PM/GEOTEKNIK Uppdrags nr: 114-053 Datum: 2015-06-24 NY- OCH TILLBYGGNAD AV BOSTÄDER KOSMOSGATAN, BERGSJÖN GÖTEBORGS STAD Rev: Datum: TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Handläggare: Thomas Östergren Tel 031-723 73 21 thomas.ostergren@tellstedt.se TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Varbergsgatan 12A, 412 65 Göteborg 031-723 73 00 www.tellstedt.se Org nr 55 64 54-0861 1(7)
Innehåll 1 OBJEKT...3 2 ÄNDAMÅL...3 3 UNDERLAG FÖR PROJEKTERINGS PM...3 4 BESKRIVNING AV GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN...3 4.1 Topografi och ytbeskaffenhet...3 4.2 Geotekniska förhållanden...4 4.3 Geohydrologi...5 5 GEOTEKNISKA PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER...5 5.1 Planerad byggnation...5 5.2 Grundläggningsförslag m.m....5 6 STABILITET...6 7 SCHAKTNING...6 8 SÄTTNINGAR...7 2(7)
1 OBJEKT 2 ÄNDAMÅL På uppdrag av Balder Projektutveckling AB har Tellstedt i Göteborg AB utfört en geoteknisk utredning för rubricerat objekt. Denna PM/Geoteknik sammanfattar förutsättningarna för ny- och tillbyggnation av flerbostadshus på området vid Kosmosgatan i Bergsjön. Se Figur 1. PM/Geoteknik syftar till att redovisa rekommendationer för grundläggning och schaktning, vilka skall utgöra underlag inför upphandling med totalentreprenad för ny- och tillbyggnad av bostäder. PM/ geoteknik skall också utgöra underlag för detaljplan. 3 UNDERLAG FÖR PROJEKTERINGS PM Markteknisk undersökningsrapport/geoteknik från Tellstedt i Göteborg AB, uppdragsnummer: 114-053, daterad 2015-06-24, Ny- och tillbyggnad av bostäder, Kosmosgatan, Bergsjön, Göteborgs Stad. 4 BESKRIVNING AV GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 4.1 Topografi och ytbeskaffenhet Området är ett kuperat bebyggt område med omväxlande asfalt- och gräsytor. På flera ställen går berget i dagen. Området begränsas i söder av Bergsjövägen och i väster av Universumsgatan. Delen väster om Kosmosgatan utgörs av en torvmosse. Områdets marknivåer varierar mellan +81,4 och +89,3. Inom området finns en fotbollsplan. 3(7)
Figur 1. Ungefärligt läge för det undersökta området. (hitta.se) 4.2 Geotekniska förhållanden För detaljerad jordlagerbeskrivning, se bilaga 1:1-2. Jordartsbeskrivning för västra delen (väster om Kosmosgatan). (Punkt 1-30 samt 54-56) Generellt består jordprofilen av sandig/grusig mulljord som underlagras av sand på torv över lera. Ytlagret utgörs av 0,2 0,7 m mulljord med inslag av sand, grus och lera, med undantag av punkt 5 där ytlagret är asfalt på fyllnadsmaterial, punkt 11 där ytlagret består av grusig sand, samt punkt 23 där det är torv i ytan. Sand (friktionsjord) hittas under ytlagret. Sanden har varierande inslag av grus och sten. Även silt och lera förekommer i mindre omfattning. I skruvprovtagningspunkt 23 saknas sand. Torv (organisk jordart) med varierande mäktighet hittas i provtagningspunkt 3, 5, 11, 14, 15 och 18 på som grundast 0,4 m under markytan till som djupast 3,4 m under markytan. Mäktigheten på själva torvlagret är mellan 1,2 och 2,5 meter. Torven förekommer både som hög- och lågförmultnad med vattenkvoter mellan 167 % - 435 %. En ungefärlig gräns för torvområdets utbredning redovisas på ritning G-1. 4(7)
Lera (kohesionsjord) återfinns i samtliga punkter i området, ofta både under och över torvlagret. Torrskorpelera hittas både över och under torvlagret, och har inslag av silt, sand och ställvis även torv och växtdelar. Vattenkvot för torrskorpeleran är mellan 23 % - 35 %. Lerans vattenkvot är i punkt 23, 28 %. Sonderingsstopp med trycksondering har nåtts mellan 0,7 och 9,4 m under markytan. Med slagsondering har stopp erhållits på mellan 1,2 och 12,3 m under markytan. Jordartsbeskrivning för östra delen (öster om Kosmosgatan). (Punkt 31-53) Jordlagret utgörs här av sandig eller grusig sandig mulljord med inslag av enstaka stenar. Jorddjupen varierar mellan 0,4 1,3 m. Sonderingsstopp med trycksondering har nåtts mellan 0,5 0,8 m under markytan (punkt 52 och 53). Med slagsondering har stopp erhållits på mellan 0,6 och 6,6 m under markytan. Berg i dagen inom området är inmätt och markerat på ritning G-1. 4.3 Geohydrologi Vattenytor har uppmätts vid undersökningstillfället i skruvprovtagningspunkt 3, 11 och 23. Vattennivån varierade mellan 0,68 (+83,1) och 2,21 (+79,2) meter under markytan. Grundvattenytan i skruvprovtagningspunkterna motsvarar endast trycknivån i den övre akvifären, och säger således inget om vattentrycket på djupet. Grundvattennivån i den övre akvifären varierar med nederbörden. I punkt 3 och 15 har grundvattenrör installerats. 2015-05-04 avlästes vattennivå 0,20 (+83,8) meter under markytan i punkt 15. I punkt 3 var röret torrt 2015-04-05, vilket innebär att vattennivån då var minst 2,6 (+81,8) meter under markytan. 5 GEOTEKNISKA PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER 5.1 Planerad byggnation Inom området planerar man att bygga ett antal radhus och flerbostadshus samt tillbyggnad av befintliga flerbostadshus. Grundläggningsnivåer och uppgifter om uppfyllnader är i skrivande stund okända. 5.2 Grundläggningsförslag m.m. Innan grundläggningsarbeten påbörjas, är det viktigt att all mulljord, gammalt fyllnadsmaterial och annat organiskt material, som är otjänligt 5(7)
för grundläggningen, först schaktas bort och ersätts med nytt fyllnadsmaterial upp till erforderlig grundläggningsnivå. Fyllnadsmaterial skall utföras av material från tabell CE/1, Anläggnings AMA. Fyllning och packning skall utföras enligt tabell CE/4, Anläggnings AMA. Mellan fyllnadsmaterial och orörd jord skall en geotextil placeras för att undvika sammanblandning av material. I den västra delen av undersökningsområdet (torvområdet) ska torven och leran schaktas bort innan grundläggning av byggnader. Därefter utförs uppfyllnad med friktionsjord, alternativt sprängsten, som packas. Vid större torv och lermäktigheter rekommenderas att grundläggning av byggnader sker på spetsburna pålar. Valet av grundläggningsmetod avgörs av mäktigheten på torven och leran. För omgivande körytor rekommenderas att, om inga större sättningar accepteras, urschaktning av torv utförs och därefter fylls upp med friktionsmaterial, alternativt sprängsten, som packas, om mäktigheten av torv och lera är mindre. Vid större mäktigheter skall totalkompensation ske med lättfyllning. I östra delen av området kan byggnaderna grundläggas med hel kantförstyvad bottenplatta av armerad betong direkt på den packade fyllningen. Där jorddjupen är mindre än 2,0 meter rekommenderas urgrävning till orört friktionsmaterial (morän) eller berg. Sprängning kan komma att bli nödvändig för att skapa rätt grundläggningsförutsättningar i de områdena med mindre jorddjup. Där undersprängning utförs ska detta ske med minst 0,5 meter under planerad grundläggningsnivå. Om golvvärme ska installeras bör plattor isoleras undertill med minst 0,3 meter cellplast. Inom området och runt byggnaderna är det viktigt att det sörjs för en rätt dimensionerad och utformad dränering. 6 STABILITET Då planområdet har liten lutning bedöms stabilitetsförhållandena som tillfredställande. Vid uppfyllnader på torv kan bärighetsbrott ske varför uppfyllnader med tungt material skall undvikas på områden med torv. 7 SCHAKTNING Alla schaktningsarbeten utförs med fördel under perioder med lite nederbörd och låga grundvattennivåer. Schakter bör inte stå öppna längre tid än nödvändigt. Släntlutning för schaktning i torv är 1:1,5. Schaktning i torv kan medföra grundvattenavsänkning beroende på var i området schaktning sker. Grundvattenavsänkning sker till 0,5 meter under markytan. Avsänkning kan göras med pumpning. 6(7)
8 SÄTTNINGAR Baserat på vattenkvoterna i torven kommer omfattande sättningar att bildas vid belastning av torven. Om torven inte schaktas bort skall eventuell uppfyllnad kompenseras full ut med lättfyllning, om inga större sättningar kan accepteras. 7(7)