Måbra Förskolor AB Upplands Väsby kommun



Relevanta dokument
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Kvalitetsredovisning 2010

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Förskolan Trollstigen AB

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Kvalitetsredovisning

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Kvalitetsredovisning 2010

Handlingsplan efter Våga visa observation

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Kvalitetsredovisning. Förskola

Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Lokal arbetsplan 2015/2016 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Förskolan Leklunden

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Trimsarvets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

ARBETSPLAN 2014/2015

KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Arbetsplan Stockby Förskola

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Normer och värden. Barn-och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Kvalitetsredovisning för Läsåret

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Sagor och berättelser

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Transkript:

Måbra Förskolor AB Upplands Väsby kommun Helena Rooth Tyresö kommun Lotta Österman Eriksson Värmdö Kommun Vecka 19-20 2009

Innehållsförteckning MÅBRA FÖRSKOLOR AB... 1 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VÅGA VISA... 3 FAKTA OM ENHETEN... 4 Typ av skola... 4 Ledning... 4 Organisation... 4 OBSERVATIONENS METOD... 7 FÖRSKOLAN BOLLEN... 7 MÅLOMRÅDEN... 7 Normer och värden... 7 Utveckling och lärande/kunskaper... 9 Ansvar och inflytande för barn/elever... 12 Styrning och ledning... 13 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION... 16 STARKA SIDOR... 16 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 16 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN... 16 FÖRSKOLAN RÅBÄCKEN... 17 MÅLOMRÅDEN... 17 Normer och värden... 17 Utveckling och lärande/kunskaper... 18 Ansvar och inflytande för barn/elever... 21 Styrning och ledning... 22 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION... 25 STARKA SIDOR... 25 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 25 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN... 25 FÖRSKOLAN GLÄNTAN... 26 MÅLOMRÅDEN... 26 Normer och värden... 26 Utveckling och lärande/kunskaper... 28 Ansvar och inflytande för barn/elever... 31 Styrning och ledning... 32 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION... 34 STARKA SIDOR... 34 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 34 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN... 34 HELA ENHETEN... 35 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN SOM HELHET... 35 REFERENSER... 36 2

VÅGA VISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA VISA innehåller fyra delområden: observationer självvärderingar kundundersökningar tester och prov VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse. Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Styrning och ledning. * Metodbok och ytterligare information finns på www.nacka.se/vagavisa 3

Fakta om enheten Typ av skola Måbra Förskolor AB grundades våren 2007. Sedan första september 2007 driver företaget, förskolorna Råbäcken, Gläntan, Bollen och Höstgården i egen regi. Enhetens femårs förskola Höstgården ingår inte i observationen då deras verksamhet ska flyttas till Måbra Förskolors nya förskola Sanda ängar som öppnar i augusti 2009. Företaget har plats för 320 barn och har ca 63 anställda. Förskolorna ligger i Bollstanäs, sydöstra delen av Upplands Väsby kommun och området består av villor, bostadsrätter samt hyresrätter i form av radhus. Förskolorna ligger inom en radie på ca 2 km. Verksamhetsidén är att lägga grunden till en sund och aktiv livsstil genom att erbjuda mycket rörelse, utomhuspedagogik, goda kostvanor och rena och kreativa miljöer. Visionen är att förskolorna ska vara eftertraktade av kunderna för att barnen, föräldrarna och medarbetarna mår bra och trivs tillsammans. Förskolorna ska sträva efter likvärdighet och ett gemensamt pedagogiskt synsätt. Ledning Måbra Förskolor leds av en ledningsgrupp bestående av Vd/rektor, två förskolechefer och en administratör. Vd/rektor har det yttersta ansvaret för den pedagogiska verksamheten samt personal- och arbetsmiljöansvar. Förskolecheferna har det operativa ansvaret för två förskolor var. Den pedagogiska utvecklingen drivs av en fokusgrupp. Denna grupp består av, förutom rektor och förskolecheferna, 15 förskollärare, en från varje avdelning. Organisation Vd/rektor 100% Förskolechef Bollen/Gläntan 100% Förskolechef Råbäcken/(Höstgården) 100% Administratör 50% Friskvårdspedagog 50% 4

Förskolan Bollen: Avdelning Östangården 20 barn, 5 år Förskollärare 80% Förskollärare 80% Förskollärare/Musikpedagog 12,5% Barnskötare 100% Barnskötare 50% Avdelning Norrgården 22 barn, 1-4 år Förskollärare 100% Barnskötare 100% Barnskötare 100% Barnskötare 50% Avdelning Solgården 22 barn, 1-4 år Förskollärare 100% Barnskötare 100% Barnskötare 80% Barnskötare 50% Avdelning Sörgården 21 barn, 1-4 år Förskollärare 100% Förskollärare 75% Barnskötare 100% Barnskötare 50% Kokerska 100% Lokalvårdare 50% Förskolan Råbäcken: Avdelning Sländan 20 barn, 1-4 år Förskollärare 100% Barnskötare 100% Barnskötare 80% Barnskötare 50% Avdelning Grodan 20 barn, 1-4 år Förskollärare 100% Barnskötare 100% Barnskötare 100% Avdelning Nyckelpigan 20 barn, 1-4 år Förskollärare 75% Barnskötare 100% Barnskötare 100% Barnskötare 25% 5

Avdelning Myran 21 barn, 1-4 år Förskollärare 100% Barnskötare 100% Barnskötare 75% Barnskötare 25% Barnskötare 50% Avdelning Näckrosen 23 barn, 1-4 år Förskollärare 100% Förskollärare 87,5% Förskollärare/Musikpedagog 12,5% Barnskötare 100% Kock 100% Lokalvårdare 100% Förskolan Gläntan: Avdelning Jordgubben 21 barn, 1-4 år Förskollärare 100% Barnskötare 100% Barnskötare 75% Barnskötare 25% Avdelning Igelkotten 20 barn, 1-4 år Förskollärare 100% Förskollärare 43,7% Barnskötare 100% Barnskötare 50% Avdelning Kaninen 20 barn, 1-4 år Förskollärare 100% Förskollärare/Musikpedagog 12,5% Barnskötare 100% Barnskötare 87,5% Avdelning Stubben 21 barn, 1-4 år Förskollärare 87,5% Förskollärare 75% Barnskötare 87,5% Barnskötare 62,5% Kokerska 100% Lokalvårdare 50% 6

Observationens metod Vi besöker enheterna under fem dagar, cirka 1,5 dagar/enhet under perioden 4/5-8/5 2009. Vi tittar på hur lokalerna ser ut och används, vilket material som finns. Särskilt uppmärksammar vi hur miljön stödjer och stimulerar till lek och lärande. Vi gör observationer på samtliga 13 avdelningar. Följande intervjuer och samtal genomförs med: Vd/rektor samt förskolechefer Fokusgruppen (en förskollärare från varje avdelning) Spontana samtal med barn och personal Förskolan Bollen Målområden Normer och värden Beskrivning Ledning och fokusgruppen beskriver i våra intervjuer att de på en planeringsdag varje höst arbetar enbart med likabehandlings och värdegrundsfrågor. De arbetar i olika konstellationer både praktiskt och teoretiskt. Resultaten från denna dag ligger sedan till grund för förskolornas gemensamma likabehandlingsplan och arbetsmiljöpolicy. Två förskollärare/förskola har ett gemensamt nätverk och två barnskötare/förskola har ett gemensamt nätverk. De träffas tre gånger per termin och efter en termin byts deltagarna ut. Förskolecheferna leder varsitt nätverk. Vid träffarna reflekterar och diskuterar personalen bl.a. värdegrundsfrågor och förhållningssätt gentemot föräldrar, barn och kollegor. I Bollens handlingsplan har personalen utifrån Lpfö-98, Måbra förskolors arbetsplan, förskolans verksamhetsplan samt Måbra förskolors likabehandlingsplan gemensamt arbetat fram hur de ska arbeta med värdegrunden. I Bollens handlingsplan läser vi att personalen ska vara goda förebilder genom att bemöta barnen med respekt och vara solidariska mot dem och varandra. Personalen ska också vara ärliga och lyssna på barnen och varandra för att skapa ett sådant klimat. Vi ser att arbetet med värdegrunden har kommit olika långt på förskolan. Under en promenad med tvååringarna på förskolan ser vi att personalen är tillåtande och tar tillvara barnens initiativ i den planerade verksamheten genom att barnen själva hämtar växter och djur som de vill titta på i luppburkar. I en annan tvärgrupp ser vi att en personal ger ett visst antal barn en instruktion. Hon ber dem att gå och sätta sig i ett annat rum, i en ring och sedan vänta där tills hon kommer. När hon kommer till rummet sitter de flesta barnen i ringen, tre barn springer omkring och blir tillsagda att sätta sig. Personalen tillrättavisar barnen och de får sitta på en bänk och se på när de andra barnen utför aktiviteten. 7

Efter en stund när de som personalen uttrycker det har suttit en stund och tänkt till får barnen återgå till aktiviteten. Personalen uppmuntrar barnen i bl.a. på och avklädning, ta och dela sin mat, tvätta sina händer. Arbetsklimatet på förskolan är lugnt och arbetsro skapas genom att dela upp barnen i tvärgrupper utifrån ålder mellan de olika avdelningarna två gånger i veckan. Enligt förskolans handlingsplan ska personalen arbeta aktivt med att erbjuda flickor och pojkar alla saker och aktiviteter samt anstränga sig för att bryta traditionella mönster i lek och verksamhet. I intervjuer med personalen eftersöker de mer tid, inspiration och diskussioner kring genusarbetet. Bedömning i text Vi tycker att det är mycket bra att Måbra förskolor startar höstterminen med en planeringsdag där de arbetar med värdegrundsfrågor. Detta är ett sätt att hålla värdegrunden och likabehandlingsplanen levande i verksamheten. Personalen har också möjlighet att fortsätta diskussionerna i de inplanerade nätverken. Handlingsplanen är ett bra verktyg i arbetet men vi läser mer vad som skall göras istället för hur de ska arbeta rent konkret i verksamheten. Vi ser att personalen har olika förhållningssätt gentemot barnen. Att dela barnen i grupper skapar ett lugnt arbetsklimat. Vi håller med personalen om att de behöver fortsätta sitt utvecklingsarbete kring genus för att öka medvetenheten hos var och en. Bedömning enligt skala 1 Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x 1 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3. 0 GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 8

Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Förskolan är ljus med många stora fönster både ut mot gård och mellan olika rum. Avdelningarna ligger i anslutning till gemensamma lokaler som nyttjas till ateljé, lek och rörelse. Vi ser att den pedagogiska miljön är uppbyggd på samma sätt på avdelningarna. Där finns både höga och låga bord, materialet finns både lågt där barnen själva kan ta det samt högt men ändå synligt så att barnen kan se och be om det. Varje avdelning har flera rum där barnen kan dela upp sig i olika sorters lek. Gården sträcker sig runt huset och där finns tillgång till pilkojor, gungor, sandlåda m.m. Då det är nära till lekplatser och till skogen går tvärgrupperna iväg minst en gång i veckan och bedriver sin verksamhet där. Vi följer med två årsgruppen till skogen. Barnen går två och två hand i hand, när vi kommer fram till deras ställe springer barnen den sista biten. Personalen lägger fram tre liggunderlag och en potta för eventuella behov lite avsides. Barnen sätter sig i ringen och får delta i en samling där personalen på ett lek och lustfyllt sätt lär barnen om djur och natur. I tvärgrupperna arbetar de med olika teman beroende på barnens ålder och intresse. Personal från de olika avdelningarna arbetar tillsammans i tvärgrupperna. De gör i början av varje termin en grovplanering. Personalen berättar att fördelen med åldersblandade avdelningar är att de äldre barnen lär sig empati genom att hjälpa de yngre samt att de yngre barnen lär sig mycket av sina äldre förebilder. När vi är ute på gården ser vi hur de äldre barnen hjälper de yngre barnen med att komma upp i gungorna genom att berätta hur de ska göra samt hjälper dem att ge fart. Vi ser ett samspel och ett gemensamt lärande i detta. I förskolans handlingsplan står det att personalen ska uppmuntra och hjälpa barnen att utforska sin ordlåda och genom den lära dem nya ord. Vi ser dessa lådor på alla avdelningar, personalen berättar att barnen får lådan när de börjar på förskolan men att den inte introduceras på något särskilt sätt. De innehåller olika ordkort, mest med namn men också med ord från närmiljön. Lådorna fylls på med fler ord och begrepp utifrån barnens intresse och används när barnen själva vill. Personalen berättar att lådorna används mest av de äldre barnen. Vi ser i en samling på femårsavdelningen hur personalen håller upp barnens namnkort ett i taget och barnen säger till när de känner igen sitt eller kompisens namn. Här berättar också personalen att barnen har varsin skrivbok som de skriver av orden i. I samlingen på alla avdelningar använder man sig av sång, rim och ramsor, vi ser även att det finns sång/språkpåsar. En personal på förskolan är språk och kulturutvecklare, hon arbetar med en språkgrupp för barn som behöver extra språkstimulans två 30 minuters pass per vecka. Språk och kulturutvecklarna från Måbra förskolorna ingår i ett språknätverk, de får handledledning av en tal/specialpedagog. Måbra förskolor arbetar med TRAS (Tidig registrering av barns språkutveckling) som är ett observationsunderlag för barns språk och språkutveckling. 9

På Måbra förskolor arbetar en musikpedagog. Hon håller i sångsamlingar 1 gång/vecka med barnen i de olika tvärgrupperna. Ledningen berättar att tanken är att personalen ska bli inspirerade av hennes arbetssätt och vidareutveckla sång, musik, rytmik och drama på förskolan. Måbra förskolor har som mål att förskolan Bollen ska bli Grön Flagg certifierad senast 2010. Grön Flagg är Håll Sverige Rents miljöcertifiering och för att få den arbetar förskolan med tema livsstil och hälsa där Måbra förskolornas mål och åtgärder är. Mål: Öka rörelsen Minska stressen Öka arbetsron Öka dagliga intaget av frukt och grönt Minska smittspridningen genom att alla barn lär sig vikten av att tvätta händerna Åtgärder: Vi skall bedriva planerad rörelse varje dag Vi skall erbjuda alla vuxna och barn massage regelbundet Vi skall dela in barnen i mindre grupper Vi skall servera vegetarisk mat en ggr/vecka Alla barn skall gå en kurs där de får lära sig att tvätta händerna Vi ser att dessa åtgärder ingår i verksamheten. Barnen har miniröris en gång i veckan, de har också annan rörelseverksamhet både ute och inne. Måbra förskolor har som mål att utveckla portfolio som ett tydligare redskap för att påvisa barnets progression i sitt eget lärande. Det står även i förskolans handlingsplan att varje barn ska ha en portfolio där det fortlöpande dokumenteras vad som sker i barnets utveckling. Vi ser i alla barnens pärmar ett underlag som har arbetats fram i fokus gruppen. Detta underlag utgår ifrån strävansmålen i Lpfö-98, under varje mål ska ett foto klistras in och text skrivas. Vi ser text med värderingar i. Vi ser väggdokumentation på både låg och hög höjd bestående av foton, teckningar och skapande material, detta kompletteras med text ur Lpfö-98. Vid handfaten ser vi en foto/text dokumentation av barnens tvätta händer kurs där barnen ser HUR man tvättar sina händer. Från och med ht-08 är det bestämt att förskollärarna ska ha utvecklingssamtalen. Måbra förskolors fokus grupp har arbetat fram ett underlag inför utvecklingssamtalen, en uppföljning, en nulägesbeskrivning där föräldrarna/personalen ger sin bild av barnet. Arbetslaget sitter gemensamt och sammanställer sina observationer. Dessa fungerar som samtalsunderlag på utvecklingssamtalet och där upprättas en IUP (individuell utvecklingsplan), i IUP n fyller personal i samråd med föräldrar i vilka förmågor, intressen och behov som ska vidareutvecklas eller stödjas. Vi ser olikheter i hur man fyller i IUP. När det finns barn med behov av särskilt stöd på någon avdelning sätts resurs in i form av personaltimmar. Då kan den ordinarie personalen arbeta särskilt med barnet. Det finns ett 10

dokument som beskriver processen i hur de arbetar med dessa barn, den benämns som åtgärdstrappan. Vid behov konsulterar de en tal/specialpedagog. Förskolan erbjuder inte modersmålsundervisning. Personalen berättar att samverkan med närmiljö kan vara teaterbesök, musikskolebesök, bokbussen som kommer mm. I språk och kulturutvecklarens uppdrag ingår att ge tips om det kulturella utbudet. Bedömning i text I innemiljön finns en tydlighet och struktur, barnen ser lätt vad som finns och var man kan leka med vad. De gemensamma utrymmena används ofta och inspirerade till lek, möten, skapande mm Vi ser att personalen har påbörjat ett utvecklingsarbete vad gällande gården, det har bl.a. planterats pilkojor, detta arbete bör fortsätta. Då barnen går på 1-4 års avdelning samt delas i tvärgrupper får barnen möjlighet till olika möten och lek i olika konstellationer. Vi ser fördelar med tvärgrupperna då barnen är i samma ålder, detta underlättar för personalen att planera verksamheten på rätt nivå. I tvärgrupperna arbetar man med tema och där används personalens olika kompetenser på ett bra sätt. Arbetet med ordlådor tillsammans med barnen är ett bra arbetssätt, endast på 5 års avdelningen ser vi att barnen arbetar med dem medvetet. Förskolan har kommit långt i sitt arbete med språket, barnen observeras med hjälp av TRAS och personalen tillsammans med föräldrarna ser till att de barn som behöver får extra stöd i språkgruppen. Ett bra arbetssätt, när resurs sätts in i gruppen då det finns ett barn i behov av särskilt stöd och att den personalen med bäst kompetens arbetar med barnet. Målen som är uppsatta i arbetet med Grön Flaggs stämmer väl överens med Måbras verksamhetsidé. De når målen både i de dagliga rutinerna samt i de planerade aktiviteterna såsom tvätta händer, miniröris mm. Att förskollärarna har alla utvecklingssamtal ser vi som en fördel då företaget strävar mot likvärdighet och gemensamt pedagogiskt synsätt. I portfolioarbetet har Måbra förskolor kommit långt i sitt arbete mot likvärdighet. Det är bra att innehållet utgår ifrån läroplanen. Vi ser dock en brist vad gällande barnets/individens utveckling och lärande samt i att det skrivs värderingar i texten under fotografierna. Väggdokumentationen är talande, vi ser tydligt vad som sker i verksamheten. Alla barn bör ha möjlighet att få se och reflektera kring all dokumentation den bör därför sitta på låg höjd. Tvätta händerna dokumentationen vid handfaten blir till ett bra verktyg för barnen i de dagliga rutinerna. Underlagen inför utvecklingssamtalen, uppföljningen och den individuella utvecklingsplanen är bra verktyg. Det är av stor vikt att upprätthålla likvärdighet i hur förskollärarna skriver i dokumenten. 11

Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Ansvar och inflytande för barn/elever Beskrivning På varje avdelning arbetar de med veckans konstnär, detta för att lyfta ett barn som får känna sig lite speciell. De får berätta om sitt konstverk i samlingen och sedan hänger detta i en ram på en särskild plats på avdelningen. I tvärgrupperna arbetar de med olika teman som personalen planerar i början av varje termin, en personal berättar att innehållet styrs av de vuxna men att de också tar hänsyn till barnens önskemål. Barnen i en tvärgrupp är med och bestämmer vart de ska gå när de har utflykts dag. När vi deltar i en tvärgrupps aktivitet ser vi att barnen delas i två grupper, den ena gruppen har rörelse och den andra skapande verksamheten. Personalen som har den skapande aktiviteten visar och berättar för de åtta barnen att de ska få göra en vårtavla, hon ber barnen att sätta sig vid bordet och ger dem varsitt papper. Personalen går sedan runt till var och en och hjälper dem att pensla på klister på sitt papper och välja varsin blomma att sätta på tavlan. När vi deltar i en annan tvärgrupp går vi med dem till skogen. Barnen har fått luppar för att titta på växter och djur, två barn springer då ifrån gruppen. Personalen ser det och verkar först vilja ropa tillbaks barnen men avvaktar för att se vart de är på väg. Hon ropar till dem; Vill ni rida på hästen (omkullfallet träd)? De svarar att de vill det, personalen går då med dem och leker där. I förskolans handlingsplan står det att alla äldre barn (4-5 år) ska få medverka i matrådet tillsammans med en pedagog och kokerskan. Kokerskan berättar att en dag varannan fredag får barnen på en avdelning rösta fram den maträtt de vill ska serveras. Vi läser även att det ska vara tydligt dokumenterat så att syfte och vad verksamheten uppnått blir tydligt. Protokoll från matrådet sitter i föräldrapärmen som finns i alla avdelningars hall. Förskollärarna använder sig inte av barnets portfoliopärm i utvecklingssamtalet. Barnet deltar inte i samtalet. Förskolan erbjuder utvecklingssamtal två ggr/år samt vid behov, föräldramöten två ggr/år och föräldraråd där några föräldrar från förskolan representerar sin förskola i Måbra förskolors gemensamma föräldraråd. Avdelningarna samt ledningen skickar också information via e- post. I varje hall finns en föräldrapärm med samma register och som innehåller bl.a. Lpfö-98, arbetsplan, handlingsplan, våga visa, traditioner, smitta i förskolan mm. Måbra Förskolor har även ett föräldranet som föräldrarna loggar in på via hemsida, där information såsom föräldrarådsprotokoll och bilder från förskolans aktiviteter läggs ut. 12

Bedömning i text Att arbeta med veckans konstnär är ett bra sätt att lyfta det individuella barnet i gruppen. Vi kan se att möjligheten till barns inflytande varierar i verksamheten. Arbetet med matråd är ett bra verktyg för att tydliggöra barns inflytande och den demokratiska processen. Vi saknar en tydlighet i mål, syfte och metod. Vi tycker att portfolion är ett bra verktyg att ha med vid utvecklingssamtal. Måbra förskolor har en god samverkan med föräldrarna där de ger dem tillfälle och möjlighet till inflytande och delaktighet. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Styrning och ledning Beskrivning Ledning och administration har en nedskriven och tydlig arbetsfördelning, då de är fyra stycken så har de sitt arbetsrum på var sin förskola. Ledningsgruppen har möte en ggr/vecka. I Måbra förskolors ledningsfilosofi står det att för att utveckling ska ske behövs ett nära, ett situationsanpassat och ett tydligt ledarskap. Ledningen är tydliga med medarbetarens eget ansvar för sitt lärande och sin personliga utveckling. All personal vi pratar med lyfter det nära ledarskapet som en fördel i Måbra förskolor. På förskolan finns en pedagoggrupp som arbetar med blandade frågor här och nu, där ingår en förskollärare från varje avdelning, de har möten en ggr/veckan. Alla Måbra förskolornas pedagoggrupper bildar tillsammans en fokus grupp som ska driva den pedagogiska utvecklingen framåt genom att bl.a. arbeta med gemensamma dokument, de har möte en ggr/månaden. Om det finns fler än en förskollärare på avdelningen så turas de om att delta ett år i taget. I arbetsplanen står det att förskolans pedagogiska arbete till 100 % ska ledas av lärare samt att allas kompetens ska ta till vara. Förskolornas fackliga representanter tillsammans med ledningen bildar en samverkansgrupp som har möte en ggr/månaden. Tillsammans arbetar de med arbetsmiljöfrågor och inflytande och delaktighet bl.a. genom MBL information. Kök och städpersonalen på Måbra förskolor har gemensamma möten en ggr/månaden. Måbra förskolor har en arbetsplan som ska vara byggd på de statliga och kommunala styrdokumenten, barnkonventionen samt företagets profil och affärsidé. Utifrån arbetsplanen samt likabehandlingsplanen arbetar varje förskola fram sin verksamhetsplan samt handlingsplan som beskriver HUR de arbetar för att nå målen. Utifrån dessa dokument och 13

arbetet ska löpande utvärderingar göras i de olika mötes forumen samt i kund/medarbetarenkäter. Kvalitetsredovisningen byggs på dessa utvärderingar. Kompetensutveckling genomförs utifrån de olika utvärderingarna samt medarbetarsamtalen. I medarbetarsamtalen får varje medarbetare beskriva HUR hon/han arbetar och utvecklar sig inom företagets fyra grundstenar; utomhuspedagogik, mycket rörelse, goda kostvanor och hälsa och lära i hygieniska och kreativa lokaler. Tre gånger/termin håller förskolecheferna i nätverksträffar där två barnskötare/förskola har ett nätverk samt två förskollärare/förskola har ett nätverk. Där diskuteras olika frågor både styrda från cheferna samt från personalen. Måbra förskolor har en friskvårdspedagog anställd på 50 % som erbjuder massage en h/varannan vecka till personalen, hon har även ett gymnastikpass i veckan på kvällstid för de som vill. Personalen har fria måltider, frukt och kaffe. De har också arbetskläder. Förskolan har fyra planeringsdagar/år där man arbetar med bl.a. värdegrund, planering och utvärdering. Alla medarbetare har en timme avdrag i veckan för personalmöte och förtroendetid. Personalmötet är två h/månad där terminens första och sista möte är gemensamt för alla Måbra förskolor. Varje avdelning har planering på arbetstid en förmiddag/varannan vecka. Planeringstid för förskollärarna är två h/vecka och för barnskötare en h/vecka. Måbra förskolor erbjuder barnsamariter att komma hem och sköta om ett sjukt barn medan föräldrarna arbetar, de är utbildade barnskötare som i vanliga fall arbetar på någon av Måbras förskolor. Måbra förskolor erbjuder barn till föräldralediga som har rätt till 15h/vecka omfördela detta till 22.5 h/vecka under förutsättning att barnet är ledigt under skolloven. En personal berättar att övergången till femårsavdelningen förbereds redan året innan då barnen möts i tvärgrupperna. Övergången verkar väldigt självklar för personalen, vi ser ingen dokumentation om övergången. Övergångar till de två skolorna är dokumenterade och startar med en gemensam överlämnande konferens på vårterminen och sedan besöker barnen förskoleklasserna i två omgångar. De blivande förskoleklasslärarna gör också ett besök på förskolan. En konferens och utvärdering tillsammans med lärare från förskoleklassen genomförs på höstterminen. Bedömning i text Måbra förskolor har en tydlig och väl genomtänkt struktur med utgångspunkt från verksamhetsidén. Det ger medarbetarna ramar för verksamheten, inom ramarna har de både frihet och ansvar. Detta skapar också en likvärdighet mellan de olika förskolorna. Ledningen har ett väl genomtänkt arbetssätt vad gällande nätverk och kompetensutveckling. Ledningen har varsitt arbetsrum på de olika förskolorna, detta skapar ett nära ledarskap. 14

Att det står i arbetsplanen att förskolans pedagogiska arbete till 100 % ska ledas av lärare ser vi som en bra början på en tydligare ansvarsfördelning. Handlingsplanen är ett bra verktyg i arbetet men vi läser mer vad som skall göras istället för hur de ska arbeta rent konkret i verksamheten. Måbra förskolor är serviceinriktade gentemot föräldrarna då de erbjuder både barnsamariter och justering av vistelsetid för föräldralediga. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x 15

Jämförelse med tidigare observation Förbättringsområden i tidigare rapport 2006: Portfolion bör utvecklas, om den ska användas för att påvisa barns utveckling och lärande. Arbetet med genus bör utvecklas. Större tillgänglighet till datorer. Det bör finnas fler datorer på förskolan för att arbetet med dokumentering ska uppmuntras och utvecklas som ett redskap i det pedagogiska arbetet. Den enskilda planeringstiden för förskollärarna bör utökas. Vi ser att uppdraget utförs väl, men för vidare utveckling och reflektion krävs mer tid. Nuläge: Måbra förskolor har arbetat fram ett gemensamt underlag till portfolion. De har kommit långt i sitt arbete mot likvärdighet. Det är bra att innehållet utgår ifrån läroplanen. De bör dock utveckla arbetet vidare. Arbetet har påbörjats. Fler datorer har köpts in. Förskollärarna har två h/vecka till enskild planering. Starka sidor Arbete med tvärgrupper, utveckling och lärande sid.9-12 Strukturerad och tydlig lek och lärande miljö, utveckling och lärande sid.9-12 Väl genomtänkt och tydlig organisation, styrning och ledning sid.14, 15 Hälsofrämjande arbete för medarbetarna, styrning och ledning sid.14, 15 Förbättringsområden Gemensam värdegrund, normer och värden sid.8, 9 Barns inflytande, ansvar och inflytande sid.12, 13 Förtydliga och utveckla HUR i förskolans handlingsplan, normer och värden sid.8, 9 styrning och ledning sid.14, 15 Sammanfattande slutsats om enheten På förskolan Bollen finns en tydlighet och struktur i verksamheten där barnen både får tid och tillfällen till utveckling och lärande. 16

Förskolan Råbäcken Målområden Normer och värden Beskrivning På Råbäcken finns en nedskriven värdegrund där det bl.a. står att vi tillsammans med dig utvecklar barnets identitet och trygghet samt lägger grunden för ett livslångt lärande. Vi ser när en personal har en skapande aktivitet tillsammans med två barn. Barnen sitter på varsin stol och målar tillsammans på Lilla gubben, Pippis häst som de gjort i papier mache. När barnen ska måla på hästens rygg når de inte utan ställer sig på sina stolar. Personalen ser att det är svårt för barnen att balansera på stolen samtidigt som de ska måla. Hon säger, om ni vill kan vi ställa ner hästen på golvet, då når ni och slipper trilla. Barnen vill det och de ställer ner hästen tillsammans. Ledning och fokusgruppen beskriver i våra intervjuer att de på en planeringsdag varje höst arbetar enbart med likabehandlings och värdegrundsfrågor. De arbetar i olika konstellationer både praktiskt och teoretiskt. Resultaten från denna dag ligger sedan till grund för förskolornas gemensamma likabehandlingsplan och arbetsmiljöpolicy. Två förskollärare/förskola har ett gemensamt nätverk och två barnskötare/förskola har ett gemensamt nätverk. De träffas tre gånger per termin och efter en termin byts deltagarna ut. Förskolecheferna leder varsitt nätverk. Vid träffarna reflekterar och diskuterar personalen bl.a. värdegrundsfrågor och förhållningssätt gentemot föräldrar, barn och kollegor. I Råbäckens handlingsplan har personalen utifrån Lpfö-98, Måbra förskolors arbetsplan, förskolans verksamhetsplan samt Måbra förskolors likabehandlingsplan gemensamt arbetat fram hur de ska arbeta med värdegrunden. I Råbäckens handlingsplan läser vi att de ska ha ett öppet klimat där alla, barn, föräldrar och medarbetare visas respekt och alla har möjlighet att uttrycka sina tankar och idéer. Alla ska känna att de blir lyssnade på. Vi ser att arbetet med värdegrunden lever i verksamheten. Vi ser att personalen lägger stor vikt vid att lyssna på barnen, deras tankar och idéer. På en avdelning arbetar de med kompis solen, där har de satt upp en stor sol på väggen och tillsammans med barnen skrivit och diskuterat hur man ska vara mot varandra. Personalen förhållningssätt avspeglas i barngruppen och de uppmuntrar barnen i bl.a. på och av klädning, ta och dela sin mat, tvätta sina händer. Arbetsklimatet på förskolan är lugnt, tillåtande och lustfyllt där arbetsro skapas genom att dela upp barnen i mindre grupper under del av dagen. Enligt förskolans handlingsplan ska allt som personalen gör genomsyras av ett genomgående genustänk. Flickor och pojkar ska erbjudas samma möjligheter och mötas som individer oavsett kön. I intervjuer med personalen eftersöker de mer fördjupning i tankar/miljöarbete/förhållningssätt kring genusarbetet. 17

Bedömning i text Vår upplevelse är att det som står i förskolans värdegrund samt handlingsplan lever i verksamheten. Vi tycker att det är mycket bra att Måbra förskolor startar höstterminen med en planeringsdag där de arbetar med värdegrundsfrågor. Detta är ett sätt att hålla värdegrunden och likabehandlingsplanen levande i verksamheten. Personalen har också möjlighet att fortsätta diskussionerna i de inplanerade nätverken. Handlingsplanen är ett bra verktyg i arbetet men vi läser mer vad som skall göras istället för hur de ska arbeta rent konkret i verksamheten. Vi ser att personalen har ett likvärdigt förhållningssätt gentemot barnen. Att dela barnen i grupper skapar ett lugnt arbetsklimat. Vi håller med personalen om att de behöver fortsätta sitt utvecklingsarbete kring genus för att öka medvetenheten hos var och en. Bedömning enligt skala 2 Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Förskolan är ljus med många stora fönster både ut mot gård och mellan olika rum. Avdelningarna ligger i anslutning till gemensamma lokaler som nyttjas till ateljé, lek och rörelse. Vi ser att den pedagogiska miljön är uppbyggd på samma sätt på avdelningarna. Där finns både höga och låga bord, det stora utbudet av materialet finns både lågt där barnen själva kan ta det samt högt men ändå synligt så att barnen kan se och be om det. Varje avdelning har flera rum där barnen kan dela upp sig i olika sorters lek. Den stora gården sträcker sig runt huset och där finns tillgång till skog, kojor, gungor, sandlåda mm På gården finns tillfällen till möte med barn från alla avdelningar samt motoriska utmaningar. Då det är nära till lekplatser och till skogen används även närmiljön. 2 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3. 0 GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 18

På förskolan arbetar de med ett gemensamt tema Pippi Långstrump. Detta valdes utifrån barnens intresse som uppmärksammades på sångsamlingen med de olika åldersgrupperna. Vi deltar i 1-2 års gruppens gemensamma sångsamling som de har en ggr/vecka i lekhallen. Alla barn och personal sitter i en stor ring och musikpedagogen leder samlingen och inbjuder barnen att delta aktivt genom att några barn åt gången får stå i mitten av ringen och ha olika rekvisita på sig. Musikpedagogen berättar också att hon ofta arbetar med instrument och dans utifrån barnens olika åldrar. Ledningen berättar att tanken är att personalen ska bli inspirerade av hennes arbetssätt och vidareutveckla sång, musik, rytmik och drama på förskolan. Personalen berättar att alla 4 åringar på förskolan träffas två ggr/vecka och har verksamhet tillsammans, en dag ute och en dag inne. På varje avdelning arbetar de med barnen i åldersgrupper. Personalen berättar att fördelen med åldersblandade avdelningar är att de äldre barnen lär sig empati genom att hjälpa de yngre samt att de yngre barnen lär sig mycket av sina äldre förebilder. I förskolans handlingsplan står det att det dagliga arbetet ska genomsyras av språklig stimulans och vi ser att i ett av de gemensamma rummen som de kallar Dramaten har personalen samlat mycket språkmaterial. Där kan de tillsammans med barnen ha olika språklekar och språkövningar. I samlingen på alla avdelningar använder man sig av sång, rim och ramsor, vi ser även att det finns sång/språkpåsar. En personal på förskolan är språk och kulturutvecklare, hon arbetar med en språkgrupp för barn som behöver extra språkstimulans två 30 minuters pass per vecka. Språk och kulturutvecklarna från Måbra förskolorna ingår i ett språknätverk, de får handledledning av en tal/specialpedagog. Måbra förskolor arbetar med TRAS (Tidig registrering av barns språkutveckling) som är ett observationsunderlag för barns språk och språkutveckling. Måbra förskolor har som mål att förskolan Råbäcken ska behålla sin Grön Flagg certifiering. Grön Flagg är Håll Sverige Rents miljöcertifiering och för att få behålla den arbetar de med tema livsstil och hälsa där Måbra förskolornas mål och åtgärder är. Mål: Öka rörelsen Minska stressen Öka arbetsron Öka dagliga intaget av frukt och grönt Minska smittspridningen genom att alla barn lär sig vikten av att tvätta händerna Åtgärder: Vi skall bedriva planerad rörelse varje dag Vi skall erbjuda alla vuxna och barn massage regelbundet Vi skall dela in barnen i mindre grupper Vi skall servera vegetarisk mat en ggr/vecka Alla barn skall gå en kurs där de får lära sig att tvätta händerna Vi ser att dessa åtgärder ingår i verksamheten. 19

Barnen har miniröris en gång i veckan, de har även annan rörelseverksamhet både ute och inne. Måbra förskolor har som mål att utveckla portfolio som ett tydligare redskap för att påvisa barnets progression i sitt eget lärande. Det står även i förskolans handlingsplan att de ger barnen möjlighet att titta på bilder i den bärbara datorn, de har då möjlighet att välja och kommentera bilder till sin portfolio. Vi ser i alla barnens pärmar ett underlag som har arbetats fram i fokus gruppen. Detta underlag utgår ifrån strävansmålen i Lpfö-98, under varje mål ska ett foto klistras in. Vi ser också väggdokumentation bestående av foton, teckningar, skapande material och mappsystem med foton som barnen själva kan bläddra i. Detta kompletteras med text ur Lpfö- 98. Vid handfaten ser vi en foto/text dokumentation av barnens tvätta händer kurs där barnen ser HUR man tvättar sina händer. Från och med ht-08 är det bestämt att förskollärarna ska ha utvecklingssamtalen. Måbra förskolors fokus grupp har arbetat fram ett underlag inför utvecklingssamtalen, en uppföljning, en nulägesbeskrivning där föräldrarna/personalen ger sin bild av barnet. Arbetslaget sitter gemensamt och sammanställer sina observationer. Dessa fungerar som samtalsunderlag på utvecklingssamtalet och där upprättas en IUP (individuell utvecklingsplan), i IUP n fyller personal i samråd med föräldrar vilka förmågor, intressen och behov som ska vidareutvecklas eller stödjas. Vi ser olikheter i hur man fyller i IUP. När det finns barn med behov av särskilt stöd på någon avdelning sätts resurs in i form av personaltimmar. Då kan den ordinarie personalen arbeta särskilt med barnet. Det finns ett dokument som beskriver processen i hur de arbetar med dessa barn, den benämns som åtgärdstrappan. Vid behov konsulterar de en tal/specialpedagog. Förskolan erbjuder inte modersmålsundervisning. Personalen berättar att samverkan med närmiljö kan vara teaterbesök, musikskolebesök, bokbussen som kommer mm. I språk och kulturutvecklaren uppdrag ingår att ge tips om det kulturella utbudet. Till förskolan kommer en pensionär via en ideell förening som heter allas våra barnbarn som kommer en förmiddag/veckan och läser för fyraåringarna och äter tillsammans med barn och personal. Bedömning i text I innemiljön finns en tydlighet och struktur, barnen ser lätt vad som finns och var man kan leka med vad. De gemensamma utrymmena används ofta och inspirerade till lek, möten, skapande mm Då 4 åringarna möts i en tvärgrupp får barnen möjlighet till olika möten och lek i olika konstellationer och lära känna varandra inför flytten till femårsförskolan. Vi ser fördelar med tvärgruppen då barnen är i samma ålder, detta underlättar för personalen att planera verksamheten på rätt nivå. I tvärgruppen arbetar man med tema och där används personalens olika kompetenser på ett bra sätt. Förskolan har kommit långt i sitt arbete med språket, barnen observeras med hjälp av TRAS och personalen tillsammans med föräldrarna ser till att de barn som behöver får extra stöd i 20

språkgruppen. Ett bra arbetssätt, när resurs sätts in i gruppen då det finns ett barn i behov av särskilt stöd och att den personalen med bäst kompetens arbetar med barnet. Målen som är uppsatta i arbetet med Grön Flaggs stämmer väl överens med Måbras verksamhetsidé. De når målen både i de dagliga rutinerna samt i de planerade aktiviteterna såsom tvätta händer, miniröris mm. Att förskollärarna har alla utvecklingssamtal ser vi som en fördel då företaget strävar mot likvärdighet och gemensamt pedagogiskt synsätt. I portfolioarbetet har Måbra förskolor kommit långt i sitt arbete mot likvärdighet. Det är bra att innehållet utgår ifrån läroplanen. Vi ser dock en brist vad gällande barnets/individens utveckling och lärande samt i att det skrivs värderingar i texten under fotografierna. Väggdokumentationen är talande, vi ser tydligt vad som sker i verksamheten. Alla barn bör ha möjlighet att få se och reflektera kring all dokumentation den bör därför sitta på låg höjd. Tvätta händerna dokumentationen vid handfaten blir till ett bra verktyg för barnen i de dagliga rutinerna. Underlagen inför utvecklingssamtalen, uppföljningen och den individuella utvecklingsplanen är bra verktyg. Det är av stor vikt att upprätthålla likvärdighet i hur förskollärarna skriver i dokumenten. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Ansvar och inflytande för barn/elever Beskrivning På varje avdelning arbetar de med antingen veckans barn eller dukningsansvariga, att vara veckans barn innebär att få lite uppdrag, som t.ex. att rita veckans teckning, extra inflytande på samlingen och våga vara i centrum. Genom detta stärks barnens självkänsla. På förskolan arbetar de med ett gemensamt tema, Pippi Långstrump som valts utifrån barnens intresse. Temat finns som en röd tråd i all verksamhet t.ex. skapande, samling, skogen. En dag hade förskolan en Pippis tokdag då barn och personal klär sig tokigt och gör tokiga saker bl.a. så bakar de på golvet som Pippi gör. Vi ser det dokumenterat på alla avdelningar. I förskolans handlingsplan står det att personalen försöker tillgodose barnens vardagliga önskemål och vi ser ett exempel på detta när två barn leker i hemhörnan. Personalen frågar ett av barnen om hon vill göra färdigt sin Pippi krona, hon svarar att hon inte vill just nu. Personaler svarar då barnet att hon kan säga till när hon har lekt klart och vill göra sin krona. Det står också att barnen tillsammans med vår kock och en personal samtalar om vad vi äter och varför. Barnen tar med sig tankar och frågor tillbaka till avdelningen där vi samtalar vidare på en samling. Barnen kommer att turas om att delta i matrådet. Förskolläraren använder sig inte av barnets portfoliopärm i utvecklingssamtalet. Barnet deltar inte i samtalet. 21

Förskolan erbjuder utvecklingssamtal två ggr/år, föräldramöten två ggr/år och föräldraråd där några föräldrar från förskolan representerar sin förskola i Måbra förskolors gemensamma föräldraråd, på förskolan finns ett trivselråd där enbart föräldrar deltar. De anordnar olika aktiviteter för förskolans familjer. Avdelningarna samt ledningen skickar också information via e-post. I varje hall finns en föräldrapärm med samma register och som innehåller bl.a. Lpfö-98, arbetsplan, handlingsplan, våga visa, traditioner, smitta i förskolan mm. Måbra Förskolor har även ett föräldranet som föräldrarna loggar in på via hemsida, där information såsom föräldrarådsprotokoll och bilder från förskolans aktiviteter läggs ut. Om föräldrar har önskemål om att deras barn ska sova ute i vagn tillgodoser personalen detta. Bedömning i text Att arbeta med veckans barn är ett bra sätt att lyfta det individuella barnet i gruppen. Vi ser att barnen ges möjlighet till inflytande i verksamheten, personalen lyssnar och tar till vara barnens idéer. Arbetet med matråd är ett bra verktyg för att tydliggöra barns inflytande och den demokratiska processen. Vi saknar dock dokumentation för barnen samt en tydlighet i mål, syfte och metod. Vi tycker att portfolion är ett bra verktyg att ha med vid utvecklingssamtal. Måbra förskolor har en god samverkan med föräldrarna där de ger dem tillfälle och möjlighet till inflytande och delaktighet. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Styrning och ledning Beskrivning Ledning och administration har en nedskriven och tydlig arbetsfördelning, då de är fyra stycken så har de sitt arbetsrum på var sin förskola. Ledningsgruppen har möte en ggr/vecka. I Måbra förskolors ledningsfilosofi står det att för att utveckling ska ske behövs ett nära, ett situationsanpassat och ett tydligt ledarskap. Ledningen är tydliga med medarbetarens eget ansvar för sitt lärande och sin personliga utveckling. På förskolan finns en pedagoggrupp som arbetar med blandade frågor här och nu, där ingår en förskollärare från varje avdelning, de har möten en ggr/veckan. Alla Måbra förskolornas pedagoggrupper bildar tillsammans en fokus grupp som ska driva den pedagogiska utvecklingen framåt genom att bl.a. arbeta med gemensamma dokument, de har möte en ggr/månaden. Om det finns fler än en förskollärare på avdelningen så turas de om att delta ett år i taget. 22

I arbetsplanen står det att förskolans pedagogiska arbete till 100 % ska ledas av lärare samt att allas kompetens ska ta till vara. Förskolornas fackliga representanter tillsammans med ledningen bildar en samverkansgrupp som har möte en ggr/månaden. Tillsammans arbetar de med arbetsmiljöfrågor och inflytande och delaktighet bl.a. genom MBL information. Kök och städpersonalen på Måbra förskolor har gemensamma möten en ggr/månaden. Måbra förskolor har en arbetsplan som ska vara byggd på de statliga och kommunala styrdokumenten, barnkonventionen samt företagets profil och affärsidé. Utifrån arbetsplanen samt likabehandlingsplanen arbetar varje förskola fram sin verksamhetsplan samt handlingsplan som beskriver HUR de arbetar för att nå målen. Utifrån dessa dokument och arbetet ska löpande utvärderingar göras i de olika mötes forumen samt i kund/medarbetarenkäter. Kvalitetsredovisningen byggs på dessa utvärderingar. Kompetensutveckling genomförs utifrån de olika utvärderingarna samt medarbetarsamtalen. I medarbetarsamtalen får varje medarbetare beskriva HUR hon/han arbetar och utvecklar sig inom företagets fyra grundstenar; utomhuspedagogik, mycket rörelse, goda kostvanor och hälsa och lära i hygieniska och kreativa lokaler. Tre gånger/termin håller förskolecheferna i nätverksträffar där två barnskötare/förskola har ett nätverk samt två förskollärare/förskola har ett nätverk. Där diskuteras olika frågor både styrda från cheferna samt från personalen. Måbra förskolor har en friskvårdspedagog anställd på 50 % som erbjuder massage en h/varannan vecka till personalen, hon har även ett gymnastikpass i veckan på kvällstid för de som vill. Personalen har fria måltider, frukt och kaffe. De har också arbetskläder. Förskolan har fyra planeringsdagar/år där man arbetar med bl.a. värdegrund, planering och utvärdering. Alla medarbetare har en timme avdrag i veckan för personalmöte och förtroendetid. Personalmötet är två h/månad där terminens första och sista möte är gemensamt för alla Måbra förskolor. Varje avdelning har planering på arbetstid en förmiddag/var tredje vecka. Planeringstid för förskollärarna är två h/vecka och för barnskötare en h/vecka. Måbra förskolor erbjuder barnsamariter att komma hem och sköta om ett sjukt barn medan föräldrarna arbetar, de är utbildade barnskötare som i vanliga fall arbetar på någon av Måbras förskolor. Måbra förskolor erbjuder barn till föräldralediga som har rätt till 15h/vecka omfördela detta till 22.5 h/vecka under förutsättning att barnet är ledigt under skolloven. Personalen berättar att övergången till femårsavdelningen på förskolan Höstgården förbereds redan året innan då barnen möts i tvärgrupperna. Övergången verkar väldigt självklar för personalen, vi ser ingen dokumentation om övergången. 23

Bedömning i text Måbra förskolor har en tydlig och väl genomtänkt struktur med utgångspunkt från verksamhetsidén. Det ger medarbetarna ramar för verksamheten, inom ramarna har de både frihet och ansvar. Detta skapar också en likvärdighet mellan de olika förskolorna. Ledningen har ett väl genomtänkt arbetssätt vad gällande nätverk och kompetensutveckling. Ledningen har varsitt arbetsrum på de olika förskolorna, detta skapar ett nära ledarskap. Att det står i arbetsplanen att förskolans pedagogiska arbete till 100 % ska ledas av lärare ser vi som en bra början på en tydligare ansvarsfördelning. Handlingsplanen är ett bra verktyg i arbetet men vi läser mer vad som skall göras istället för hur de ska arbeta rent konkret i verksamheten. Måbra förskolor är serviceinriktade gentemot föräldrarna då de erbjuder både barnsamariter och justering av vistelsetid för föräldralediga. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x 24

Jämförelse med tidigare observation Förbättringsområden i tidigare rapport (år): Utveckla arbetet med portfolio. Att fortsätta utveckla genusarbetet. Fler datorer till pedagogerna. Nuläge: Måbra förskolor har arbetat fram ett gemensamt underlag till portfolion. De har kommit långt i sitt arbete mot likvärdighet. Det är bra att innehållet utgår ifrån läroplanen. De bör dock utveckla arbetet vidare. Arbetet har påbörjats. Fler datorer har köpts in. Starka sidor Gemensam värdegrund, normer och värden sid.17, 18 Barns inflytande i verksamheten, ansvar och inflytande sid.21, 22 Väl genomtänkt och tydlig organisation, styrning och ledning sid.22-24 Hälsofrämjande arbete för medarbetarna, styrning och ledning sid.22-24 Förbättringsområden Förtydliga och utveckla HUR i förskolans handlingsplan, normer och värden sid.17,18 styrning och ledning sid.22-24 Sammanfattande slutsats om enheten På förskolan Råbäcken har personalen ett lugnt, positivt förhållningssätt där omvårdnad, fostran och lärande bildar en helhet. Barnen har ett stort inflytande och erbjuds en innehållsrik och lockande lärandemiljö. 25

Förskolan Gläntan Målområden Normer och värden Beskrivning Ledning och fokusgruppen beskriver i våra intervjuer att de på en planeringsdag varje höst arbetar enbart med likabehandlings och värdegrundsfrågor. De arbetar i olika konstellationer både praktiskt och teoretiskt. Resultaten från denna dag ligger sedan till grund för förskolornas gemensamma likabehandlingsplan och miljöpolicy. Två förskollärare/förskola har ett gemensamt nätverk och två barnskötare/förskola har ett gemensamt nätverk. De träffas tre gånger per termin och efter en termin byts deltagarna ut. Förskolecheferna leder varsitt nätverk. Vid träffarna reflekterar och diskuterar personalen bl.a. värdegrundsfrågor och förhållningssätt gentemot föräldrar, barn och kollegor. I Gläntans handlingsplan har personalen utifrån Lpfö-98, Måbra förskolors arbetsplan, förskolans verksamhetsplan samt Måbra förskolors likabehandlingsplan gemensamt arbetat fram hur de ska arbeta med värdegrunden. I Gläntans handlingsplan läser vi att de ska ha ett tillåtande förhållningssätt som sätter barnet i fokus, genom att vi är lyhörda och lyssnar på barnen och dela in barnen i mindre grupper för att öka arbetsron. Personalen berättar att barnen delas ofta i åldersindelade aktiviteter såsom samling, miniröris, vila mm. Vi går med en avdelning till en lekpark och vi sitter tillsammans med en personal och pratar, personalen ser samtidigt att ett barn vill henne något men inte säger det. Då frågar hon barnet vad det vill, när hon inte får något svar går hon fram till barnet, sätter sig på huk och frågar igen. Det visar sig att barnet är kissnödigt och vill ha hjälp, då går hon iväg med barnet och hjälper till. När vi följer med en annan avdelning på utflykt ser vi hur ett barn vill upp på en gunga, personalen säger då till honom att den gungan är för större barn och att han får ta en annan gunga som passar honom. Barnet går då och ställer sig vid den gungan och försöker själv att komma upp, personalen säger då; jag vet att du vill försöka komma upp själv men jag hjälper dig upp. Personalen lyfter upp barnet och sätter honom i gungan. Vi läser också i handlingsplanen att de ska låta barnen få vara med och sätta upp gemensamma regler på avdelningarna. Personalen dokumenterar barnens idéer för att regelbundet kunna ha en dialog kring dessa regler med barnen. På en av avdelningarna ser vi en sådan dokumentation, personalen har tillsammans med barnen tillverkat och skrivit två böcker. Böckerna heter barnens egna regler och snälla handlingar. Personalen berättar att dessa böcker tas fram vid olika tillfällen och fylls på och diskuteras med barnen. I intervju med fokusgruppen berättar personalen från Gläntan att de arbetar med handdockor i sitt värdegrundsarbete med barnen. På en avdelning visar barnen oss var dockorna bor. Personalen uppmuntrar barnen i bl.a. på och av klädning, ta och dela sin mat, tvätta sina händer. 26