Kvalitetsredovisning 2010-2011 TURBO FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning 2010-2011 TURBO FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 6 Utveckling av barnantal... 6 Ekonomisk utveckling... 6 Lokaler... 6 Ledning och styrning... 6 Har förskolan några särskilda förutsättningar?... 6 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN... 7 ARBETET I VERKSAMHETEN... 8 Arbetet med barn i behov av särskilt stöd och med funktionshinder.... 8 Arbetet med elever med annat modersmål än svenska.... 8 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL... 9 Normer och värden... 9 Läroplanens mål... 9 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 9 Utveckling och lärande... 11 Läroplanens mål... 11 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 12 Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning.... 12 Barns inflytande... 13 Läroplanens mål... 13 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 13 Förskola och hem... 14 Läroplanens mål... 14 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 14 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.... 16 Läroplanens mål... 16 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 16 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN... 17 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2011/2012... 18 Normer och värden... 18 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 18 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 18 Utveckling och lärande... 18 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 18 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 19 Barns inflytande... 19 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 19 Förskola och hem... 20 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 20 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet... 20 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 20 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 21 3 (22)

4 (22) Kvalitetsredovisning 2010-2011

Beskrivning av verksamheten Kvalitetsredovisning 2010-2011 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Turbo förskola Kommunen * Landet (SCB) Barn 1-3 år 38 413 Barn 4-5 år 31 327 Totalt antal barn 69 740 Förskollärare 6,8 61,3 Barnskötare 5,5 71,3 Övriga 0,3 6,3 Barn per förskollärare 10,2 12,1 Barn per anställd i arbete med barn Barn per årsarbetare (Enligt SCB) 5,6 5,6 5,5 5,4 Ovanstående mått är hämtade den 15 oktober 2010, som även är tidpunkten för underlag till de nationella jämförelserna. Barnantalet i förskolorna är dock i allmänhet något större under våren. 5 (22)

Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Kvalitetsredovisning 2010-2011 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Utveckling av barnantal Antalet barn på varje avdelning har varit stort. Vi kan se att förskolestarten sker vid tidigare ålder och andelen små barn ökar. Vi får fler barn med annat modersmål än svenska. Ekonomisk utveckling Ekonomin är i balans Lokaler Förskolan ligger nära både ett hyreshusområde och ett villaområde samt har koloni-trädgårdar som närmsta grannar. Förskolan har normalstora lokaler och en stor grön gård. Skogen finns i omedelbar närhet och besöks ofta. Det är gångavstånd till Sala Silvergruva, Lärkans idrottsområde och till Sala centrum, med bl. a. bibliotek och stor lekplats Ledning och styrning Rektor har en ledningsresurs på 20% till hjälp med verksamhetsutveckling och de fortlöpande sysslorna såsom schemaläggning, personalmöten, föräldraråd etc. Har förskolan några särskilda förutsättningar? Under det gångna året har förskolan öppnat kl 06.15 och stängt kl 18.00 men jourmöjlighet har funnits och ibland utnyttjats från klockan 06.00 till kl 19.00. Förskolan har inriktat sig alltmer på hållbar utveckling och har ett trädgårdsland och ett litet växthus där förskolebarnen aktivt deltar. 6 (22)

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisning 2010-2011 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN Vårdnadshavarna har under det här året haft möjlighet att framföra sina synpunkter vid utvecklingssamtal och vid de dagliga samtal som äger rum vid hämtning/lämning. Inga barn har deltagit men indirekt har de möjlighet att påverka verksamheten och dess kvalitet. Detta genom att vi vid utvärderingar tar hänsyn till och utformar arbetet efter den respons och de reflektioner barnen ger uttryck för. Utvärdering har skett på avdelningsmöten och personalmöten. En planeringsdag har avsatts för att i arbetsgrupper arbeta med den gemensamma kvalitetsredovisningen. 7 (22)

Arbetet i verksamheten Kvalitetsredovisning 2010-2011 ARBETET I VERKSAMHETEN Arbetet med barn i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. All personal har haft handledning av skolteamet. Vi har extra resurs för barn som behöver särskilt stöd. Vi anpassar verksamheten efter barnens behov och har kontakt med CRT och logoped vid behov. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Andelen barn med annat modersmål är 31% Personalen arbetar medvetet med språkinlärning för barn med annat modersmål än svenska. Fler barn har haft stöd av modersmålslärare i den dagliga verksamheten 1 2 ggr/vecka. Vid behov finns tolk med vid inskolning och utvecklingssamtal. 8 (22)

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2010-2011 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Normer och värden LÄROPLANENS MÅL Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. 1. Fortsatt arbete med Hållbar utveckling och öka miljömedvetenheten Vi har fortsatt arbetet med Hållbar utveckling. Tecken på barnens intresse är nyfikenhet, en vilja att veta hur saker och ting fungerar/hör ihop. Barnen visar intresse för odlingsprojektet; vill vara med och odla, känner till vad grönsakerna heter och var de är planterade. Eget odlande ökar viljan att smaka och prova på nya saker. Provsmakning av olika äpplen har fått barnen att fundera över smaker och dofter samt varifrån frukten kommer. Hur långt har den här frukten åkt? Samarbetsspel med miljöfokus har fått barnen att reflektera över vad som påverkar miljön, Visst är cykeln bra När vi går till soprummet så ser vi att några barn kan sopsortera, de har förstått tanken i att dela upp soporna. Vi ser att barnen är medvetna för de använder pappersinsamlingslådan när de ska städa ritbordet, skrapar av maten som finns kvar på tallriken i komposten, etc. Ansökan om förnyad utmärkelse skickas in i juni 2011 2. Ett öppet och positivt förhållningssätt gentemot barn och kollegor 9 (22)

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2010-2011 Via vår handledning har vi lyft frågor och funderingar som inneburit att vi pratar öppnare om hur vårt eget förhållningssätt/arbetssätt påverkar verksamheten. Genom positiv förstärkning gentemot barnen så vågar och törs de vara sig själva. Kan idag säga Jag vill inte till andra barn och också bli respekterade och lyssnade på. Detta som en följd av att vi har infört stopptecknet. De barn som har svårt att sluta slåss eller säga dumma saker blir påminda av sina kamrater. Genom att använda kontaktbarometer får personalen upp ögonen över vilka barn som får negativ, positiv eller ingen kontakt av personalen under en vecka, detta leder till att vi kan mota olle i grind innan barnen hamnar i ett negativt beteendemönster eller inte blir sedda. Den har vi varit flitiga att använda under höstterminen Vi har ett mer öppet och positivt förhållningssätt gentemot barn, kollegor, praktikanter, vikarier och elever. Elever, vikarier och praktikanter har sagt att de trivs och känt sig väl omhändertagna. Barnen tyr sig och visar att de känner sig trygga med oss och blir glada när de ser oss. Tendens under våren har varit att det öppna och positiva förhållningsättet delvis gått tillbaka då arbetsbelastningen upplevts som tung pga stor barngrupp och nyinskolade treåringar samt mycket insatta vikarier/personalbrist. Om belastningen inte varit lika stor tror vi att vi hade nått en högre grad av måluppfyllelse denna termin. 3. Ett medvetet genustänkande i planeringar och bemötande av barnen i olika situationer Vi pratar och reflekterar tillsammans med barnen om innehållet i böcker utefter genus. Medvetet väljer vi också bort viss litteratur som befäster könsroller. Leken har blivit mer könsöverskridande, alla barn väljer allt lekmaterial. Vi ser inga tecken på kränkningar utifrån kön längre. När vi köpt material så har vi tänkt på att materialet ska vara neutralt. Genusplan är upprättad under våren. Vi upplever att vi har ett mer medvetet genustänkande än tidigare men det innebär inte att vi är färdiga. 4. Kommunicera Likabehandlingsplanen till föräldrarna På föräldramötet gick vi igenom likabehandlingsplanen, den sitter anslagen på avdelningarna. Efter genomgång av likabehandlingsplanen har föräldrarna vågat ta upp upplevda kränkningar och åtgärder har genomförts enligt likabehandlingsplanen. 10 (22)

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2010-2011 Utveckling och lärande LÄROPLANENS MÅL Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar, utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker, utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur och 11 (22)

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2010-2011 som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. 1. Pedagogisk verksamhet med lärandet i fokus Vi som personal har lärandet i fokus och vår verksamhet har ett tydligare uttalat syfte vilket vi har medvetandegjort för oss själva på ett annat sätt än tidigare. Vi ser tecken på lärande då barnen är intresserade, ställer frågor och vill upptäcka mer. Barnen räknar, sorterar, kategoriserar och är intresserade av målområdena. De lär på egen hand och visar/talar sedan om för andra hur man kan lära sig. Arbete med en gemensam planeringsmodell är påbörjat och kommer att fortsätta framöver. Vi har börjat använda den gemensamma mallen för utvecklingssamtal där den pedagogiska verksamheten är i fokus. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Förskolorna ska i sina kvalitetsredovisningar visa hur de systematiskt arbetar med språklig medvetenhet och NO. 1. Öka barnens språkliga medvetenhet Trots att vi inte har använt någon specifik modell har den språkliga medvetenheten utvecklats. Barnens intresse för bokstäver, symboler och bilder, rim och ramsor har ökat markant genom vårt medvetna användande av det i olika lekar och aktiviteter. Barnen kan ramsor och kan lära vidare, de kan skriva och läsa sina egna och kompisars namn, det finns även barn som lärt sig läsa. Vi ser att barnen har fått en självsäkerhet med att våga framföra sånger i samlingarna tack vare att barnen har sina egna knacklådor som innehåller symboler som kännetecknar en sång, barnen får använda sin låda på samlingen då barnet håller i samlingen. Genom att de tvåspråkiga barnen har fått möjlighet att låna böcker på sitt modersmål från förskolan, ser vi att deras intresse för böcker har ökat. En i personalgruppen som pratar kurdiska har använt språket aktivt med det kurdisktalande barnet. (Modersmålsstöd) Vid experimenten har barnen frågat mycket och vill veta mycket om själva experimentet. Barnen blev då medvetna om begrepp som exempelvis sjunker, flyter. 2. Systematiskt arbeta med NO Vi behöver utveckla det systematiska arbetet vidare. Pga vattenskada fick vårt NO rum användas som lager och förvaringsutrymme under byggtiden, Då förlorade vi inspiration och engagemang så fokus hamnade på vår odling i stället. Där arbetar vi systematiskt med No genom att barnen får följa processen från frö till ätbart. 12 (22)

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2010-2011 Barns inflytande LÄROPLANENS MÅL Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. 1. Alla barn uttrycker sina tankar och idéer. I smågrupper och i samlingar samtalar barnen med varandra och oss vuxna. Vi ser att barnen flitigt använder sig av stopp-tecken vid konflikt eller när de vill säga ifrån. Vi upplever oss som tillåtande. Vi säger oftare JA, när barnen kommer med förslag om vad de vill göra i t. ex den fria leken, vilket uppmuntrar till att de fortsätter uttrycka sina tankar och idéer. Men när arbetsbelastningen blir för hög minskar toleransen och antalet JA blir färre, många barn och många vikarier kan vara en bidragande orsak. Barnen får komma med förslag på matrådet och även när det är barnens matvecka. När barnen fyller år får de själva önska vad de vill ha på kalaset. Genom intervjuer och tycka om listor får vi reda på vad barnen tycker om att göra. De barn som inte uttrycker sig språkligt visar med hjälp av kroppen, t ex tar en vuxen i handen och visar. Vi skapar tillfällen för samtal i olika situationer. På en avdelning upplever personalen att några barn tar mycket stor plats på bekostnad av andra. Alla barn kommer då ej till tals. Viktigt att styra upp detta och organisera i mindre grupper vid olika tillfällen, de har även använt sig av bl. a ett talägg som den som pratar får hålla i handen. Det har hjälpt barnen att lyssna på varandra. 13 (22)

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2010-2011 Förskola och hem LÄROPLANENS MÅL Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. 1. Förtroendefulla, goda relationer med alla föräldrar Vi upplever att relationerna är goda och i och med att de vågar ta upp även negativa/jobbiga saker uppfattar vi det som att de har förtroende för oss som personal. Föräldrarna är mer öppna nu när vi har blivit bättre på att ta emot dem i hallen. Vi har ett inbjudande förhållningssätt till föräldrarna där vi erbjuder dem att vara delaktig i verksamheten på olika sätt t. ex genom att ge dem diskussionsfrågor på föräldramöten, delta och komma med idéer. Föräldrarna anförtror oss i personalen saker som händer hemma och vill veta hur det ser ut på förskolan. Vi har använt tolk vid inskolning, utvecklingssamtal och telefontolkning vid vissa frågor. Vi har föräldramedverkande inskolningar vilket ger föräldrarna en god inblick i verksamheten och de får förtroende för personalen och förståelse för verksamheten. Vid utvecklingssamtalen uttrycker föräldrarna att de är nöjda med oss och den verksamhet som bedrivs. 2. Alla avdelningar har föräldraaktiva inskolningar Vi har fått positiv respons av föräldrarna och vi upplever att föräldrarna får en bra inblick i verksamheten med denna form av inskolning och det blir naturligt att samtala om vad som görs och med vilken tanke och medvetenhet. Sen vi började med den föräldraaktiva inskolningen upplever vi att barnen har kommit in lättare i gruppen och känt sig mer trygga på kortare tid, då barnen är mindre ledsna under vistelsetiden. Barnen får bättre kontakt med ALL personal på avdelningen. En situation vi ser stor skillnad på är vid vilan, då barnen förut var ledsna länge när de skulle sova men nu har de fått en grundtrygghet med sina föräldrar. 14 (22)

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2010-2011 De flerspråkiga föräldrarna får förståelse för verksamheten när vi använder tolk. När det gäller överinskolningar från småbarnsavdelningarna ser det annorlunda ut. Vi erbjuder alla föräldrar att vara med och de som har möjlighet deltar under några dagar. 15 (22)

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2010-2011 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. LÄROPLANENS MÅL Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. 1. Klargöra begreppet röd tråd och vad som ska lämnas över från förskola till förskoleklass och skola. Ingen information från centralt håll angående placering i förskoleklass för de barn som ska lämna förskolan, försvårar överlämnandet. Det är mottagande förskoleklasspersonal och föräldrar som informerar vilket inte är bra. Personal från alla förskoleklasser har besökt barnen men inte alla har frågat efter portfoliomaterialet. Inbjudan till överlämnande har kommit från en del skolor och särskilda överlämnandesamtal för de barn där extra behov finns har skett. Fortfarande kvarstår frågan vad som ska lämnas över och i vilken form. Om förskolan ska in i skolportalen kanske problemet löses? 16 (22)

Uppföljning av likabehandlingsplanen Kvalitetsredovisning 2010-2011 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Kartläggning pågår inför likabehandlingsplanen som ska vara klar i slutet av september. Hittills kan vi se: 1. Behov av att hålla i det förebyggande arbetet kring kränkande behandling då barnen faller tillbaka och fler kränkningar uppstår då vuxna inte är med och reagerar och samtalar med barnen. 2. Att det inte sker kränkningar pga. kön längre men även här ser vi vikten av att hålla i genusarbetet och följa handlingsplanen. 3. Att god information till föräldrar om hur vi arbetar med kränkande behandling underlättar arbetet med barnen. Viktigt att kommunicera det med nya föräldrar och på det modersmål föräldrarna talar. 17 (22)

Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 Kvalitetsredovisning 2010-2011 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2011/2012 Normer och värden ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) 1. Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, 2. Utveckla barnens förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön Åtgärd (Hur?) 1. Arbeta för att alla barn visar vilja till samarbete och vilja att ta emot hjälp av samtliga barn/vuxna på förskolan. Uppmuntra barnen att använda stoppmetoden vid konflikter. Arbeta för att barnen ska utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. Föregå med gott exempel som personal genom att ha ett öppet och positivt förhållningssätt gentemot barn och vuxna. 2. Fortsätta arbetet med genus i fokus och följa genusplanen. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/ analyseras och bedömas) Observationer, verksamhetsbesök av rektor och analys av dokumentation. ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Alla enheter skall ha en aktuell utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Åtgärd (Hur?) Ansökan om förnyad utmärkelse är inskickad i juni 2011. Utveckling och lärande ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) 1. Implementering av reviderade versionen av Lpfö98 18 (22)

Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 Kvalitetsredovisning 2010-2011 Åtgärd (Hur?) 1. Förändring av organisationen från fyra avdelningar till två arbetslag som arbetar tillsammans. Förändrat arbetssätt genom att dela in barnen i smågrupper där vuxna ansvarar för en del i en gemensam planering utifrån en gemensam mall. Pedagogisk verksamhet med lärandet i fokus. Systematiskt arbete med NO och matematik Vidareutveckla det entreprenöriella lärandet. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/ analyseras och bedömas) Verksamhetsbesök, diskussioner analys av dokumentation. ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) 1. Kvaliteten i förskolan skall förbättras. 2. Barn i förskolan skall ges möjlighet att utveckla sitt modersmål. 3. Traditionella könsmönster skall motverkas. Åtgärd (Hur?) 1. Barngruppernas storlek skall minskas genom en utbyggnad av förskoleverksamheten i kommunen. 2. Kommunen skall under 2011 öka antalet modersmålslärare för att möta de behov som finns. Uppmuntra föräldrar att prata sitt modersmål med sina barn. Låna böcker till förskolan på fler språk så att det blir lättillgängligt för föräldrarna. 3. Arbeta vidare på det påbörjade arbetet kring genus följa planen. Barns inflytande ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, 19 (22)

Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 Kvalitetsredovisning 2010-2011 Åtgärd (Hur?) Personalen lyssnar in och sägen JA till barnens förslag gällande innehåll i Tema, fri lek, mellanmål, inköp av leksaker etc. Skapa samtalstillfällen där barn övar sig på att lyssna på andra barn. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/ analyseras och bedömas) Observationer är fler barn delaktiga i samtalen? Vilka reflekterar och uttrycker önskan? Förskola och hem ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, Åtgärd (Hur?) Genom den nya gemensamma modellen för utvecklingssamtalen konkretiseras målen och den pedagogiska planeringen blir synlig för föräldrarna. Förhoppningsvis ökar det möjligheten för dem att bli mer engagerade och delaktiga i det som deras barn erbjuds. Vidareutveckla utvecklingssamtalen, bjuda in till inskolningssamtal, grillkväll, föräldramöte med diskussioner kring verksamheten, föräldrafika etc. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/ analyseras och bedömas) Enkät. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Öka samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Åtgärd (Hur?) Få information från skolkansliet när placeringarna i förskoleklass är klara. Kalla in till särskilda överlämningar där behov finns. Följa rutinerna för överlämnande. 20 (22)

Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 Kvalitetsredovisning 2010-2011 Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/ analyseras och bedömas) Utvärdera nästa vår Fick vi placeringarna från kansliet? Har överlämningsrutinerna följts? ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Alla verksamhetsområden skall ha fungerande överlämnanderutiner. Åtgärd (Hur?) Revidera rutinerna årligen. 21 (22)

KVALITETSREDOVISNING 2010-2011 ANTAGEN X 20110630 DIARIENUMMER 20XX/XXX REVIDERAD X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX LISE-LOTTE HJALMAR SALA KOMMUN Växel: 0224-553 91 E-post: skf@sala.se Postadress: Box 304, 733 25 SALA