Mellan aktionsnivå och (meta)teoretisk nivå. inför val och motivering av undervisningsupplägg

Relevanta dokument
Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016

Vi ska in i det okända. Leder vidare till nya spår. Poststrukturellt informerat upplägg

Undervisning i förskola - tidigare forskning

Variationsteori Adaptive expertise. Föreläsning för LKK40A Göran Brante

undervisning i förskolan Att ha flera strängar på sin lyra En sammanfattning av Ifous FoU-program och rapport 2019:1

A-C LINDGREN. IPKL Vetenskaplig grund för det systematiska kvalitetsarbetet Samverkansdag

Våga utmana. och leda. Pragmatiskt upplägg ht Pragmatiskt informerat undervisningsupplägg. Samvärdering. Genomförande - undervisning

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UNDERVISNING, LÄRANDE OCH LEDARSKAP

Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Undervisning i förskolan

Relationellt lärarskap - att möta unika barn i matematikundervisningen. Mätningens tidevarv. Det levda livet i klassrummet!

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Flerstämmig didaktisk modellering i förskolan. Ann-Christine Vallberg Roth, Ylva Holmberg, Camilla Löf, Linda Palla & Catrin Stensson

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Tema: Didaktiska undersökningar

Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Lärande och inkludering. Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs Universitet

Kvalitativa metoder II

Undervisning är mycket på tapeten

Learning study elevers lärande i fokus

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

HÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG

Barnens intresse är lärandets motor

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

UTVECKLINGSPLAN VÄSTERLANDA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Helena Bergenson Datum: Version: 1.0

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN. Narinder Dhindsa Anne-Catrine Kindlund Camilla Mäkinen Bente Tuff

Lärares undervisning i SO på svenskt mellanstadium ämnet samhällskunskap

Att stödja och stimulera lärande i förskolan

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan. Lise-Lotte Bjervås

LAU110 Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process: ur den lärandes perspektiv, 15 högskolepoäng.

Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete

Förskollärares syn på ämnet matematik i förskolan

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Learning Study som skolutvecklingsmodell

Riktlinje - Roller och ansvar

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Det lekande lärande barnet : i en utvecklingspedagogisk teori PDF ladda ner

Intoduktionskursen 2015 Träff 7 Workshop. Välkomna!

Målriktning i förskolan

Undervisning för hållbar utveckling

Learning Study. Skollagen. Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund?

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Lärandet och mångsidig kompetens

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar

Roller i förskolans utbildning och undervisning - ett stödmaterial

Vad kännetecknar matematikundervisning i förskola?

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Learning study elevers lärande i fokus

Variation en nyckel till lärande?

I mötet med fysik. En posthumanistisk studie om barns oförutsedda möten med fysik. Johan Häger

Vetenskapsteori Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Utbildningens brännpunkt i förskoleklass och fritidshem

Hur kan vi stötta och utmana barns lärande i en samtida digital lärmiljö?

Förskollärares syn på didaktiskt arbete i barngrupper med kulturell mångfald

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

NEJ MEN ASSÅ, DET ÄR JU BARA SÅ VIKTIGT EN STUDIE OM NÅGRA FÖRSKOLLÄRARES REFLEKTIONER KRING DOKUMENTATION OCH KVALITETSARBETE I FÖRSKOLAN

Del 1 Det lärande barnet och kunskapandet i dåtid, nutid och framtid

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

information - kunskap - vetenskap - etik

Lärdomar om lärarforskarsamarbete. från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik.

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

1) Introduktion. Jonas Aspelin

Välkommen till Lärardagen 29 oktober 2018

Läroplanen som verktyg

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Learning study ett utvecklingsprojekt

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt

BFL - Bedömning för lärande istället för av lärande

Från utvärdering till utveckling ett projekt om att leda utvecklingsprocesser i förskolan med fokus på naturvetenskap Tylösand

Ingela Elfström. Malmö

Syftet med vår studie

MED RÄTT ATT UNDERVISAS En studie med fokus på den språkliga och fonologiska medvetenheten i förskolan

UNDERVISNING. - En studie om förskollärares uppfattningar kring undervisning ELIN LARSON EMMA JANSSON

FÖRSKOLEDIDAKTISKA RUM

LÄRANDE SAMSPEL I SAGANS VÄRLD. Marie Eriksson Förskolans yngsta barn 2018

Underlag för självvärdering

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vad är det som gör skillnad?

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

FÖR-skolan lägger grunden

Transkript:

Mellan aktionsnivå och (meta)teoretisk nivå inför val och motivering av undervisningsupplägg

Didaktiska nivåer Praktiknära aktionsnivå inkluderat koppling till styrdokument Teoretisk nivå Metateoretisk nivå (jfr Kansanen, P. (1993). On outline for a model of teachers pedagogical thinking.)

Teori-informerade undervisningsupplägg det finns faktiskt ingen teori som kan innesluta den totala undervisningssituationen (Arfwedson, 1998, s. 131). Arfwedson, G. (1998). Undervisningens teorier och praktiker: Didactica 6.

Teori-informerade undervisningsupplägg Upplägg ht 2017 Didaktiskt informerat Samplanering UppföljningSamvärdering Variationsteoretiskt informerat Vi är med mitt i forskningen Kommunernas teoriinformerade val av undervisningsupplägg 2018 Kommunikation av värden Lek-MåltiderHållbarhet Genomförande - undervisning Poststrukturellt informerat Pragmatiskt informerat Utvecklingspedagogiskt perspektiv vt 2018

Spår av teori och metateori vid projektstart januari/februari 2016 Förskoledidaktik ligger till grund för att blandas med ämnesdidaktik som vi sedan implementerar tillsammans i barngruppen. Didaktiskt förhållningssätt Att man jobbar med variationsteorin och har kunskap i de olika ämnena / /jag som lärare har en kunskap om det sociokulturella lärandet/ / Undervisning kan även ske genom gemensamma upplevelser och learning by doing. / /att jag utgår från John Deweys tankar/ / Metateoretiska spår Synliggöra och bekräfta det som barnet undersöker som ljudfenomen ett fenomenografiskt och fenomenologiskt undersökande av ljud och rytm. Undervisning i förskolan kan kännetecknas som att jag som lärare har en kunskap om / /lärandet i en postkonstruktionistisk miljö/kultur/ / Däremot tror jag inte att vi ska vara rädda för att ge barn fakta. Barn gillar fakta, det tycker jag är tydligt. Vi behöver inte alltid besvara barns frågor med motfrågor, ibland går den tanken för långt menar jag. Vallberg Roth (red.), Holmberg, Palla, Stensson, Tallberg Broman (2018). Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivning år 2016. Malmö: Malmö universitet. Scandinavian Journal of Educational Research

Se ss. 29-41 & bilaga 1 i referensmaterialet (Meta)teori flerstämmig Didaktik Socialkonstruktionism t.ex. associerad med fenomenologi och fenomenografi Variationsteori lärandeobjekt, intentionellt lärande Pragmatiskt perspektiv värden i fokus, reflektivt lärande Utvecklingspedagogiskt perspektiv lärandets objekt, tema, lek och lärande är oskiljbara Tolkningar, förståelse, urskiljning, variation, meningsskapande, erfarande, färdigheter situerad kunskap Frågor med många svar Vad är vatten vad är inte vatten? Vad används vatten till? Vad betyder vatten för dig? Inget rätt eller fel inte ett rätt svar Medelsäkra bedömningar Relativistisk-relationell grund vad som finns/varat (ontologi) och vad vi vet (epistemologi) är sammanflätat Kunskap ses som konstruktion för sin tid och kultur inte som sann representation av verkligheten Kunskap är situerad och skapas i relationer mellan individ och omvärld språket är med och formar vårt meningsskapande i världen Antropocentrisk människan är i centrum i teorierna Postkonstruktionism Poststrukturell ingång rhizomatiskt lärande, transdisciplinärt innehåll samkonstituerade subjekt Kunskapande processer och tillblivelser i fokus öppnar för oförutbestämd potential i utforskandeprojektens händelser Frågor som ännu inte har svar Hur färdas vi på vatten i framtiden? Hur kan vatten renas i framtiden? Inget rätt eller fel oviss framtid Icke-säkra bedömningar Relativistisk-relationell grund sammanflätad sociomateriell relation mellan det mäniskligt materiella och det icke-mänskligt materiella Icke-antropocentrisk och utplattad relation människan är decentrerad och naturen har ett egenvärde oavsett dess betydelse och värde för oss människor människan intar inte någon hierarkiskt högre position Realism Återhållsam realism inbegriper oföränderlighet, sådant som existerat sedan begynnelsen t.ex. vatten är inte en social konstruktion Fakta/realiteter i förgrunden det existerar en realitet som inte kan korrigeras med tankekraft Faktabaserad undervisning fördefinierad, etablerad kunskap i fokus. Lärare undervisar relevant fakta Frågor med svar Blir jag våt om jag stoppar handen i vatten? Går solen ner i vattnet? Sanningsanspråk Säkra bedömningar Åtskillnad mellan vad som finns (ontologi) och vad vi vet (epistemologi) skillnad mellan inre värld innanför begrepps-schemana och yttre värld utanför begreppsschemana Existerar en realitet kan genom tankekraft inte undvika att bli våt när jag stoppar handen i vatten

Variationsteori Pragmatiskt perspektiv Utvecklingspedagogiskt perspektiv Intentionellt lärande Reflektivt lärande Situerat lärande Socialkonstruktionistisk grund Exempel: Frågor med många svar Vad är vatten vad är inte vatten? Vad är ett mönster? Vad är rättvist? Inte ett rätt svar Många medelsäkra bedömningar Relativistisk grund vad som finns (ontologi) och vad vi vet om vad som finns (epistemologi) är sammanflätat Antropocentrisk

Poststrukturell ingång, sociomateriella relationer Rhizomatiskt lärande Kunskapande processer och tillblivelser i fokus öppnar för oförutbestämd potential i utforskande-projektens händelser Exempel: Frågor som ännu inte har svar Hur färdas vi på vatten i framtiden? Hur kan vi skapa i transdisciplinär samhandling? Inget rätt eller fel oviss framtid Icke-säkra bedömningar Relativistisk grund sammanflätad onto-epistemologi Postkonstruktionistisk grund We should not try to judge what emerges before it has taken place or specify what should arrive before it arrives. We should let it arrive first, and then engage in judgement so as not to foreclose the possibilities of anything worthwhile to emerge that could not have been foreseen. (Osberg & Biesta, 2010, p. 603) Icke-antropocentrisk

Återhållsam realism Realistisk grund Fakta/realiteter i förgrunden Faktabaserad undervisning fördefinierad, etablerad kunskap i fokus Exempel: Frågor med svar Blir jag våt om jag stoppar handen i vatten? Sitter magsäcken i benen? Sanningsanspråk Relativt säkra bedömningar Åtskillnad mellan vad som finns (ontologi) och vad vi vet (epistemologi) Existerar en realitet som inte kan korrigeras med tankekraft

(Meta)teori flerstämmig Didaktik Stöd för kritisk reflektion professionellt omdöme bruk av handlingsutrymme Val av teori-informerade upplägg varför?/motivering Socialkonstruktionism t.ex. associerad med fenomenologi & fenomenografi Variationsteoretisk Pragmatisk Utvecklingspedagogisk Intentionell Reflektiv Situerad Frågor med många svar Inte ett rätt svar Många medelsäkra bedömningar Antropocentrisk Postkonstruktionism Poststrukturell Rhizomatisk Frågor som ännu inte har svar Inget rätt eller fel oviss framtid Icke-säkra bedömningar Ickeantropocentrisk Realism Realism Fakta Frågor med svar Sanningsanspråk Relativt säkra bedömningar Åtskillnad Existerar en realitet som inte kan korrigeras med tankekraft Mellan relativistiska och realistiska grunder Mål-kunskaper-värden Intentionellt lärande Reflektivt lärande Situerat lärande Rhizomatiskt lärande, icke-linjärt kunskapande Etablerad kunskap Fakta Unika barn-barngruppers Intressen, behov, kunnande/förmågor Händelser, erfarenheter Andra motiveringar.

Stödredskap

Etik Samtycke Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Dataskyddsförordningen: General Data Protection Regulation, 25 maj 2018

Flerstämmig undervisning och sambedömning i förskola Ann-Christine Vallberg Roth 2018-03-16