Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1

Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer 556758-6614 Projektledare: Stina Dahlblom Scanergy Wind AB Lantvärnsgatan 8 652 21 Karlstad telefonnummer 054 771 68 05 e-post sd@scanergy.se Samrådsunderlag Vindpark Kånna 2

Inledning Scanergy undersöker möjligheten att etablera Vindpark Kånna sydost omm Ljungby i Ljungby kommun, Kronobergs län. Projektområdet ligger mellan Kånna och Södra Ljunga. Ljungby kommun har utpekat stora delar av området som prioriterat för vindkraft genom ett tillägg till översiktsplanen. Vindpark Kånna är tänkt attt omfatta upp till 10 vindkraftverk. Vindparkens omfattning och utformning kommer att utarbetas succesivt i takt med att förutsättningarna blir kända. Vindkraftverkens totala höjd kommer dock att vara maximalt 210 meter. Samråd hålls med närboende, fastighetsägare, myndigheter, organisationer och övriga berörda. Syftet med samråd ärr att informera om projektet samt att a samla in kunskaper och synpunkter. Kunskaperna och synpunkterna kommer att redovisas i en miljökonsekvens- beskrivning, MKB. LOKALISERING Vindpark Kånna ligger till stora s delar inom ett område som Ljungby kommun utpekat som prioriterat för vindkraft i sin vindkraftsplan (område 6). Bild 2. Kartan visar prioriterade områden för vindkraft i Ljungby kommun (gröna områden) samt fredade områden för vindkraft (röda områden). Vindparkk Kånna ligger till stora delar inom område 6. Samrådsunderlag Vindpark Kånna 3

Det finns områden av riksintresse för naturvården, men inga övriga riksintresseområden inom 5 km från projektområdet. Drygt 1 km väster om projektområdet ligger Natura 2000områdena Kånna och Söderäng. Bevarandevärdena utgörs av hävdad gräsmark respektive hävdad strandäng, hävdad slåtteräng och trädbärande betesmark. Drygt 4 km öster om projektområdet ligger Gölsjömyren som är av riksintresse för naturvården, Natura 2000område samt naturreservat. Gölsjömyren ligger i ett stråk av våtmarksområden. Området utgörs av ett öppet myrkomples med omväxlande kärr- och mossepartier. Det är en viktig häcknings-, rast- och spelplats för flera fågelarter. Knappt 4 km sydost om projektområdet ligger ytterligare ett område som är av riksintresse för naturvården. Bild 3. Grönt korsstreckat område i bildens centrum anger projektområde. Riksintresse för naturvård är markerat som ljusgrönt. Områden som markerats med orange färg anger Natura 2000-områden. Naturreservat har markerats som blå diagonalstreckade områden. Det finns inte något biotopskyddsområde eller någon registrerad nyckelbiotop inom projektområdet. Områden som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop kan ändå vara viktiga för den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen klassificerar dessa som objekt med naturvärden. Ofta är det områden som kommer att utvecklas till nyckelbiotoper i framtiden, om de lämnas orörda eller vårdas. Det finns tre objekt med naturvärden delvis inom eller mycket nära Samrådsunderlag Vindpark Kånna 4

projektområdet. Lite längre från projektområdet finns ytterligare objekt med naturvärde samt även ett par nyckelbiotoper. Enligt Länsstyrelsens naturvårdsprogram från 1989 finns områden med mycket stora naturvärden, klass 2, väster, norr och öster om projektområdet. Naturvårdsprogrammet delar in naturvärden i tre klasser, klass 1 utgörs av särskilt stora naturvärden, klass 2 av mycket stora naturvärden och klass 3 av stora naturvärden. Bild 4. Projektområdet markerat med grönt. Naturvärden anges som blå områden. Områden klassade som nyckelbiotoper är markerade med röd ytterlinje. Områden som ingår i Länsstyrelsens naturvårdsprogram är lila korsstreckade. Natura 2000 är markerat med orange. Inom och runt om projektområdet finns ett flertal fornlämningar. Lämningarna inom projektområdet består av fossil åker och röjningsröseområden. Väster och ost/sydost om projektområdet finns även kulturhistoriskt värdefulla områden som ingår i kulturmiljöprogrammet för Ljungby kommun. Samrådsunderlag Vindpark Kånna 5

Bild 5. Forn-/kulturlämningar är markerade med brunt. Områden som ingår i kulturmiljövårdsprogrammet för Ljungby kommun är färgade gula I projektområdets närhet finns två kyrkor. Kånna kyrka ligger drygt 1 km väster om projektområdet. Kyrkan är en av de äldsta kyrkorna i Växjö stift. Troligen uppfördes den någon gång på 1100-talet. Kyrkan är vitkalkad och har en absid (halvrunt eller mångsidigt rum) med ett unikt blytak. Södra Ljunga kyrka ligger knappt 3 km ost/sydost om projektområdet. Kyrkan färdigställdes i början av 1790-talet efter en stor om- och nybyggnation. OMFATTNING OCH UTFORMNING Vindpark Kånna är tänkt att omfatta upp till 10 vindkraftverk. Vindparkens omfattning och utformning kommer att utarbetas succesivt. Vindkraftverkens totala höjd kommer dock att vara maximalt 210 meter. Försvaret har lämnat ett preliminärt besked om att det i de norra delarna av projektområdet föreligger konflikt mellan den tänkta vindkraftsetableringen och försvarets intressen. Teracom, som sänder radio och TV, har meddelat att placering av vindkraftverk i de södra delarna av projektområdet riskerar att störa deras nät. Samrådsunderlag Vindpark Kånna 6

Utöver detta kan t.ex. förekomsten av mossar/våtare mark samt fornlämningar komma att påverka vindparkens utformning och omfattning. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Byggnation och Avveckling Påverkan under byggnation består av främst störningar från arbetsmaskiner och transporter av material. Utöver uppförande av vindkraftverken innefattar byggnationsfasen även förstärkning och/eller nyanläggning av väg, nedläggande av elkabel samt anläggande av montageytor. Under avvecklingsfasen, då vindkraftverkens livslängd är slut och verken nedmonteras, kommer störningarna på nytt främst från arbetsmaskiner och tunga transporter. Ljud Ljudutbredningen utgör en av de styrande faktorerna vid placering av vindkraftverken inom projektområdet. Ljudnivån från vindkraftsanläggningen bör inte överskrida 40dB(A) vid bostäder enligt gällande riktvärden. Det aerodynamiska ljudet dominerar ljudbilden och kan liknas vid ljud som uppstår i vegetation när det blåser. Ljud från vindkraftverk hörs tydligast vid lägre vindhastigheter. Vid högre vindhastigheter blir istället de naturliga bakgrundsljuden dominerande och maskerar ljudet från vindkraftverk. Den aktuella etableringen ligger på ett sådant avstånd till kringliggande bostäder att riktvärdet för ljud inte kommer att överskridas vid någon bostad. Skuggor Vindkraftverk kan ge upphov till rörliga skuggor. Skuggornas utbredning är som störst under de tillfällen då solen står som lägst. Skuggorna mattas av med avståndet och är normalt inte synliga när avståndet till vindkraftverket uppgår till 2 3 kilometer. Vid 1,5 kilometer uppfattas ofta skuggorna endast som diffusa ljusförändringar. Några fastställda riktvärden för skuggning finns inte i Sverige idag. I praxis tillämpas istället Boverkets rekommendationer som anger att en störningskänslig punkt, exempelvis bostad, inte bör utsättas för en faktisk skuggtid som överstiger 8 timmar per år eller 30 minuter per dag. Om skuggtiden riskerar att överskridas för någon störningskänslig punkt kan aktuella vindkraftverk utrustas med skuggdetektorer. Skuggdetektorer stoppar automatiskt vindkraftverken vid risk för skuggning så att rekommenderade riktvärden inte överskrids. Hinderbelysning Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning i enlighet med Transportstyrelsens Samrådsunderlag Vindpark Kånna 7

föreskrifter, TSFS 2010:155. Vindkraftverk med en totalhöjd på upp till 150 meter ska förses med medelintensivt rött blinkade ljus. Vindkraftverk med en totalhöjd som överskrider 150 meter ska förses med högintensivt blinkande vitt ljus. I områden där det finns bostadsbebyggelse inom en radie om 5 kilometer ska högintensivt ljus avskärmas, så att direkt ljus inte träffar markytan på närmare avstånd än fem kilometer. Blinkande ljus bör också om möjligt synkroniseras för att minska störningar i omgivningen. Isbildning När det gäller det aktuella projektområdet får risken för isbildning, med hänsyn till dess sydliga läge i landet, betraktas som måttlig. För att minska risken för isbildning och iskast finns också olika tekniska lösningar på moderna vindkraftverk. Detta kan vara uppvärmning av rotorbladen eller automatiserade system som upptäcker om isbildning sker och då stoppar verket. Landskapsbild Vindkraftverk är stora och syns därför väl. Det medför att vindkraftverk också påverkar landskapsbilden. Storskaliga landskap med få beståndsdelar har generellt sett större tålighet för vindkraft än vad ett småskaligt och varierat landskap har. Upplevelsen av landskapsbilden är dock individuell och det är därför svårt att mäta påverkan. Kulturmiljö Kulturmiljön är den miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom berättar om människors liv och vår historia. Etablering av vindkraftverk kan påverka befintliga kulturmiljöer. Naturmiljö Även naturmiljön kan påverkas. Val av plats för vindkraftsetableringen är av avgörande betydelse för i vilken utsträckning naturmiljön kan komma att påverkas. Påverkan på fågel och fladdermöss De flesta vindkraftverk dödar få eller inga fåglar och fladdermöss, medan några få verk dödar många. Verkens placering i relation till topografi och omgivande miljö i övrigt har avgörande betydelse för hur många fåglar och fladdermöss som riskerar att dödas. För fåglar sker olyckor i första hand där det finns en stor koncentration av fåglar, som vid våtmarker och vatten, och i höjdlägen som åsryggar och krön. Riskområden för fladdermöss utgörs i första hand av kustlinjer och distinkta höjder. Ledlinjer i landskapet såsom sjöstränder, floder, dalgångar och större vägar, och i mindre skala även alléer, skogsbryn, stenmurar och liknande, bör också betraktas som risklägen för fladdermöss. Indirekta effekter av vindparker, såsom förändrad livsmiljö, kan leda till att platsen blir oattraktiv i samband med etablering eller drift av vindkraftverk. De indirekta effekterna bedöms generellt som små när det gäller fladdermöss, men antas vara de viktigaste när det gäller fåglar. (Naturvårdsverket 2011. Rapport 6467. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss) Samrådsunderlag Vindpark Kånna 8

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGENS INNEHÅLL OCH UTFORMNING Miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ska enligt miljöbalken innehålla: 1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, 2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. inte följs, 3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, 4. en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och 5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1 4. För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett Natura 2000-område ska en MKB dessutom innehålla de uppgifter som behövs för separat tillståndsprövning enligt miljöbalkens 7 kap. Enligt 7 kap krävs ett särskilt tillstånd för att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Planerade inventeringar/underlagsmaterial Inför framtagandet av MKB planeras följande underlagsmaterial att tas fram: 1. fågelinventering - stora rovfåglar, skogshöns, häckande fågel och sträckande fågel 2. fladdermusinventering 3. naturvärdesinventering 4. frivillig arkeologisk utredning och Kulturmiljökonsekvensbeskrivning, KMKB Samrådsunderlag Vindpark Kånna 9