Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Relevanta dokument
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Syfte- att bidra till miljömålen

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Kväveläckage från jordbruket

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Föreslagna förändringar i Axel 2

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Rådgivning för lantbruk och miljö

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Ekonomi i miljöåtgärder

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Rådgivning för lantbruk och miljö

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Tvärvillkor växtnäring

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Så här fortsätter Greppa Näringen

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Enligt sändlista Handläggare

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Uppföljning av åtgärder

Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson

Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd

Ekonomi i miljöåtgärder

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Renare marks vårmöte 2010

Föreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016

Konsekvensutredning Dnr /14. Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Ansökan om dispens från SFS 1998:915 miljöhänsyn i jordbruket (gödselspridning etc.)

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra Rune Hallgren LRF

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Känsliga områden enligt nitratdirektivet

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Instruktion finansieringsuppgiften

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Växtnäringsläckage i olika odlingssystem

Från vattendragsgrupp till åtgärdsplan mot övergödning

Va#enförvaltningen: e" vässat verktyg för a" förvalta våra va"en! Mats Wallin Norra Östersjöns va"endistrikt

Vägledning. för bedömning av tvärvillkorsöverträdelser lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark

Vattenförvaltingen samråd

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Introduktionskurs i Greppa Näringen

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket

g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5

Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Transkript:

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet SVEAförsökens växtodlingskonferens Brunnby 2010.01.12 Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara

Vad händer på vattenområdet? EU:s vattendirektiv Östersjöplanen (BSAP) Nitratdirektivet

Vattendirektivet Syfte God vattenstatus år 2015 Tidsfrist 2021 och 2027 Metod Kartläggning/analys Fastställa mål Upprätta åtgärdsprogram

God ekologisk status Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig

Vattendirektivet - åtgärder Fånggrödor/vårbearbetning Våtmarker Skyddszoner Sedimentationsdammar

Vattendirektivet, åtg-program Ursprunglig version: Syftet med åtgärdsprogrammet är att se till att de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattendistriktets vattenförekomster uppfylls senast 22 dec 2015, eller vid senare tidpunkt som Vattenmyndigheten har beslutat. Beslutad version: Syftet med åtgärdsprogrammet är att uppnå de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattendistriktets vattenförekomster uppfylls senast 22 dec 2015, eller vid senare tidpunkt som Vattenmyndigheten har beslutat.

Vattendirektivet, föreskrift Ursprunglig version: Jordbruksverket behöver. fastställa en föreskrift med syfte att minska läckaget från åkermark, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerat att inte uppnå god kemisk eller ekologisk status, och då särskilt beakta ändamålsenliga skyddszoner och rening av dräneringsvatten. Beslutad version: Jordbruksverket behöver.. ta fram underlag för och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerat att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.

Östersjöplanen (BSAP) Politisk överenskommelse nov 2007 Minska växtnäringsbelastningen på Östersjön Olika länder olika reduktionsbeting God ekologisk status år 2021 Nationella genomförandeplaner år 2010 Övergödningsåtgärderna genomförda år 2016

Östersjöns avrinningsområde Egentliga Östersjön Kattegatt Bottenhavet Bottenviken Finska viken Rigabukten Danska sundet

Reduktionsbehov för olika vattenområden Vattenområde Fosfor (ton) Kväve (ton) Bottenviken 0 0 Bottenhavet 0 0 Finska viken 2000 6000 Östersjön 12500 94000 Rigabukten 750 0 Öresund 0 15000 Kattegatt 0 20000 Totalt 15250 135000

Beting för olika länder Land Fosfor (ton) Kväve (ton) Danmark 16 17210 Estland 220 900 Finland 150 1200 Tyskland 240 5620 Lettland 300 2560 Litauen 880 11750 Polen 8760 62400 Ryssland 2500 6970 Sverige 290 20780 Gemensamt 1660 3780

Sveriges reduktionsbehov till olika vattenområden Vattenområde Fosfor (ton) Kväve (ton) Östersjön 260 7300 Öresund 0 900 Kattegatt 0 9100 Summa 260 17300 Reduktionsbehovet är omräknat med hänsyn till minskad belastning under perioden 2000-2006

Östersjöplanen-åtgärder Rådgivning Miljöersättningar Föreskrifter

Östersjöplans-åtgärder, rådgivning Utökad satsning på Greppa Näringen Bättre anpassning av kvävegivan Reducerad jordbearbetning

Östersjöplans-åtgärder, miljöersättningar Mer fånggröda/vårbearbetning Mer våtmark Mer skyddszon Skyddszoner på erosionsbenägen mark Reglerbar dränering Fosfordammar Biogas (investeringsstöd)

Fånggröda & vårbearbetning Stödområde 4b, 5c, 5 m & 9 5a & 5b i H-, I-, K-, M-, N- & O-län Ersättningsnivå Fånggröda 900 kr/ha Vårbearbetning 500 kr/ha Kombination 1500 kr/ha

Våtmark Full kostnadstäckning möjlig Projektering kan bekostas även om ansökan om våtmarksinvestering inte beviljas Ökad skötselersättning

Skyddszoner mm Höjd ersättning 3000 kr/ha Skyddszoner inne i fält 4000 kr/ha Fosfordammar högst 300000 kr/ha

Östersjöplans-åtgärder föreskriftsändringar Förlängt spridningsförbud för stallgödsel Minskad stallgödselspridning före höstsådd Skyddsavstånd vid gödselspridning intill vattendrag

Östersjöplanenpotentiella åtgärder Ännu mer fånggröda/vårbearbetning Ännu mer skyddszoner All flytgödsel utnyttjas för biogasproduktion Ännu mer våtmark Minskad intensitet vid kvävegödsling Effektivare miljötillsyn inom jordbruket

Östersjöplanen - effekter på havet Effekt, ton N Åtgärd Kattegatt Öresund Eg Östersjön Summa Greppa Näringen 200 70 155 425 Fånggrödor, vårbearb 25 350 375 Reglerad dränering 8 4 10 22 Reducerad jordbearbetn 125 50 75 250 Skyddsavstånd 6 6 8 20 Spridningsregler 60 25 110 195 Platsanpassad gödsling 150 50 100 300 Rötrest fr stallgödsel 30 15 75 120 Våtmarker forfordammar 150 75 200 425 Summa 754 295 1083 2132

Östersjöplanen potentiella åtgärder Effekt, ton N Potentiell åtgärd Kattegatt Öresund Eg Östersjön Summa Fånggrödor 900 225 1000 2125 Relerbar dränering 72 36 90 198 All stallgödsel till biogas 100 75 130 305 Ytterligare 6000 ha våtmark 600 325 275 1200 Underoptimala N-givor 800 300 800 1900 Summa 2472 961 2295 5728 Föreslagna åtgärder 754 295 1083 2132 Summa förslag+ potential 3226 1256 3378 7860

Östersjöplanen- fosfor Effekt, ton P Åtgärder fosfor Kattegatt Öresund Eg Östersjön Summa Greppa Näringen 2 2 3 7 Skyddsavst gödselspridn 0,5 0,5 0,5 1,5 Skyddszoner 1,5 5 6,5 Våtmarker 0-8 0-3 0-10 0-21 Fosfordammar 2 2 8 12 Potentiella åtgärder Mer skyddszoner 3 0,5 4,5 8 Mer våtmark 0-15 0-10 0-40 0-65 Summa 7,5-30 6,5-20 21-71 35-121

Regeländringar 170 kg N/ha i stallgödsel Max 60 kg N/ha inför höstsådd Stallgödselavtal behövs inte anteckningar räcker Beräkningsmall för gödselgiva Spridningsförbud november-februari Ingen spridning av flytgödsel på hösten inför vårsådd Spridningsfri kantzon 2 m intill vattendrag Spridningsförbud på frusen vall efter 28 febr

Anpassad gödsling Riktgiva enligt rekommendationstabell... Gör avdrag för: Stallgödselns långtidseffekt -... Stallgödsel till årets gröda -... Förfrukt -... Årets planerade behov av mineralgödselkväve =...

Flytgödsel i känsligt område 1 november-28 februari Totalstopp dec jan nov feb okt mars sep april 1 augusti-31 oktober Endast växande gröda eller före höstsådd aug juli juni maj 1 mars - 31 juli Spridning tillåten om ej översvämmat, vattenmättat, snötäckt eller frusen mark.

Fastgödsel i känsligt område 1-30 november Nedbrukning inom 12 h. dec jan 1 december - 28 februari totalstopp 10-31 oktober växande gröda eller höstsådd alt. Nedbrukning inom 12 h nov okt okt feb mars sep april 1 augusti- 9 oktober endast växande gröda eller höstsådd aug juli juni maj 1 mars - 31 juli allmän hänsyn

Ej känsligt område 1 december - 28 februari Nedbrukning inom 12 h dec jan nov feb okt mars sep april aug maj 1 mars - 30 november Allmän hänsyn juli juni

Sammanfattning Vattendirektivet - en ny utmaning, som berör hela samhället Östersjöplanen ställer höga krav på utsläppsreduktion Vissa skärpningar i Jordbruksverkets föreskrifter p g a EU-kommissionen Jordbruksverket förordar rådgivning (Greppa Näringen) och miljöersättningar som styrmedel. I vissa fall behövs också regler Det finns mer kväve i stallgödseln