Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Relevanta dokument
Rationell läkemedelsbehandling till äldre

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Äldre och läkemedel LATHUND

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Tema äldre och läkemedel

Studiebrev Läkemedel och äldre

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

Den multisjuka äldre och läkemedel

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Läkemedelsbiverkningar

2. Åldrandet och läkemedel

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Sten Landahl. m r. r e. ta r

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv.

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN (tom sept)

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Läkemedel till äldre

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling


Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D

Smarta råd om läkemedel för äldre


Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre?

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

3. Läkemedelsgenomgång

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

Äldres läkemedelsbehandling

Läkemedelsgenomgångar

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Behandling av BPSD utan läkemedel

Läkemedel till äldre 245

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Kallelse Föredragningslista

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Urologiska spasmolytika. Borlänge

Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre

Uppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.

Transkript:

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. TG Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedelsrådet Per Johansson Sektionsöverläkare, Med.Dr. Kognitiv Medicin, Skånes sjukhus Nordväst Ordf TG Äldre och läkemedel

Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet, sjuklighet, symtomkontroll eller livskvalitet

Rationell läkemedelsbehandling till sköra äldre med sviktande kognition Låt bli att läkemedelsbehandla!

Behandlingsval bör styras av biologisk ålder - Med ökad ålder tillkommer ofta sjukdomar som utgör relevanta behandlingsindikationer. - Hög kronologisk ålder är inte en anledning till att diskriminera patienter från effektiv behandling. - Vid hög kardiovaskulär risk kan äldre patienter t.o.m. ha större nytta av behandling än yngre. Vid hög biologisk ålder (multisjuk patient med kort förväntad överlevnad och inte sällan kognitiv svikt) bör livskvalitet prioriteras före prevention. Att må bra av och med sina läkemedel ska ses som det viktigaste behandlingsmålet. Risken för biverkningar ökar vid minskade marginaler i åldrade och sjuka organ. Kognitiv svikt innebär svårigheter att identifiera och rapportera biverkningar.

RÄDDA HJÄRNAN! VAD är det vi vill rädda?

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION RUMSUPPFATTNING MINNE SPRÅK

UPPMÄRKSAMHET Krävs att för att upprätthålla övriga kognitiva funktioner. Svårt att hålla tråd i samtal, upprepa telefonnummer/adress, huvudräkning och svarslatens.

EXEKUTIVA FUNKTIONER Att initiera, planera och utföra uppgifter ändamålsenligt. Initiativlöshet, svårt med komplexa uppgifter som att betala räkningar, använda kontokort, följa bruksanvisning, handha apparater.

MINNE Att lagra in och komma ihåg händelser/samtal som skett nära i tid, timmar-veckor. Svårt att komma ihåg vad som nyss skett/sagts, passa tid, veta vilken dag/månad/år det är, upprepar sig i samtal.

SPRÅK Att förstå (impressiv) eller uttrycka sig (expressiv) verbalt. Svårt att förstå instruktion/vad andra säger, finna ord använder ofta omskrivningar, allmänna termer och floskler, stakande i tal och upprepande av vad andra säger.

RUMSUPPFATTNING Visuospatial förmåga, att tolka synintryck är viktigt för navigering, rumsuppfattning, igenkänning och praktiska sysslor. Svårt att hitta i nya miljöer/närområde, att orientera kropp till omgivning som att sätta sig i en stol och parkera bil. Försvåras ofta vid mörker/skymning.

SOCIAL KOGNITION Beteende- och personlighetsaspekter. Omdömessvikt, svårt att notera sociala signaler, läsa av ansiktsuttryck, blödighet, känslomässig avflackning, försämrad empati, aggressivitet, bristande insikt eller förändrat ätbeteende.

KOGNITIVA SVIKTSYMPTOM Konfusion Normalt åldrande Alkohol Sömnrubbning Stresstillstånd Depression Andra psykiska sjukdomar Multipel skleros Frontotemporal sjukdom Bristtillstånd Parkinson/ Lewykroppssjukdom Alzheimers sjukdom Stroke Vaskulär sjukdom Infektioner i CNS Hjärntumör Hydrocefalus KOGNITIVA SJUKDOMAR

VARFÖR? för att inte riskera ytterligare/försämrad sjukdom (funktioner, oro) sämre livskvalitet (mindre självständig)

Vi behöver en frisk hjärna för att tolka världen.

Varför är äldre känsligare för läkemedel? Multisjuklighet ger ytterligare sårbarhet Hjärna känslig/små marginaler risk för trötthet, yrsel, kognitiv påverkan Blodtrycksregleringen sämre risk för yrsel, fall och trötthet, även oro hos kognitivt sviktande Njurfunktionen sjunker - risk för ansamling Njurarna känsligare risk för elektrolytrubbningar Mage-tarm - ökad risk för blödningar och förstoppning

Hjärnans ökade känslighet Lägre cerebralt blodflöde Minskad hjärnvolym Lägre nivåer av viktiga signalsubstanser

Acetylkolin

Hjärnans ökade känslighet undvik potentiellt olämpliga läkemedel för äldre (hög risk för CNS-biverkningar!)

Potentiellt olämpliga läkemedel för äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Långverkande bensodiazepiner Propiomazin (Propavan) Tramadol Kodein Läkemedel med antikolinerga effekter Glibenklamid

Långverkande bensodiazepiner (flunitrazepam, nitrazepam, diazepam) Ansamlas i äldres kroppar pga högre andel fett Orsakar dagtrötthet, sämre kognition, muskelsvaghet och fall Passerar BBB

Propiomazin (Propavan) Stor risk för dagtrötthet (hang-over) Vanligt med rest-less legs - svårt att förmedla vid kognitiv svikt Starkt antikolinergt! Behöver inte trappas ut

Se över sömnmönstret Sömnproblem Undvik lång nattfasta. Rek. Säröbomber Utevistelse, fysisk aktivitet, kortare middagsvila ger bättre nattsömn Rek förstahandsval är Zopiklon om behov av farmakologisk behandling

Svaga opioider Tramadol olämpligt till äldre p g a hög risk för förvirring, illamående, yrsel Kodein olämpligt pga individuell metabolisering och risk för överdosering paracetamol vid kombinationspreparat. Risk obstipation. Även vid rek analgetika kom ihåg utvärdering!

Medel med betydande antikolinerg effekt Kan orsaka kognitiva störningar, muntorrhet, förstoppning, urinretention Vanligast är inkontinensmedlen - Utvärdera effekt och biverkningar! Även Atarax, Theralen, Lergigan vanligt

Medel med betydande antikolinerg effekt Alzheimersjuka extra känsliga Kombination av demensläkemedel och antikolinerga läkemedel ologisk

Socialstyrelsen Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

Läkemedel och kognitiv störning Läkemedel som kan orsaka kognitiv störning Läkemedel med antikolinerga effekter Bensodiazepiner Glukokortikoider Opioider Antiepileptika Medel vid parkinsonism Neuroleptika

Man 86 år Anamnes Bor på SÄBO. Har måttlig kognitiv svikt av vaskulär typ, hypertoni och dyspeptiska besvär. Vanligtvis lugn och social. Brukar trivas med att vara i dagrummet med kontakt med andra vårdtagare. Sköter stora delar av personlig ADL med viss stöttning. Problem Sjuksköterska kontaktar VC eftersom patientens allmäntillstånd är sämre senaste veckan och det är besvärligt att hantera för personalen. Patienten är orolig, har fallit flera gånger, verkar mer frånvarande och har svårt att hitta till sin lägenhet. Läkemedel Omeprazol 20 mg Haldol 0,5 mg Mirtazapin 30 mg Trombyl 75 mg Amlodipin 5 mg Flunitrazepam 1 mg Impugan 40 mg Oxascand 10 mg Vad kan besvären bero på? 1x1 1x2 1 tn 1x1 1x1 1 tn 1x1vb 1x3 Kan något eller några läkemedel bidra till symtomen? Vad gör du?

Neuroleptika till äldre? Risk för kognitiv påverkan, sedation, hypotoni, fall, ökad strokerisk, tidigare död Användningen ska begränsas till psykotiska tillstånd som är störande (lidande för pat) och eventuellt svår aggressivitet Ska inte användas vid beteendesymptom (t.ex. ropbeteende, kringvandrande) eller som sedativum. Effekten vid beteendesymtom är ofta blygsam.

Vid indikation för neuroleptika Observera följande: lägre doser krävs högre biverkningsrisk undvik vid tecken på Lewy body sjukdom noggrann utvärdering av effekt och biverkningar Utsättningsförsök inom 3 månader från behandlingsstart, helst tidigare

Den försämrade blodtrycksregleringen Ortostatiskt prov! Anpassa blodtrycksmål individuellt till de mest sjuka äldre

Alltför lågt BT - ökad fallrisk - ökad oro vid kognitiv svikt - onödig trötthet Sköra multisjuka äldre undvik SBT < 140 SBT 150-160 rimligt Symtomlindring av hjärtsvikt, kärlkramp, förmaksflimmer kan medföra lägre BT

Målsättning/riktlinjer med behandling - sköra äldre Hur mår min patient bäst med sina läkemedel? Hur kan lm-behandlingen bidra till bästa möjliga livskvalitet? Undvik förebyggande läkemedel med effekt flera år senare (men risk för biverkningar nu) Lägsta effektiva dos! Fortlöpande risk-nytta-värderingar Kan läkemedel ersättas med annan trygghet?

Goda läkemedelsråd för våra äldre behandlingsrekommendationer för multisjuka äldre Terapigrupp Äldre och läkemedel

Tack för att ni lyssnat!