Första passet kl 13.15-14.15 1 LCP- såhär gjorde vi i Falu kommun Lena Montelius, Åsa Gathe, sjuksköterskor Falu kommun. Förutsättningarna för palliativ vård ser inte lika ut i alla kommuner. Vi kommer att berätta hur vi gjorde när vi införde Lcp i Falu kommun och har sedan en gemensam diskussion om erfarenheter kring detta. Vi har förstått att en stor andel av omvårdnadspersonalen känner trygghet med Lcp och hos oss har anhöriga full insyn i dokumentationen, vilket ansetts vara mycket positivt. Lcp- Liverpool Care Pathway, är en standardvårdplan. Vårdplanen har förutbestämda mål som följer den palliative patientens vanligaste problem. På så sätt har vi möjlighet att ge en hög basnivå på den kommunala palliativa vården och säkerställer en lika god vård till alla våra brukare i sen palliativ fas. 2 "Trivselturer" ett exempel på att nå "Ett värdigt liv - livet ut!" Lena Kristoffersson, enhetschef, Andreas Lindmark, vårdbiträde (snart färdig usk) Maria Stenback, undersköterska, Siw Bostad, sjuksköterska. Gagnef Vid en tillsyn av vår verksamhet 2008 riktades kritik för bland annat; möjlighet till individuell stimulans, tillräcklig hänsyn tas inte till den enskildes intressen och vanor, genomförandeplaner saknar uppgifter om när och hur insatser ska genomföras. De sociala behoven uppmärksammas inte och den enskilde deltar inte i tillräcklig utsträckning. Denna tillsyn blev startskottet till att enhetschefen började arbeta med ett nytt arbetssätt. Några medarbetare skickades på en utbildning i salutogent arbetssätt och de kom tillbaka helt lyriska och med nya idéer. Levnadsberättelser är ett viktigt redskap och det krävs även ett personligt engagemang av medarbetarna för att den boende verkligen ska våga berätta om sina önskemål. Vi har numera ett individuellt schemasystem där enhetschefen lägger in särskilda turer som vi på en planeringsdag döpt till "Trivseltur" och går ut på att den boende ska föreslå en individuell aktivitet som den näransvarige ska genomföra tillsammans med "sin boende". Det handlar ett helt nytt sätt att se på de boende och en hel del planering för att få till en förändring. 3 Leva hela livet - Hur vi arbetar för att skapa meningsfullhet i vardagen för våra boende VD Olof Ryderberg, Temabo. För att aktiviteterna, det sociala innehållet och vardagsrehabiliteringen ska fungera bra är det nödvändigt att integrera dem som en naturlig del av vården och omsorgen. Därmed vill vi stärka den boendes självkänsla, trygghet och sociala betydelse. Kontaktmännens lyhördhet, kunskap och engagemang är avgörande för kvaliteten på aktiviteterna. Samarbetsrelationen mellan den boende, kontaktmannen och temacoacherna är nyckeln till att aktiviteter och gemenskap blir en naturlig del av det dagliga vård- och omsorgsarbetet. Kvalitet, kontinuitet, spetskompetens samt ett stort, varierande och genomtänkt utbud för individ, grupp och verksamhet är ledorden i vårt arbete med aktiviteter och stimulans. Under presentationen ger Temabo praktiska exempel på arbetsmetoder som vi utvecklat för att den boende ska uppleva en meningsfull tillvaro och få förutsättningar att leva hela livet.
4 Styrketräning för äldre en förutsättning för ett friskt åldrande. Michail Tonkonogi, Professor i medicinsk vetenskap, inriktning idrottsfysiologi. De flesta förknippar åldersrelaterad ohälsa med hjärt-kärlsjukdomar och cancersjukdomar. Faktum är dock att den främsta orsaken till åldersrelaterad ohälsa är enligt WHO nedgång i muskelstyrka och muskelmassa. Med stigande ålder sker en accelererande nedgång i muskelmassa som medför en lång rad negativa effekter. Samtidigt minskar muskelstyrka och förmågan att utveckla hög effekt (power). Ett stort antal studier har visat att styrketräning leder till remarkabla ökningar i styrka hos äldre individer. Dock har det visat sig att det är betydligt svårare att öka musklernas förmåga till effektutveckling (power). Just effektutveckling är den parameter som uppvisar det starkaste sambandet med de äldres funktionella status och livskvalité. De senaste forskningsrönen visar att den klassiska styrketräningen visserligen leder till rejäla styrkeökningar men ökningar av power är ganska blygsamma. Den nya modellen så kallad high-velocity styrketräning är däremot väldigt effektiv när det gäller utveckling av power hos äldre individer. Ett optimalt träningsupplägg kan således resultera i markanta förbättringar av äldres power och än viktigare deras livskvalité. 5 "Vi kan väl bara göra som vi alltid har gjort, eller? - Vad är evidens och varför är det viktigt?" Henrietta Forsman, Leg. Sjuksköterska, Med.Dr. Funkar det fortfarande att göra som man gjorde för 10 år sedan eller finns det kanske nyare och bättre sätt? Evidensbaserad vård har blivit lite av ett modeord, men vad innebär det egentligen och vilken betydelse har det? För att vi ska kunna ge en effektiv, trygg och säker vård med rimligt utnyttjande av ekonomiska resurser behöver vården bygga på bästa tillgängliga och uppdaterade kunskaper. Kunskaper från vetenskapliga studier är en viktig informationskälla men de kunskaperna behöver vägas samman med patientens önskemål och preferenser i den aktuella vårdsituationen. Många studier har visat att vårdpersonal inte anser att de tillämpar forskningsresultat i sitt arbete i särskilt hög grad. Hur kan vi tänka kring detta? Vad har det för betydelse? Vad beror det på och kan man göra något åt det? 6 Att möta existentiella frågor Camilla Udo, adjunkt i Socialt arbete, doktorand inom Omvårdnad Existentiella frågor kan enkelt beskrivas som livsfrågor som bland annat berör teman såsom livet, döden, mening och ensamhet. Existentiella frågor blir ofta aktuella då en människa närmar sig livets slut. När man som professionell i vården möter dessa svåra och ofta utmanande frågor väcks även egna känslor, tankar och reflektioner. Många gånger önskar man som professionell kunna ge svar, men upplever att man inte vet vad man ska säga och hur. Ibland finns också en rädsla att säga fel saker och kanske släcka den andres känsla av hopp. Hur kan ett existentiellt samtal gå till? Hur kan jag på bästa sätt vara närvarande i ett möte där frågor om livet och döden blir verkliga och hur kan jag hantera det som väcks inom mig själv?
7 Riskbedömning munhälsa i Senior alert Marie Dicksved Leg. Tandhygienist, Samordnare uppsökande tandvård Dalarna. Munnen en del av kroppen Vikten av god munhälsa livet ut har mera uppmärksammats på senare tid. De äldre idag har egna fastsittande tänder med olika konstruktioner vilket ställer högre krav på omvårdande personal. När den egna handen ej längre klarar av att sköta munhygienen måste någon annan träda in. Den palliativa munvården är mycket viktig. Tandvårdens uppsökande team genomför uppsökande munhälsobedömningar med praktisk utbildning till vårdpersonal. Teamen utför även årliga utbildningar till all vårdpersonal. Ökade kunskaper om munhålan ger en trygghet i vården vilket ger en bättre munhälsa. 8 "Hur personalen kan möta äldres behov av hälsa och god omvårdnad" Ingrid From, leg. sjuksköterska. Fil.dr. För att förstå äldre personers syn på sin hälsa och omvårdnad, i kommunal vård, fick 19 äldre personer beskriva vad hälsa respektive ohälsa innebar för dem, och vad som underlättade respektive hindrade deras upplevelse av hälsa. De beskrev även situationer när de fått en god och en dålig omvårdnad. De äldres upplevelse av detta kommer att beskrivas. För att de äldre ska få den goda vården är vårdarnas insatser viktiga. Hu vårdarnas (vårdbiträdens, undersköterskors och sjuksköterskors), arbetssituation ser ut bör ha hög prioritet för att skapa bra och attraktiva arbetsförhållanden. Det kan ge positiva förändringar i vården och vara gynnsamt för en god vårdkvalitet. Vilka förutsättningar har vårdarna att ge en god omvårdnad? Vilken situation beskriver vårdarna som arbetar i den kommunala vården att de har som kan påverka deras arbete? Vilka likheter och skillnader finns det mellan de olika yrkesgrupperna beträffande deras uppfattning av vårdkvalitet, arbetsförhållanden, kompetens och generell hälsa? Vad är viktigt ur vårdarnas perspektiv för att de ska kunna ge en omvårdnad av god kvalitet
Andra passet kl 14.45-15.45 1 Ung anhörigläger för barn 18-30 år till förälder med demensdiagnos Katrin Lindholm anhörigsamordnare, Gudrun Strandberg demenssjuksköterska. Avesta Kommun Det finns idag många yngre personer som får en demensdiagnos, dessa har ofta barn som får ta ett stort ansvar för sin förälder. Barnen saknar ofta ett bra stöd, kunskap om sjukdomen och får inte alltid ett så bra stöd från omgivningen som de är i behov av. Många av dessa barn upplever sig väldigt ensamma och utsatta i den situation de befinner sig i. Detta kan även riskera deras egna fysiska, psykiska och sociala hälsa. Detta är en presentation av ett nationellt läger som samarrangerats av två kommuner, Mora och Avesta, och vad det ledde vidare till. OBSERVERA 30 minuter 2 "Trivselturer" ett exempel på att nå "Ett värdigt liv - livet ut!" Lena Kristoffersson, enhetschef, Andreas Lindmark, vårdbiträde (snart färdig usk) Maria Stenback, undersköterska, Siw Bostad, sjuksköterska. Gagnef Vid en tillsyn av vår verksamhet 2008 riktades kritik för bland annat; möjlighet till individuell stimulans, tillräcklig hänsyn tas inte till den enskildes intressen och vanor, genomförandeplaner saknar uppgifter om när och hur insatser ska genomföras. De sociala behoven uppmärksammas inte och den enskilde deltar inte i tillräcklig utsträckning. Denna tillsyn blev startskottet till att enhetschefen började arbeta med ett nytt arbetssätt. Några medarbetare skickades på en utbildning i salutogent arbetssätt och de kom tillbaka helt lyriska och med nya idéer. Levnadsberättelser är ett viktigt redskap och det krävs även ett personligt engagemang av medarbetarna för att den boende verkligen ska våga berätta om sina önskemål. Vi har numera ett individuellt schemasystem där enhetschefen lägger in särskilda turer som vi på en planeringsdag döpt till "Trivseltur" och går ut på att den boende ska föreslå en individuell aktivitet som den näransvarige ska genomföra tillsammans med "sin boende". Det handlar ett helt nytt sätt att se på de boende och en hel del planering för att få till en förändring. 3 Leva hela livet - Hur vi arbetar för att skapa meningsfullhet i vardagen för våra boende VD Olof Ryderberg, Temabo. För att aktiviteterna, det sociala innehållet och vardagsrehabiliteringen ska fungera bra är det nödvändigt att integrera dem som en naturlig del av vården och omsorgen. Därmed vill vi stärka den boendes självkänsla, trygghet och sociala betydelse. Kontaktmännens lyhördhet, kunskap och engagemang är avgörande för kvaliteten på aktiviteterna. Samarbetsrelationen mellan den boende, kontaktmannen och temacoacherna är nyckeln till att aktiviteter och gemenskap blir en naturlig del av det dagliga vård- och omsorgsarbetet. Kvalitet, kontinuitet, spetskompetens samt ett stort, varierande och genomtänkt utbud för individ, grupp och verksamhet är ledorden i vårt arbete med aktiviteter och stimulans. Under presentationen ger Temabo praktiska exempel på arbetsmetoder som vi utvecklat för att den boende ska uppleva en meningsfull tillvaro och få förutsättningar att leva hela livet.
4 Styrketräning för äldre en förutsättning för ett friskt åldrande. Michail Tonkonogi, Professor i medicinsk vetenskap, inriktning idrottsfysiologi. De flesta förknippar åldersrelaterad ohälsa med hjärt-kärlsjukdomar och cancersjukdomar. Faktum är dock att den främsta orsaken till åldersrelaterad ohälsa är enligt WHO nedgång i muskelstyrka och muskelmassa. Med stigande ålder sker en accelererande nedgång i muskelmassa som medför en lång rad negativa effekter. Samtidigt minskar muskelstyrka och förmågan att utveckla hög effekt (power). Ett stort antal studier har visat att styrketräning leder till remarkabla ökningar i styrka hos äldre individer. Dock har det visat sig att det är betydligt svårare att öka musklernas förmåga till effektutveckling (power). Just effektutveckling är den parameter som uppvisar det starkaste sambandet med de äldres funktionella status och livskvalité. De senaste forskningsrönen visar att den klassiska styrketräningen visserligen leder till rejäla styrkeökningar men ökningar av power är ganska blygsamma. Den nya modellen så kallad high-velocity styrketräning är däremot väldigt effektiv när det gäller utveckling av power hos äldre individer. Ett optimalt träningsupplägg kan således resultera i markanta förbättringar av äldres power och än viktigare deras livskvalité. 5 "Vi kan väl bara göra som vi alltid har gjort, eller? - Vad är evidens och varför är det viktigt?" Henrietta Forsman, Leg. Sjuksköterska, Med.Dr. Funkar det fortfarande att göra som man gjorde för 10 år sedan eller finns det kanske nyare och bättre sätt? Evidensbaserad vård har blivit lite av ett modeord, men vad innebär det egentligen och vilken betydelse har det? För att vi ska kunna ge en effektiv, trygg och säker vård med rimligt utnyttjande av ekonomiska resurser behöver vården bygga på bästa tillgängliga och uppdaterade kunskaper. Kunskaper från vetenskapliga studier är en viktig informationskälla men de kunskaperna behöver vägas samman med patientens önskemål och preferenser i den aktuella vårdsituationen. Många studier har visat att vårdpersonal inte anser att de tillämpar forskningsresultat i sitt arbete i särskilt hög grad. Hur kan vi tänka kring detta? Vad har det för betydelse? Vad beror det på och kan man göra något åt det? 6 Att möta existentiella frågor Camilla Udo, adjunkt i Socialt arbete, doktorand inom Omvårdnad Existentiella frågor kan enkelt beskrivas som livsfrågor som bland annat berör teman såsom livet, döden, mening och ensamhet. Existentiella frågor blir ofta aktuella då en människa närmar sig livets slut. När man som professionell i vården möter dessa svåra och ofta utmanande frågor väcks även egna känslor, tankar och reflektioner. Många gånger önskar man som professionell kunna ge svar, men upplever att man inte vet vad man ska säga och hur. Ibland finns också en rädsla att säga fel saker och kanske släcka den andres känsla av hopp. Hur kan ett existentiellt samtal gå till? Hur kan jag på bästa sätt vara närvarande i ett möte där frågor om livet och döden blir verkliga och hur kan jag hantera det som väcks inom mig själv?
7 Riskbedömning munhälsa i Senior alert Marie Dicksved Leg. Tandhygienist, Samordnare uppsökande tandvård Dalarna. Munnen en del av kroppen Vikten av god munhälsa livet ut har mera uppmärksammats på senare tid. De äldre idag har egna fastsittande tänder med olika konstruktioner vilket ställer högre krav på omvårdande personal. När den egna handen ej längre klarar av att sköta munhygienen måste någon annan träda in. Den palliativa munvården är mycket viktig. Tandvårdens uppsökande team genomför uppsökande munhälsobedömningar med praktisk utbildning till vårdpersonal. Teamen utför även årliga utbildningar till all vårdpersonal. Ökade kunskaper om munhålan ger en trygghet i vården vilket ger en bättre munhälsa. 8 "Hur personalen kan möta äldres behov av hälsa och god omvårdnad" Ingrid From, leg.sjuksköterska. Fil.dr. För att förstå äldre personers syn på sin hälsa och omvårdnad, i kommunal vård, fick 19 äldre personer beskriva vad hälsa respektive ohälsa innebar för dem, och vad som underlättade respektive hindrade deras upplevelse av hälsa. De beskrev även situationer när de fått en god och en dålig omvårdnad. De äldres upplevelse av detta kommer att beskrivas. För att de äldre ska få den goda vården är vårdarnas insatser viktiga. Hu vårdarnas (vårdbiträdens, undersköterskors och sjuksköterskors), arbetssituation ser ut bör ha hög prioritet för att skapa bra och attraktiva arbetsförhållanden. Det kan ge positiva förändringar i vården och vara gynnsamt för en god vårdkvalitet. Vilka förutsättningar har vårdarna att ge en god omvårdnad? Vilken situation beskriver vårdarna som arbetar i den kommunala vården att de har som kan påverka deras arbete? Vilka likheter och skillnader finns det mellan de olika yrkesgrupperna beträffande deras uppfattning av vårdkvalitet, arbetsförhållanden, kompetens och generell hälsa? Vad är viktigt ur vårdarnas perspektiv för att de ska kunna ge en omvårdnad av god kvalitet