Den moraliska känslans gång
|
|
- Monica Falk
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den moraliska känslans gång Karaktärsdrag Betraktelsen av Direkt/indirekt Lust/smärta Tillfredsställelse/otillfredsställelse Gillande/ogillande Värdering Beröm/klander Kärlek/stolthet Hat/förödmjukelse 1
2 Sociala konventioner* krävs för att karaktärsdragen skall existera och för att moraliska känslor skall utvecklas *Etablerade vanor genom praktik Karaktärsdragen är naturliga tendenser i det mänskliga psyket och väcker moraliska känslor helt naturligt utan konventioner 2
3 idéer Förstånd Sympati intryck Den omvända i förhållande till förståndets Sympati är förvandling av idéer till intryck med hjälp av föreställningsförmågan Jag uppfattar verkningar av vad den andre känner Röst, ansiktsuttryck, gester Jag associerar omedelbart till orsaken (känslan hos den andre) En livlig idé om känslan Inferens Jag får ett intryck i mitt sinne av känslan Medkänsla Reflekterande spegling genom föreställningsförmåga 3
4 INDIREKT Sympatins mekanism igångsätts även när man bara hör talas eller läser om en person och sätter sig in i hans eller hennes belägenhet, och även i samband med fiktiva karaktärer i romaner. FÖREGRIPANDE Sympatiska idéer och intryck kan också utlösas innan något har hänt, t.ex. när man ser de kirurgiska instrumenten läggas fram inför en väns operation. Människor emellan Sympati är en grundläggande mänsklig psykologisk mekanism för förmedling av känslor. Den fungerar därför att alla människor har en likartad psykologisk konstitution: samma känslorepertoar, samma psykiska verkningssätt och operationer. Ingen kan drabbas av en affekt som andra inte är mottagliga för åtminstone i viss utsträckning. Samma typer av objekt producerar lust och smärta hos olika människor. Vi känner till dessa tendenser och betraktar därför vissa objekt som lämpliga orsaker till lust och smärta. Ett nålstyng är en lämplig orsak till smärta, liksom förlusten av en vän. 4
5 Jämför sociala naturliga dygder som givmildhet, välgörenhet, nåd med artificiella dygder som rättvisa och hederlighet De gillas för att de främjar allmänintresset (samhällsintresset, mänsklighetens goda). Varje enskild givmild handling gör nytta omedelbart för en speciell person eller grupp, och det uppfattar vi och uppskattar vi direkt. Men varje enskild rättvis handling gör inte nytta, utan det är det generella rättvisesystemet som är nyttigt på lång sikt. Det generella rättvisesystemet På lång sikt Samhället i stort Ett löst och obestämt objekt som är svårt att få ett grepp om Svårt att föreställa sig mycket avlägsna fördelar på ett livligt sätt Abstrakt begrepp 5
6 Det generella rättvisesystemet På lång sikt Samhället i stort Sympatiska känslor utlöses lättare när objektet är PARTIKULÄRT NÄRLIGGANDE KONKRET Ett löst och obestämt objekt som är svårt att få ett grepp om Svårt att föreställa sig mycket avlägsna fördelar på ett livligt sätt Abstrakt begrepp Moralisk värdering variationer och diskrepanser 6
7 1. Varierande sympatier Våra sympatier kan variera utan motsvarande variation i den moraliska värderingen. Vi sympatiserar mer med vänner än med främlingar, men vi sätter samma värde på en dygdig karaktär oavsett vem som har den. Kan man då säga att värderingar produceras genom sympati? Ett moraliskt omdöme involverar en korrigering av känslorna (eller, om det inte går, av språket). Utifrån en stabil och generell synvinkel Ja, omdöme! Ett generellt omdöme där vi bortser från vårt eget intresse i saken (t.ex. vår speciella relation av närhet till personen vi värderar) 7
8 Vilken reaktion skulle den här personen (handlingen) ha väckt hos mig om jag inte vore nära berörd utan betraktade personen (handlingen) från en allmän och opartisk synpunkt? 2. En diskrepans? Vi värderar ett karaktärsdrag positivt på grund av dess tendens till välgörande handlingar (angenäma eller nyttiga för bäraren eller andra), enligt Hume. Men skulle vi inte värdera en generöst lagd människa positivt även om hon var totalt oförmögen att utföra generösa handlingar? Jo, säger Hume, men det är ingen invändning mot hans system. Virtue in rags is still virtue. Vi värderar den oförmögna människan positivt därför att vi ser att hon är naturligt lämpad för att utföra generösa handlingar. 8
9 Några naturliga dygder och laster I godhetens och välviljans familj: generositet, omtänksamhet, humanitet, tacksamhet Uppkommer som karaktärsdrag genom sympati med personer i den närmaste kretsen (familj, vänner) Pga människans naturliga själviskhet sträcker sig den naturliga omsorgen inte längre Men vid värdering av karaktärer korrigeras våra omdömen utifrån den allmänna opartiska synvinkeln. Grymhet är den mest negativt värderade lasten. Vår sympatiska inlevelse när vi betraktar offer för grymhet leder till hat för förövaren. Stolthet och ödmjukhet kan vara dygd eller last beroende på graden. En överdriven självuppskattning ogillas av varje betraktare och är en last. En välgrundad (men diskret dold) självaktning gillas och är en dygd. 9
10 Hume menar att sympatin interagerar med en annan speciell psykologisk mekanism: jämförelse En person med en uppblåst självuppskattning irriterar oss. Genom sympatisk inlevelse känner vi av personens välbehag, men när vi jämför personens självuppskattning med vår egen smärre uppskattning av oss själva känner vi obehag. Intelligens, vältalighet, humor etc Karaktärsdrag som är angenäma/nyttiga för bäraren/andra Därmed också dygder När det gäller frivillighet finns det ingen skillnad på naturliga förmågor och andra dygder: alla är lika ofrivilliga = resultat av föregående orsaker (Men finns det inte en skillnad i värderingen? Vi kan klandra någon för att vara ogenerös, men knappast för att vara ointelligent eller humorfri.) 10
11 Humes lektion i moralisk anatomi är slut Moralens delar och mekanismer har kartlagts Dygd och last, rättvisa, nytta, lycka, värdighet alla utbroderingar (normativ etik) överlåter han åt konstnärerna 11
12 Kant i tiden! Kant levde och verkade i Königsberg i hela sitt liv. Han kom från enkla förhållanden. Fadern var sadelmakare. Han levde ett inrutat liv. Det sägs att man kunde ställa klockan efter honom, när han gick sina dagliga promenader. Han var en uppskattad person i Königsbergs societetsliv. Filosofin var hans liv men han tänkte egentligen bli astronom. 12
13 De filosofiska grundfrågorna, som varje förnuftig person ställer till sig själv Vad kan jag veta? Vad bör jag göra? Vad kan jag hoppas på? Kants kritiska arbeten Kritik av det rena förnuftet (1781) Kritik av det praktiska förnuftet (1788) Kritik av omdömeskraften (1790) 13
14 Verk i etik Grundläggning av sedernas metafysik (1785) $ $$ Kritik av det praktiska förnuftet (1788) Metaphysik der Sitten (1797) Sedernas metafysik Också relevant: Om den eviga freden (1795) Anthropologie in pragmatischer Hinsicht (1798) Antropologi från pragmatisk synpunkt KANTS ETIK Empirisk Antro- pologi Etiken tillämpad på människan som hon faktiskt är Rationell Sedernas metafysik Fullständig förteckning av alla plikter a priori, härledda ur moralens grundläggande princip Rättslära Dygdlära Ren moralfilosofi Moralens grundläggande princip Det kategoriska imperativet Förnuftiga varelser som sådana 14
15 Grundläggning av sedernas metafysik Ren moralfilosofi Boken har 3 syften: 1) Identifiera 2) Formulera 3) Rättfärdiga moralens grundläggande princip Detta skall ske med utgångspunkt i moralens källor a priori i rent förnuft. Metoder Avdelning 1 och 2: ANALYTISK METOD Identifiera och formulera moralens grundläggande princip genom analys sönderdelning av våra vanliga förnuftsbegrepp om moral. Avdelning 3: SYNTETISK METOD Visa att den grundläggande moralprincipen är absolut giltig genom en syntes, ett resonemang som påvisar att vårt begrepp om denna princip är nödvändigt förbunden, via ett tredje led, med begreppet om viljan hos en förnuftig varelse. 15
Sociala konventioner krävs för att karaktärsdragen skall existera och för att moraliska känslor skall utvecklas
Sociala konventioner krävs för att karaktärsdragen skall existera och för att moraliska känslor skall utvecklas Karaktärsdragen är (grundade på) naturliga tendenser i det mänskliga psyket och väcker moraliska
Läs merSociala konventioner krävs för att karaktärsdragen skall existera och för att moraliska känslor skall utvecklas
Sociala konventioner krävs för att karaktärsdragen skall existera och för att moraliska känslor skall utvecklas Karaktärsdragen är (grundade på) naturliga tendenser i det mänskliga psyket och väcker moraliska
Läs merKant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker
FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Kant i tiden! Kant levde och verkade i Königsberg i hela sitt liv. Han kom från enkla förhållanden. Fadern var sadelmakare. Han levde ett inrutat liv. Det sägs att man
Läs merKant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker
FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Kant i tiden! Kant levde och verkade i Königsberg i hela sitt liv. Han kom från enkla förhållanden. Fadern var sadelmakare. Han levde ett inrutat liv. Det sägs att man
Läs merFPRA21:3 Moralfilosofins klassiker
FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Kant i tiden! Kant levde och verkade i Königsberg i hela sitt liv. Han kom från enkla förhållanden. Fadern var sadelmakare. Han levde ett inrutat liv. Det sägs att man
Läs merFPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2
FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2 Dygd och last är de primära moralbegreppen i Humes etik.! En dygd är ett karaktärsdrag som väcker välbehag och gillande (storsinthet, t.ex.). En last däremot
Läs merFrån till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer
Från till vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte
Läs merHume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer
Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804! Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Kant genomgick flera filosofiska faser. Det var först när han var i 50-årsåldern och tog del av Humes filosofi (särskilt
Läs mervilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim
vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte Kant ur
Läs merDygd och last är de primära moralbegreppen i Humes etik.!
Dygd och last är de primära moralbegreppen i Humes etik.! En dygd är ett karaktärsdrag som väcker välbehag och gillande (storsinthet, t.ex.). En last däremot väcker obehag och ogillande (som girighet).!
Läs merGrundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant
Läs merSYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.
SYFTE Identifiera spåra upp moralens grundläggande princip genom en analys av givna förnuftsbegrepp om moraliskt värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. 1 Begreppet om
Läs merVarför vara moralisk
Varför vara moralisk Enbart för att manifestera en vilja som är god i sig en autonom vilja, som kan omfatta sina maximer som allmänna lagar i en och samma akt av viljande. Motivet för att handla pliktenligt
Läs merFPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2
FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2 Dygd och last är de primära moralbegreppen i Humes etik.! En dygd är ett karaktärsdrag som väcker välbehag och gillande (storsinthet, t.ex.). En last däremot
Läs merPraktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl
Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism
Läs merMoraliskt praktiskt förnuft
Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel
Läs merDet kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.
Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande. auto = själv nomos = lag 1 Enbart för att manifestera en vilja som
Läs merEn formel för frihet
En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska
Läs merDEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
Läs merGrundformuleringen av det kategoriska imperativet
Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merPrincipen hos en god vilja som handlar av plikt
Jag vill göra H enbart för att det är min plikt Jag vill göra H av aktning för lagen H är vad lagen kräver En lag är en objektiv handlingsprincip som är allmängiltig och nödvändig gäller alla förnuftsvarelser
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) HT 2012
Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774
Läs merKants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,
Läs mer1 Löftets naturliga obegriplighet
1 1 Löftets naturliga obegriplighet Löften vore inte ens begripliga innan löftesinstitutionen har inrättats genom konventioner! Människor som är obekanta med samhället skulle inte kunna ingå löftesbundna
Läs merFinns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk
introduktion! Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk och mirakler, själavandring, ett liv efter detta?
Läs merDet kategoriska imperativet
Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativets test under naturlagsformuleringen! Kan jag vilja att maximen blir en allmän naturlag? Logisk möjlighet Är maximen överhuvudtaget möjlig som allmän
Läs merWorkshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.
Läs merFöreläsningar i religionsfilosofi
introduktion! Föreläsningar i religionsfilosofi Allmän introduktion David Humes Religionens naturhistoria och Om underverk Dialoger om naturlig religion (forts.) Humes Dialoger om naturlig religion Finns
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Läs merPolitisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Läs merMoralisk argumentation och etiska teorier
Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:
Läs mer11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs merEn formell affär DET HÄR ÄR JU INTE BARA EN FRÅGA OM TYCKE OCH SMAK
En formell affär DET HÄR ÄR JU INTE BARA EN FRÅGA OM TYCKE OCH SMAK Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka
Läs merVad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk?
En formell affär Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk? DET HÄR ÄR JU INTE BARA EN FRÅGA OM TYCKE
Läs merInformationsteknologi och etik
Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merTeoretiska skäl att tro på Gud
Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt
Läs merHar vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!
Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född
Läs merHUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.
HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merKapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.
Syfte 2: att visa att det är viktigt att skilja mellan tillskrivningsansvar och substantiellt ansvar, och i synnerhet att substantiellt ansvar inte bara kan reduceras till tillskrivningsansvar. Eftersom
Läs merMoralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga
Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa
Läs merEtik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Etik 22/3-2016 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1. Grundläggande
Läs merPedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs merDet kristna i den kristna skolan
Skolelederkonferansen 2013 Det kristna i den kristna skolan Onsdag 23 oktober, 09:30 Hans Gabre Skolutvecklare Livets Ords Kristna Skolor, Uppsala, Sverige HISTORIa Vårt historiska arv KRISTEN UTBILDNING
Läs merKonventionell moral och kritisk etik
Konventionell moral och kritisk etik I nutida moralfilosofi föreställer man sig gärna moralen som ett system av regler. Det överordnade målet för moralfilosofernas ansträngningar blir då att ordna reglerna
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merVad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk?
En formell affär Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk? DET HÄR ÄR JU INTE BARA EN FRÅGA OM TYCKE
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merETIK Olika teorier och religiösa perspektiv
ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv Konsekvensetik Konsekvenserna av ditt handlande avgör om handlingen var god Konsekvenserna för: en själv, företaget, föreningen, större grupper och ytterst för
Läs merMoore s bevis för yttervärldens existens. Helge Malmgren Göteborgs Universitet
Moore s bevis för yttervärldens existens Helge Malmgren Göteborgs Universitet Disposition! Kants problem och skandalen för filosofin! Begreppet yttervärld hos Moore och Kant! Moore s bevis, som han ser
Läs merEtik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?
Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen? Elisabeth Lagerkrans, utredare inom välfärdsteknologi på Myndigheten för delaktighet Evamaria Nerell, utbildning
Läs merKan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?
Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi
Läs merReligiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merDjuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl
Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen
Läs merSINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012
SINGER KAP 11 & 12 CIVIL OLYDNAD FLER EXEMPEL Oskar Schindler insats för judarna i Nazi- Tyskland Djurens Befrielsefronts inbrott på Dr. Thomas Gennarellis laboratorium Operation Rescue:s kampanjer mot
Läs merSCHOPENHAUER ( )
SCHOPENHAUER (1788-1860) PÅVERKAD AV KANT FÖRNEKAR LIKSOM FICHTE OCH HEGEL EXISTENSEN AV ETT TING-I-SIG DET FINNS BARA EN VÄRLD, OCH DEN ÄR TOTALITEN, VARAT, DET ABSOLUTA I. VÄRLDEN ÄR (MIN) FÖRESTÄLLNING
Läs merIntroduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All
Läs merMOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.
Karaktärsstyrkor MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Vågar göra saker, även om det är nervöst. Vågar visa sina känslor och berätta hur det känns. Vågar försvara andra
Läs merKapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.
Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada
Läs merVad Gud säger om Sig Själv
Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn
Läs merMats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund
Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Förmåga att kunna redogöra för grundläggande distinktioner och resonemang inom etiken,
Läs mer1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Läs merMoralisk argumentation och etiska teorier
Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Faktapåståenden: p. om sakförhållanden (vad som är fallet respektive inte är fallet) Värdepåståenden: p. om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre
Läs merI ljuset av det ondas problem
introduktion! Allmän introduktion David Humes Om underverk I ljuset av det ondas problem Dialoger om naturlig religion David Humes Dialoger om naturlig religion Finns det rationella grunder för religiösa
Läs merFinns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar?
Allmän introduktion David Humes Om underverk introduktion! I ljuset av det ondas problem Dialoger om naturlig religion David Humes Dialoger om naturlig religion Finns det rationella skäl att tro på Finns
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 Bokförlaget thales recension ann heberlein: Etik människa, moral, mening. En introduktion, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2014. det tillhör verkligen
Läs merVad är rättvisa skatter?
Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger
Läs mer"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?
"Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som
Läs merRiktig konst versus hantverk
Föregångare Koder Konventioner Ideal Efterföljare R.G. Collingwood (1889-1943) KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar Ett klassiskt definitionsförsök
Läs merKoder Konventioner Ideal. VERK Innehåll Utförande
Föregångare Koder Konventioner Ideal Efterföljare KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar R.G. Collingwood (1889-1943) Ett klassiskt definitionsförsök
Läs merTankar om människan. Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017
Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017 Tankar om människan Att arbeta med uppgiften: 27/2 (se film), 3/3 (lektion), 6/3 (lektion),
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merIntroduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merObjektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori
Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till
Läs merKunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet
Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer
Läs merPraktisk etik 4! livsval och livsslut
Praktisk etik 4! livsval och livsslut Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merReligionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?
Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande
Läs merPraktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.
Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 10
Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad
Läs merHar du inte räknat färdigt än? Vad är matematik? Var och hur används matematik? Vad är matematikkunnande? Varför ska vi lära oss matematik?
Har du inte räknat färdigt än? Vad är matematik? Var och hur används matematik? Vad är matematikkunnande? Varför ska vi lära oss matematik? Vad är matematik? Nationalencyklopedin En abstrakt och generell
Läs merThomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning
Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Joshua Knobe: Jag är experimentell filosof. Filosofiprofessor och professor i kognitionsvetenskap på Yale. Så jag
Läs merEtik och bemötande. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola. Etik, moral & moralism
Etik och bemötande Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Etik, moral & moralism 1 Temat ETIK behandlas numera ofta som frågor om: Värdegrund, likabehandling,
Läs merMoralfilosofins historia
Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)
Läs merVÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP
VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan
Läs mer