tanke på matserveringen ber vi om förhandsanmälan minst tre dagar före besöksdagen. Anmälningsblankett finns på Anelma. Följ även med närmare information på Anelma. LB svin Martti Hassila LB fältchef (06) 786 6344, 044-796 6344 Reijo Lintulahti LB svinkonsult, 044-796 6542 Laura Ehlers LB produktionsledare 044-796 6398 Lisa Ahlgren svinprocessplanerare (06) 786 6331 Trafikanter Henry Ahlvik grisförmedling, trafikant 044-796 6555 Christer Sundqvist kalvförmedlingstrafikant, slakttrafikant, 0500-264 570 Peter Björk anskaffningstrafikant, söda området, 0500-263 996 Kari Peltola slaktsvinstrafikant 0400-379 977 Jukka Takanen anskaffningstrafikant, norra området, 040-515 5702 Eero och Antti Sallinen anskaffningstrafikant, kalvförmedling norra området 0400-384 180, 040-554 3621 Timo Hartikainen kalvförmedlingstrafikant, norra området, 0400-379 977 LB kontoret Mona Julin logistikchef, (06) 786 6343 Brita Wiik likvidansvarig, (06) 786 6323 Tomas Gäddnäs primärproduktionens direktör (06) 786 6342, 044-796 6342 Kokkikartanos köttbullar och köttförsbiffar av inhemskt nöt stekmaletkött, kötthalten 80 % och inga tillsatsämnen! Ett nytt, härligt mellanmål Kebabpita av inhemskt nötkött. Den lilla skinkan Pikkukinkku med traditionell smaksättning rökt med äkta alrök. http://anelma.snellman.fi 14 Lantgårdens Bästa info

120865 www.snellman.fi Smaker man minns. ALRÖKT SKINKA God som sådan, som pålägg eller i maträtter TUNNTUNN SKINKA MED VITLÖK Varje skiva är kantad av ett tunt lager delikat äkta vitlök. ALRÖKT SKINKA En skinka med äkta smak. Rökt med alspån från Terjärv. Ingen natriumglutamat. Bara äkta, finländskt kött.