a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.



Relevanta dokument
varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext.

sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

Sammanfattningar Matematikboken Z

Motivet finns att beställa i följande storlekar

8-4 Ekvationer. Namn:..

PASS 4. POLYNOM, MINNESREGLERNA. 4.1 Kvadreringsreglerna. Kvadraten på en summa

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

Lathund algebra och funktioner åk 9

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr b) c) d)

Linjära ekvationer med tillämpningar

Facit till Några extra uppgifter inför tentan Matematik Baskurs. x 2 x

FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1

vilket är intervallet (0, ).

Repetition av matematik inför kurs i statistik 1-10 p.

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Sidor i boken , , 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic

1.2 Polynomfunktionens tecken s.16-29

Prov kapitel FACIT Version 1

75059 Stort sorteringsset

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

14 min 60 s min 42 s 49m 2 =18 s m 2, alltså samma tid. Vi kan säga att den tid som mamman behövde åt dammsugning var beroende av husets storlek.

FÖRELÄSNING 1 ANALYS MN1 DISTANS HT06

Ma2bc. Komvux, Lund. Prov 1. 1-Övningsprov.

Matematik 1 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Studiehandledning till. MMA121 Matematisk grundkurs. Version

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Exempel. Vi skall bestämma koordinaterna för de punkter som finns i bild 3. OBS! Varje ruta motsvarar 1mm

Den matematiska analysens grunder

Matematik 2 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,

Grunderna i stegkodsprogrammering

Senaste revideringen av kapitlet gjordes , efter att ett fel upptäckts.

4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:..

INDUKTION OCH DEDUKTION

OBSERVERA ATT DETTA EXEMPELMATERIAL INTE MOTSVARAR ETT HELT KURSPROV I OMFATTNING OCH INNEHÅLL.

Matematik E (MA1205)

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid

Matematik för sjöingenjörsprogrammet

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund Vuxenutbildningen Dennis Jonsson

Dagens tema. Fasplan(-rum), fasporträtt, stabilitet (forts.) (ZC sid 340-1, ZC10.2) Om högre ordnings system (Tillägg)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära som möjligt.

TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )

Ekvationssystem - Övningar

MATEMATIK 5 veckotimmar

Övningar - Andragradsekvationer

Svar och arbeta vidare med Student 2008

2. För vilka värden på parametrarna α och β har det linjära systemet. som satisfierar differensekvationen

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Tidsbunden del

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6

Distriktsfinal. Del 1: 7 uppgifter Tid: 60 min Maxpoäng: 21 (3p/uppgift)

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar

Diskret matematik: Övningstentamen 4

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Tidsbunden del

Abstrakt algebra för gymnasister

ANDRA BASER ÄN TIO EXTRAMATERIAL TILL. Matematikens grunder. för lärare. Anders Månsson

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier

Version Linjär algebra kapiltet från ett ODE-kompendium. Mikael Forsberg

Diagram. I detta kapitel lär du dig: m Diagrammets beståndsdelar. m Att skapa både inbäddat diagram och diagramblad. m Att ändra diagramform.

3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l.

Betygskriterier Matematik E MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

Problem Svar

Matematik och modeller Övningsuppgifter

Begrepp :: Determinanten

Fria matteboken: Matematik 2b och 2c

Tilldelning av roller + Meddelanden i MinPlan

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

(1) För att numrera alla sidor i tidningen, löpande från och med 1, krävs 119 siffror.

Matematik 3000 kurs B

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Matematik. Delprov B. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Del B1 ÅRSKURS. Elevens namn

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

Repetition ekvationer - Matematik 1

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

Lösningar till tentauppgifterna sätts ut på kurssidan på nätet idag kl 19. Omtentamen i Programmering C, 5p, fristående, kväll,

Södervångskolans mål i matematik

Tentamensinstruktioner

Riksfinal. Del 1: 6 uppgifter Tid: 60 min Maxpoäng: 18 (3p/uppgift) OBS! Skriv varje uppgift på separat papper och lagets namn på samtliga papper.

ALGEBRA OCH FUNKTIONER

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

Förberedelser: Sätt upp konerna i stigande ordningsföljd (första inlärningen) eller i blandad ordningsföljd (för de elever som kommit längre).

Programmeringsteknik med C och Matlab

NMCC Sigma 8. Täby Friskola 8 Spets

Beräkningsuppgift I. Rörelseekvationer och kinematiska ekvationer

SF1620 Matematik och modeller

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris

Dimensioner och fraktal geometri. Johan Wild

Andragradsekvationer. + px + q = 0. = 3x 7 7 3x + 7 = 0. q = 7

MATMAT01b (Matematik 1b)

Transkript:

PASS 9. OLIKHETER 9. Grundbegrepp om olikheter Vi får olikheter av ekvationer om vi byter ut likhetstecknet mot något av tecknen > (större än), (större än eller lika med), < (mindre än) eller (mindre än eller lika med). I en olikhet är två uttryck olika stora. I det praktiska livet har olikheterna en viktigare roll än ekvationerna. Pappan i den finländska modellfamiljen från pass 4 hade ursprunligen ett 00 m stort hus. Innan han gjorde sitt hus mindre kände han intresse för hur stora hus de andra finländarna hade. Var han då intresserad av antalet andra familjer som hade precis ett lika stort hus som hans familj eller var han ute efter antalet familjer som hade ett större hus än 00 m? Det senare, alltså olikheten, är en omständighet av väsentlig vikt i det här fallet. Exempel. Vilka av följande utsagor a) till f) är olikheter? Vilka av olikheterna har sanningsvärdet? a) 5 b) =3 c) 0 0 d) x =4 e) x 0 f) x=0 g) 7 7 a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet. Då vi löser olikheter använder vi i stort sett samma regler som med ekvationer.. Vi kan addera samma uttryck eller samma tal till båda leden. Vi kan subtrahera samma uttryck eller samma tal från båda leden. Vi kan flytta termer över olikhetstecknet till det andra ledet om vi samtidigt utför teckenbyte. Vi kan multiplicera eller dividera båda leden med ett tal eller uttryck som är positivt. Om vi däremot multiplicerar eller dividerar båda leden med ett negativt tal eller uttryck måste vi byta riktningen på olikhetstecknet. Exempel. När vi betraktar tallinjen i figur 0 är det helt klart att. Vi multiplicerar den här olikheten ledvis med. Så får vi talen och. Därimellan skriver vi tecknet > något som stämmer överens med tallinjetolkningen i figur 0. Alltså. Exempel 3. Lös olikheten x 6 x 3. Figur 0.

x 6 x 3 x x 3 6 3x 3 x Vi flyttar x till vänstra ledet och 6 till högra ledet och utför teckenbyte. Vi förenklar båda leden. Vi dividerar båda leden med -3. Olikhetstecknet byter riktning. Svar: x. Har du förstått? I Olikheten x 5 har lösningen a) x 5 b) x 5 c) x 5. Exempel 4. Lös olikheten x 3 x 6. Vi kan lösa olikheten grafiskt genom att rita linjerna y= x och y= 3 x 6 i koordinatsystemet i figur. Linjen x ritar vi så att vi först märker ut skärningspunkten mellan linjen och y-axeln. Den är (0,-) enligt pass 8.. Riktningskoefficienten är. Det vill säga att linjen är stigande. Den rätvinkliga triangel som vi ritar mellan punkten (0,-) på linjen och den punkt som ligger till höger från (0,-) har basen och höjden. Till den här andra punkten kommer vi så att vi går från (0,-) steg åt höger och steg uppåt. Vi förenar de här två punkterna och så har vi linjen y= x. Då det gäller linjen y= 3 x 6 märker vi ut skärningpunkten mellan linjen och y-axeln, i det här fallet (0,-6). Riktningskoefficienten är nu 3. Linjen är således fallande. Den rätvinkliga triangel som vi ritar mellan punkten (0,-6) på linjen och den punkt som ligger till vänster från (0,-6) har basen och höjden 3. Till den här andra punkten kommer vi så att vi går från (0,-6) steg åt vänster och 3 steg uppåt. Vi förenar de här två punkterna och så har vi linjen y= 3 x 6.

Vad betyder olikheten Figur. x 3 x 6 egentligen? Den frågar av oss för vilka värden på variabeln x linjen y= x ligger ovanför linjen y= 3 x 6. Enligt figur har linjerna skärningpunkten P=(-,-3). Vi ser att till höger från den här punkten ligger y= x ovanför y= 3 x 6. Olikheten satisfieras således av sådana x-variabelvärden som är större än x- koordinaten för P. Olikheten har således lösningen x. Vi kan också lösa olikheten algebraiskt, vilket ger ett exakt värde: x 3 x 6 Vi flyttar 3 x till vänstra ledet och - till högra ledet och utför samtidigt teckenbyte. x 3 x 6 Vi förenklar leden. x 4 Vi dividerar båda leden med som är ett positivt tal. x Vi fick samma svar som med det grafiska lösningssättet. Svar: Olikheten x 3 x 6 uppfylls då x.

Har du förstått? II I figur nedan har vi ett koordinatsystem med linjerna y och y. I figur satisfieras olikheten Figur. 3 x 3 x 5 då a) x 3 b) x 3 c) x 3. Har du förstått? III I vilken punkt skär linjen y y-axeln? a) (5,0) b) (0,5) c) 3,0 Har du förstått? IV I figur satisfieras olikheten y 0 då a) x 3 b) x 3 c) x 3. Har du förstått? V I figur satisfieras olikheten y 5 då a) x=0 b) x 0 c) x 0. Identisk olikhet En olikhet, som satisfieras av alla eller inga variabelvärden, är en identisk olikhet. Vid lösning av identiska olikheter försvinner variabeln. Om det sista lösningssteget är sant är alla reella tal

lösningar. Om det sista lösningssteget är falskt saknar ekvationen lösning. Exempel 5. Lös olikheten a) x x x b) x x c) x x a) x x x b) x x c) x x x x x x x x 0 x x 0 0 en identiskt falsk 0 0 0 0 utsaga. en identiskt en identiskt falsk utsaga sann utsaga (nu är lika med alternativet med) Svar: I a) och b) saknar olikheterna lösningar. I c) är alla reella tal lösningar. Har du förstått? VI Olikheten x 0 har a) inga lösningar b) lösningen x=4 c) lösningen x R. Dubbelolikhet Vilka hela tal är större än talet -3 men mindre än talet 3? Villkoret i föregående frågan kan vi skriva på formen x 3 och x 3. Villkoret x 3 kan vi skriva på formen 3 x. Således kan vi skriva villkoret x 3 och x 3 helt enkelt på formen 3 x 3. Ur figur 3 ser vi att sådana hela tal som ligger mellan -3 och 3 är -, -, 0, och. Figur 3. Exempel 6. Skriv en möjligast enkel dubbelolikhet som har lösningen a) b) och 3 c) -3 a) 0 x, x N b) x 4, x N

c) 3 x 3 eller 4 x, x Z Olikheter behandlar vi mera djupgående på de kommande kurserna i lång matematik. Då lär vi oss bland annat att lösa andragradsolikheter och olikheter av högre grad. Har du förstått? VII Antalet heltal som är större än - och mindre än är a) 0 b) c). Har du förstått? VIII Villkoret ett heltal större än - och mindre en kan skrivas som a) dubbelolikhet b) två olikheter med ordet eller i mellan c) enkelolikhet 9. Begreppsfrågor IX. Beskriv vardagliga situationer då det är nödvändigt att använda olikheter.. Vad har lösning av olikheter gemensamt med lösning av ekvationer? 3. När byter olikhetstecknet i en olikhet riktning? 4. Hur kan man lösa olikheter grafiskt? 5. Förklara begreppen identisk olikhet och dubbelolikhet. Ge möjligast enkla exempel på vartdera begreppet. 6. Ekvationen x =5 är sann endast för värdet x=3. Vad kan man konstatera om antalet sådana tal som uppfyller olikheten x 5? 9.3 Uppgifter

I figur 4 nedan har vi ett koordinatsystem med ett antal linjer och kurvor. Figur 4.. I figur 4 är kurvan t ovanför x-axeln då dubbelolikheten 4<x<7 gäller. Vilken dubbelolikhet gäller då kurvan s är ovanför x-axeln?. I figur 4 har vi linjerna y och y. Bestäm ekvationerna för linjerna. Lös algebraiskt olikheten y y. Kontrollera resultatet grafiskt med hjälp av figur 4. 3. Lös olikheten a) x 7 0 b) x 8 c) 3 x 3 d) 4. Lös olikheten a) x x b) x 3 0 e) x 3 0 3x 6 0 c) x 4 4 x d) x 5 3x 5. Sätt rätt tecken ( >,, <, ) i den tomma rutan a) 6 7 b) - 3 c) -8-8 d) då 5 a är a 5 e) då 5 a 0 är a 0 f) då 5 a 0 är a 0 g) då 5 a=0 är a 0 6. Lös den identiska olikheten 6 x x 4 x. 7. Lös den identiska olikheten x x 3x x x 3 8. Lös olikheten a) x 5 x 3 b) x 5 4 x c) x x x 3 4 x 3 9.* Hurdana värden kan konstanterna a,b och c anta då a) abc 0 b) a ab 0 c) c c 0