6 Kultur- och fritidsnämnden



Relevanta dokument
7 Kultur- och fritidsnämnden

Framtidsforum

Utredning av fotbollsanläggning med tältlösning

Nya idrottsanläggningar i Ekängen. Ekängens IF

Verksamhetsplan med budget Kultur- & fritidsnämnden

Planering för utegym och näridrottsplatser

Riktlinjer för tidsfördelning sporthallar, gymnastiksalar, fotbollsplaner samt isytor

AVSIKTSFÖRKLARING FÖRSLAG TILL NY MULTIHALL I SKOGÅS

All-Aktivitetshus i gamla skjortfabriken

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad

Kultur- och fritidsnämndens behov av anläggningar och lokaler

Tjänsteskrivelse. Konstgräsplaner

Taxor och prioriteringsordningar för lokaler i Messingen/kulturhuset

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Idrott och fritid

Nybyggnad av en enkel idrottshall vid Grimstaskolan Förslag till genomförandebeslut

Anvisning av medel för nybyggnation av sporthall, Danderyd 3:165, Vendevägen 94 A, intill Mörbybadet

Konkurrensutsättning av verksamheter inom kultur och fritidsnämnden

VERKSAMHETSPLAN 2015 Kultur- och Fritidsnämnden

Fritidsnämnden fastställer tertialbokslut 1 för perioden januari april år 2015.

Tennisbana pa a ngen i Sjö berg Ö nskema l fra n böenden

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Verksamhetsplan 2014

Svartlå mer än bara en by

Tjänsteskrivelse. Resultatredovisning av kultur- och fritidsvaneundersökningen i Nacka år Dnr 2008/50.

Fritidsnämndens Fördelningsprinciper med öppethållande

Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning

AirDome Multisporthall på Svartbäckens BP

Tjänsteskrivelse Byte av konstgräs Bällstaberg, äskande om investering

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

TJÄNSTESKRIVELSE. Utbyte av konstgräs TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen

Utredning av förutsättningarna för konkurrensutsättning av anläggningsdrift i Upplands Väsby kommun

Spontanidrott för vilka?

Södertä1fe 1<ommun. Lokalöversyn Järna kommundel. Dnr: Jä 151

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Kultur- och fritidsförvaltningens prioriteringar avseende investeringar och reinvesteringar i verksamheten

Dokumentets syfte Dokumentet anger vilka avgifter och taxor som tillämpas för kommunägda fritidslokaler och fritidsanläggningar i Nacka.

Delårrapport Kultur- & fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdeshandlingar

Medborgarförslag om ombyggnad av Sala Idrottshall

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BIBLIOTEKSSERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER

Årsbudget Fritidsnämnden. Bilaga 2 KFN 68/2015 Sidan 1 av 7

Anläggningar för kultur, idrott och fritid 2010

Verksamhetsplan För kultur- och fritidsnämnden. Vägarna är öppna i kontrasternas stad

Bidragsregler Reviderad av kultur- och fritidsnämnden , 36, dnr KFN 2015/58 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Regel

Strukturförändring Kungsängsskolan

Uppdrag i budget 2013 Genomlysning av befintliga idrottslokaler. KS

Verksamhetsberättelse 2014 Kultur- och fritidsnämnden

Inledning. Nedan följer en sammanställning över de olika frågor/områden som kom fram i diskussionerna samt kommentarer och förslag till åtgärder.

Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Utökning av driftmedel för investering i elljusspåret KS-2015/281

Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsberättelse

Frånvarande Vallentuna Tennisklubb Vallentuna Konståkning Bällsta FF. 1. Föregående anteckningar (godkänns)

Granskning av kultur- och fritidsverksamheten

- samverkan mellan kommunen och näringslivet för ett klimatsmart centrum med förbättrad kommunal och kommersiell service samt fler bostäder

Priser för uthyrning av idrottsanläggningar

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Bidragsregler FÖR IDEELLA FÖRENINGAR I BOTKYRKA KOMMUN. Tryckt

De ytor som totalförstördes användes i stora drag för följande verksamheter:

Personal- och arbetsgivarutskottet

KUNDUNDERSÖKNING 2009 Kommunens idrotts- och gymnastiksalar

Ärende 31. Motion om en fullstor inomhusarena

Minnesanteckningar från Össeby IP-råd 24 okt 2013

Flytt av verksamheten vid Västerleds fritidsgård

PM Parkeringsutredning för centrala Gustavsberg

Enkät till föreningar, december Enkäten skickades ut till 92 föreningar. Totalt 59 föreningar har svarat på minst en fråga.

Kultur, fritid och rekreation

Verksamhetsmanual Hörnefors IF Fotboll

Ansökan om kommunal borgen för lån till nytt konstgräs och IR-värme på konstgräsanläggning på Djursholms IP

HYRESTAXOR FRITIDSANLÄGGNINGAR KFN

Förutsättningar för biograf i kulturhuset

Tjänsteskrivelse Konstgräsplan Össeby IP, äskande om investering

Okt 2015 Sidan 1 KULTUR OCH FRITID. HYRESPRISLISTA och REGLER FÖR UTHYRNING OCH DEBITERING AV LOKALER

Fritidschef Jan-Åke Bredberg Fritidsintendent Lars Lundkvist Förvaltningssekreterare Marie-Louise Bornholm. Fritidskontoret, Vallentuna, den

Utredning av Sporthallsfältet - aktivitetsområdet som sträcker sig från sim- och sporthallen ner mot Ingsbergssjön

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Boendeplan för Skellefteå kommun

Resultat medborgardialog 2017 idrotts- och fritidsanläggningar. Genomförd 8 maj 5 juni 2017 via uppsala.se

Uppsala. Ws, Direktiv för utveckling av kulturcentrum i Gränby. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Innehåll. Protokoll av 2. 2 Detaljbudget Konsekvensanalys avseende besparingskrav. 4 Konsekvensanalys avseende flyktingmottagande

KUNDUNDERSÖKNING Kommunens idrotts- och gymnastiksalar

Jörgen Hellberg (fp) ordförande Lars Carlsson (c) Tommy Eckelöv (s)

Utökning av Liljeholmshallen - förslag till förhyrning av ny lokal

Utökad kunskap om arbetslivet inom kommun och näringsliv samt att konkret arbeta med att stärka sin självkänsla.

Västerås stad Avgifter Bad Idrott Båtplatser Skollokaler m.m.

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

Regler - Föreningsbidrag och bidrag till arrangemang Kultur- och fritidsnämnden

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Utbildningsnämndens Lokalplan 2016

Linjer för handboll, basket, badminton, tennis, volleyboll. volleyboll, läktare med ca 200 sittplatser. Mått 19 x 39 m, takhöjd 7,2 m.

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Dnr 2013/75 Information om utredning av lokaler 2

Kultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad

VALLENTUNA KOMMUN Verksamhetsberättelse Fritidsnämnden. Ordförande: Marge Aab Svensson (m) Bruttokostnad*: Antal ledamöter: Förvaltningschef:

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Norrköpings kommun Brukarundersökning April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Ung livsstil på Värmdö några första resultat

Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer

Försäljning av fastigheten Branddörren 2, f.d. Högdalens skola i Högdalen. Genomförandebeslut.

Örebro - världens bästa stad för barn!

Vad gör du på din fritid?

Transkript:

6 Kultur- och fritidsnämnden Under kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde ligger kulturverksamheter (bibliotek, musikskola, Gunnes gård, allmänkultur, kommunens konstsamling, föreningar och bidrag), ungdomsverksamheter (fritidsgårdar och Vega) samt fritidsverksamheter (idrottsanläggningar, friluftsanläggningar, föreningar och bidrag). Med ansvarsområde menas ansvar för finansiering, utveckling, målformulering och uppföljning. Inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde träffas överenskommelser/avtal med såväl kommunala som externa utförare i syfte att skapa förutsättningar för en meningsfull fritid för Väsbyborna. Lokalfrågorna är mycket viktiga i nämndens verksamheter. Attraktiva lokaler är en del i att erbjuda kommunens föreningar, medborgare och verksamheter en god service. Lokalhyrorna är en stor utgift för Kultur- och fritidskontoret, varför lokalförändringar kan slå hårt mot nämndens eller föreningarnas kostnader. Därför är det av vikt att lokalförändringar planeras med god framförhållning och utifrån de behov som är mest angelägna. När det gäller kulturlokaler är det viktigt att de anläggs i attraktiva lägen för att säkerställa att besökare enkelt kan besöka verksamheterna. Messingenområdet med bibliotek, musikskola och kulturhus utgör ett nav för Väsbys kulturliv. Vilundaparken är likaledes ett nav i Väsbys idrottsliv.

För andra verksamheter är det av vikt att de anläggs nära platser där kommuninvånarna bor och verkar. Fritidsgårdar bör vara placerade så att verksamheten kan främja trygghet och aktiviteter för ungdomar i de olika kommundelarna. Idrottslokaler bör också vara strategiskt placerade i närhet till aktiva föreningar. Slutligen är det av vikt att kultur- och fritidslokaler betraktas i sitt sammanhang utifrån en helhetssyn. Vissa lokaler i beståndet kan ha ett gynnsamt ekonomiskt läge och en avyttring av sådana lokaler kan hjälpa till att finansiera satsningar på lokaler i bättre lägen eller med större efterfrågan. Efterfrågan och nyttjandegrader i olika lokaler ger en bild av vilka verksamheter som bör prioriteras i framtiden. En viktig utvecklingsfråga för kultur- och fritidsnämnden är att forma tydliga rutiner för planering av nya anläggningar redan i samhällsplaneringsstadiet. En strategi för förbättrade rutiner bör utformas för att påvisa hur och i vilket skede nya anläggningar bör planeras i exempelvis nya detaljplaner och hur kulturoch fritidsnämnden och kontoret för samhällsbyggnad ytterligare kan förfina sitt samarbete i samhällsplaneringsfrågorna. År 2015 finns kultur- och fritidskontoret representerade i kommunala forum för stadsutveckling, så som lilla och stora samhällsutvecklingsforumet samt i arbetet med den kommunala översiktsplanen. 6.1 Kultur- och ungdomsverksamheter 1 juni 2015 slogs Väsby välfärd kultur och kultur- och fritid ihop för att bilda ett stort gemensamt kontor, kultur- och fritidskontoret. Det innebär att kultur och fritid (fd. kundvalskontoret) bibliotek, musikskola, Gunnes gård, Vega och allmänkultur ingår i samma kontor som verkar under kultur- och fritidsnämnden. Fritidsgårdarna i kommunen drivs av tre olika externa utförare: Unga Örnar, Ungdom Väsby AB och Stockholms Stadsmission. Dessutom driver fristående kulturföreningar verksamhet i vissa kulturlokaler, som Hembygdsföreningen i hembygdsgården. Nedan finns en karta med de olika verksamheterna, position i karta anges i parentes vid respektive beskrivning. Trianglar symboliserar externa utförare, och fyrkanter symboliserar kommunala verksamheter.

Figur 1. Karta med kultur- och ungdomsverksamheter Trianglar symboliserar externa utförare, och fyrkanter symboliserar kommunala verksamheter. Position i kartan Namn 1 Runbygården 2 Hembygdsgården 5 Väsbygården 6 Smedbygård 8 Grimbogården 7 Vega 3 Messingen 4 Gunnes gård Messingen och kulturhuset Messingen (3), är viktig för kultur- och fritidsnämndens verksamheter. I Messingen finns huvudbibliotek, barnbibliotek, pendlarbibliotek, musikskola och multihall. Huset är en viktig samlingsplats för Väsbyborna. I december 2015 invigs ett nytt kulturhus som byggs i anslutning till Messingenhuset. I kulturhuset kommer det att finnas ett stort scenrum som har kapacitet att ta emot 350 besökare och både stora och små produktioner. Musikskolans lokaler Musikskolan har sin verksamhet i lokaler i Messingen (3) och använder förutom musikskolans egna lokaler på plan 2, följande lokaler vid flertal tillfällen i veckan: Multihallen, ABBA, Ragnvald, bibliotekets

aktivitetsrum, matsalen och caféet. Musikskolans verksamhet är i behov av fler lokaler i form av ett större undervisningsrum samt lämplig lokal för att kunna ta emot fler elever i konstämnet. Om musikskolan uppnår den volymökning som finns i flerårsplanen kommer de även att behöva ytterligare ett undervisningsrum på plan 2 samt tillgång till lokaler på kommunens grundskolor för att öka tillgängligheten för de yngre eleverna. Bibliotek Huvudbibliotek, barnbibliotek samt pendlarbibliotek finns i lokaler i Messingen (3). Verksamheten drivs av kultur- och fritidskontoret. Kultur- och fritidsnämnden hyr lokalerna av kontoret för samhällsbyggnad som i sin tur hyr in lokalerna från en extern fastighetsägare. Biblioteksverksamheten är i behov av ytor i form av en ordentlig ungdomsavdelning och en avdelning för barnfakta i anslutning till den befintliga barnavdelningen i Messingen. I dagsläget är barnfakta och ungdomsböcker placerade på vuxenavdelningen (där det idag är väldigt trångt). Dessa ytor behöver vuxenavdelningen för att kunna utöka och tydligare kunna exponera böcker bättre vid alla hyllor (bra exponeringsmöjligheter kommer alltid högt upp bland de faktorer som avgör utlåningen). Barnfakta bör placeras i anslutning till övrig barnlitteratur. Ungdomar behöver få en egen avdelning som de känner är deras, där de kan hänga, läsa, spela brädspel, göra läxor m.m. I arbetet att utforma avdelningen bör både personal och ungdomar vara involverade i fokusgrupper eller helst workshops, som är ett bra sätt att få fram vad barn och ungdomar egentligen vill ha. Biblioteket är även i behov av en yta till sitt magasin, som idag är placerat nere i källaren. Magasinet bör ha en mer lättåtkomlig placering så att det kan göras till ett öppet magasin. Detta ställer vissa krav på den ytan främst när det gäller hållfasthet, då magasin med böcker är väldigt tunga. På grund av platsbrist vid inflyttningen i de temporära lokalerna i Messingen, som sedan dess blivit permanenta, placerades flera hyllmeter med böcker i en stor hylla. Följden av platsbristen blev att många böcker som efterfrågas placerades där och personalen måste gå ner två våningar flera gånger om dagen för att hämta dem. Detta är en väldigt omodern lösning som de flesta bibliotek har gått ifrån för att istället ha alla sina böcker ute på hyllan eller i ett öppet magasin i (eller i anslutning) till bibliotekslokalen, där besökarna själva kan botanisera.

Susebovillan Hösten 2015 flyttar ungdomsverksamheten Vega (7) in i den gula villan i Suseboparken. I huset finns ungdomslokaler i bland annat form av musikstudio och mötesytor. Hembygdsgården Kultur- och fritidskontoret upplåter hembygdsgården (2) till Upplands Väsby Hembygdsförening som driver och fyller gården med verksamhet. Gården är i relativt god kondition med tanke på de olika husens ålder. Under 2014 genomfördes renoveringar, eldragningar, måleriarbete och skydd mot skadedjur på delar av gården. Automatisk belysning installerades på gårdsplanen för ökad trygghet. Gunnes gård Fornbyn Gunnes gård (4) är en rekonstruktion av en vikingatida gård som ligger i Smedbyområdet. Vid gården driver kultur- och fritidskontoret musei- och utbildningsverksamhet för skolbarn och besökare. En utredning som genomfördes av dåvarande kundvalskontoret lyfte fram Gunnes gård som en av kommunens viktigaste turistattraktioner. Planer finns på ett besökscenter med fasta toaletter och bättre parkeringsmöjligheter samt med eventuell restaurang och butik, men ligger långt fram i tiden och inga beslut har fattats i frågan.

Fritidsgårdar I kommunen finns fyra fritidsgårdar: Väsbygården (5), Smedbygården (6), Runbygården (1) samt Grimbogården (8). Dessa drivs av tre externa aktörer i form av öppen ungdomsverksamhet för målgruppen 12-16 år. Från och med 2012 har kultur- och fritidskontoret tagit över hyreskontrakten för gårdarna. Under 2015 inleds även en utredning om förutsättningar för en femte fritidsgård, placerad i ett område där som saknar fritidsgård. Konstarkiv Kultur- och fritidskontoret ansvarar även för kommunens konstsamling. Syftet med konstsamlingen är att den ska smycka och berika möteslokaler, skolor, äldreboenden, förskolor och andra offentliga, kommunala lokaler. Den konst som för tillfället inte är utlånad, finns förvarad i ett konstarkiv. Det nuvarande arkivet är alldeles för trångt och inte endamålsenligt. Konstsamlingen är i behov av en lokal på minst 25 kvm, med anpassade förvaringsmöjligheter med hyllor och arkivmöbler samt avlastningsytor för ex. måttbeställning av ramar. Lokalen behöver vara i geografisk anslutning till kultur- och fritidskontoret som administrerar konsten samt uppfylla kraven för förvaring av konst. 6.1.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 Kultur- och ungdomsverksamheterna i kommunen har genomgått stora förändringar under de senaste åren för att bättre svara upp mot förväntningar och önskemål i omvärlden, och för att spegla mångfald, tillgänglighet och valfrihet. Med det nya kulturhuset och dess stora scenrum kommer Messingenområdet

bli ett kulturnav. Tillsammans med bibliotekets och musikskolans lokaler i Messingen innebär det en ökad tillgänglighet gentemot allmänheten, både inom och utanför kommunen. Under hösten 2015/våren 2016 planerar kultur- och fritidskontoret att genomföra en kultur- och fritidsvaneundersökning för att kartlägga vilka aktiviteter som kommuninnevånarna vill utöva på sin fritid. På så sätt kan trender och intressen utläsas, vilket underlättar i planering av nya lokaler och mötesplatser, samt vilka befintliga lokaler som bör ses över. 6.1.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2016-2025 Ingen av kultur- eller ungdomsverksamheterna är idag direkt styrd av befolkningsutvecklingen. Om en kraftig befolkningsutveckling äger rum i kommunen kan nya verksamheter behöva tillkomma, vilket ställer nya krav på anläggningar och faciliteter. 6.1.3 Strategisk analys av plats- och lokalbehov Då de verksamheter som kultur- och fritidsnämnden ansvarar för inte är lagstyrda (förutom folkbiblioteket), utan är frivilliga, är behoven utifrån en befolkningsprognos svår att förutse. Det finns flera alternativ för både ägandeformer och driftformer av framtida lokaler för kultur-och ungdomsverksamhet. Ideella föreningar har möjlighet att sköta driften av en verksamhet, men ex. ekonomiskt stöd från nämnden. En annan möjlighet är att verksamheten drivs av en extern utförare alternativt av en verksamhet inom kommunen. Inom kultur- och fritidsområdet finns idag vissa lokaler som ägs av kommunen och vissa som hyrs in externt. Exempel på lokaler som ägs av kommunen är fritidsgårdar och Gunnes gård; exempel på lokaler som hyrs in är bibliotek och musikskola. Det kan finnas strategiska fördelar för kommunen att fortsatt äga vissa lokaler; fritidsgårdar och Gunnes gård är exempel. Genom att kommunen äger lokalerna så har kommunen ökad handlingsfrihet för eventuell framtida konkurrensutsättning och ökade möjligheter att påverka lokalernas utformning utifrån den verksamhet som ska bedrivas. I och med att stora delar av nämndens verksamhet idag drivs i lokaler som kommunen inte äger finns risk för ökade hyreskostnader och minskad möjlighet att påverka lokalernas utformning. Då en stor del av nämndens budget är bunden i hyreskostnader har hyreshöjningar stor påverkan på nämndens budget. Det är viktigt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter planeras tillsammans med planering av nya bostadsområden. Vid större nybyggnationer, kan det tillkomma behov av ytterligare ytor för kultur- och ungdomsverksamheterna, såsom fritidsgårdar, kulturlokaler eller liknande. 6.1.4 Slutsats kultur- och ungdomsverksamheter Både biblioteket och musikskolan är i behov av utökade ytor; musikskolan i form av större undervisningsrum samt ytor för konstämnet och biblioteket i form av en ungdomsavdelning, utökade ytor för barnavdelningen samt ett mer lättåtkomligt magasin. Gunnes gård är ett av kommunens viktigaste besöksmål. För att ytterligare öka gårdens attraktivitet och besöksantal skulle ett antal investeringar troligtvis vara nödvändiga. Gården saknar idag fasta toaletter och faciliteter och i återkommande kundundersökningar framställs behovet av café eller restaurangverksamheter i närheten. Bättre parkeringsmöjligheter skulle även underlätta för besökare till gården. Ett besökscenter med museilokaler, butik, restaurang och eventuella konferenslokaler vore en intressant framtida större investering.

De delar av kommunens konstsamling som inte för tillfället är utlånat, finns förvarat i ett arkiv. Arkivet är trångt och inte endamålsenligt. För att tillgodose behoven behövs ett arkiv på minst 25 kvm som är anpassat för konstförvaring. Kultur- och fritidsnämnden behöver på längre sikt en danslokal för att ersätta de föreningar som tidigare haft dansverksamhet i gamla kulturhuset. Det har under flera år varit diskussioner och önskemål om ett pensionärernas hus för kommunens pensionärsföreningar. I nuläget pågår diskussioner om Villa Karlsro som är belägen väster om järnvägsparken, där kultur- och fritidskontoret kan hyra in lokalen av kontoret för samhällsbyggnad, och sedan i sin tur hyra ut lokalerna till föreningarna. 6.2 Fritid och idrott Kultur- och fritidsnämnden har ett stort antal anläggningar inom fritidsområdet. Exempel på betydelsefulla fritidsanläggningar som brukas av föreningsliv och medborgare är sporthallar, gymnastiksalar, inom- och utomhusbad, motionsspår, utegym, kampsportscenter, ishall och ridhus. Flera anläggningar ägs och drivs av kommunen, men det förekommer också anläggningar i privat ägo som ger Väsbybor möjlighet till rekreation och idrottsutövande. Nedan finns en karta med de olika verksamheterna, position i kartan återfinns i parentes vid respektive anläggningsbeskrivning. Figur 2. Karta som visar fritids- och idrottsverksamheterna Position i kartan Namn 1 Sättra ridhus

2 Runby sporthall/ konstgräsplan 3 Multihallen, Messingen 4 Smedsbyskolans gymnastiksal 5 Väsbyskolans sporthall/gymnastiksal 6 Vilundaparken/ konstgräsplan, naturgräsplan 7 Smedsgärds sporthall 8 Odenslunda gymnastiksal 9 Breddenskolans gymnastiksal 10 Vikskolans gymnastiksal 11 Grimstaskolans sporthall 12 Södervikskolans sporthall/konstgräsplan 13 Frestaskolans gymnastiksal 14 Bollstanässkolans gymnastiksal/ konstgräsplaner Vilundaparken Vilundaparken (6) är kommunens största idrottsanläggning med resurser för idrott både inom- och utomhus, som till exempel idrottshallar, mötesrum för föreningar, fotbollsplaner, ishall, uterink, simhall, utomhusgym samt friidrottsanläggning. Ishallen är för närvarande godkänd av ishockeyförbundet för matchverksamhet för division 1-spel. Ishallen används främst för ishockey, konståkning, skolverksamhet och allmänhet. Ishallen har funnits i många år och användandet är högt. Under 2012 och 2013 genomfördes underhållsreparationer på isplattans ytskikt. Ispisten är gammal och pålagd med ett antal nya ytskikt under de senaste fyra årtiondena. Förnärvarande är funktionen nedsatt och under utredning. Mot bakgrund av åldern och det faktum att plattan är helt oisolerad utreds möjligheterna att helt ta bort underlaget och bygga upp en ny ispist med modern konstruktion och isolering för att långsiktigt säkerställa funktion och energibesparing. Utredningen genomförs under fastighetsägarens ansvar. Uterinken används i träningssyfte av föreningslivet, primärt av Väsby IK Hockey då de äger rinken. Allmänheten har dock också tillgång till uterinken. Föreningen har framfört önskemål om att bygga in uterinken, så att planen får väggar och tak. Dock visar en tidigare genomförd utredning att nuvarande placering hindrar utvecklingen av den typen av byggnation. Vilundaparkens A- och B-hall används för träning och tävling i såväl individuella idrotter som lagidrotter. Hallarna är hemmahallar för gymnastik och bordtennis som kräver mycket förrådsutrymme och hög takhöjd, i synnerhet för trampolingymnastiken och badminton. Hallarna är inte fullstora för de vanligaste större lagidrotterna och båda saknar publikplatser och är därför inte prioriterade som matcharenor. Spelplanen håller inte heller fulla mått. De båda hallarna har tillsammans storlek för att möjliggöra att hallarna långsiktigt byggs om och anpassas till en fullstor hall med generösa publikytor, även om detta medför begränsningar i nyttjandet för övrig idrottsverksamhet förlagd till lokalerna. Eventuella åtgärder i Vilundaparkens A- och B-hall måste sålunda utgå från ett större resonemang om hur Vilundaparken bör utvecklas i ett längre perspektiv. En uppdatering av utvecklingsplanen för Vilundaparken behöver arbetas fram under prognosperioden. En tilltalande tanke i Vilundaparkens fortsatta utveckling är att bygga om de två sporthallarna till en fullstor matcharena med generösa publikytor, godkänd av samtliga idrottsförbund i lagsporterna. En sådan ombyggnation skulle innebära att två sporthallar byggs ihop till en, och att antalet sporthallar totalt minskar. Behovet av flera fullstora sporthallar är stort. En lösning skulle kunna vara att bygga matchhallar vid nya skoletableringar även om skolans behov inte kräver det. På så sätt tillgodoses fritidens behov (där många skolelever redan är delaktiga).

Vilundabadet drivs av Medley AB. Som underentreprenör finns en av kommunens föreningar, Väsby Simsällskap, som ansvarar för simundervisningen. Det gamla Vilundabadet byggdes under 2011 om till ett kampsportscenter. I centret finns stora delar av kommunens kampsportsföreningar som kendo, brottning, karate, taekwondo och thaiboxning. En bangolfanläggning finns i anslutning till Vilundaparken. Den nya, fräscha anläggningen drivs av en bangolfförening och ersätter den tidigare anläggningen vid Dragonvägen. Det finns önskemål om renovering av ytor i Vilundaparken, bland annat omklädningsrum, toaletter m.m. Dessutom bör Vilundaparkens övergripande utveckling aktualiseras. År 2015 fick kultur- och fritidskontoret i uppdrag av kultur- och fritidsnämnden att utreda hur nyttjandet av lokalerna ser ut i Vilundaparken, för att eventuellt öka nyttjandegraden och frigöra exempelvis administrationsytor för föreningarna. Vilundaparkens löparbanor anlades år 1993 och används av både enskilda motionärer och föreningar. Underlaget på löparbanorna är i mycket dåligt skick, och har både hål och lösa partier, vilket kan vara en fara vid träning. Behovet av lokaler växer snabbt på Vilundaparken. Det har resulterat i ett antal baracker som succesivt placerats på Vilundaparkens baksida. Barackerna fungerar som omklädningsrum, dommarrum, förråd, kanslilokaler, handikappstoalett m.m. Alla dessa barackar har varit tänkta som tillfälliga lösningar, men inte ersatts av permanenta lokaler. Barackerna slits ner, och behovet av att ersätta dessa med permanenta lokaler, för att skapa en estetisk helhet med trygga och anpassade lokaler är stort. Dessutom finns önskemål om ett utomhusbad och nya fotbollplaner med eventuell tältlösning för möjlighet till vinterträning. En framtida lokalisering av en eventuell inomhusanläggning för fotboll kan dock ske på ett antal olika platser runt om i kommunen, utifrån en utredning som genomförts och godkänts av kultur- och fritidsnämnden under 2014.

Smedsgärds sporthall Smedsgärds sporthall (7) är kommunens viktigaste idrottshall för matchspel inom innebandy och handboll då den är fullstor. Även träningsverksamhet bedrivs i hallen. Hallen uppfyller inte innebandyförbundets krav fullt ut på en matcharena utan används via dispens. För fullvärdighet behövs en större publikkapacitet. Då Smedsgärds sporthall är fullt belägen av både innebandy- och handbollsverksamhet finns behov av ytterligare sporthallar med fullstora mått, samt med större publikkapacitet. Behovet av anpassade temahallar som är avsedda för respektive idrott är stort. Väsbyskolans sporthall Väsbyskolans sporthall (5) är efter Smedsgärdshallen kommunens andra matcharena. Av kommunens sporthallar har Väsby sporthall bästa möjligheten att ta emot åskådare. Även träningsverksamhet bedrivs. Runbyskolans sporthall Runbyskolans sporthall (2) är kommunens tredje matcharena. Även träningsverksamhet bedrivs. Hallen har fullmåtts spelyta men inga möjligheter att ta publik. Grimstaskolans sporthall Grimstaskolans sporthall (11) är basketens matcharena. Under 2011 anpassades sporthallen till basketförbundets krav för seriespel. Södervikskolans sporthall Södervikskolans sporthall (12) används enbart som träningsanläggning. Sporthallen har inte fullmåtts spelyta. Kommunens gymnastikhallar I anslutning till kommunens skolor finns idrottslokaler som används för skolornas idrotts- och gymnastikundervisning. Lokalerna nyttjas dessutom av allmänhet, privatpersoner och föreningsliv på icke skoltid. Väsbyskolans lilla gymnastiksal träningshall/skolverksamhet (5) Smedbyskolan träningshall/skolverksamhet (4) Vikskolan träningshall/skolverksamhet (10) Odenslundaskolan träningshall/skolverksamhet (8) Bollstanässkolan träningshall/skolverksamhet (14) Breddenskolan träningshall/skolverksamhet (9) Frestaskolan träningshall/skolverksamhet (13) Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för hyreskontrakten för samtliga sporthallar och gymnastiksalar. Skolor, föreningar, företag och privatpersoner hyr tider i anläggningarna genom lokalbokaren som arbetar på kultur- och fritidskontoret.

Multihallen Inom kultur- och fritidsnämndens idrottsverksamheter finns möjlighet att multihallen Messingen (3) kan användas för idrottsändamål. Det gäller dock ej matcher på hög nivå, då hallen inte uppfyller storlekskraven för tävlingsverksamhet. Sättra ridhus Sättra ridanläggning (1) består av ett flertal hus varav flera är i dåligt skick. Under 2015 utreds möjligheterna till att rusta upp anläggningen, för att kunna erbjuda en säker, modern ridanläggning. Fotbollsplaner I kommunen finns fem konstgräsplaner: Vilunda (6), Södervik (12), Runby skolfotbollsplan (2) samt Bollstanäs IP 1 och 2 (14). Det finns även en 11-manna och en 9-manna naturgräsplan på Vilundaparken (6). Konstgräsplanerna kräver underhåll i form av bland annat påfyllnad av granulat årligen och utbyte av hela underlaget ca vart 7-10:e år. För båda planerna på Bollstanäs planeras utbyte av granulat under år 2017. Vilundaparkens konstgräs behöver genomföra samma underhåll under år 2018. Söderviks konstgräsplan är helt uttjänt och behöver läggas om helt. En totalrenovering av planen har legat i investeringsbudgeten under flera år men inte varit möjlig att realiseras. Den åtgärden finns även med i 2015 års budget men täckning för kapitaltjänstkostnader saknas i kultur- och fritidsnämndens budget. 7 mannaplanen i Runby används företrädesvis som lek och bollplan för skolan samt fotbollsverksamhet för barn och är inte lika sliten. Utbyte av granulat planeras att genomföras under år 2020. Diskussionen om fyllnad av BPR granulatets (malda bildäck) eventuella farlighet pågår kontinuerligt där åsikterna går vitt isär. I Upplands Väsby kommun förordas miljövänligt fyllnadsmaterial, något som kostar tre-till fem gånger så mycket som BPR-fyllningen. Tennisbanor Efter en utredning som gjorts mellan 2014-2015 beslutades att utveckla och bygga nya tennisbanor i Stora Wäsby, där det redan finns två inomhusbanor. Alla beslut är fattade, investeringsmedel tillsatta och arbetet är påbörjat och beräknas vara klart hösten 2016. Övriga fritidsanläggningar I övrigt återfinns ett stort antal mindre anläggningar och anläggningar som ägs av annan part, som dock bidrar till möjligheter för ett rikt föreningsliv, rekreation och idrott. Exempel är: En parkourbana Ett stort antal motionsspår, Upplandsleden och ridstigar runt om i kommunen Temporär yta för amerikansk fotboll Näridrottsplatser i olika kommundelar Badplatser så som exempelvis Kairobadet Bågskyttelokaler Minde bassängbad Golfbana Yta för soft air gun

6.2.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 De fritidsanläggningar som tillhandahålls av kommunen ska svara upp mot önskemål och krav från utförare, medborgare och föreningsliv. Beläggningsgrader och användandet av lokalerna följs ständigt upp för att säkerställa att de lokaler som finns används flitigt och på ett bra sätt. I framtiden är det viktigt att planera lokaler utifrån en mängd aspekter såsom vilka fritidsaktiviteter som framtidens ungdomar vill ägna sig åt samt vilka föreningar som har störst behov av lokalförändringar eller nya lokaler. Önskemål om nya och uppdaterade anläggningar inkommer ständigt från föreningsliv, medborgare och utförare. Nedan listas exempel på önskemål och behov som lyfts till kommunen: Skateboardpark Renovering av Vilundaparken Fullstor matcharena för inomhusidrotter Fotbollstält Fler fotbollsplaner, framförallt 11-mannaplaner. Ny ispist Anläggning för amerikansk fotboll Evenemangsytor för cirkus, tivoli, marknader och andra större arrangemang Campingplats Danslokaler Omvandling av grusplan till fotbollsplan Utomhusbassäng Administrationslokaler för föreningar/ föreningens hus

En av nämndens största utmaningar är att prioritera bland dessa behov. Under hösten 2015/våren 2016 planerar kultur- och fritidskontoret att genomföra en kultur- och fritidsvaneundersökning för att kartlägga vilka aktiviteter som kommuninnevånarna vill utöva på sin fritid. På så sätt kan trender och intressen utläsas, vilket underlättar i planering av nya lokaler och mötesplatser, samt vilka befintliga lokaler som bör ses över. En annan aspekt som kan påverka hur lokaler bör utformas och vilka behov som finns, är kraven från de olika idrottsförbunden. Om någon av lagidrotterna i kommunen går upp i de högre divisionerna i seriespelet, kan vissa krav ställas på anläggningen. Kraven kan innebära ökade publikplatser, utökade ytor i form av spelytor, domarrum, matchbås eller liknande. I vissa fall har kommunen fått dispens, exempelvis från Svenska innebandyförbundet då ett herrlag gick upp i högre division och Smedsgärds sporthall inte uppfyllde kraven. Istället spelas vissa matcherna i Vilunda sporthall, i både A- och B- hallen, där en portabel läktare placerats. Detta innebär undantagsdatum för ordinarie idrotter som tränar där, vilket inte är optimalt. En tydlig trend i idrottssverige är att allt fler vill kunna vara flexibla och idrotta när det passar den egna individen. I fler kommuner finns nu spontanidrottsanläggningar, där det inte krävs förtidsbokning. För att det ska fungera i Upplands Väsby krävs personalresurser på anläggningarnas, samt fler lokaler, då de flesta idrottslokaler idag är fullbokade från tidig morgon till sen kväll. 6.2.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2016-2025 Efterfrågan på idrottslokaler ökar parallellt med befolkningsutvecklingen. Fler invånare innebär sannolikt fler eller större föreningar med behov av verksamhetslokaler. Nämnden följer idrottsanläggningarnas beläggningsgrader och föreningarnas medlemsantal för att tidigt se förändringar i lokalbehoven. En annan faktor som kan påverka populariteten för fritid- eller idrottsaktiviteter är när en person med lokal anknytning är framgångsrik och/eller när svenska utövare når stora nationella och internationella framgångar. Då föreningar med särskilda behov ökar snabbt i medlemsantal, kan specialanpassade lokaler behövas, exempelvis med högre takhöjd (trampolin och badminton) eller med fullstora mått för ex. handboll och innebandy Det är viktigt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter planeras tillsammans med planering av nya bostadsområden. Vid större nybyggnationer kan det tillkomma behov av ytterligare ytor för fritidsverksamhet och rekreation, såsom sporthallar, fotbollsplaner eller liknande. 6.2.3 Behov av lokaler och anläggningar Idag finns 16 inomhusanläggningar och betydligt fler idrotts- och fritidsplatser utomhus. Det vi ser är att behovet av både fullstora sporthallar och fotbollsplaner behövs. Föreningslivet i Upplands Väsby är aktivt alla dagar i vecka, men främst på vardagar. Då de flesta föreningar har barn- och ungdomsverksamhet planeras aktiviteterna mellan ca 17.00-22.00. Detta innebär att det ofta finns lediga tider mellan 22.00 23.00, vilket blir för sent för föreningarnas verksamheter. Därför behövs flera idrottsanläggningar, för att föreningarna ska kunna bedriva sin verksamhet på inte för sena tider. 6.2.4 Strategisk analys plats och lokalbehov I nuläget ägs alla idrottslokalerna av kommunen vilket kan ge strategiska fördelar för kommunen. Genom att kommunen äger lokalerna så har kommunen ökad handlingsfrihet för eventuell framtida konkurrensutsättning och ökade möjligheter att påverka lokalernas utformning utifrån den verksamhet som ska bedrivas. Genom att kommunen, genom kultur- och fritidsnämnden, är spindeln i nätet, kan

fortsatt höga beläggningsgrader i lokalerna säkerställas. Dock finns ett antal anläggningar i privat regi som är betydelsefulla komplement för tillhandahållandet av ytor för rekreation och idrott. Olika idrotter har olika behov vilket gör att det ofta är svårt att låta flera olika idrotter dela på en hall. En lösning skulle kunna vara att bygga matchhallar vid nya skoletableringar även om skolans behov inte kräver det. På så sätt tillgodoses fritidens behov (där många skolelever redan är delaktiga). Det finns flera alternativ för driftformer av framtida lokaler för idrott- och fritidsverksamhet. Ideella föreningar har möjlighet att sköta driften av en verksamhet, med ex. ekonomiskt stöd från nämnden. En annan möjlighet är att verksamheten drivs av en extern utförare alternativt av verksamhet inom kommunen. Kultur- och fritidsnämndens budget är i hög utsträckning knuten till hyreskostnader, varför hyreshöjningar får stor påverkan på nämnden. Då anläggningar utgör en stor del av nämndens ekonomi är det viktigt att säkerställa goda rutiner vid planering, beställning och drift av nya anläggningar. Det är också av stor vikt att nämnden följer samhällsutvecklingen för att se till att de ytor som tillhandahålls och planeras också stämmer överens med medborgarnas och föreningslivets behov. 6.2.5 Slutsats fritid och idrott Förnyelsen av kommunens idrottsanläggningar är ständigt aktuell och består i verksamhetsanpassning och förnyelse av befintliga lokaler. Vissa av lokalerna upplevs som slitna och i behov av underhåll som exempelvis Vilundaparkens löparbanor och ispist. Även konstgräsplanerna är i behov av påfyllning av granulat samt omläggning, framförallt Söderviks konstgräsplan Under de kommande åren kommer fokus inom idrott och fritid troligtvis att finnas på de anläggningar där utredningar skett eller planeras att ske. Behovet av sporthallar med fullstora mått och publikkapacitet är stort. Idag har flera föreningar fått dispens från idrottsförbunden för att kunna spela matcher på hemmaplan, trots bristen på godkända sporthallar. Föreningslivet är även i behov av så kallade temahallar som är anpassade efter de olika idrotternas behov, ex. trampolin och handboll med klister. Ett önskemål är att bygga matchhallar vid nya skoletableringar även om skolans behov inte kräver det. På så sätt tillgodoses fritidens behov (där många skolelever redan är delaktiga).