Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Jättepoppel Sanna Black-Samuelsson Rödek Sitkagran Kustgran
Innehåll Främmande trädslag engagerar och splittrar Lagstiftning idag Användning Skogsstyrelsens förslag till ändrad lagstiftning Främmande trädslag hot eller möjlighet?
Avvägning möjligheter & risker Trädslagsportfölj Skadedjur Klimatförändring Ökad produktion Invasiva arter
Lagstiftning idag Endast använda i undantagsfall, ej i fjällnära skog. Särskilda restriktioner för contortatall. Förbud använda contorta i höjdlägen i N Sverige Förbud i Götaland och delvis i Svealand. Förbud <1 km naturreservat, nationalpark. Contorta i Norrbotten
Användning idag Max. tillåten användning < 14 000 ha/år av contorta. Contorta dominerar med 550 000 ha. Odling ökar, f.n. < 6 000 ha/år. Marginell skogsodling med övriga främmande trädslag. Ökning av hybridlärk, sitkagran, (hybridasp).
Mängden FRÖ utfärdat i stambrev och införseltillstånd av Skogsstyrelsen 2004-2008 av inhemska / främmande trädslag => Framförallt frö från inhemska trädslag Trädslag 2004-05 2005-06 2006-07 2007-08 Picea abies 257 806 11 366 852 Pinus sylvestris 1 298 3295 2 564 4 199 Övriga inhemska 1 321 449 3 754 624 Totalt inhemska 2 876 4 550 17 684 5 675 Pinus contorta 275 509 972 253 < 100 kg av: Inhemska: Lönn, al, björk och fågelbär. Främmande: Hybridlärkar och sitkagran
Skogsstyrelsens införseltillstånd av antalet PLANTOR av de vanligaste främmande trädslagen under 2004-2008 Trädslag, artificiell hybrid 2004-05 2005-06 2006-07 2007-08 Abies alba 4 110 1 900 3 475 600 Abies grandis 400 13 750 8 550 1 150 Larix kaempferi, sibirica, 21 925 18 975 59 200 kaempferi x sibirica Picea sitchensis 364 850 2 361 275 1 626 675 3 399 350 Populus spp. x Populus sp. /spp. 67 600 141 325 201 500 Populus tremula x tremuloides 101 000 7 500 85 000 Populus trichocarpa 9 200 72 005 204 900 100 400 Pseudotsuga menziesii + varieteter 66 650 218 750 155 600 79 177 Totalt 569 435 2 747 580 2 169 350 3 929 877 Jfr inhemskt trädslag Populus tremula > 5 000 plantor under 2004-08
Skogsstyrelsens återväxtstöd för barr och löv efter stormen Gudrun Trädslag Areal (ha) Hybridlärk 2 900 Hybridasp (inhemsk idag) 1 400 Sitkagran 690 Poppel 250 Douglasgran 80 Statistiken visar ansökningar, inte det slutliga utfallet skogsodlad areal av respektive trädslag. Sannolikt mindre avvikelser.
Förslag till ny lagstiftning. I. Sammantaget en fortsatt försiktig hållning men möjlighet till utökad skogsodling förutsatt hänsyn till bl.a. miljö och rennäring. Vissa förslag är föreskrifter, andra allmänna råd (inte bindande men i praktiken ofta normgivande för skogsbruket). I föreskrift: lista över inhemska trädslag vilken omfattar alla taxonomiska nivåer: från art till genotyp. Övriga trädslag är främmande.
Förslag till ny lagstiftning. II. Ta bort förordningens formulering endast i undantagsfall. Landsnivå <15 000 ha årlig användning av alla främmande trädslag: avvägning produktion miljö (allmänt råd). Föryngring på < 25% av areal inom brukningsenhet, dock alltid <50 ha (föreskrift). Hybridlärk
Förslag till ny lagstiftning. III. Contortatall Tillåtet använda contorta i större del av landet t.ex. S Sverige (föreskrift). Följa skadeutveckling av contorta i norr genom kontrollprogram. Om det inte tillämpas, återinföra förbud men kunna medge undantag. Undvika på finjordsrika marker, i vindutsatta lägen, försiktighet i kärva klimatlägen. Ta bort förbud använda i höjdlägen i N Sverige (föreskrift) Använda även där inhemska trädslag inte är härdiga (föreskrift). Kompletterande regler om samråd med och hänsyn till rennäring (lag, förordning, föreskrift).
Förslag till ny lagstiftning. IV. Förbud använda främmande trädslag nära nationalparker och naturreservat. Utreda flexiblare tillämpning (dispens). Undvika användning nära biotoppskydd och naturvårdsavtal om risk för negativ påverkan (allmänt råd). Använda försiktigt nära andra känsliga miljöer (föreskrift). Utreda rätt till ersättning vid nekad användning med föryngring vid t.ex. skyddade områden. Standardisera begreppen i lagstiftningen: främmande trädslag (ist. f utländska trädarter ) Douglasgran i Danmark
Förslag till ny lagstiftning Hybridasp blir främmande Hybrid mellan inhemskt och främmande trädslag klassificeras som främmande, t.ex. hybridasp. Inför avverkning, anmäla skogsodling > 0.5 ha för främmande trädslag och för vegetativt förökat material. Hybridasp
Förslag till ny lagstiftning Sibirisk lärk fortfarande inhemsk Makrofossil av kotte och kvist på Fulufjället med kol-14 daterad till 7 500 8 700 år. Arten kan ur klimat- och vegetationssynpunkt idag förekomma naturligt i Sverige. Har inte hunnit återetablera sig efter senaste istiden på hela ursprungliga utbredningsområdet. Tidsfaktorn avgör att arten saknas i Sverige. Utbredning ökar - inflyttning österifrån. => Ingen bortre tidsgräns för främmande trädslag. I Finland främmande men jämställs i praktiken med inhemska trädslag.
Invasiva främmande arter En främmande art vars introduktion och/eller spridning hotar biologisk mångfald på ekosystem- art- eller genetisk nivå, eller orsakar skador på socioekonomi eller människors hälsa. CBD föreslår trestegsmodell för hantering: I) förebyggande för introduktion; Robinia - invasiv II) upptäckt och utrotning; III) kontroll av skador och begränsning av utbredning av redan etablerade invasiva arter. Spansk mördarsnigel - invasiv Svenska myndigheter, bl.a. Skogsstyrelsen presenterade 2008 en nationell strategi och handlingsplan för främmande arter. Viktigt agera proaktivt. Jättebjörnloka - invasiv
Är contortan invasiv? Generellt skillnad i synsätt mellan miljö- och skogsorganisationer. Skogsstyrelsen: effekter på biologisk mångfald på landskapsnivå kan regleras gm lagstiftning. Miljöorganisationer: försiktighetsprincipen inte tillämpats tillräckligt. Empiriska data över minskad biologisk mångfald och spridning. Rennäring: renskötsel och bete försvåras av ökad täthet i contortaskog med minskad lavtillväxt. => Kanske se invasivitet på en skala där mördarsnigel är en värsting. Var på skalan befinner sig contorta?
Trädslagsportfölj Ökad produktion Klimatförändring Skadedjur Invasiva arter Att fundera över Hur gör vi en klok avvägning mellan möjligheter och risker? Hur mycket och vilken typ av kunskap behöver vi om främmande trädslag inför skogsodling? Ska skogsägaren ha det yttersta ansvaret för vad som skogsodlas? Med eller utan tillräcklig kunskap?
Främmande trädslag så här tycker vi i Norden? Sverige Island Norge Finland Danmark
Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Tack! Jättepoppel Rödek Sitkagran Kustgran