Utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2009 Östertälje förskoleområde Utbildningskontoret Ansvarig chef: Maria Sjökvist Östertälje förskoleområde Morellen Pärlan Hästhoven Växthuset Rubinen Tygeln Satelliten
Inledning Vårt område - Östertälje förskoleområde - kan ses som ett Södertälje i miniatyr Det består av tre olika områden, Östertäljeområdet som är ett gammalt stationssamhälle och där ligger förskolorna Tygeln och Hästhoven. Tygeln skriver: Vi vill ge barn möjlighet att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och arbetar aktivt med att göra barn i alla åldrar delaktiga i miljöarbete Hästhoven skriver: Vår målsättning är att ha ett bra samarbete med de föräldrar och barn som går hos oss. Som ett led i det har vi ett föräldraråd där de föräldrar som vill arbeta med frågor rörande hela förskolan, träffas regelbundet tillsammans med den pedagogiska lagledaren. Rosenlund som byggdes på 50-talet när industrin i Södertälje behövde arbetskraft. Det har blivit ett populärt område med blandad bebyggelse, hyreshus med små lägenheter, bostadsrätter, radhus, egna hem och Folkparken, som byggdes för några år sedan. I Rosenlund ligger förskolorna Växthuset, Morellen och Satelliten. Växthuset skriver: Vi försöker skapa ett sammanhang där miljön och projektarbeten genomsyras av medvetna val av teorier och metoder. Genom pedagogisk dokumentation vill vi utveckla förmågan att se sammanhang så barn själva blir aktiva i sina egna läroprocesser. Morellen skriver: Vi arbetar aktivt med utevistelse och den är en viktig del av vår verksamhet. Pedagogerna arbetar aktivt med barnens lek och lärande utomhus Satelliten skriver: Vi arbetar aktivt med barns egna aktiva val genom våra olika projektgrupper vi erbjuder barnen.
Och så Fornhöjden, det område som har tillkommit senast och som idag har många invånare med rötter från andra delar av världen. Här ligger förskolorna Pärlan och Rubinen. Pärlan skriver: Vi värnar om att möta varje enskild förälder och våra flerspråkiga pedagoger är en ovärderlig tillgång i vår verksamhet. För oss är det viktigt att alla föräldrar känner sig välkomna och att de upplever att deras barn blir bekräftade och sedda Rubinen skriver: Vi ser olikhet och mångfald som en tillgång där respekt och nyfikenhet för varandra är ett förhållningssätt. Vår ledningsorganisation fungerar mycket väl vilket är en nödvändighet i ett så stort område som Östertälje förskoleområde är med 102 anställda. Lagledarna gör ett mycket bra arbete och driver den pedagogiska utvecklingen framåt. I personalenkäten har vi mycket goda resultat inom området ledning och det tar vi som en intäkt för att vi har lyckats väl när vi har organiserat vår ledning i Östertälje förskoleområde.
Vision Vi lägger tillsammans med föräldrarna grunden för barnens livslånga lärande så att när de lämnar våra förskolor upplever de och deras föräldrar att barnen har de allra bästa möjligheter i livet. Värdegrund Värderingar Medborgaren först, detta betyder för oss... Att mötet mellan barn, pedagoger och föräldrar kännetecknas av respekt och tillit. Vi förmedlar lust och glädje och är flexibla för att tillgodose barn och föräldrars behov. Respekt för individen, detta betyder för oss... Att barn möts av vuxna som respekterar dem och som får dem att uppleva att deras tankar och åsikter är betydelsefulla, då utvecklas demokratiska värderingar Mer än förväntat, detta betyder för oss... Att vi lyssnar och visar förståelse för föräldrar och deras livssituation. Vi är uppmärksamma på om barn behöver utökad tid i förskolan för att främja deras språkliga utveckling och bidra till framtida skolframgång. Principer Utgå alltid från samhällsuppdraget, detta betyder för oss... Att vi vill rusta barnen att möta morgondagens samhälle med en tro på framtiden. Vår verksamhet styrs av LPFÖ-98, Södertälje kommuns, Östertälje rektorsområdes och varje förskolas egen arbetsplan samt barnens IUP. Olikheter är en styrka, detta betyder för oss... Att varje barns, förälders och anställdas olika språk och kulturella bakgrund är en tillgång. Att vår organisation av pedagoger och barngrupper ska utgå från denna princip
Omvärldsanalys Den ekonomiska krisen har påverkat oss i förskolorna. Andelen barn med arbetslösa föräldrar har blivit fler vilket har medfört att fler barn går 15 timmar per vecka i våra förskolor. Arbetslösheten innebär att fler familjer har ekonomiska problem och det påverkar ju familjernas och därmed barnens situation. Krisen har ju också inneburit att vi har fått lägre skatteintäkter/högre kostnader i Södertälje kommun och i och med det har vi fått minskade ekonomiska resurser till förskolorna. För att klara det har vi under 2009 ökat barnantalet i vårt område med cirka 20 barn, från 430 till 453 inskrivna barn. Två av våra barnskötare studerar till förskollärare, till viss del i tjänsten. Vi har lyckats väl med rekrytering av förskollärare till fasta tjänster men på vikariat har vi barnskötare eller outbildade anställda. Det har inneburit att andelen högskoleutbildade pedagoger har minskat något, men andelen är fortfarande jämförelsevis hög. Vi arbetar mycket och på olika sätt med att utveckla vårt arbete för att stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling. Vi har flera pedagoger som deltar i olika nätverk med utgångspunkt från språkutveckling, både inom kommunen, i samarbete med Centrum för flerspråkighet, en forskarcirkel i samarbete med Södertörns högskola. En av våra pedagoger har ett uppdrag från Skolverket som innebär att ansvara för ett nätverk om språkutveckling och flerspråkighet. Ett spännande arbete med att göra barnlitteratur tillgängligt för barnen på deras olika modersmål pågår på Pärlans förskola genom Talking Pen ett hjälpmedel för att ladda ner inlästa sagor från Internet.
Händelser och aktiviteter Sedan 2009 har vi arbetat med att förankra Södertälje kommuns värderingar och principer. Det har sedan varit grunden för ett fördjupat värdegrundsarbete i hela Östertälje förskoleområde. Vi har under 2009 haft några gemensamma aktiviteter för all personal i området, en gemensam föreläsning på vårens planeringsdag och en fortbildningsdag för alla med utgångspunkt från goda exempel i vårt område. Rubinens förskola deltar i ett forskningsprojekt, ESTER i samarbete med socialtjänsten, som syftar till tidig upptäckt av normbrytande beteenden hos barn. Forskningsprojektet leds av Örebro universitet Pärlan och Rubinens förskolor medverkade på Trygghetsdagen med en utställning i Stadshuset. Den väckte uppmärksamhet och Pärlans förskola har efter det fått flera studiebesök från andra förskolor som har varit intresserade av deras projektarbete. Vi har också avslutat ett gemensamt utvecklingsarbete om inskolningar med ett gemensamt seminarium i vårt förskoleområde. Det arbetet kommer att fortsätta under 2010 med att vi ska ta fram en gemensam standard för inskolningar i Östertälje förskoleområde. Under hösten brann Rubinens förskola och hela avdelningen för våra 2-4 åringar brandskadades. Turligt nog så ingrep områdets väktare annars hade skadan blivit mycket större. På Rubinen innebar det att verksamheten inte kunde startas som planerat, de fick organisera om hela förskolan för att klara av att ta emot alla barn. Personalgruppen gjorde ett fantastiskt gott arbete med att ta hand om alla barn och familjer. Kompetensutveckling under 2009. Veli Tuomela Ett språkutvecklande arbetssätt Sara Lund Värdegrund, Allas lika värde Reggio Emilia-institutets sommarsymposium Kennet Ritzén, en föreläsning utifrån vår likabehandlingsplan Reggio Emilia-institutets dialogdagar i Haninge Läs-kongress med inriktning med litteratur Utvecklande samtal Leif Strandberg IUP och utvecklingszoner Handledarutbildning på Stockholms universitet alla våra pedagogiska lagledare är nu utbildade handledare
Resurser och organisation Vårt förskoleområde leds av ett ledningsteam som består av rektor och administrativ chef. Varje förskola har två lagledare, en administrativ/samordnande och en pedagogisk lagledare. De har tid avsatt för sitt lagledaruppdrag. Köken vid områdets förskolor bildar ett eget arbetslag som leds av en lagledare, som också är kokerska på Tygelns förskola. Den 31 december hade vi 453 barn inskrivna i våra förskolor. Vi har också ett barnhälsoteam, det utgörs av rektor och vår specialpedagog. Vår personalstruktur 31 december, 2009 var vi totalt 102 personer anställda i Östertälje förskoleområde 1 rektor 1 administrativ chef 1 vaktmästare 7 kock/köksbiträden 91 förskollärare barnskötare (en av våra barnskötare är också utbildad hälsopedagog) 1 specialpedagog som arbetar i hela området 52 % av personalen i barngrupp har lärarutbildning/förskollärarutbildning Organisation Våra barngrupper är organiserade utifrån hur pedagogerna på den enskilda förskolan anser att de bäst stödjer barnens lärande och utveckling, men att organisera arbetet i åldershomogena grupper är gemensamt för alla förskolor. Växthuset och Morellen har barn från 1 till och med 3 år på sina förskolor, sedan flyttar barnen till Satelliten som har 2 grupper för barn mellan 4 och 5 år. En pedagog från varje förskola flyttar med och en flyttar tillbaka till respektive förskola. Hästhoven, Rubinen och Pärlans förskolor har på lite olika sätt också organiserat sin verksamhet i åldershomogena grupper. Tygeln har 1 till 3 respektive 3 till 6-årsgrupper med stort samarbete mellan grupperna, då framför allt 3 till 6-årsgrupperna. På Växthuset, Morellen och Pärlan följer alltid 1-2 pedagoger med barnen vidare till nästa grupp. Vi har under 2009 samma personalstyrka som under 2008 men har ökat vårt barnantal med 20 barn. Det har fört med sig att många i personalgruppen känner sig stressade och upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter. Det gäller för alla att hitta nya sätt att arbeta och kanske tom sänka sina ambitioner en del, i alla fall att lägga dem på rätt nivå. Vi måste i större grad fokusera på det vi måste göra, på det som är vårt uppdrag. Vi tror att Växthuset kommunens LEAN-projekt - kommer att vara till stor hjälp i det arbetet
Rutiner/system i kvalitetsarbetet samt delaktigheten i arbetet av pedagoger, övrig personal, vårdnadshavare och barn/elev Vi arbetar efter planeringshjulet och använder det pedagogiska året som en modell som stödjer det arbetet. Vi planerar såväl förskolans gemensamma arbete som avdelningarnas arbete efter den modellen. På APT stämmer vi regelbundet av vårt arbete mot det pedagogiska året och arbetsplanen för att kontrollera att vi genomfört de aktiviteter vi planerat och ser hur vi ska gå vidare. Varje avdelning presenterar sitt pedagogiska år på föräldramöten och de finns uppsatta och/eller delas ut till alla föräldrar. Vi utvärderar arbetsplanen två gånger per år på avdelningsnivå och reflekterar kring de resultat vi uppnått utifrån arbetsplanens mål och våra förändringsåtgärder. Det arbetet görs först av pedagogerna i varje litet arbetslag. Till underlag har de olika slags dokumentation från verksamheten, framför allt från projektarbeten, enkäter och gemensamma samtal om verksamheten. Vi har fortsatt att utveckla vårt arbete med pedagogisk dokumentation under 2009, men vår dokumentation behöver i högre grad följa gruppens utveckling och lärande. Den är idag alltför individinriktad och i och med det svår att använda för uppföljning och utveckling av verksamheten. Rubinen skriver: På Rubinen utvärderar alla avdelningar sina verksamheter som de planerat efter Läroplan, Rubinens Arbetsplan och barnens IUP. Detta sker två gånger per år i maj och december. Gemensamma utvecklingsområden utvärderar vi på APT. Det kan vara enskilt, i grupp eller hela arbetslaget gemensamt beroende på behov. Pedagogiska arbetslagsledaren förbereder med frågor som hjälper pedagogerna att reflektera. Utifrån utvärderingarna som avdelningarna sammanställer och andra texter, dokumentationer och sin egen kunskap, skriver lagledaren ett utkast till den enskilda förskolans kvalitetsredovisning vilka sedan diskuteras på APT, planeringsmöten och i andra grupper. Texterna går fram och tillbaka, både kvalitetsredovisningar och gemensamma dokument som vi formulerar innan de slutligen spikas, det som skrivs av lagledare läses och kommenteras av pedagoger på förskolan, andra lagledare och kanske rektor eller vår administrativa chef. Under året genomförs också ständiga värderingar/analyser i de olika grupper som finns,
reflektionsgrupper, lagledarmöten, planeringsmöten och förstås medarbetarsamtal vilket löpande påverkar riktning, innehåll och struktur. Föräldrarnas delaktighet sker genom de individuella utvecklingsplanerna som formuleras av ansvarig pedagog och föräldrar, föräldraråd, föräldramöten och förstås alla de samtal som förs varje dag. Pärlan skriver: Vi har genomfört en ny form av föräldramöten av drop-inkaraktär från kl. 14 17:30 för att nå alla föräldrar. Tanken är att föräldrarna i lugn och ro ska kunna ta del av avdelningens arbete och kunna prata med pedagoger och andra föräldrar. Barnen deltar därför inte, utan vistas då på andra avdelningar. Detta har varit en lyckad satsning; fler föräldrar blir nu delaktiga i verksamheten och de är mer aktiva eftersom informationen sker i mindre grupper. Här ger också vår tvåspråkiga personal information direkt på arabiska eller syrianska. Dokumentationen används oftare som underlag för samtal i barngruppen och i samtal pedagoger emellan. Den utgår i dag i högre grad från avdelningarnas pågående projektarbeten. Barnens tankar och uppfattningar syns och hörs mer nu i projektdokumentationerna än tidigare och det är mindre av bilder på barnen utan nu tar vi mer vara på deras egna teckningar, ritningar och andra sorts konstruktioner. Hästhoven skriver: Barnen är delaktiga i kvalitetsarbetet genom den dokumentation som vi tillsammans reflekterar över och som ligger som underlag för de utvecklingssamtal vi har med föräldrarna och de IUP dokument som skrivs för varje enskilt barn. Till slut är sedan alla förskolors kvalitetsredovisningar underlag för vår gemensamma arbetsplan/kvalitetsredovisning som skrivs ihop av rektor och administrativ chef. Den ska vara ett koncentrat av Östertälje förskoleområdes resultat under 2009 och vad vi behöver göra för att bli ännu bättre. Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen ska vara vårt rättesnöre, ett viktigt dokument där vi beskriver ett förhållningssätt som ska genomsyra förskolorna. Den borde betyda mer än den gör för vårt sätt att vara mot varandra, såväl mot barn som
vuxna. Den arbetade vi fram under 2006 och vi var då mycket nöjda med den. Hösten 2008 startade vi ett gemensamt värdegrundsarbete med utgångspunkt i Södertäljes värdegrund, läroplanens värdegrund och vår egen likabehandlingsplan. Vi genomförde en gemensam föreläsning för all vår personal med Kenneth Ritzén, religionshistoriker och handledare i Uppsala kommun, i juni 2009. Sedan har arbetet fortsatt under året med att alla reflektionsgrupper, dvs. all personal i vårt område, med hjälp av bl a.ur:s programserie Små barn stora rättigheter fördjupat sig i värdegrundsfrågor under hösten. Det arbetet kommer att fortsätta under våren, både i reflektionsgrupperna och med fortbildning av olika slag. Vår målsättning är att när det är klart har alla förskolor en likabehandlingsplan som de lever. De har då gjort överenskommelser om hur de ska hindra och hjälpa varandra så det inte förekommer någon kränkande behandling av något slag i våra förskolor. Aktuella utvecklingsarbeten på enheterna Utelek/utemiljö att ha en utvecklande miljö utomhus och att vara utvecklande och närvarande pedagoger i uteleken. Matematik Rosenlunds förskolor har lagt särskild vikt vid matematik för att lära sig mer om ämnet och därmed erbjudit en mer stimulerade matematisk verksamhet. Värden och värderingar allas lika värde. Att utveckla ett projektinriktat arbetssätt och med det den pedagogiska dokumentationen.
Uppföljning av nationella mål Vår uppföljning av de nationella målen beskriver vi under nästa rubrik eftersom vi förutom kommunens prioriterade målområden också lagt in de mål från förskolans läroplan som vi särskilt har prioriterat i vår arbetsplan för 2009. Prioriterade mål och förändringsåtgärder Kvalitetsmål Språkutveckling Mål: Samtliga barn i förskolan ska erbjudas och elever i skolan ska ges möjlighet att klara av det som läroplaner och kursplaner beskriver avseende språkkunskaper i alla ämnen. I Södertälje betyder detta att barn och ungdomar ska utveckla alla sina språk på många olika sätt; att tala, läsa, skriva och lyssna, men också kommunikation genom lek, skapande och uttryckssätt utöver det talade och skrivna språket. Språk och kommunikation är viktiga delar i identiteten och upplevelsen av tillhörighet, men vi lägger också stor vikt vid språkutvecklingens betydelse för kunskapsutvecklingen. Vi vet att målet är nått när: Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: att samtala med och förstå andra barn och vuxna utifrån ett begripligt och meningsfullt sammanhang, både på svenska och på det egna förstaspråket reflektion och berättande utifrån sina egna erfarenheter både på svenska och det egna förstaspråket intresse för skriftspråk Från läroplanen, Att barnen får möjligheter att utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar samt utveckla ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra Resultat och måluppfyllelse enheten totalt Inom området språkutveckling bedömer vi att vi har vi en god måluppfyllelse
Kommentar till resultat och måluppfyllelse Språkutveckling är ett av våra starka områden, samtliga pedagoger arbetar medvetet med barnens språkutveckling. Att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt har varit ett prioriterat utvecklingsområde för oss under flera år. Det hänger intimt ihop med vårt arbete med språkutveckling som vi har lagt stor vikt vid, ur flera perspektiv, på alla våra förskolor. Det har fått till följd att de allra flesta av våra barn med annat modersmål än svenska nu har modersmålsstöd, att våra flerspråkiga pedagoger aktivt använder sina olika språk och erfarenheter av dubbla kulturtillhörigheter tillsammans med övriga pedagoger, barn och deras familjer. Vi samarbetar idag både bättre och mer med våra ambulerande modersmålslärare än tidigare. Vårt arbete med barnens svenska språkutveckling har vi också förbättrat.. Alla förskolor är nu bättre på att stödja varandra till att förhålla sig till Veli Tuomelas 5 principer för ett språkutvecklande arbetssätt. Många av pedagogerna gör nu språkliga gruppanalyser av sina barngrupper, men inte alla. De som har gjort det uttrycker att de ger dem bättre underlag för att ytterligare stimulera barnens svenska språkutveckling. Vi har en mycket mer språkutvecklande miljö i våra förskolor idag, än för några år sedan, pedagogerna har en större medvetenhet om vad ett språkutvecklande arbetssätt innebär. De har utvecklat olika metoder för att ständigt utveckla sina arbetssätt, som t.ex. språkjournal för pedagoger och språkobservatörer. Berättande, sagor och barnlitteratur är en central del i arbetet på alla förskolor Pärlan skriver: Vi har ett bra koncept för sagoberättande; tydliga sagohörnor, drama, berättande med konkret material där barnens Jagdockor kan ingå m.m. I år har projekten varit mycket lustfyllda och har haft sin utgångspunkt i barnens intressen såsom deras egna berättelser, intresset för tåg och buss och barnens lek. Vi har involverat både föräldrar och modersmålslärare mycket mer än tidigare. Hästhoven skriver: Ljudprojektet har också gett pedagogerna en möjlighet att vidga språkbegreppen för barnen i de olika projekt som avdelningarna drivit. Analys och reflektion Vårt långa och medvetna arbete med språkutveckling, både svenska språket och barnens olika modersmål har börjat ge resultat All personal i Östertälje har nu tagit del av Veli Tuomelas språkprinciper på en gemensam föreläsning. Vi har därmed höjt medvetenheten om språkets
betydelse och involverat modersmålslärarna ytterligare i pågående projektarbeten på förskolorna. Vårt arbete med att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt har också gett många pedagoger ett annat och mer respektfullt sätt att se på barns modersmål och de ger dem många fler möjligheter att utveckla dubbla kulturtillhörigheter genom att olika språk idag syns och hörs mycket mer än tidigare. Åtgärder för utveckling Alla arbetslag ska under 2010 göra en gruppanalys av gruppens svenska språkutveckling. Arbetet med barnlitteratur, på svenska och på barnens modersmål ska utvecklas ytterligare.
Natur, teknik och matematik Mål: Samtliga barn i förskolan ska erbjudas och elever ska klara av det som läroplaner och kursplaner beskriver avseende kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik I Södertälje betyder detta att barn och ungdomar ska få upptäcka den lust och glädje som finns i att utforska, laborera och praktiskt pröva antaganden. Ett naturvetenskapligt, tekniskt och matematiskt förhållningssätt till lärandet innebär också att analysera och reflektera, att utveckla färdigheter i att använda teknik och verktyg och att förstå och agera för en hållbar ekologisk utveckling. Vi vet att målet är nått när: Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: möjligheten att utföra och reflektera kring naturvetenskapliga och matematiska experiment möjligheten att i leken konstruera med ett variationsrikt utbud av material och redskap att varje barn upptäcker, använder och reflekterar över matematik i olika funktioner och sammanhang, t.ex. storlek, konstruktion, sortering, intervall, form och tid möjligheten att ute i naturen tillsammans med vuxna få upptäcka, förundras och nyfiket utveckla språk och begrepp om naturen möjligheten att få se vuxna som förebilder och delta i verksamhetens miljöarbete Från läroplanen, Att barnen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Att barnen utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur Resultat och måluppfyllelse enheten totalt Inom området natur, teknik och matematik har vi en god måluppfyllelse Kommentar till resultat och måluppfyllelse Några exempel på hur våra förskolor arbetar inom målområdet. Pärlan skriver: Vi har skrivit in det som vi kallar naturåret i vår modell det pedagogiska året. Detta innebär att alla barn kommer att få möjlighet att uppleva och experimentera runt naturfenomen som luft vind, vatten snö is, värme jord.
Tygeln skriver: Tygeln fick under 2009 ett eget sophus med egna källsorteringskärl. Där kan vi nu sortera hård- och mjukplast, papper, kartong, glas och metall. Vi vill ge barn möjlighet att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och arbetar aktivt med att göra barn i alla åldrar delaktiga i miljöarbete. Vi har under 2009 skickat in en handlingsplan till Håll Sverige Rent och arbetar nu med att bli godkända för deras miljöcertifiering Grön Flagg. Vi deltog som vanligt i Håll Sverige Rents skräpplockarvecka i maj. Växthuset skriver: Vi har lyckats väldigt bra med att utveckla metoder för att synliggöra matematiken i förskolans projekt och vardag. Att vi har haft matematik som huvudrubrik i våra reflektionsgrupper har gjort att vi har hjälp vandra att se vad matematik är förskolan. Hållbar utveckling, matematik och experimenterande har varit de områden vi arbetat särskilt med under 2009. Analys och reflektion Rosenlunds arbete med matematik i reflektionsgrupperna har gjort att pedagogerna har ökat sin kunskap i matematik och det kommer ju direkt barnen till del. Arbetet med natur är fast förankrat i förskolan sedan många år. Det man lagt fokus på nu är området hållbar utveckling. Tygelns Grön Flagg inspirerar och ger andra kunskap om hur man kan utveckla det här arbetet. Det är bra att fokusera på vissa områden och få en fördjupad kunskap i det. Ökad kunskap hos pedagogerna kommer genast barnen till del. Åtgärder för utveckling Under 2010 ska alla grupper, tillsammans med barnen, organisera sin sopsortering på de olika förskolorna. Matematiska laborativa material ska finnas tillgängliga i barnens lekmiljöer. Barnen ska utveckla sin förståelse för natur, teknik och matematik i de olika projektarbetena genom att pedagogerna särskilt lyfter de områdena i sitt arbete med barnen och i sina dokumentationer.
Hälsa Mål: Samtliga barn och elever upplever att de mår bra och känner sig trygga i förskolan och skolan. Samtliga vårdnadshavare upplever att deras barn mår bra och är trygga. I Södertälje betyder detta att vi ska aktivt arbeta för en trygg och säker skola, där alla kan utveckla självförtroende och självkänsla, ta ett successivt ökat ansvar för sin egen hälsa och där livskunskap och etiska frågor är en röd tråd i verksamheten och alla ämnen. Vi vet att målet är nått när: Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: att självkänslan stärks och att man accepteras och duger för den man är möjligheter att få uppleva många situationer där känslan av att lyckas är stor möjligheter att röra sig aktivt inom och utomhus i organiserad och spontan verksamhet Varje vårdnadshavare till 4-åringar inskrivna i förskolan anger att deras barn får tillräckligt utrymme för spontan aktivitet och utevistelse under dagen i förskolan deras barn mår bra och är trygga deras barn serveras varierad och näringsriktig kost i en fysisk miljö som skapar förutsättningar för en god matkultur Från läroplanen, Att barnen utvecklar sin identitet och känner sig trygga i den Resultat och måluppfyllelse enheten totalt Inom området hälsa har vi en god måluppfyllelse Kommentar till resultat och måluppfyllelse Gemensamma rutiner för hygienarbetet på våra förskolor Påbörjat ett fördjupat värdegrundsarbete Våra förskolor är en sockerfri zon Några av våra gårdar har fått en rejäl upprustning, som har medfört att pedagogerna är mer aktiva i leken utomhus, vilket främjar barnens hälsa På frågan mitt barn får tillräckligt med motion i förskolan genom aktiviteter och rörelse, är medelvärdet på förskolorna på Satelliten och Tygeln 3,4, detsamma som kommunens genomsnitt, medan de andra fem förskolorna har högre värden. Högst har Växthusets förskola som har 3,8.
Mitt barn känner sig tryggt i förskolan är en annan fråga. Där är kommunens medelvärde 3,7. På våra förskolor har vi medelvärden mellan 3,5 och 4,0. Frågan om vad föräldrarna anser om maten i förskolan kan inte läsas ut i kommunens enkät, den frågan är inte ställd. Våra förskolor är numera en sockerfri zon. Det har vi presenterat för alla föräldrar genom vårt informationsblad och på föräldramöten. De föräldrasynpunkter som har kommit upp är till allra största delen positiva, att familjerna själva bestämmer över det socker utrymme som finns under en dag. Det har inneburit att vi numera inte firar några födelsedagar med tårta, kakor eller glass utan alla grupper får hitta andra roliga sätt att fira födelsedagar på. De som har haft svårast att ta till sig det här beslutet är pedagogerna i förskolan. En del har tyckt att det är ett beslut som gör det svårt för dem i en del aktiviteter som t.ex kalas, men nu har alla genomfört en sockerfri zon. Flera föräldrar, med överviktiga barn har välkomnat det här beslutet. Analys och reflektion Våra hygienregler med bl.a. regelbunden handtvätt har förhoppningsvis gett friskare barn. Vårt värdegrundsarbete gör att vi pratar mycket och ofta med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Det finns flera exempel på det, bl.a. Tygelns kompissol och Hästhovens kompisböcker. Arbetet har också påverkat hur vi som vuxna samtalar med varandra och hur vi leder och ibland tillrättavisar barn och barngrupper. Det organiserade arbetet tillsammans på gårdarna som många förskolor har arbetat i har gett barnen en mer varierad verksamhet utomhus med möjlighet till flera aktiva val av aktiviteter. Åtgärder för utveckling Vårt fördjupade värdegrundsarbete kommer att fortsätta under 2010. När det är klart har alla förskolor en likabehandlingsplan som de lever. De har också gjort överenskommelser om hur de ska hindra och hjälpa varandra så det inte förekommer någon kränkande behandling av något slag i våra förskolor, kort sagt, vi ska leva vår värdegrund
Demokrati Mål: Samtliga barn, ungdomar och vårdnadshavare upplever att de har goda möjligheter till inflytande över verksamheternas innehåll och arbetssätt. I Södertälje betyder detta att barn och ungdomar blir väl bemötta, har inflytande både i sitt lärande och i det som rör övergripande frågor och kan ta ett successivt större ansvar för såväl lärande som demokratifrågor. Deras vårdnadshavare upplever att de blir väl bemötta, att möjligheterna till inflytande är goda och att man har kunskap om hur man kan påverka. Vi vet att målet är nått när: Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: möjligheten att få ta ansvar för sina egna handlingar möjligheten att kunna påverka förskolans miljö möjligheten att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Varje vårdnadshavare till 4-åringar inskrivna i förskolan anger att: de anser att de har möjlighet till inflytande över verksamhetens innehåll de anser att pedagogerna är lyhörda inför deras åsikter Resultat och måluppfyllelse enheten totalt Inom området demokrati har vi en god måluppfyllelse Kommentar till resultat och måluppfyllelse Satelliten skriver: Det är vår förhoppning att föräldrarna upplever att de kan påverka inom ramen för vår läroplan. Att som barn plötsligt få möjlighet att välja och själv påverka sin vardag är nytt och svårt. Än så länge väljer en del barn efter vilken pedagog de vill vara med och inte efter aktivitet. Vid vissa aktiviteter är det befogat med turtagning men det kan ibland bli för mycket av det t.ex. En mellanmålskö där alla står på led och knuffas är inte utvecklande av barns demokratiska principer. Morellen skriver: I vårt arbete med uteleken på gården, har barnens önskemål varit en del i arbetsprocessen. Att aktivt fråga och lyssna på barns önskemål är demokrati. Att som barn få delta i meningsfulla sammanhang, är viktigt för självkänslan.
Pärlan skriver: Alla avdelningar har haft föräldramöten mellan 14 17:30 enligt drop-in modellen med mycket gott resultat. Vi har nått i stort sett alla föräldrar och de har tydligt uttryckt att de är nöjda med den här modellen. Analys och reflektion Alla förskolor arbetar på olika sätt med barns möjlighet till egna val och därmed få inflytande över sin dag på förskolan. Föräldramöten enligt drop-in modellen har kommit för att stanna. Det är ett mycket positivt gensvar från föräldrarna på de förskolor där man har haft sådana föräldramöten. Vi har genom dem också nått alla föräldrar och kunnat ge information på deras modersmål om det har behövts. I enkätsvaren så har de förskolor som har genomfört drop in-föräldramöten något högre resultat än de andra förskolorna på frågan om de har möjlighet att påverka verksamheten och högre resultat än kommunens genomsnitt. Att få god kännedom ger föräldrar större möjligheter att påverka förskolans verksamhet. Åtgärder för utveckling Vi går vidare med arbetet med hur barnen kan påverka sin dag på förskolan, fler möjligheter till aktiva val ska finnas genom en bra pedagogisk miljö och organisation av gruppens arbete.
Enhetens eget prioriterade område Mål Personalens IT-kompetens ska höjas Indikatorer för enheten Alla ska använda sin mejl och gå in i den minsta två gånger i veckan Alla IUP:er ska skrivas digitalt Resultat och måluppfyllelse enheten totalt Inom området IT-kompetens har vi en god måluppfyllelse Kommentar till resultat och måluppfyllelse Många har utvecklat sin kompetens mycket under året och de flesta använder sin mejl aktivt då lagledarna använder den för information. Analys och reflektion Alla förskolor har trådlösa nätverk och pedagogerna har tillgång till bärbara datorer. Vi har utvecklat vår interna katalog och det mesta av informationen går ut via mejl. Några av förskolorna har lagt upp mejlgrupper med föräldrar och informerar föräldrar genom mejl istället för att skriva ut papper till var och en. Åtgärder för utveckling Alla avdelningar kommer att ha en egen bärbar dator.
Ekonomiskt resultat Mål Enheten har en budget i balans med god kvalitet i verksamheten. Åtagandet i arbetsplanen är uppfyllt. Resultat och måluppfyllelse +120 tkr Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi har 2009 gjort ett bra resultat vilket Analys och reflektion Alla förskolor har tagit ett stort ansvar för vår ekonomi, de har noga sett över alla kostnader, speciellt vikariekostnaderna och endast tagit in vikarie när det verkligen har behövts. Efter ett stort minus-resultat 2008 har det varit ett mycket gott arbete att i år redovisa ett litet plusresultat. Åtgärder för utveckling Vi fortsätter som i år.
Prestationsmål Mål Vi ska kunna erbjuda plats till de barn som köar i vårt område. Indikatorer för enheten Vi ska kunna erbjuda plats till de barn som köar i vårt område. Resultat och måluppfyllelse enheten totalt Vårt prestationsmål visar en mindre god måluppfyllelse Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi har under 2009 ökat vårt platsantal med cirka 20 barn. Det innebär att vi har mindre utrymme att ytterligare öka när det är behov av det. Barnantalet i Östertälje förskoleområde har ökat kraftigt och det är inte möjligt för oss att kunna erbjuda de som köar i Östertälje plats i någon av våra förskolor Analys och reflektion Trots en utökning av antalet platser under 2009 med ungefär 20 platser och med 50 platser under 2008 i och med att satelliten öppnade 2008 så kan inte alla barn som bör i Östertälje förskoleområde få plats här. Det skulle behövas ytterligare förskoleplatser. Åtgärder för utveckling Det behövs fler platser i Östertäljeområdet om vi ska kunna ta emot boende barn.
Personalmål Mål Sjukfrånvaron ska minska Indikatorer för enheten Högst 21 dagar per år i genomsnitt Resultat och måluppfyllelse i enheten Med anledning av att kommunen har bytt personalsystem under 2009 så kan vi inte få ut uppgifter om sjukfrånvaron för vår enhet. Vår upplevelse är att sjukfrånvaron har sjunkit något Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vårt intensiva rehabiliteringsarbete har gett resultat, men förskolan är också ett område med högre sjukfrånvaro än flera andra områden. Vi har under året haft 4 långtidssjukskrivningar men när vi går in i 2010 så har vi endast 2 långa sjukskrivningar. Analys och reflektion Vi tror att vårt arbete med att fånga upp de som är sjuka på ett tidigt stadium har gett resultat. Vi vet att många i vårt område utnyttjar friskvårdspengen men tyvärr kan vi inte få fram någon siffra på det. Åtgärder för utveckling Vi fortsätter med tidiga insatser och friskvårdsinsatser för att främja hälsan