Moore s bevis för yttervärldens existens. Helge Malmgren Göteborgs Universitet

Relevanta dokument
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i Delfi): förstå din egen begränsning. Besinning och måtta, i kontrast till hybris. Vad visdom är. Skalman.

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim

Mening. Anna Petronella Foultier

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.

i frågan»hur bör vi leva?«

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Varför vara moralisk

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Teoretiska skäl att tro på Gud

En formel för frihet

Moraliskt praktiskt förnuft

Till frågan om transcendentala argument Jan Almäng

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk

Moralisk oenighet bara på ytan?

Davidsons trefot och skepticismen

Steiner och strävan efter en gränsöverskridande kunskap

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Den moraliska känslans gång

Solipsism AV HANS TEKE (FILOSOFISK TIDSKRIFT NR ) 1. INLEDNING

7. Moralisk relativism

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation.

Perception: av vadå?

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Intentionalitet Mattias Högström 1

Poststrukturalism (giltigt för Foucault) Poststrukturalism. Poststrukturalism. Inspirerad av Sassure

Kärleken till Dig. Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

Lektion IV John Locke ( )

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Yoga som pragmatisk filosofi

Kvalitativa metoder II

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Kvantifikator för en Dag

Kapitel 2. Detta kapitel handlar om värde. Huvudsyftet: visa att värdebegreppet är sekundärt i förhållande till skälbegreppet.

Guds egenskaper och natur

SCHOPENHAUER ( )

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

Föreläsningar i religionsfilosofi

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Pedagogikens systemteori

11. Feminism och omsorgsetik

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

0. Meta-etik Grunderna

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Subjektets roll i förståelsen av världen En studie utifrån ett fenomenologiskt perspektiv

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

Grice, Logic and Conversation

Läsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik. Avsnitt 6.6 ingår inte.

Svarta håls existens är en förutsägelse av Einsteins allmänna relativitetsteori (Einsteinsk mekanik med gravitation), som generaliserar Newtonsk

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Tillbaka till saken själv

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

De reflekterande Trialogerna och deras betydelse i mötet med människor

At t tä nk a i skisser

KAMMARRÄTTEN I Mål nr GÖTEBORG Avdelning Meddelad i Göteborg DOM

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

Human Dynamics. - förstå och ta vara på våra olikheter som individer

Föreläsning 5. Deduktion

Perspektiv på kunskap

Tänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer. Peter Ekberg Sven Nordqvist

In i föreställningarna, genom bakom bilden

SANNING eller fake 1

Lära känna skrivbordet

Fenomenologi - försök till en pedagogisk översikt

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

F8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora.

Likgiltighetsuppsåtet igen en ny dom som inte kommer att bli vägledande?

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Multidimensionell Bedömning av Interoceptiv Medvetenhet)

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

The Mysterious Life of the Body: A New Look at Psychosomatics Jennifer Bullington Department of Health and Society Linköpings Universitet

Transkript:

Moore s bevis för yttervärldens existens Helge Malmgren Göteborgs Universitet

Disposition! Kants problem och skandalen för filosofin! Begreppet yttervärld hos Moore och Kant! Moore s bevis, som han ser det! Olika begrepp bevis! Moore s bevis, som han gör det! Begreppet yttervärld till vardags! Något om ursprunget till våra filosofiska vanföreställningar om det yttre och det inre

Skandalen för filosofin! Det är fortfarande en skandal för filosofin och det allmänna maänniskoförnuftet att de måste anta existensen av tingen utom oss... på enbart trosgrunder, och inte, när någon får för sig att betvivla den, kan uppbåda ett tillfredsställande bevis gentemot honom. (Immanuel Kant, Kritik av det rena förnuftet, förordet till andra upplagan)

Begreppet yttre ting (1)! Kant avgränsar en transcendental mening av yttre, i vilken de objekt är yttre som existerar som ting i sig oberoende av oss. Det är dock inte deras existens, utan åskådningsobjektens, som han efterlyser bevis för.! Ett yttre ting, i den relevanta empiriska meningen, definieras av Kant antingen som något som vi kan påträffa i rummet, eller som något som föreställs i rummet! Moore köper den första av dessa preciseringar

Moore s bevis! (P) Här är en hand, och här är en annan (Moore gör en gest mot respektive hand).! (L) Alltså finns det två händer! (K) Alltså existerar det yttre ting! Moore säger sig inte (kunna) bevisa P - däremot menar han sig veta P, vilket sägs vara tillräckligt för att beviset ska gälla.

Olika begrepp bevis! Distinktion 1: (helt) argumentativt/ostentativt bevis. Kända propositioner/uppvisade fakta! Moore bevisade O här är en hand (Kant om detta!)! Distinktion 2: essentiellt/redundant bevis. Församlingen visste redan att han hade händer, men det var ett bevis R - det skulle givit kunskap! Distinktion 3: första/upprepat bevis. Vem bevisade Pythagoras sats? Det gjorde jag på mattekursen i går... i meningen bevis U! Distinktion 4: bevis för mig/för andra! Moore s bevis var ett bevis ORUA -inte ett bevis PEFM!

Föreställningen om en yttervärld! Begreppsanalys/föreställningskritik! Moore: Användningen av yttre / inre i medvetandefilosofi/kunskapsteori är uppenbarligen metaforisk! De rumsliga användningarna är uppenbara, men kan det inte finnas andra icke-bildliga användningar: i ett bevis, en symfoni?! Rumsanalogin kan ändå vilseleda filosofen

Vardagliga användningar...! Han satt djupt försjunken i boken och verkade helt omedveten om yttervärlden! Vi reste till stugan men lämnade mobiltelefonen hemma för att slippa kontakt med yttervärlden! Interoceptorerna ger upplysning om kroppens inre, och exteroceptorerna meddelar information om yttervärlden (omvärlden)! Tes: Vårt sätt att använda distinktionen mellan medvetande och yttervärld är ofta influerat av hur vi ser (!) relationen mellan kropp och omvärld

Kroppen och världen! Den objektiva kroppen och den levda kroppen! Vi varseblir och handlar med (den levda) kroppen! (Det primära) varseblivningsrummet innehåller uppfattade möjligheter att handla (inte minst för att få mer information om det vi ser/hör)! Varseblivningsrummets struktur avspeglar dess funktion: grov upplösning som kan förbättras! Varseblivningsrummet är också orienterat i förhållande till den levda kroppen (framåt, ner...)! Varseblivningsrummet är dynamiskt begränsat och liknar därför ett slutet rum som kan öppnas

Hur uppfattas den egna kroppen?! Jag uppfattar normalt kroppen som en bakgrund till mina handlingar. De äger rum (!) utanför mig! Min kropp är normalt inget handlingsobjekt! Kroppens inre består inte av objekt som jag i normalfallet kan gå närmare och titta efter på (jfr Husserls passiva syntes )! De inre objekten har därför, fenomenologiskt, inte samma slags objektkaraktär som de yttre! Men detta fenomenologiska faktum är grundat på kroppens faktiska funktion i varseblivningen

Är den inre varseblivningen okorrigerbar?! Det primära intentionala objektet när vi har ont i magen är inte (alltid) magen! Uppfattandet av magsmärtan är inte ett led i en process som är centrerad kring upprepade och varierade undersökningar av samma objekt! Är vår uppfattning av en magsmärta alltså icke korrigerbar? Nej, vi avstår från att konstituera det intentionala objektet som något som kan undersökas närmare (eftersom vi inte kan det)! Alternativ beskrivning: vi väljer att låta våra yttranden av ord styras på det ena eller det andra sättet. Men fenomenet är inte bara språkligt!

Det yttre = det ovetbara?! Varseblivningar från det inre av kroppen leder till konstitution av återidentifierbara objekt mer sällan än yttre varseblivning! När en yttre varseblivning inte leder till en sådan konstitution (om man låter intrycket styra : snön är blå) assimileras dess objekt därför gärna till den inre varseblivningens objekt! Om konstitutionen av återidentifierbara objekt missförstås kan man därför komma till slutsatsen yttre objekt = objekt utanför medvetandet = objekt som ej är föremål för säker kunskap