Verksamhetsberättelse Kommunövergripande Ks 21 mars 2019
Innehållsförteckning 1.1 Kommunövergripande... 3 1.1.1 Politisk organisation... 3 1.1.2 Målstyrning och måluppfyllelse... 5 1.1.3 Mål för god ekonomisk hushållning... 9 1.1.4 Ekonomi i korthet... 12 1.1.5 Effektiv resursanvändning... 15 1.1.6 Personal... 19 1.1.7 Finansförvaltningen... 24 1.2 Sektorsövergripande... 27 1.2.1 Miljö... 27 1.2.2 Energipolitiska inriktningsmål... 30 1.2.3 Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS)... 31 1.3 Bilaga indikatorer... 33 1.3.1 Sektorsövergripande... 33 2(34)
1.1 Kommunövergripande 1.1.1 Politisk organisation 1.1.1.1 Den politiska organisationens uppgifter Kommunfullmäktiges uppgifter framgår av kommunallagen. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av annan större vikt för kommunen, såsom mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt, årsredovisning och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunfullmäktige ska också vara ett forum för idéer, debatt och information och ge allmänheten möjlighet till insikt i besluten. I fullmäktige finns tre fasta beredningar och vid behov finns tillfälliga beredningar. För närvarande har en tillfällig demokratiberedning tillsats. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska vidare ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund. Styrelsen ska också bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige, ha hand om den ekonomiska förvaltningen och verkställa fullmäktiges beslut. Såsom nämnd svarar kommunstyrelsen för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Kommunstyrelsen har ett ekonomiutskott. Revisorerna ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på den kommunala revisionen, och bedriva verksamheten i enlighet med Kommunal revision vägledande principer. Valnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter vid val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige och Europaparlamentet samt vid folkomröstningar med mera. Miljö- och bygglovsnämnden ska fullgöra de lagstadgade uppgifter som bland annat föreskrivs i plan- och bygglagen, miljöbalken samt livsmedelslagen. Överförmyndarnämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på överförmyndarnämnd. Den sociala myndighetsnämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på socialnämnd. 3(34)
1.1.1.2 Informationsmått Kommunfullmäktige Plan 2017 2016 Antal sammanträden, per år 10 10 10 10 Antal ledamöter 51 51 51 51 Antal ersättare 29 29 29 31 Kommunstyrelsen Antal beslutssammansträden, per år 10 10 10 10 Antal informationssammanträden, per år 9 9 9 9 Antal sammanträden med genomgång av kommunens verksamhetsberättelse, per år 2 2 2 2 Antal ledamöter 13 13 13 13 Antal ersättare 13 13 13 13 Valnämnd Antal ledamöter 7 7 7 7 Antal ersättare 3 3 3 5 Miljö- och bygglovsnämnd Antal ledamöter 7 7 7 7 Antal ersättare 3 3 3 3 Överförmyndarnämnd Antal ledamöter 3 3 3 3 Antal ersättare 1 1 1 1 Social myndighetsnämnd Antal ledamöter 5 5 5 5 Antal ersättare 3 3 3 3 Revisorer Antal ledamöter 7 7 7 7 Antal ersättare 0 0 0 0 4(34)
1.1.1.3 Ekonomi Politisk organisation, tkr Bokslu t Budget Avvike lse Bokslu t 2017 Budget 2019 Intäkt 681 0-681 0 681 Kostnad 12 300 10 700-1 600 11 355 14 095 Nettokostnad, varav 11 619 10 700-919 11 355 13 414 Kommunfullmäktige 2 748 2 295-453 2 878 2 302 Kommunstyrelsen 3 229 3 000-229 3 257 3 416 Valnämnd 550 0-550 5-176 Miljö- och bygglovsnämnd 337 329-8 321 382 Överförmyndarnämnd 59 47-12 82 47 Social myndighetsnämnd 321 298-23 313 0 Revisorer 1 328 1 283-45 1 267 1 311 Fasta beredningar 767 1 029 262 1 251 0 För den politiska organisationen redovisas en negativ budgetavvikelse med 0,9 mkr vilket framför allt beror på ej budgeterade nettokostnader för valet. Underskottet beror också på högre IT-kostnader än budgeterat för Kommunfullmäktige samt högre arvodeskostnader för Kommunstyrelsen till följd av fler och längre möten. Nettokostnaden är något högre än föregående år vilket förklaras av kostnader för valet. 1.1.2 Målstyrning och måluppfyllelse Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Modellen är anpassad till lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Styrning sker dels genom att följa kommunallagens krav om att anta mål för god ekonomisk hushållning och dels genom en modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. Enligt kommunallagen ska det för verksamheten anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har fastställt två finansiella mål och fyra verksamhetsmål. Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämna miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Fullmäktige har fastställt ett nytt arbetssätt för styrning vilket implementeras inför verksamhetsåret 2019. Den tidigare modellen för styrning, som använts i budget och verksamhetsplan för som nu följs upp, bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Politiska inriktningsmål har fastställts av kommunfullmäktige. Dessa mål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen har sedan upprättat politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. Till varje verksamhetsmål finns ett antal indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt de kommit. Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat och i analyser. Fastställd budget är överordnad målen. 5(34)
Verksamhetsmål Antal mål Uppfyllt (i %) Delvis uppfyllt (i %) Ej uppfyllt (i %) Har ej kunnat bedömas (i %) Personal 1 100 % 0 % 0 % 0 % Miljö 15 47 % 53 % 0 % 0 % Energipolitiska inriktningsmål 3 100 % 0 % 0 % 0 % Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 5 60 % 40 % 0 % 0 % Effektiv resursanvändning 1 0 % 100 % 0 % 0 % Sektor för utbildning och kultur 26 65 % 31 % 4 % 0 % Sektor för socialtjänst 28 75 % 25 % 0 % 0 % Sektor för samhällsbyggnad 32 75 % 22 % 3 % 0 % Sektor för teknik och förvaltningsstöd 28 78 % 18 % 4 % 0 % Kommunledning 10 90 % 0 % 10 % 0 % Totalt (andel anges i genomsnitt) 149 72 % 25 % 3 % 0 % Sammanfattning av måluppfyllelse Bedömningen symboliseras av pilar med nedanstående innebörd. Det är verksamhetsmålet som bedöms. Symbolisering av pilar används för bedömning av målen för god ekonomisk hushållning, för de kommunövergripande målen samt för verksamhetsmålen i sektorernas verksamhetsberättelser. Måluppfyllelse för kommunstyrelsens verksamhetsmål Måluppfyllelsen bedöms god då 97 procent av kommunstyrelsens 149 verksamhetsmål är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Av verksamhetsmålen är 107 uppfyllda, 38 delvis uppfyllda och 4 är ej uppfyllda. Verksamhetsmål inom sektorn för utbildning och kultur Totalt sett har sektorn en god måluppfyllelse. Av sektorns 26 verksamhetsmål bedöms 17 som uppfyllda och 8 som delvis uppfyllda. Ett mål bedöms som ej uppfyllt. Arbetet med att öka måluppfyllelsen sker inom ramen för det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom sektorn. Av förskolans sex verksamhetsmål bedöms fyra vara helt uppfyllda och två delvis uppfyllda. Brukarundersökningen i samarbete med GR visar generellt på hög nöjdhetsgrad bland vårdnadshavarna. Grundskolan visar en god måluppfyllelse, samtliga mål är delvis eller helt uppfyllda. Denna måluppfyllelse kan till viss del förväntas då eleverna har goda förutsättningar i Härryda kommun. Både behörigheten till gymnasieskolan och meritvärdena i årskurs nio är höga. Gymnasiet visar en god måluppfyllelse, två mål bedöms vara helt uppfyllda och tre delvis uppfyllda. 6(34)
Andelen som tar examen inom tre och fyra år, de individuella programmen inkluderade, är i förhållande till rikets resultat bland de 25 % bästa resultaten i landet. Vuxenutbildningen har en god måluppfyllelse. Det är många elever som har studerat på en eller flera nivåer i utbildningssystemet, vilket ligger i linje med verksamhetens mål. Vidare ser verksamheten att många elever inom SFI fortsätter i andra skolformer. Verksamheten har inte genomfört några uppdragsutbildningar under, varför ett av målen ej anses vara uppfyllt. Kulturverksamheten uppvisar en hög måluppfyllelse där alla mål är uppfyllda. Besökstalen till utställningar och program är mycket tillfredsställande liksom bibliotekens utlåning. Måluppfyllelsen är god inom Utveckling, fritid och flerspråkighet och ungdomar i Härryda kommun har tillgång till åtta trygga, inkluderande och drogfria mötesplatser med fritidsledare på plats. Fritid ungdoms personal finns också som stöd för ungdomar på sociala medier. Verksamhetsmål inom sektorn för socialtjänst Sektorn för socialtjänst redovisar en god måluppfyllelse för. Av 28 verksamhetsmål gör sektorn bedömningen att 21 stycken är uppfyllda och sju delvis uppfyllda. Inom vård och omsorg är måluppfyllelsen god. Reflektionsträffar utifrån äldreomsorgens värdegrund fortsätter att öka personalens medvetenhet och leder till att de i sitt bemötande är empatiska, omtänksamma och stödjande. Framgångsfaktorer inom verksamheten är tydlig målstyrning, uppdragstydlighet, kvalitetsmedveten verksamhet med brukaren i fokus, en hög grad av kostnadsmedvetenhet och en helhetssyn. Utmaningar som verksamheten står inför är bland annat personalförsörjning och att kunna bibehålla de grundkrav på kompetens som förutsätt idag. Hälsa och bistånd uppfyller samtliga verksamhetsmål utom ett. Ny lagstiftning och en ny överenskommelse med regionen har lett till stora förändringar som påverkar resultatet och leder till ett förändrat arbetssätt. Det råder fortsatt en viss osäkerhet kring rättsläget inom LSS och då främst personlig assistans. Inom verksamhetsområdet arbetas för att vara uppdaterade och följsamma inför förändrade krav och riktlinjer. Funktionsstöd visar på en måluppfyllelse där samtliga mål bedöms vara uppfyllda. Kontinuitet vad gäller insatser och personalförsörjning utgör framgångsfaktorer. Ytterligare framgångsfaktorer är det påbörjade arbetet med att utveckla boendestöd och Kreativt center som möjliggör kvarboende i ordinärt boende. Utmaningarna består av att genomföra beslutad kostnadsminskning av ram för egen regi och att erbjuda boende med rätt nivå av stöd. En ökad komplexitet kring samsjuklighet, psykisk ohälsa, missbruk och funktionsnedsättning skapar utmaningar där kompetensutveckling för medarbetare blir en nödvändighet. Verksamheten för integration och arbetsmarknad visar på en måluppfyllelse där tre mål bedöms som uppfyllda och tre som delvis uppfyllda. Framgångsfaktorerna har varit en ökad och strukturerad samverkan inom ramen för projektet Härryda Framtid vars syfte är att minska arbetslöshet och försörjningsstöd. Antalet nyanlända vuxna och familjer som kommit till kommunen under har fördubblats i jämförelse med 2017. Boendefrågan och bristen på lägenheter är en komplex fråga och en utmaning för hela verksamhetsområdet. Försörjningsstödsenheten har ökade kostnader för köp av tillfälliga boenden för hemlösa. Enheten för nyanlända har under året tvingats köpa tillfälliga boende utanför kommunen. Barn och familj visar på en måluppfyllelse där två mål bedöms som uppfyllda och två delvis uppfyllda. Från och med årsskiftet överfördes ansvaret för fältarbete till området Barn och unga där de under året har arbetat med att göra sig kända för ungdomarna i kommunen och utveckla ett nära samarbete med skolorna för att tidigt upptäcka ungdomar i riskzon. Under året har flera medarbetare utbildats i att möta barn i svårigheter och utbildats i barnsamtal. Under året har det varit en markant ökning av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld, där behov av skyddsboende ökat. Personalsituationen har under stabiliserats efter några år med hög personalomsättning. Två jourfamiljer har rekryterats vilket innebär ökad kvalité för barn som behöver placeras akut. Verksamhetsmål inom sektorn för samhällsbyggnad Sektorn gör bedömningen att 24 av totalt 32 verksamhetsmål är uppfyllda, sju anses delvis uppfyllda och ett ej uppfyllt. 7(34)
Inom mark och bostad bedöms fem mål uppfyllda och två mål delvis uppfyllda. Målet angående att byggnationen av bostäder anpassas till en befolkningsökning på lägst 1,5 % per år anses delvis uppfyllt. Bostadsbyggandet bedöms ha varit i den omfattningen som krävs för att möta målet om lägst 1,5 % befolkningsökning. Dock är antalet födda barn färre än beräknat samtidigt som antalet avlidna är högre än beräknat varför befolkningstillväxten endast blev 1,1 %. Målet att det i större utbyggnadsområden erbjuds olika upplåtelseformer bedöms som delvis uppfyllt då de radhus som planerats som äganderätter inom bostadsområdet Stenbrottet bytt upplåtelseform till bostadsrätter. Av plan och bygglovs två verksamhetsmål har ett mål uppfyllts och ett mål delvis uppfyllts. Handläggningstiden för bygglov har varit max 10 veckor. En detaljplan antogs under. Den har tagit längre tid att ta fram än vad som anges som verksamhetsmål. Innehållet i den antagna detaljplanen är drygt 160 bostäder, en förskola med 4 avdelningar och en mataffär. Miljö- och hälsoskydds mål om att ge god service och information till kommunens medborgare och verksamhetsutövare bedöms som uppfyllt och verksamheten har fått goda betyg i Insiktsmätningen. Dock har verksamheten haft en ansträngd personalsituation under året vilket har lett till att en del nödvändig tillsyn inte kunnat utföras. Trafikverksamhet har en relativt god måluppfyllelse inom samtliga verksamhetsmål och bedömer att nio av tio mål är uppfyllda. Målet att det på kommunens pendelparkeringar är minst 10 % av platserna lediga är delvis uppfyllt då endast 7 % av bilplatserna i Mölnlycke var lediga. Vattenverksamheten har nio verksamhetsmål och åtta av dem anses uppfyllda, ett delvis och ett ej uppfyllt. Sommarens extrema torka innebar en ovanligt låg tillrinning av vatten till vattentäkterna i kommunen. Målet att råvattentillgången ska vara långsiktig med en redundans (reserv) på 100 % år 2025 bedöms delvis uppfyllt. Det långsiktiga målet är att det nya vattenverket i Hindås ska stärka och försörja vattenleveransen till Härryda kommun. Målet bedöms kunna uppfyllas först när vattenverket i Hindås är driftsatt. Verksamheten bedömer att målet år 2025 kommer att vara uppfyllt, under förutsättning att vattenverket och överföringsledningarna byggs ut enligt plan. Under har insatserna prioriterats på att underhålla och förnya dricksvattenledningar. Underhållet av befintliga spillvattenledningarna bedömdes av verksamheten vara av lägre prioritet varför målet om att ledningsnätet för spillvatten förnyas med minst 500 m ledning per år inte är uppfyllt. Av avfallverksamhetens tre mål anses ett uppfyllt och två delvis uppfyllda. Målet avseende ökad materialåtervinning anses vara delvis uppfyllt då andelen grovavfall som återvinns är relativt låg. Målet avseende att mängden elektronikavfall respektive farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras till 2020 i förhållande till 2008 anses vara delvis uppfyllt då genomförda plockanalyser visar att mängden farligt avfall har mer än halverats men däremot ser man inte samma minskning i mängden elektronikavfall. Verksamhetsmål inom sektorn för teknik och förvaltningsstöd Måluppfyllelsen visar generellt på ett gott resultat. Av sektorns 28 mål bedöms 22 vara uppfyllda, fem delvis uppfyllda och ett är inte uppfyllt. Sektorn har under året miljödiplomerats vilket medför en positiv påverkan inom flera områden. Kommunens förmåga att hantera olika typer av oönskade händelser i samverkan med andra aktörer har ökat under året. Erfarenheter från sommarens eldningsförbud, brist på vatten samt länstyrelens samverkansövningar har bidragit till detta. IT-funktionen har tillsammans med enheten för digital utveckling utvecklat en ny plattform (Windows 10 och Office 365) för våra medarbetare. Den nya plattformen ersätter VDI-plattformen och innebär att våra medarbetare får tillgång till program som underlättar samarbete såväl internt som externt. Verksamhetsmål inom kommunledning Nio av sektorns tio verksamhetsmål bedöms vara uppfyllda och ett mål ej uppfyllt. Målet att kommunen ska vara bland de tio främsta kommunerna i landet avseende mätning av lokalt företagsklimat uppfylls inte då Härryda kommun placerades på plats 15. 8(34)
1.1.3 Mål för god ekonomisk hushållning Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. 1.1.3.1 Sammanfattning av god ekonomisk hushållning De finansiella målen uppnår de uppsatta målen för den senaste fyraårsperioden, trots en vikande trend för år. Av fyra verksamhetsmål bedöms ett som uppfyllt och tre som delvis uppfyllda. Sammantaget bedöms god ekonomisk hushållning delvis uppnås. 1.1.3.2 Finansiella mål Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Soliditeten ökar med en procentenhet per år. Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. 2017 2016 2015 0 1 2 1 1,5 4,8 6,5 6,5 Måluppfyllelsen mäts och analyseras i rullande fyraårsperioder. Kommunfullmäktiges finansiella mål syftar bland annat till att klara av framtida pensionsutbetalningar utan att urholka kommunens likviditet på sikt. Kostnaden enligt fullfondering är 14 mkr lägre än kostnaden enligt blandmodellen. Kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppnås för fyraårs-perioden. Årets utfall indikerar dock att det kommer att bli svårt att upprätthålla målen de kommande åren. Årets överskott på 31 mkr motsvarar 1,5 procent av verksamhetens nettokostnad och är en följd av obudgeterade resultateffekter från exploateringsverksamheten. Genomsnittet den senaste fyraårsperioden är 4,8 procentenheter. För uppgår soliditeten till 29 procent, vilket är på samma nivå som 2017 års bokslut. Under den senaste fyraårsperioden har soliditeten ökat med 4 procentenheter. 1.1.3.3 Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, förskoleverksamheten, grundskola och gymnasiet samt bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen med förvaltningens bedömda måluppfyllelse. Inriktningsmål Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på lägst 1,5 % kan mötas med alla bostäder i alla Indikator Befolkningstillväxt, andel (%) Antal färdigställda lägenheter 2017 2016 2015 1,1 0,8 1,2 1 197 81 140 118 9(34)
Inriktningsmål ägande- och upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Indikator Andel av större exploateringsområden med alla tre upplåtelseformerna, %. Antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade områden med flerbostadshus (1 5 rum och kök). Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, %. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % Andel elever med examen inom fyra år, inklusive IV/IM, % Arbetslöshet, inklusive personer i program med aktivitetsstöd, 18-24 år (% av befolkningen i Härryda kommun) Arbetslöshet, inkl personer i program med aktivitetsstöd, 18-24 år (% av befolkningen i Länet) Antal ej verkställda beslut inom tre månader avseende särskilt boende Behov av särskilt boende, personer. Antal platser särskilt boende Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år, personer Antal lägenheter för funktionsnedsatta. 2017 2016 2015 60 50 66 100 5 5 5 5 0 0 0 0 100 100 100 100 93,1 93,4 92,2 92,1 77,3 76,3 75,2 77,2 2,5 2,5 3,3 4,7 4,6 5,1 6 6,7 19 7 4 11 338 307 286 274 288 288 276 263 129 116 121 100 124 115 107 92 10(34)
Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på lägst 1,5 % kan mötas med alla bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Bostadsbyggandet med 197 inflyttningsklara lägenheter har varit i den omfattningen att det skulle kunna motsvara målet om lägst 1,5 % befolkningsökning. Dock är antalet födda barn färre än beräknat samtidigt som antalet avlidna är högre än beräknat varför befolkningstillväxten endast blev 1,1 %. Inför framtiden finns det i kommunens projektportfölj bland annat ca 1000 bostäder i antagna detaljplaner, lika många i pågående detaljplaner och ytterligare 1000 i påbörjade. Utöver dessa finns utvecklingsplanerna för Landvetter södra. Sett över tid bedöms målet nås. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Målet bedöms vara uppfyllt. Vårdnadshavare erbjuds att välja mellan förskola och familjedaghem. Alla kan inte få sina förstahandsval uppfyllda men alla barn får en plats i sin kommundel om så önskas. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Andelen elever från grundskolan som blev behöriga till gymnasiet är fortsatt stor och andelen elever som tar studentexamen inom fyra år har ökat och är fortsatt hög i förhållande till andra kommuner. Även om alla elever inte når gymnasieexamen så går många ut till arbete och försörjning - både de som studerat på yrkesprogrammen och de som läst högskoleförberedande program. Några fortsätter ett fjärde år och en del läser vidare på Vuxenutbildningen i den takt som passar dem bäst. Ungdomsarbetslösheten är mycket låg. Elevhälsans arbete behöver vidareutvecklas och samverkan mellan grundskola och gymnasiet behöver stärkas för att de elever som inte lyckas nå sin gymnasieexamen inom 4 år ska fångas upp i tid. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Antalet äldre i behov av plats på särskilt boende har för varit fler än beräknat. Konsekvensen har blivit att fler än tidigare behövt vänta på erbjudande om lägenhet längre än tre månader. 19 personer har inte fått plats inom tre månader. Av dessa har dock 11 fått minst ett erbjudande, men valt att tacka nej. Inom målgruppen funktionsstöd råder som helhet balans mellan behov av bostad med särskild service och utbud av boendealternativ som finns att tillgå. För några barn/ungdomar med särskilda behov köper kommunen plats av annan vårdgivare. 11(34)
1.1.4 Ekonomi i korthet 1.1.4.1 Driftredovisning Driftredovisning Drift per sektor, tkr Verksamhetskostnader Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 2017 Budget 2019 Politisk organisation 11 619 10 700-919 11 355 13 414 Utbildning och kultur 1 169 501 1 156 141-13 360 1 103 531 1 227 992 Socialtjänst 667 865 643 737-24 128 638 374 660 656 Samhällsbyggnad 42 039 91 873 49 834 55 039 90 138 varav affärsdrivande verksamhet -8 755-6 000 2 755-4 606 0 Teknik och förvaltningsstöd 61 939 67 172 5 233 56 211 20 131 Kommunledning 103 633 103 576-57 88 940 108 470 Summa sektorer 2 056 596 2 073 199 16 603 1 953 450 2 120 801 Finansförvaltningen (exklusive skatteintäkter och finansnetto) -6 952-18 224-11 272-17 208 22 265 Verksamhetens nettokostnad 2 049 644 2 054 975 5 331 1 936 242 2 143 066 Skatteintäkter och finansnetto 2 080 681 2 092 116 11 435 2 029 741 2 175 821 Resultat 31 037 37 141-6 104 93 499 32 755 Nettokostnaderna har jämfört med föregående år ökat med sex procent medan skatteintäkter och utjämning stigit med tre procent. Trots detta redovisas ett positivt resultat om 31 mkr. Årets resultat innebär en negativ budgetavvikelse med 6 mkr där sektorerna visar ett sammanlagt överskott om 16 mkr och finansförvaltningen ett underskott om 22 mkr. Sektorernas överskott förklaras främst av att samhällsbyggnad redovisar intäkter hänförligt till exploateringsverksamheten om totalt 47,5 mkr. Det är dels ett exploateringsbidrag om 30 mkr avseende Mölnlycke fabriker som resultatförs, dels slutredovisas två exploateringsprojekt med ett totalt överskott om 17,5 mkr. Samtidigt visar socialtjänsten och utbildning och kultur underskott. Inom socialtjänsten är de främsta orsakerna till underskottet kostnader för korttidsvård, försörjningsstöd, placeringar av barn och unga, samt relationsvåld. Underskottet inom utbildningssektorn förklaras av köpta platser inom gymnasieverksamheten och ökade personalkostnader inom för- och grundskoleverksamheterna. Lägre skatteintäkter än budgeterat i kombination med högre pensionskostnader gör att finansförvaltningen visar ett underskott. 12(34)
Specificering av nettobudgetens förändring Belopp i tkr Verksamhetskostnader KF 171113 Budget Råda Säteri KF 214 Omorganisatio ner Ombud av löneökning enligt delegationsbeslut Summa reviderad budget Politisk organisation 10 700 0 0 0 10 700 Utbildning och kultur 1 137 713 0-2 126 20 554 1 156 141 Socialtjänst 634 062 0 0 9 675 643 737 Samhällsbyggnad 91 346 0-607 1 134 91 873 varav affärsdrivande verksamhet -6 000 0 0 0-6 000 Teknik och förvaltningsstöd 64 948 0-1 498 3 722 67 172 Kommunledning 89 992 3 106 9 231 1 247 103 576 Summa sektorer 2 028 761 3 106 5 000 36 332 2 073 199 Finansförvaltningen (exklusive skatteintäkter och finansnetto) 18 664 0-5 000-31 888-18 224 Verksamhetens nettokostnad 2 047 425 3 106 0 4 444 2 054 975 Skatteintäkter och finansnetto 2 087 672 0 0 4 444 2 092 116 Resultat 40 247-3 106 0 0 37 141 Jämfört med den budget som kommunfullmäktige fastställde i november har justeringar mellan anslagsbildningsnivåerna skett med anledning av lönerevision samt organisationsförändringar. Dessutom har KF beslutat om ett extra tillskott till verksamheten vid Råda Säteri (KF 214) om 3,1 mkr. Tillskottet är resultatpåverkande och det budgeterade resultater sjukner därmed från 40 mkr till 37 mkr. 1.1.4.2 Investeringsredovisning Investering per sektor, tkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 2017 Budget 2019 Utbildning och kultur 12 850 18 122 5 272 14 470 12 610 Socialtjänst 2 093 10 269 8 176 4 461 2 100 Samhällsbyggnad 80 086 276 371 196 285 133 348 173 160 varav affärsdrivande verksamhet 42 738 136 687 93 949 119 233 112 630 Teknik och förvaltningsstöd 119 551 191 999 72 448 146 926 113 130 Kommunledning 0 4 568 4 568 0 1 505 Summa nettoutgifter 214 580 501 329 286 749 299 205 302 505 Nettoutgifterna för uppgår till 215 mkr, vilket innebär en avvikelse på 287 mkr. Avvikelsen beror 13(34)
främst på överskott från sektorn samhällsbyggnad och teknik- och förvaltningsstöd. Samhällsbyggnads totala investeringar uppgår till 80 mkr exklusive de anläggningar som belastat exploateringsprojekt. Det innebär att 196 mkr av budgeterade 276 mkr inte förbrukats under året. Detta beror till stor del på tidsförskjutningar och fördröjningar av projekt till följd av överklagande och ytterligare utredningar. Teknik och förvaltningsstöds investeringsutgifter uppgår till 120 mkr, vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse med 72 mkr. Merparten förklaras av tidsförskjutningar men även på grund av att några projekt inte kommer att bli av på grund av nya beslut. Specificering av nettobudgetens förändring Investering per sektor, tkr KF 171113 Budget Ombudg etering bokslut 2017 enligt KF 62 Råda Säteri KF 217 Ombudg etering för konstnärl ig utsmyckn ing Summa reviderad budget Utbildning och kultur 14 710 3 401 11 18 122 Socialtjänst 2 700 7 569 10 269 Samhällsbyggnad 93 500 181 466 1 405 276 371 varav affärsdrivande verksamhet 30 340 106 347 136 687 Teknik och förvaltningsstöd 70 948 114 188 6 300 563 191 999 Kommunledning 2 115 4 432-1 979 4 568 Summa nettoutgifter 183 973 311 056 6 300 0 501 329 1.1.4.3 Informationsmått Plan 2017 2016 Antal invånare per 31/12 38 153 37 806 37 412 37 108 Verksamhetens nettokostnad per invånare, kronor 53 861 54 215 51 755 49 002 Årets resultat per invånare, kronor 973 821 2 499 3 182 Summa anläggningstillgångar per invånare, kronor 73 066 66 989 67 497 63 077 Eget kapital per invånare, kronor 22 834 22 885 22 295 19 955 Pensionsskuld per invånare (inkl löneskatt 24,26 %), kronor (exkl. kortfristig skuld/avgiftsbestämd del) 20 161 20 753 20 600 20 774 Långfristiga skulder per invånare, kronor 20 968 22 965 20 395 17 950 Skattesats 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatter och bidrag inkl. inkomstutjämning per invånare, kr 55 459 55 538 54 807 52 436 14(34)
1.1.5 Effektiv resursanvändning Alla verksamheter ska använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och kostnad per enhet och prestation. Förvaltningen analyserar och jämför kontinuerligt kostnader och resultat med andra kommuner för att ge politiska beslutsunderlag för en eventuell omfördelning mellan verksamheter. Analyser sker både i olika nätverk och som egna projekt. Analysen Effektiv resursanvändning innehåller mått som ska ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs, oavsett total resursåtgång och kvalitet. De flesta måtten är hämtade från den kommungemensamma databasen Kolada. Måtten innehåller bland annat den nettokostnadsavvikelse, som är den kostnad en kommun förväntas ha enligt den mellankommunala kostnadsutjämningen. Avvikelser förekommer oftast och är resultatet av skiftande ambitionsnivå och effektivitet. Diagrammet nedan redovisar den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och förväntad kostnad för Härryda kommun i bokslut 2016 och 2017. Ett negativt värde innebär att de faktiska kostnaderna är lägre än de förväntade, och vice versa. Diagrammet visar att kostnaderna för grundskola och gymnasieskola är väsentligt lägre än förväntat. Individoch familjeomsorg har högre kostnader än förväntat och får bära bokförda kostnader för förebyggande åtgärder som tillhör verksamheten. Resultatet av diagrammet redovisar inte kvaliteten i verksamheten. Tolkning av resultaten ska ske med stor försiktighet. Bland annat finns det stora regionala skillnader. Inom socialtjänsten har ett arbete med att analysera och jämföra kostnader per brukare fortsatt. Arbetet ska pågå kontinuerligt och ge underlag för en effektiv resurshantering och jämförelser med övriga deltagande kommuner. På nästa sida redovisas nettokostnadsavvikelse för respektive verksamhet. För att relatera kostnaden till utfallet redovisas även indikatorer som syftar till att mäta verklig eller upplevd kvalitet. Måtten är hämtade från databasen Kolada. Samtliga mått, utom nettokostnadsavvikelse, är indexerade och relaterade till övriga kommuner. Ett genomsnittligt värde är indexerat till 100. Det redovisade måttet nöjd medborgarindex Förskola är 108,4, vilket alltså innebär att medborgarna är 8,4 procent mer nöjda än genomsnittet i Sveriges kommuner. Som framgår av måtten i tabellen finns det inget självklart samband mellan kostnadsnivån och hur verksamheten upplevs av medborgarna, eller vilka resultat som kan uppmätas. 15(34)
1.1.5.1 Utbildning och kultur Nettokostnadsavvikelse förskola inkl. öppen förskola, (%) Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 0,6 0,1 2,1 Kostnad förskola, kr/inv 1-5 år 102,4 102,6 101,5 Nöjd Medborgar-Index - Förskolan 109,9 108,4 108,4 Nettokostnadsavvikelse grundskola inkl. förskoleklass, (%) Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) Kostnad grundskola inkl. förskoleklass hemkommun, kr/elev -8,2-10,4-8,1 108,1 106,8 111,6 85,9 82,6 83,7 Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) -13,6-15,3-10,1 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 109,9 105,3 106,3 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 76,8 78,3 82,6 Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv 116,3 112,2 109,3 Nöjd Medborgar-Index - Kultur 110,7 110,7 110,7 Nettokostnad gymnasial vuxenutbildning, kr/inv 107,7 108 109,2 Måtten i tabellen indikerar tydligt att kostnaderna för grundskola och gymnasieskola är låga samtidigt som resultaten är goda. Förskoleverksamheten är marginellt dyrare än genomsnittet samtidigt som medborgarna har ett högre nöjdhetsvärde än genomsnittet. Nettokostnaderna för gymnasial vuxenutbildning jämfört med andra kommuner är fortfarande hög. Kostnaden för förskola kan komma att öka beroende på bland annat högre lokalkostnader och medel för att minska barngrupperna. Vuxenutbildningen och kulturverksamheten visar ett högre kostnadsläge än genomsnittet. 1.1.5.2 Socialtjänst Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) 1,5 4 3,1 Kostnad boende enligt LSS kr/brukare 120,5 117,3 116 Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare 143,5 130,6 147 Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) -0,1 4 6 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 91,8 88,7 96,2 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 100,1 101,2 100,4 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare 86,4 87,2 90 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 102,5 103,5 104,9 16(34)
Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) Nöjd Medborgar-Index - Stöd för utsatta personer Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 10,9 16,3 27,2 112,7 117,3 117,3 Inom socialtjänsten tyder nettokostnadsavvikelsen på att kostnaderna verksamheterna inom funktionshinder är höga utan att visa en högre kvalitet eller nöjdhet än genomsnittet, vilket inte mäts nationellt. Inom vård och omsorg är nödheten bland brukarna stabil, kostnaderna per insats relativt låga samtidigt som nettokostnadsavvikelsen indikerar en högre kostnad än förväntat. Detta kan indikera en frikostig biståndsbedömning inom verksamheten. Medborgarna har en mycket positiv bild av stödet till utsatta personer, samtidigt som individ- och familjeomsorg har betydligt högre kostnader än vad utjämningssystemet beräknar. 1.1.5.3 Samhällsbyggnad Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 Kostnad avfallshantering, kr/inv 134,8 138,1 126,1 Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning Kostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv 105,8 104 104 106,8 106,3 117,8 Nöjd Medborgar-Index - Vatten och avlopp 104,2 101,8 101,8 Nettokostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv 146,3 128 128,9 Nöjd Medborgar-Index - Gator och vägar 107,5 108,1 108,1 De avgiftsfinansierade verksamheterna Avfall och VA redovisar höga kostnader per invånare, vilket med största sannolikt beror på bebyggelsestrukturen med många småhus och även en högre nöjdhetsgrad än genomsnittet. Kostnaden för gator, vägar samt parkering är väsentligt högre än genomsnittet, samtidigt som nöjdhetsgraden i senaste mätningen ökat. För gator och vägar beräknas kostnaderna öka ytterligare beroende på grund av nya investeringar. Däremot minskas anslaget för vägunderhåll. En genomlysning av orsaker och samband avseende kostnaderna gjordes under 2017 och visar att de höga kostnaderna till stor del kan ha naturliga orsaker kombinerat med en hög ambitionsnivå. 1.1.5.4 Teknik och förvaltningsstöd Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad för måltider i kommunal grundskola, kr/elev Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 93,5 86,9 88 54,5 50,6 49,7 74,7 80,2 77,4 17(34)
Kostnad för måltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 76,3 81,1 86,7 Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/inv 80,1 74,4 74,3 1.1.5.5 Administrativt stöd Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 Administrativ personal/befolkning, (%) 0,5 0,6 0,6 18(34)
1.1.6 Personal Det personalpolitiska programmet (PPP) beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. PPP är uppbyggt kring tre grundperspektiv; medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån PPP sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. PPP ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare: Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Medarbetarskap Alla medarbetare ska utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Man ska vara medveten om det egna ansvaret för utveckling av verksamheten och av sig själv. Man ska ha insikt om det egna uppdraget och dess förutsättningar. Under påbörjades ett stort arbete med att utveckla och stärka kommunens arbetsgivarvarumärke. Det personalpolitiska programmet är utgångspunkten i arbetet. För att alla medarbetare ska få samma grund att stå på så har personalfunktionen under året utvecklat ett material som ska användas som stöd av kommunens chefer och medarbetare i samtalet kring medarbetarskapet. Målet är att samtalsklimatet inom organisationen ska stärkas ytterligare och leda till att alla medarbetare ska kunna bidra till goda relationen och ett mer öppet klimat. Arbetsgivarvarumärket byggs från grunden och måste genomsyra hela organisationen. Det handlar om att arbeta med mål och roller i hela organisationen och att vi ska kunna se varandras perspektiv. Vi kommer behöva arbeta med samma värdeord/värdegrund på många olika sätt och se det som ett långsiktigt arbete. Introduktion för nyanställda För att ge samtliga medarbetare en grundläggande kunskap om kommunens organisation och uppdrag anordnades vid två tillfällen under året en halvdags central introduktion med buss för att möjliggöra studiebesök inom några av kommunens arbetsplatser. Genom introduktionen fick medarbetarna inblick i kommunens verksamheter och geografi. Kommundirektören, sektorscheferna samt personal- och ekonomicheferna medverkade. Personalfunktionen har även inlett ett arbete för att ta fram en gemensam digital introduktion. Detta arbete ska ske i samråd med kommunikationsenheten och visa mångfalden inom kommunens olika verksamheter. Den ska även ge kunskap om hur kommunen styrs och hur förvaltningens organisation är uppbyggd. Medarbetarnas hälsa Härryda kommun eftersträvar att få så många medarbetare som möjligt att inse vikten av att leva ett hälsosamt liv. Genom hälsofrämjande arbete är målet att på sikt medverka till ett totalt bättre hälsoläge bland medarbetarna, vilket på sikt ska leda till minskad sjukfrånvaro. Oasen är kommunens hälsofrämjande personalenhet och består av fyra personer. Oasen jobbar med hälsoutveckling ur ett fysiskt och psykosocial perspektiv. Enheten driver och samordnar det hälsofrämjande arbetet i kommunen. Oasen arbetar med arbetslagsutveckling, samtalsstöd till enskilda medarbetare, handledningsuppdrag, stresshantering och massage. Utöver detta genomför Oasen kontinuerligt riktade insatser för enskilda arbetsplatser skräddarsydda efter behov. Under har det anordnats en aktivitetstävling i samarbete med Inner, cirka 300 medarbetare valde att delta i tävlingen och sammanlagt loggades nästan 300 000 träningsminuter under de 5 veckorna projektet pågick. Kommunens ständigt pågående aktivitetstävling Motionsutmaningen har fortsatt parallellt under året. I dagsläget är det ca 10 verksamheter i kommunen som har valt att, till en subventionerad kostnad, hyra en massagestol. Även detta som en del i arbetet med personalens välmående. I kommunens friskvårdsarbete spelar arbetsplatsernas egna Hälsoinspiratörer en viktig roll. Under året har två träffar för Hälsoinspiratörerna genomförts en på temat Hälsoinspiratörsrollen i praktiken samt en om 19(34)
Källkritik kring hälsobudskap. Vi har under året utbildat 36 nya inspiratörer och har i dagsläget 155 inspiratörer registrerade på våra listor. Vi har under avslutningen av året även initierat en tobaksavvänjningskurs som kommer att inledas januari 2019. Härryda kultur- och idrottsförening (Hkif) arrangerade under året en mängd olika aktiviteter. Syftet med de olika aktiviteterna är att de, utöver att främja god hälsa, också ska bidra till trivsel och gemenskap. Då Härryda kommun satsar omfattande resurser på förebyggande personalvård i egen regi är företagshälsovårdens främsta uppgift att arbeta med pågående rehabiliteringsärenden. Härryda kommuns företagshälsovård är Pe3. Under året har Pe3, förutom att vara involverad pågående rehabiliteringar medverkat i olika hälsoprojekt, bland annat sjuk och friskanmälan där medarbetaren sjukanmäler sig till företagshälsovården och får direktkontakt med en sjuksköterska i syfte att korta sjukfrånvaroperioderna. Medarbetare som behöver stöd och råd inom områdena ekonomi, juridik, relationer och psykosocial hälsa har erbjudits personalstöd i form av kostnadsfri telefonrådgivning dygnet runt hos Falck. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för var 7,3 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Korttidsfrånvaron, dag 1-14, ökade med 0,1 procentenheter och den längre sjukfrånvaron, mer än 14 dagar, ligger kvar på 4,4 procent. Sjukfrånvaron bland män var 4,2 procent, en minskningmed 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Bland kvinnor var sjukfrånvaron 8,1 procent, en ökning med 0,3 procentenheter. Sjukfrånvaron ökade med 0,6 procent inom sektorn för utbildning och kultur medan den minskade med 0,9 procent inom sektorn för administrativt stöd, 2,5 procent inom sektorn för samhällsbyggnad, 0,1 procent inom sektorn för teknik och förvaltningsstöd och 0,4 procent inom sektorn för socialtjänst. Trenden i samhället är en ökad sjukfrånvaro men genom ett aktivt arbete med bland annat hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser ska sjukfrånvaron sänkas på sikt. Målet är att sjukfrånvaron inom förvaltningen som helhet ska sänkas till 5 procent 2022. Attraktiv arbetsgivare Det är av största vikt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna konkurrera om kompetent arbetskraft och därmed säkra den framtida personalförsörjningen. Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare erbjuds medarbetarna olika förmåner. Bland annat erbjuds alla medarbetare möjlighet att löneväxla för att pensionsspara, hyra miljöbil genom bruttolöneavdrag samt att köpa busskort genom arbetsgivaren. Arbetsgivarvarumärket har varit personalfunktionens viktigaste strategiska fråga och den fråga som stått mest i fokus under. Det personalpolitiska programmet är en grundpelare i det arbetet och en viktig del i att bygga en gemensam stadig grund för alla medarbetare i kommunen. Andra viktiga delar som har ingått i arbetet är bland annat kompetensförsörjning, kompetensutveckling, ledarskapsutveckling och ledarskapsförsörjning. Kompetensförsörjning sticker ut som en viktig strategisk fråga eftersom det blir allt svårare att rekrytera och behålla behörig personal inom kommunens olika verksamheter. Att arbeta med införandet av alternativa kompetenser inom särskilt konkurrensutsatta verksamheter kommer vara en framgångsfaktor för en fortsatt god kompetensförsörjning i framtiden. Vi kommer behöva arbeta med samma värdeord/värdegrund på många olika sätt kontinuerligt för att nå vårat mål om att bli och vara en attraktiv arbetsgivare. Ledarskap Alla chefer ska vara medvetna om sitt ansvar som förebild och kulturbärare. Som chef ska man utifrån en positiv människosyn visa tillit till sina medarbetare. Ledarskap är det andra perspektivet. För att det personalpolitiska programmet ska få genomslag och ett gott 20(34)
chefskap ska genomsyra organisationen genomgår alla nya chefer i kommunen en utbildning. Även erfarna chefer erbjuds fortsatt utbildning i ledarskap. Vidare genomförs två ledarskapsträffar om året där samtliga chefer i kommunen deltar. Ledarskapsträffarna under handlade om ny politisk organisation och kommunikativ organisation. Ledarskapet är en viktig del av kommunens arbetsgivarvarumärke och det har under arbetats fram särskilda ledarskapsfrågor inom ramen för utvecklingsarbetet kring det personalpolitiska programmet. Frågorna är tänkta att användas i förvaltningens ledningsgrupper och ska kunna fungera som samtalsunderlag för kommunens chefer i arbetet med att bygga en kultur eller värdegrund. Det handlar även här om att arbeta med mål och roller och att vi ska kunna se varandras perspektiv. Kommunikation och samverkan Kommunikation och samverkan är de perspektiv som binder samman ledarskapet och medarbetarskapet i organisationen. Härryda kommuns samverkansavtal reglerar bland annat medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar samt personalens möjlighet till delaktighet via enhetsråd, sektorsråd och central samverkansgrupp (CSG). Den centrala samverkansgruppen (CSG) har ett pågående arbeta för att förbättra informations- och utbildningsmaterial kring samverkan i dialog mellan fackliga organisationer och arbetsgivaren. Sammanfattningsvis bedöms målet att Härryda kommun skall vara en bra arbetsgivare uppnåt. Medarbetarna erbjuds olika former av stödresurser som sammantaget ska bidra till ett ökat välbefinnande för medarbetarna. Arbetsgivaren utbildar och stöttar även organisationens chefer för att de ska ha goda möjligheter att ha ett bra och tydligt ledarskap. Härryda kommun har en relativt låg personalomsättning i jämförelse med övriga kommuner i Göteborgsregionen (GR). Kommunen har en sjukfrånvaro som ligger lägre än snittet inom GR. Arbetsgivaren har en tydlig vision för löneutvecklingen vilket har gett ett generellt bra löneläge inom merparten av våra yrkesgrupper. Kommunen har under en längre tid arbetat för att implementera heltid som norm och har kommit långt i det arbetet. Det är en viktig del av jämställdhetsarbetet att alla våra medarbetare har möjlighet att leva på sin lön. Verksamhetsmål Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Indikator Hållbart medarbetarengagemang, HME. Härryda kommun Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för utbildning och kultur Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för socialtjänst Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för samhällsbyggnad Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för teknik och förvaltningsstöd Plan 2017 2016 78 78 78 76 79 79 79 78 76 76 76 75 78 78 78 80 79 79 79 75 21(34)
Verksamhetsmål Indikator Hållbart medarbetarengagemang, HME. Kommunledning Mitt arbete är meningsfullt Härryda kommun Mitt arbete är meningsfullt Sektor för utbildning och kultur Mitt arbete är meningsfullt Sektor för socialtjänst Mitt arbete är meningsfullt Sektor för samhällsbyggnad Mitt arbete är meningsfullt Sektor för teknik och förvaltningsstöd Mitt arbete är meningsfullt Kommunledning Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Härryda kommun Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för utbildning och kultur Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för socialtjänst Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för samhällsbyggnad Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för teknik och förvaltningsstöd Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Kommunledning Plan 2017 2016 75 75 75 80 4,5 4,5 4,5 4,5 4,6 4,6 4,6 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,3 4,3 4,3 4,2 4,5 4,5 4,4 4,5 4,2 4,2 4,1 4 4,1 4,1 4,2 4 4,2 4,2 4 4 4,3 4,3 4,4 4,2 4 4 4 4 4,4 4,4 4,2 4,4 22(34)
Verksamhetsmål Indikator Sjukfrånvaro, % Härryda kommun Sjukfrånvaro, % Sektor för utbildning och kultur Sjukfrånvaro, % Sektor för socialtjänst Sjukfrånvaro, % Sektor för samhällsbyggnad Sjukfrånvaro, % Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sjukfrånvaro, % Kommunledning Plan 2017 2016 5 7,3 7,2 7,3 5 6,8 6,2 6,6 7 9 9,4 9,3 3 5 7,5 4,1 7,4 7 7,1 7,1 2,5 1,5 2,4 2,5 23(34)
1.1.7 Finansförvaltningen 1.1.7.1 Beskrivning Finansförvaltningen redovisar verksamhetskostnader, skatter och generella statsbidrag samt finansiella kostnader och intäkter. Inom verksamhetskostnader redovisas avsättningar till pensionsskulden enligt fullfondering. Utbetalning av pensioner redovisas som amortering på pensionsskulden. Finansiella kostnader för pensionsskulden redovisas inom finansiella kostnader och intäkter. Inom verksamhetskostnader redovisas även lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar, vilka finansieras via interndebitering av kalkylerat personalomkostnadspålägg från verksamheterna. Denna interndebitering finansierar även årets intjänade del av pensionsskulden. Anslag för löneökning budgeteras också på finansförvaltningen. Nyttjande av kommunstyrelsens reserv sker enligt kommunstyrelsens beslut. Under år 2017 fanns 15 mkr till kommunstyreslens förfogande. I budgetarbetet inför togs anslaget bort. Under verksamheten skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift budgeteras och redovisas kommunens skatteintäkter samt kostnader och intäkter enligt kommunalekonomiska utjämningssystemet. Utjämningssystemet består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, LSS-utjämning, införandebidrag, strukturbidrag samt regleringspost. Kostnadsutjämning och LSS-utjämning finansieras helt mellan kommunerna. Inkomstutjämningen får däremot tilläggsfinansiering från staten. Fastighetsavgiften fastställs i november efterföljande år, vilket innebär en avräkning mellan åren i likhet med skatteintäkter. Inom verksamheten finansiella kostnader och intäkter budgeteras räntekostnader för kommunens lån samt ränteintäkter för kommunens likvida medel. Från verksamheterna redovisas intäkter för kalkylerad internränta för investeringar. Här redovisas även finansiell kostnad för pensionsskulden. 1.1.7.2 Informationsmått Sammanlagd pensionsskuld inklusive ansvarsförbindelsen, mkr (inklusive löneskatt 24,26 procent %) Plan 2017 2016 769,2 784,6 770,7 770,9 - varav ansvarsförbindelse intjänad före år 1998 603,9 595,5 609,6 624,5 Skattesats, procent 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatter, bidrag och utjämning per invånare, kronor 55 459 55 538 54 807 52 436 Skattekraft jämfört med riket (riket = 100) 113 113 112 111 24(34)