180916 Arbetsplan för Magra förskola Skattkistan Läsåret 2018/2019
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Ett fungerande kvalitetsarbete i förskolan är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister.
Kvalitetssystem för förskolan - Förklaringar Arbetsplan Arbetsplanen utgör stommen i förskolans kvalitetsarbete och utgör grunden för fortsatt planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling som dokumenteras i Pluttra. Verksamhetens arbetsplan ska revideras inför varje verksamhetsår. Arbetsplanen är en grovplanering där er förskolas verksamhetsidé beskrivs övergripande. Arbetsplanen består av två huvuddelar. Del 1 utgör underlag för kategorier i Pluttra där vidare planering av verksamheten beskrivs genom ögonblick och reflektion. Del 2 innehållet områden som särskilt följs upp parallellt med arbetet i Pluttra och som dokumenteras enligt instruktioner för respektive område. Rubriker i del 1 Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande (även gemensamt fokusområde för alla förskolor) Förskola och hemsidan Övergång och samverkan Rubriker i del 2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn i behov av särskilt stöd Pluttra Innehållet under rubrikerna i del 1 överförs och bildar kategorier i Pluttra. Kategorierna utgår från läroplanen som utgör grunden för förskolan arbete. Genomförandet av verksamheten dokumenteras och följs upp med hjälp av ögonblick i Pluttra (enligt mall intern kommentar ) och analyseras därefter i månadsanalysen (enligt mall intern kommentar månadsreflektion).
Årsplanering Varje förskola ska ha en tydlig årsplanering. Denna innehåller struktur för kontinuerlig uppföljning av fokuserade mål och styrande planer samt andra årligen återkommande rutiner och moment. Årsplaneringen kan t.ex. innehålla datum för uppföljning och planering, tillfällen för samverkan barnhälsa, uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling, inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, övergångar, föräldraenkät, fester och traditioner m.m. Nulägesanalys I slutet av varje verksamhetsår sammanställs en nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för fortsatt arbete och belyser vad verksamheten behöver fokusera ytterligare på under kommande verksamhetsår. Nulägesanalysen är en samlad bild av årets kontinuerliga arbete utifrån arbetsplanen och verksamhetsårets processer. Utgångsläget jämförs med nuläget efter årets arbete med stöd av följande underlag: Dokumentation av barns lärande och utveckling i Pluttra. Rundan/Verksamhetsbesök, förskolechefens regelbundna besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Utveckling och lärande, 3. Barns inflytande GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Arbetet med barn i behov av särskilt stöd (Barn- och elevhälsoplan) Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, självskattningsmaterial, bedömningsstöd, ALP-besök.
DEL 1 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016) Varje förskola har också en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete kring normer och värden beskrivs i det vardagliga värdegrundsarbetet. Denna hittar ni på vår hemsida. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Värdegrundsarbete Så här arbetar vi Vi utgår från och arbetar dagligen med avdelningens egna plan mot diskriminering och kränkande behandling. Den revideras varje termin och är på så sätt ett levande dokument. Redan vid inskolningen arbetar vi intensivt för att både barn och föräldrar ska få en trygg och stabil anknytning till personalen och verksamheten. Vi anpassar våra inskolningsmetoder efter de behov som finns hos barnen. Under de större inskolningsperioderna (augusti och januari) har vi en tydlig grundverksamhet vilket innebär att verksamheten fokuserar mest på att lära känna våra rutiner och att lära känna varandra genom socialt samspel i mindre, och större grupper. Vi strävar efter att alla barn ska känna trygghet och visa medkänsla för varandra. Pedagogerna arbetar för att stimulera barnens samspel och hjälper dem att lösa konflikter och reda ut missförstånd. Barnen får även stöd i situationer där de behöver kompromissa och visa respekt mot varandra. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Närvarande pedagoger som barnen kan samtala med och få stöttning av. Lyhörda pedagoger som genom att iaktta, lyssna och läsa av barnens kroppsspråk kan följa händelseförlopp i gruppen. Pedagoger som goda förebilder. Genom att ha en öppen dialog med föräldrarna under hela året får vi respons på hur barnen trivs i verksamheten vilket ger en möjlighet att lyfta frågor och diskutera uppkomna situationer. Utvecklingssamtal och föräldramöten ger också möjlighet att reflektera över frågor som rör normer och värden. Vi strävar åt en trygg och tillåtande barngrupp och verksamhet utan kränkande behandlingar. Därför handlar arbetet i vår barngrupp om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten genom Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet utgår från förskolans uppdrag att
arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Vi använder Pluttra som vårt dokumentationsverktyg så långt som det är möjligt och försöker att följa upp och reflektera kring vår verksamhet en gång i månad och planen mot diskriminering och kränkande behandling återkopplar vi till regelbundet. Resultatet från GR -enkäten presenteras på föräldramöte och vi arbetar vidare med de områden vi är svaga på i vårt dagliga arbete och lyfter problemområden på vår avdelningsplanering. Vår förskolechef kommer ut på verksamhetsbesök för att se hur vi bedriver vår verksamhet. Vi får feedback från henne kring hur vi arbetar med normer och värden. Vår specialpedagog kommer på verksamhetsbesök under året och finns med på någon/några av avdelningens planeringar under året för att förstärka vårt arbetssätt med barngruppen. 2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Utökad pedagogisk dokumentation i Pluttra, framförallt reflektioner. Så här arbetar vi Vi utgår från läroplanen, har en miljö som är trygg men också utmanande. Verksamheten erbjuder en plats som är trygg där man lär sig att ta eget ansvar. Det är även en plats där vi lär tillsammans och individuellt på olika sätt och i varierande tempo. Barnens egna förutsättningar, intressen och potentialer sätts i främsta rummet. Genom observationer och dagliga dialoger följer vi barnen och deras intressen och dokumenterar det i Pluttra. Under våra temasamlingar följer vi
barnens intresse och spinner vidare på detta vilket leder till vidare lärprocesser och barnens inflytande. Vi försöker att synliggöra dokumentationen för barnen ska kunna bli medvetna om sitt lärande, kunna återberätta och tillsammans med pedagoger diskutera kring hur man kan gå vidare i lärprocessen. Vi vill presentera nya material för barnen som kan ge inspiration för fantasi och lust att lära. Enligt Vygotskij måste lärarens utmaningar till barnen vara lite mer avancerade än vad barnen själva kan klara av för att det ska bli en utmaning. När barnet klarar denna aktivitet på egen hand har barnet nått nästa utvecklingszon. Utvecklingspedagogiken bygger på barns intresse för lärande dvs. lust att lära. Alla barn har olika förutsättningar och önskemål, detta är viktigt för oss. Vi strävar efter en god lärandemiljö som är inspirerande och utmanande för alla barn oavsett ålder, mognadsnivå och behov. När vi arbetar med teman är barnens intressen i fokus, vi är noga med att det är barnens intressen som ska få plats och synas i vår verksamhet. Vi håller läroplanen levande under dagen och i och med Pluttra har läroplansmålen blivit mer levande, lättillgängliga och lätta att koppla ihop med vardagen. Vi kommer även att arbeta med vårt Grön flagg projekt tillsammans med skolan. Där har barnen bestämt att vi komma att jobba med temat Djur och natur. Under temat komma barnen lär sig mycket om skogen och dess olika möjligheter som naturupplevelser. Barnen kommer lära sig om djur och insekter både på land, vid våtmarker och i vatten, om näringskedjor, biologisk mångfald och respekt för djurens välmående.vi upptäcker tillsammans med barnen vad som är nedbrytbart eller ej i vår natur. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen I första hand krävs det lyhörda pedagoger i alla dagliga situationer och observationer. Då har vi möjlighet att komma underfund med vad barnen har lärt sig och att upptäcka de svårigheter som fortfarande existerar och vad vi därför behöver arbeta mer med. Till vår hjälp använder vi Barnkonferensens kartläggning om barnens utveckling. Det här gör vi ihop med förskolechef och specialpedagog en gång per termin. Detta ligger till grund för pedagogernas utvärderingar av verksamheten och det följs upp vid planeringar och används som underlag inför utvecklingssamtalen. Vi jobbar för att skapa rutiner, följa vår årsplan där vi dokumenterar både
gruppens utveckling men även det enskilda barnets utveckling. Detta kan vi göra t.ex. genom reflektionstid i par eller hela arbetslaget. Vi använder Pluttra som vårt dokumentationsverktyg så långt som det är möjligt och försöker att följa upp och reflektera kring vår verksamhet en gång i månad. På våra utvecklingssamtal som vi har under våren ger vi föräldrarna en inblick i barnets utveckling och lärande. Vi för även dagliga samtal med föräldrarna för att stötta barnen i deras utveckling. Resultatet från GR -enkäten presenteras på föräldramöte och vi arbetar vidare med de områden vi är svaga på i vårt dagliga arbete och lyfter problemområden på vår avdelningsplanering. Vår förskolechef kommer ut på verksamhetsbesök för att se hur vi bedriver vår verksamhet. Vi får feedback från henne kring hur vi arbetar med barns utveckling och lärande. 2.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Fortsatt arbete med barnens inflytande. Så här arbetar vi Vi fortsätter arbete kring barns inflytande som har varit kommunens kompetensutvecklingsområde under läsåret 17/18. Att arbeta med barns inflytande innebär att göra tankevändor kring det förgivettagna, att ifrågasätta och vara nyfiken på sin egen verksamhet ur många olika perspektiv. All vår verksamhet utgår ifrån varje barns förmåga och intresse så som läroplanen beskriver det. Vi presenterar ett varierat material där barnen själva kan välja aktiviteter efter intresse. Vi utgår även från Alingsås kommuns vision Lust att lära för att barns delaktighet I lärandeprocessen ska få möjlighet att stå i fokus. Vi använder oss av det pedagogiska dokumentationsverktyget PLUTTRA för att dokumentera barnens lärande. Exempel på ansvar och inflytande:
-Vi arbetar med kompismaterialet som talar om värdegrunden, att lyssna på varandra, vänta på sin tur, samarbeta, visa respekt etc. - Vid födelsedagar deltar barnet i sitt eget firande genom att själva välja en födelsedagsaktivitet. - Vi ger barnen större ansvar vid matsituationerna. - Vid samlingar och andra aktiviteter tar vi vara på barnens intressen och de får ha inflytande över innehållet. - Barnen ska utveckla förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Genom samtal i personalgruppen vid vår reflektionstid, dialoger med barnen, lyhörda och närvarande pedagoger. Även genom observationer i vardagen, samtal med föräldrar etc. Vi använder Pluttra som vårt dokumentationsverktyg så långt som det är möjligt och försöker att följa upp och reflektera kring vår verksamhet en gång i månad. På våra utvecklingssamtal som vi har under våren ger vi föräldrarna en inblick i barnets inflytande. Resultatet från GR -enkäten presenteras på föräldramöte och vi arbetar vidare med de områden vi är svaga på i vårt dagliga arbete och lyfter problemområden på vår avdelningsplanering. Vår förskolechef kommer ut på verksamhetsbesök för att se hur vi bedriver vår verksamhet. Vi får feedback från henne kring hur vi arbetar med barns inflytande. 2.4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19:
Så här arbetar vi På förskolan sker samverkan med föräldrarna via informationsbrev, inskolning, lämning och hämtning, utvecklings- och uppföljningssamtal, föräldramöte, luciafirande, sommarfest samt PLUTTRA förskolans digitala verktyg som vi även använder som medel för information till föräldrarna. Vid inskolning startar vi med ett inskolningssamtal med föräldrarna, lägger upp ett schema för inskolningen med längre och längre dagar. Under våren har vi utvecklingssamtal. Vi skickar ut förberedande frågor till föräldrarna och använder oss av Pluttra för att visa dokumentation kring barnets utveckling. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Vi kvalitetssäkrar processen genom våra gemensamma planeringskvällar. Vi erbjuder uppföljningssamtal efter inskolningar men oftast sker den informationen i dagliga samtal med föräldrarna. Det är även viktigt med återkoppling till föräldrarna på föräldramöten. Vi använder Pluttra som vårt dokumentationsverktyg så långt det är möjligt och försöker att följa upp och reflektera kring vår verksamhet en gång i månad. Det som kommer upp på utvecklingssamtalen och föräldramötet tar vi tillbaka till våra gemensamma planeringar. Resultatet från GR -enkäten presenteras på föräldramöte och diskussion förs. 2.5 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19:
Så här arbetar vi På förskolan sker samverkan med föräldrarna via informationsbrev, inskolning, lämning och hämtning, utvecklings- och uppföljningssamtal, föräldramöte, luciafirande, sommarfest samt PLUTTRA förskolans digitala verktyg. Vi samverkar med både fritidshem och skola. Öppningar och stängningar och även verksamhet vid lov sker i samverkan med fritids. Med skolan samverkar vi vid luciafirande samt en aktivitetskväll med föräldrar och barn. Då vi är en liten enhet sker mycket samverkan på våra utevistelser. Detta ser vi som något mycket positivt. Vi samarbetar dagligen med fritids vid öppning och stängning och en av deras pedagoger är förskoleklasslärare så barnen på Magra förskola lär automatiskt känna denna pedagog. På våren har vi överskolningssamtal med denna pedagog och föräldrar till barnen som ska börja förskoleklass. Vi har överskolningskonferens med specialpedagog, förskollärare, rektor, förskolechef, förskoleklasspersonal och fritidspersonal för överlämning av information kring de barnen som skall börja förskoleklass. Vi följer till viss del Bjärkes lokala handlingsplan övergång fsk - fsk klass fritidshem dock inte allt då vi är en liten enhet. Så här kvalitetssäkrar och följer vi upp processen Vi kvalitetssäkrar processen genom våra gemensamma planeringskvällar där vi samtalar kring barnen och kommer överens om vilken information som ska gå vidare till förskoleklassen för barnets bästa tillsammans med specialpedagog om denna är inkopplad. Vi har även ett avslutande utvecklingssamtal med föräldrar och ber om medgivande att information kring deras barn förs vidare till förskoleklassen. Bjärkes lokala handlingsplan övergång fsk - fsk klass fritidshem utvärderas en gång per år. DEL 2 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan Så här arbetar vi Vårt förhållningssätt gentemot varje barn har stor betydelse. Varje barn får utmaningar där de får möjligheter att lyckas. Specialpedagogiskt stöd vid behov.
Vi observerar barnen i verksamheten för att se varje barns intresse och utvecklingsnivå. Utifrån detta lägger vi upp vår verksamhet så att det ska passa alla barn i barngruppen. Vi anpassar verksamheten ut efter varje barns förutsättningar. Detta kan innebära att vi delar upp barngruppen i olika gruppkonstellationer. Vi erbjuder aktiviteter efter mognadsgrad och intresse. Vi bygger vår verksamhet på den sociokulturella teorin med att lägga ribban strax över barnets utvecklingsstadie för att skapa intresse och motivation till att lära nytt. Vi upprättar handlingsplaner tillsammans med specialpedagog för de barn som behöver detta och dessa följs upp kontinuerligt under läsåret och de stödinsatser som behövs ses över. Vi har en barnkonferens med förskolechef och specialpedagog en gång per termin och utvecklingssamtal med föräldrarna. Så här kvalitetssäkrar vi processen Upprättade handlingsplaner gås igenom gemensamt på våra gemensamma planeringskvällar så vi alla är delaktiga i hur vi arbetar kring barn som behöver extra stöd. Handlingsplanerna ses över några gånger under läsåret för att stödinsatserna som görs ska vara aktuella. Vi för daglig dialog med föräldrar och samtalar med specialpedagog kring hur vi kan vidareutveckla vår verksamhet för att anpassa den till de barn som behöver extra stöd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Enligt skollag och diskrimineringslag ska det på varje förskola finnas en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete ska finnas beskrivna. Varje förskola ska årligen, undersöka analysera, åtgärda och följa upp detta arbete. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Planen ska vara en naturlig del i läroplanens beskrivning kring normer och värden. Planen ska finnas tillgänglig på hemsidan. Prioriterat utvecklingsmål 18/19:
Så här arbetar vi Vårt mål på Förskolan Skattkistan är att vi ska sträva efter att varje barn ska visa medkänsla och respekt för varandra och att de ska känna sig trygga på förskolan. Vi strävar även efter att möta varje barn utifrån barnets intresse och förmåga. Vi börjar alltid upp med höstterminen genom att börja arbeta med värdegrunden och använder oss av kompisböckerna som vi läser tillsammans med barnen. Vi har samarbetsövningar, gemensamma skapande och rörelse aktiviteter. Vi uppmuntra barnen att lösa konflikter på ett konstruktiv sätt tex att visa med handen och säger STOPP. Vi samtalar med barnen om att vara kompisar och hur man kan leka i olika gruppkonstellationer. Vi observerar barngruppen för att se vilka aspekter i värdegrunden vi behöver lägga mest fokus på. All verksamhet dokumenteras i Pluttra där vi följer upp och reflekterar kring vår verksamhet. Vi arbetar för att vara lyhörda och närvarande pedagoger. Inomhus försöker vi vara en närvarande pedagog i varje rum för att förebygga risk för diskriminering eller kränkande behandling. Ute på gården sprider vi ut oss för att ha en överblick över vad som sker utomhus. Vi har en trygghetsvandring tillsammans med barnen för att se om det finns någon plats på förskolan där de inte känner sig trygga för att var särskilt uppmärksamma på hur vi kan arbeta vidare kring dessa områden. Inträffar någon händelse skriver vi en incidentrapportering samma dag om möjligt. Så här kvalitetssäkrar vi processen Vi dokumenterar i Pluttra och följer upp vår verksamhet. Vi läser och håller diskriminering och - kränkande behandlingsplanen levande under läsåret på våra gemensamma planeringar.
Hur vi integrerar läroplansmålen med varandra: