Undervisning i förskolan

Transkript

1 Undervisning i förskolan Ett pågående aktionsforskningsprojekt Presentation, Handleda vidare, Maria Olsson moo@du.se & Elisabeth Lindgren Eneflo elisabet.lindgren.eneflo@falun.se

2 Upplägg Bakgrund Tidigare forskning Forskningsprojektets design och genomförande Preliminära resultat

3 Hur det hela tog sin början 2015 ett uppdrag från en förskolechef om att leda ett utvecklingsarbete om undervisningsbegreppet i förskolan. Den nya skollagen träder i kraft den 1 juli 2011 (SFS, 2010:800). Förskolan blir en egen skolform och därmed det första steget i vårt lands samlade utbildningssystem. Förskolan omfattas av begreppen undervisning och utbildning.

4 Från utvecklingsarbete till forskningsprojekt Samverkan mellan kommunen och högskolan Undervisning i förskolan Kommun Högskola

5 Forskningsprojektet startar Undervisning i förskolan Hösten 2017 Våren 2019

6 Skollagen sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (SFS 2010:800/SFS 2018:1158, 3 ) Reviderad läroplan syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. / / omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet (Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2018) Undervisning associeras till förmedling och rymmer inte den rörlighet och variation som de små barnen behöver (SOU 1985:22, s. 189).

7 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800/SFS 2018:1158) Grund vetenskap och berövad erfarenhet (Nilholm, 2017)

8 Medveten undervisning bedrivs inte på många förskolor (Skolinspektionen, 2016) Professionens röster blir inte hörda (Helenius, 2017) Relationen mellan granskare och den granskade har stor betydelse för utvecklingsarbetet (SOU 2018:48)

9 Tidigare forskning - å ena sidan och å andra sidan Ett kontroversiellt begrepp Ska vi bli skola? Omsorg och lek kan gå förlorad Hur mycket ska förskollärare ingripa? (Bruce, 2016; Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson, 2013; Rosenqvist, 2000; Sundberg & Ottander, 2013)

10 Ett användbart begrepp Persson (2015) betonar dialogens och relationens betydelse. Undervisning i förskolan kan förstås som en process, där förskolläraren utgår från barnets förståelse och intresse av en aktivitet. Lärandet syns i att barnen förmår använda sina resurser på ett nytt sätt eller i en annan situation. Undervisning inbegriper alla situationer då förskolläraren förmår utveckla barns lärande i dialog.

11 Processinriktat - målinriktat? Barns frågor utgångspunkt Experimenterande Utforskande Icke linjärt tänkande (Palmer & Lenz Taguchi, 2017) Doverborg m.fl. (2013) förespråkar en målinriktad undervisning (lärandeobjekt) där pedagoger och barn interagerar. I Lindgren Eneflo (2014) framträder argument för såväl en processinriktad som en målinriktad pedagogik.

12 Spontant planerat? Jonsson (2011) om Nuets didaktik: Lärande möten där situationers didaktiska förutsättningar bygger på ett förhållningssätt och hanteras på stående fot i långt större utsträckning än vad de detaljplaneras i förväg. Flexibiliteten i de didaktiska förutsättningarna utgör villkor för det lärande som erbjuds. I Vinterek & Lindqvist (2015) visas att de skolämnes/faktainriktade kunskapsområdena planeras oftare än andra områden såsom samarbete, empati och kreativitet.

13 Forskning pågår! Pilgren, Ann S. (2017) Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer. Jonsson, A., Williams P., & Pramling Samuelsson, I. (2017) Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Melker, K., Mellgren, E., Pramling Samuelsson, I. (2018) Undervisning i förskolan en fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus. Sheridan, S., & Williams, P. (red.) (2018) Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt.

14 Olika bilder framträder Undervisning i förskolan ett vittomfattande begrepp! Undervisning i förskolan Skolifiering - lek och omsorg Katederundervisning - dialog Inget för förskolan - också för förskolan Processinriktat - målinriktat Spontant - planerat Ett begrepp som väcker många tankar!

15 Forskningsprojektets syfte och design Preliminärt syfte: -att utveckla kunskap om hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan -att bidra till förskollärares professionsutveckling. -att utveckla kunskap om hur förskollärare ger innebörder åt undervisning i förskolan -att bidra till förskollärares professionsutveckling.

16 Aktionsforskning - Paraplyterm en variationsrik forskningsfamilj - Forskar tillsammans med förskollärarna forskningscirkel - Nytta för praktiker förskollärare och forskarsamhället - Process och resultat lika viktiga - Demokratisk kunskapsprocess förskollärares röster hörs - Gagna underprivilegierade grupper utveckling för deltagarna - Möjliggöra förbättringar i förskolans verksamhet (Jfr Bradbury, 2015; Holmstrand & Härnsten, 2003; Olsson, 2016)

17 Vad har vi gjort och vad ska vi göra? Två faser: I: En träff/månad (2017 ht 2018 vt) II: Bearbetning av material, två träffar (?) (2018 ht 2019 vt) Vad har träffarna handlat om? Deltagarnas frågor och erfarenheter Berättelser och filmer från praktiken Texter med grund i olika perspektiv Aktuell forskning Våra roller? Samtalsledare Utmana erfarenheterna, förslag på innehåll Skrivit minnesanteckningar, spelat in, transkriberat

18 Referenser Bradbury, H. (2015). Introduction: How to Situate and Define Action Research. I H. Bradbury (red.), The Sage Handbook of Action Research. (3rd ed.) (s. 1 9). Los Angeles: SAGE. Bruce, B. (2016). Omsorgsfullt samspråkande. I B. Riddersporre, & B. Bruce, (red.) Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. (s ). Stockholm: Natur & Kultur Akademiska. Dahlberg, Olsson & Theorell, (2013). Det Magiska Språket små barns relationer till språket, läsande och skrivande i en globaliserad värld. I Resultatdialog (s.59-71). Stockholm: Vetenskapsrådet. Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber. Helenius, O. Förskolan möter inspektionspedagogiken. Alba.nu. Hämtad från Holmberg L., & Härnsten, G. (2003). Förutsättningar för forskningscirklar i skolan: en kritisk granskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Jonsson, A. (2011). Nuets didaktik. Förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta. (Licentiatuppstas, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.) Göteborg: Göteborgs universitet. Jonsson, A., Williams P., & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning & lärande, 5 (1), Lindgren Eneflo, E. (2014). Dokumentationens dilemman. Förskollärare samtalar om pedagogisk dokumentation. (Licentiatuppsats nr 17 i Pedagogiskt arbete.) Umeå: Umeå universitet. Lpfö 98, reviderad 2018 (2018). Hämtad från ttps:// Melker, K., Mellgren, E., & Pramling Samuelsson, I. (2018) Undervisning i förskolan en fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus. Forskning om undervisning & lärande, 6(1),

19 Nilholm, C. (2017). Skola på vetenskaplig grund eller grund vetennskap? Claes Nilholms blogg, bloggportalen, Uppsala universitet. Hämtad från Lpfö 98, reviderad 2018 (2018). Stockholm: Skolverket. Olsson, L. M. (2013). Taking Children s Questions seriously: the need for creative thought. Global Studies of Childhood. 3(3), Olsson, M. (2016). Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med alla barn. En deltagarorienterad studie (Doktorsavhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.) Stockholm: Stockholms universitet. Palmer, A., & Lenz Taguchi, H. (2017). SEMLA: Socioemotionellt och materiellt lärande I förskolan. I A.-L. Lindgren, N. Pramling, & R. Säljö (red.) Förskolan och barns utveckling, (s ). Malmö: Gleerups Utbildning AB. Pilgren, A., S. (2017). Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer. Stockholm: Natur Kultur Akademisk Persson, S. (2015). Delstudie 4. Pedagogiska relationer i förskolan. I I. Tallberg Broman, A.-C. Vallberg Roth, L. Palla, S. Persson (red.) Förskola tidig intervention. Vetenskapsrådets skriftserie, delrapport från SKOLFORSK, (s ). Stockholm: Vetenskapsrådet. Rosenqvist, R.-M. (2000). Undervisning i förskolan? En studie av förskollärarstuderandes föreställningar. (Doktorsavhandling, Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, Lärarhögskolan, Stockholm.) Studies in Educational Sciences 27. Stockholm: Lärarhögskolan Stockholm. SFS 2010:800. Skollag. Hämtad från ww.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag _sfs Skolinspektionen (2016).Förskolans pedagogiska uppdrag Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Kvalitetsgranskningsrappport. Hämtad från SOU 1985:22. Förskola-Skola. Betänkande av Förskola-skola-kommittén. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SOU 2018:48. En lärande tillsyn Statlig granskning som bidrar till verksamhetsutveckling i vård, skola och omsorg. Stockholm: Finansdepartementet. Sundberg, B., & Ottander, C. (2013). The Conflict Within the Role: A longitudinal Study of Preschool Student Teachers Developing Competence In and Attitudes Towards Science Teaching in Relation to Developing a Professional Role. Journal of early childhood teacher education, 1(34), Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vinterek, M., & Lindqvist, G. (2015). Att utmana och stimulera barns utveckling och lärande i förskolan. Rapport 428, Skolverket. Stockholm: Skolverket.

20 Williams. P. Sheridan, S., & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Opublicerat material Lindgren Eneflo E. (2015). Undervisning i förskolan.