INNEHALLSFÖRTECKNING - FÖRKORTAD PTGÄVA Sd 0 INLEDNING I 1 STUDERADE TILLFÖRSELALTERNATIV 3 2 PROGNOSER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KKLK1- LERINGEN 9 2.1 Ex- ocn värmetllrörsel 9 2.2 Bränsleprsutvecklng 11 2.3 Industrellt spllvärme 12 2.4 Prsutvecklng pä elkraft 12 2.5 Kalkyförutsättnngar 12 2.6 Kompletterande hetvattencentraler 13 3 OLJEELDADE HETVATTENCENTRALER 15 4 KOLELDAD HETVATTENCENTRAL 16 4.1 2 x 330 MW 16 5 KOLELDAT KRAFTVÄRMEVERK 1? 5-1 2 x 200/330 MW 1?».2 240/330 MW samt 200/330 MW IB 5-3 200 MW samt 200/330 MW 19 6 HETVATTEN FRÅN RINGHALS 20 6.1 Lednng, ovanjord 20 6.2 Lednng, tunnel 21 6.3 Kartyg 22 7 NATURGAS/GASOLELDAT KOMBIKRAPTVERK 23 7-1 2 x 240/258 MW 23 7.2 260/250 MW samt 240/258 MW 24 8 SYNTETGASELDAT KOMöIKRAFTVERK 25 8.1 2 x 282/310 MW 25 8.2 315/310 MW samt 282/310 MW 26 9 VÄRDERING AV ALTERNATIVEN 2? 9.1 Allmänt 27 9-2 Jämförelser 27 9«3 Värderng avseende Icke-ekonomska faktorer 29 9.4 Uppvärmnngens oljeberoende Göteoorg 31 9.5 Utsläpp av svaveldoxd är 2000 32 9.6 Känslgnetsanalys 32 9.7 Varanter pä nägra försörjnngsalternatv (ngär ej 1 rörkortad utgäva) 9.8 Slutsatser 33 9.9 Sutomaöme 36 Blagor
Sd 1 0 INLEDNING 1 denna förkortade verson har redovsnngen av prognoser och rörutsättnngar samt kostnaderna för respektve rörsörjnngsalternatv reducerats tll ett mnmum. Kaptellndelnlngen är dock Identsk med den förkortade utgåvan. Ett antal olka möjlgheter tll försörjnng av Göteborg mea ex samt Dostads- ocn lokaluppvärmnng nar under en läng td vart föremål för utrednng nom energverken. I slutet av 197b presenterades en utrednng, då'r de da f, aktuella alternatven fck Inbördes ekonomsk Jämförelse. I Jämförelsen avsäg rrämst att fnna aen lösnng, som ger energverken lägsta kostnaden under en 25-årsperod for anscarrnngen av hela mängden el och värme, som sedan skall dstrbueras tll abonnenterna tll täckande av aeras behov. 1 valet av lämplgt system för el- och värmeförsörjnngen fnns gvetvs mänga raktorer utöver de ekonomska, som behöver beaktas - exempelvs mljö, energhushållnng, sysselsättnng etc. Dessa cke-ekonomlska faktorer beaktades presentatonen 1978 endast pä sädant sätt, att eventuella normer eller andra föreskrfter uppfylldes 1 ae olka alternatven. * Under 1979 har energverken fatt uppdrag att utreda f ytterlgare ett par alternatv för el- och värmeanskaffnngen. Dessutom har sedan 1978 en dramatsk förändrng prser och försörjnngstrygghec avseende eldnngsoljor nträffat. Vdare har folkomröstnngen angående kärnkraft 1 mars 1900 genomförts. Dessa förhällanden tllsammans föranleder, att en ny jämförande stude utförs för de alternatv, som nu kan anses vara realstska för Göteborg. Det är fortfarande alternatvens ekonom för sn 25-ärspertoa som studeras, men ett försök tll systematsk jämförelse av cke-ekonomlska faktorer görs också.
Sd 2 Avslutnngsvs vll v utredare framhålla, att även med det mest omfattande system för prognoser över lång td samt värderng av försörjnngsalternatvens många egenskaper, så kvarstår alltd osäkerhet det slutlga val av alternatv eftersom erfarenheten vsar, att framtd nte låter sg säkert prognostseras. Emellertd medför metodken studen att lämplghetsrangordnngen nte får dramatsk förändrng för måttlga ändrngar beräknngsförutsättnngarna. Göteborg september 1980 Sven Lavemark C Jan-Olof Berghe Stg Carlsson Knut Grossng Stefan Jacobsen Lars-Hugo Larson
Sd 3 STUDERADE TILLPÖRSELALTERNATIV I denna utrednng studeras sex alternatv, som Sr ntressanta och aktuella för att nå en framtda el- och värmeförsörjnng med god försörjnngstrygghet, små mljöstörnngar och tll rmlg kostnad. Drftstarten antages tll årsskftet 1985 1986 dock med undantag av Rnghalsvärme, som startar 1-2 år senare. Alternatv A medtages huvudsaklgen för att beskrva nuläget. Försörjnngsalternatven är följande: A Oljeeldade hetvattenpannor + köp av el (beskrvnng av nuläge) B Koleldade hetvattenpannor på Flatholmen + kompletterande hetvattencentraler (HVC) + köp av el C Koleldat kraftvärmeverk + HVC + kompletterngsköp av el D Hetvatten från Rnghals med lednng + HVC + köp av el (start 1988) E Hetvatten från Rnghals med fartyg + HVC + köp av el (start 1987) F Naturgaseldat kombkraftverk + HVC + kompletterngsköp av el G Syntetgaseldat kombkraftverk + HVC + kompletterngsköp av el Kalkylerna utföra med förutsättnngen att kommunen är ensam ägare tll anläggnngarna.
S-3 4 Vd utrednng för framläggande av "Värmeplan för Göteborg" studerades noggrannt uppvärmnngsbehovet bostäder och lokaler. Värmeplansstuderna har beaktat de energsparnsatser, som är planerade och som väntas medföra en mnsknng av det framtda uppvärmnngsbehovet. Energverkens fjärrvärmeförsörjnng och bostadsföretagens motsvarande värmeförsörjnng täcker den täta bebyggelsen, medan värmebehoven den glesa bebyggelsen nom kommunen nu och framöver antages täckas genom ndvduella uppvärmnngsanordnngar. Energverken elförsörjer för närvarande hela Göteborg (undantag abonnenter Askm och södra skärgården) och förutsätts göra så även fortsättnngen. Denna utrednng tar skte på att bedöma kostnaderna för värmeanskaffnngen för kommunen de olka försörjnngsalternatven. Elproduktonen värderas alternatven C s P och G efter samma tarff som vd köp från råkraftleverantören. Utgångsmateral för kalkylerna är bl a: befntlga anläggnngar för produkton och överförng av värme spllvärmeprodukton hos Shell och GRAAB - prognos för värmeförsörjnngen Göteborg år 1980 2015 (fgur under 2.1) - prognos för elbehovet nom energverkens dstrbutonsområde (fgur under 2.1) utrednng om överförng av fjärrvärme Rnghals-Göt ebo rg.
Sd 5 Alt;e naty_a_-_01je_e^dade_ he_tvat1;enpanno Alternatv A är en fortsättnng pä Göteoorgs värmerörsörjnng sädan den huvudsaklgen sker för närvarande. Produktonssättet saknar nslag av sädan energpotsk Inrktnng, som kommt tll uttryck flera statlga utrednngar ocn rksdagsdesut under senare är. Möjlgheten att pä grundval av en stor fjärrvärmedstrbuton tllvarata möjlgheten tll mottryckprodukton av el utnyttjas nte. I alternatv A förblr Göteborgs fjärrvärmenät ett antal separata nät utan sammankopplng; Västra Frölunda och SÖ Hsngen förutsätts dock lhopkopplade med centrala staden. A^ ematy_b_-_k le_ldade_h tva1;te/ ann r_på Flatholmen Alternatvet Kräver utbyggnad av Jcolhamn vd Fatholmen samt fjärrvärmelednng Platholmen - fjärrvärmetunneln under Göta älv. Kjärrvärmenäten sammankopplas tll ett sammanhängande. Ur energhushällnngssynpunkt uppfyller detta alternatv nte Kravet att samproducera el och värme men däremot ökas försörjnngstryggheten avsevärt genom mnsknng av oljeanvändnngen GöteDorg. De Koleldade hetvattenpannorna förläggs pä Platholmen pä ett sådant sätt, att de nte utgör ett hnder för en senare förläggnng av ett kraftvärmeverk pä samma holme. Pannkapacteten utgörs av 2 st om 330 WW vgr e «Första Kolpannan tages drrt 1986 och andra 1991. Al;te natv_c_-_koleldat kraftvärmever_k_på Flatholme_n Detta alternatv avser en Koleldad anläggnng för samtdg produkton av värme och el överensstämmelse med Kommunfullmäktges uppdrag tll energlverksstyrelsen av december 1975. Projektet omfattar 2 st kraft-
Sd 6 värmeaggregat om vardera 200 MW. + 330 MW v«rme med planerad drftstart av första aggregatet 1986 och sndra aggregatet 5 år senare. Projektet kräver kolhamn på Flatholmen, f,1 P rvärmelednng Flatholmen - fjärrvärmetunneln unuer Göra älv samt elkraftlednng tll planerat ställverk for 400 kv Tuve. Värmeproduktonen nmatas ett sammanhängande fjärrvärmenät och produktonen av el konsumeras energverkens dstrbutonsområde. Kraftvärmeverket förutsätts eldas med lågsvavlga kol utan rökgasavsvavlng. En beräknng görs där ett av kraftvärmeverkets aggregat utrustas med kallkondensor, vargenom större elmängd kan produceras (max 240 MW.), alternatv C2. En beräknng görs också, alternatv C3, där under 5-årsperoden 1986 1990 endast hetvatten produceras en koleldad hetvattenpanna på Flatholmen. År 1991 byggs ett kraftvärmeverksaggregat, som levererar el och värme under 1991 2015- Al^ernatj.v_D_-_R^nghals_värme_me_d_le_dnng Värme uttages kärnkraftverket Rnghals genom avtappnng av ånga från fyra turbner tllhörande blocken 3 och 4. Va värmeväxlare tllhandahålls fjärrvärmevatter. med en temperatur av crka 150 C, vlket pumpas tll Göteborg rörlednng. I Göteborg levereras värmennehållet tll stadens fjärrvärmenät va värmeväxlare för max.-temperaturen 150 /120. Värmeuttaget från turbnerna sker med kapacteten 4 x 250 MW.., varvd en turbn fungerar som reservenhet. Lednngens överförngskapactet dmensoneras för 750 MW. Systemet tages drft 1988 med kapacteten 250 MW och utökas tll 750 MW år 1991. Kärnkraftaggregatens användnngstd beräknas upphora 2006. Såväl ovanjordssom tunnelförlagd lednng har studerats.
Sd 7 I detta alternatv blr anläggnngarna 1 Rnghals respektve Goteborg 1 huvudsak dentska med alternatv D. Effekten 250 MW värme tages drft 1987 och 750 MW är 1991. Nyttggjord värmemänga 1 Göteborg och uppoffrad elprodukton Rnghals är densamma alternatven D och E. med_ naturgas/gasol_som b_rns_le Att använda den konventonella kraftvärmeprocessen (enlgt alternatv C) om bränslet är naturgas, är mndre lämplgt därgenom att naturgasens fyskalska och ekonomska förutsättnngar ej utnyttjas. Kombkraftverket, som består av gasturbn - avgasångpanna - ängturbn, förekommer rera länder pä kontnenten. Kombkraftverket utgör beprövad teknk då naturgas, gaso eller lätt eldnngsolja används som bränsle. Vara studer avseende möjlgheten att anskaffa naturgas tll Göteborg antgen gasform eller vätskeform vsar, att detta nte är genomförbart med mndre än att rkspoltska ställnngstaganden därtll görs. Studerna har därför nrktats på att stället använda gasol (butan och propån) som bränsle med möjlghet tll övergäng tll naturgas. Det fnns en etablerad gasolmarknad samt mottagnngs- och lagrngsmetoder, som gör användnngen fullt realstsk. Kombkraftverket sammansätts av 2 st gasturbner, som vardera ger 94 MW. samt mottrycksångturbn, som ger 53 MW ^ + 250 MW _ e* Ångpannan värms av fördrännlngsavgaserna frän gasturonerna. Kraftverket rörutsätts bestä av 2 st kombaggregat, vlka tages drft 1986 respektve 1991 och förläggs vd Ardalsberget. Tll verket erfordras ett bergrumslager för gasol. Lksom under alternatv C görs här två underalternatv Fl och F2. Fl avser tvä aggregat för mottrycksdrft medan F2 avser ett första aggregat med mottrycksångturbn med kallkondenserngsdel (max 73 MW ) och ett andra aggregat av mottryckstyp.
Sd 8 Alteraaty_G_-_Kombkraf;tverk med_ syntetsk gäss som Vd oljeraffnaderernas normala destnaton av råolja framställs ett antal lätta petroleumprodukter och som rest erhålls en tjockflytande produkt med hog halt av förorenngar - vanlgen benämn_ restolja. Ur denna restolja kan syntetsk gas framställas med god renhet, varefter den kan forbrännas ett kombkraftverk. Aktuella restoljor har en svavelhalt av 3-6 % och hög vskostet. Restoljan förgasas en anläggnng som har karaktären av petrokemsk fabrk och gasen tllförs en kraftverksanläggnng som är av typen kombkraftverk. Gasen renas och svavel borttages. Målnrktnngen för de studer som gjorts har vart att om restolja med 5 % svavel används så skall de avgående rökgaserna från anläggnngen ej hålla mer än 60 % av tllåtet svavelutsläpp. Utrustnngen består av två gasturbner med vardera effekten 85 MW? samt mottrycksångturbn som ger 110 MW gl + 310 MW vgrme. Dessutom fnns avgasångpanna, som tar emot gasturbnernas avgaser. Det första aggregatet tages drft 1986 och det andra 1991. Kraftverket placeras för genomförande av kalkylen på tomt nvd Tankgatan - men nte ens några prelmnära överenskommelser förelgger för användnng av denna tomt. Försörjnngen med bränsle beräknas ske med rörlednng från närlggande oljeraffnaderer. Såväl utsläpp av kväveoxder som stoft från det syntetgaseldade kombkraftverket lgger på betydlgt lägre nvå än motsvarande utsläpp från ett konventonellt kraftvärmeverk. Lksom under alternatv C görs här två underalternatv Gl och G2. Gl avser två aggregat för mottrycksdrft medan G2 avser ett första aggregat med mottrycksångturbn med kallkondenserngsdel (max 145 MW 1) och ett andra aggregat av mottryckstyp.
Sd 9 PROr-NOSER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KALKYLERINGEN 2.1 El- och värmetllförsel Fjärrvärme Den fjärrvärmeförsorjnlng Göteborg som energverken ansvarar för, är för närvarande uppdelad på ett antal separata nät av varerande storlek. Det största fjärrvärmenätet, centrala staden, omfattar drygt hälften av fjärrvärmekonsumtonen. Den prognoserade belastnngstllväxten beräknas ske dels genom ytterlgare anslutnng de etablerade fjärrvärmeområdena och dels genom att energverken övertager försörjnngsansvaret 1 områden som dag värmeförsörjs från bostadsföretagens hetvattencentraler.
SIG JU Det totala produktonsbehovet blr för de olka beräknngsåren: 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 GWh 3250 3800 3900 4250 J45OO 4500 4500 Det sammanhängande värmeunderlag, som produktonsanläggnngarna alternatven B tll G kan arbeta mot blr därmed: ' 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 GWh 1900 2500 3900 4250 4500 4500 45OO Elkraft Den faktska öknngstakten för elförbruknngen 1 Göteborg har under 1970-talet vart genomsntt 4,5 % per är. Under 1980-talet antages öknngstakten mnska tll 2,4 % per år. Under 1990- och 2000-talen antages öknngstakten mnska ytterlgare och krng 2010 å'r öknngen endast 0,5 % per år. Den angvna prognosen förutsätter en konstant folkmängd kommunen på nuvarande nvå samt att nga drastsxa förändrngar nträffar nom närngslvet. TIT.": I...' dstrb tons'forlus'ter.) "Tt
2.2 Bränsleprsutvecklng; oh Vd beräknng av bränalekostnaderna använda den prognos för pr8utvecklngen på kol och Eo 5 LS som angvts av den 8 k Konsekvensutrednngen, SOU 1979:83 (prsnvå 1979). 1979 1990 2000 Eo 5 LS kr/t 650 900 1150 Kol»- 250 350 H50 Oasol Det är mycket svårt att bestämma en entydg prsnvå och därför genomförs kostnadsberäknngarna med två prsnvåer. Den framtda prsutvecklngen antas fä samma procentuella öknngstakt som Eo 5 LS. 25 20 öre/kwh BBÄNSLEPRISPROSNOS fast pennngvärde prsnvå 1960 _ gosol z Res_tolja_för_ syj-tetgasframställnng 15 / Inom kommunen fnns tre 10 oljeraffnaderer, vars restoljeprodukton är av ntresse f5r framställnng åv syntetsk gas. Det bor fnnas erforderlga kvantteter tll- 77 gänglga f8r ett kraftverks lvslängd, men avtalsutfästelser eller prsndkatoner är svåra 1980 1990 2000 2010 att få. Egna bedömnngar är att restoljans prs följer Eo 5 LS med en rabatt av lägst 100 kr/t eller högst 250 kr/t, räknat prsnvå 1980. resfrdo IlspUvdftr.e; kol
Sd 12 2.3 Industrellt spllvärme Leveranserna från GRAAB:s sopförbrännngsverk Sävenäs och Shell Raffnader AB sker efter specella mångårga avtal. Energprset grundas på gjorda nvesterngar, energverkens nköpsprs för olja samt beräknade underhållskostnader. 2.H Prsutvecklngen på elkraft Utgångspunkt har vart produktonssammansättnngen enlgt Konsekvensutrednngens s k referetsalternatv (utnyttjande av 12 kärnreaktorer) särat nnebörden av rksdagens beslut enlgt proposton 1979/80:170. Med beräknade produktonskostnader for respektve kraftslag samt beräknade dstrbutons- och förlustkostnader har kostnadsutvecklngen för elkraft på 130 kv-nvån beräknats för peroden fram tll år 2015. 2.5 KalkylförutsättnlnRar Drfttagnngstdpunkten för första pannan respektve första kraftverksblocket alternatven B, C,? och G har kalkylmässgt satts tll den 1 Januar 1986- Den andra pannan respektve andra kraftverksblocket drfttages 5 år senare. För alternatven D och E, hetvatten från Rnghals, kan Q"fttagnng nte ske förrän den 1 januar 1987 vd överförng med fartyg och den 1 januar 1988 vd överförng med rörlednng. För de oljeeldade hetvattencentralerna alternatv A (lksom för de kompletterande hetvattencentralerna övrga alternatv) är drfttagnngstdpunkterna mer sprdda. Avskrvnngstden har satts tll 25 år för hetvattencentraler, kraftvärmeverk och kombkraftvärmeverk samt tll 30 år för kolhamn och bränslelager.
Sd 13 Por alternatven med hetvatten från Rnglhals blr 2006 ssta drftåret beroende på att kärnkraftblocken 3 och 4, från vlka hetvattnet levereras, då vart drft under 25 år. Kalkylerna har genomförts löpande pennngvärde med en generell nflaton på 8 % per år och realränta 4 %. Årlga kostnadsöknngar: anläggnngskostnader 9 % lönekostnader 10 % drft- och underhållskostnader 9 % övrga fasta kostnader 9 % Fnanserngen förutsätts ske genom lån med återbetalnng konstanta annuteter, som beräknas med 12 % kalkylränta och aktuell avskrvnngstd. Kostnadsberäknng har skett för åren 1986, 1990, 1991, 2000, 2010, 2011 samt 2015. I de alternatv, som nnefattar produkton av både el och hetvatten, sker en kredterng för elproduktonen med den kostnad energverken skulle ha för nköp av motsvarande kvanttet elkraft från råkraftleverantören. Kalkylresultaten redovsas på två sätt. a De med 12 % kalkylränta dskonterade årskostnaderna för peroden 1986 2006 summeras tll ett nuvärde. För de alternatv som är drft efter 2006 görs restvärdesuppskattnngar. En nuvärdesberäknng görs även för hela peroden 1986 2015. Nuvärdet kredteras också för värdet av bränslen beredskapslager De resulterande nuvärdena lgger tll grund för den ekonomska rangordnngen mellan alternatven. b Den specfka hetvattenkostnaden öre/kwh uttryckt 1980 års pennngvärde.
Sd 14 2.6 Kompletterande hetvattencentraler Huvudproduktonskällan 1 alternatven B-G dmensoneras så att den täcker crka 60 % av maxmalt erforderlgt väraeeffektbehov. Resterande effektbanov och reserveffektbehovet skall täckas av "kompletterande hetvattencentraler". Redan nu fnns ett stort antal oljeeldade hetvattencentraler drft och fram tll nkopplng av respektve huvudproduktonskälla drvs de under hela året. Därefter övergår de tll att fylla reservoch topplasteffektbehov med en drfttd mndre än 1 000 tmmar per år.
Sd 15 3 OLJEELDADE HETVATTENCENTRALER 3.1 Oljeeldade hetvattencentraler. Alternatv A 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Spllvärme GWh 875 875 740 Oljeeldade HVC " 2375 2925 3160 3470 3720 3720 3720 Totalt GWh 3250 3800 3900 4250 4500 4500 4500 Ko^tnads^ammanstäl^nng 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Fasta kostnader Mkr 34 54 90 136 194 162 189 Rörlga " " 384 703 839 2234 6232 6867 9790 Spllvärme " 101 152 130 329 850 924 1346 Nätutbyggnad " 21 33 34 52 96 102 135 Summa Mkr 540 942 1093 2751 7372 8055 11460 Hetvattenkostnaden respektve år 1 198O års pennngvärde blr: 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 öre/kwh 10,5 11,5 12,0 13,9?-6,3 16,5 17,2
4 KOLELDAD HETVATTENOENTRAL UTAN RÖKGAS- AVSVAVLING Sd 16 ~l 4.1 Två kolpannor 330 MW vardera, drlftklara den 1 januar 1986 respektve den 1.januar 1991. Alternatv Bl Hetyattenp oduktlon Spllvärme Koleldad HVC Ol.eeldade HVC GWh II n 1986 875 970 1395 1990 875 1435 1490 1991 740 2645 515 2000 2995 475 2010 3125 595 2011 1900 1820 2015 1900 1820 Totalt GWh 3250 3800 3900 4250 4500 4500 4500 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 HVC, fasta kostnader Mkr 95 103 177 234 386 246 321 HVC, rörlga " Spllvärme Kompletterands HVC Nätutbyggnad Summa II II II t Mkr 101 101 233 86 616 222 452 1246 3412 2271 3362 152 130 329 850 924 1346 368 154 342 1087 3419 4864 103 203 273 473 506 671 948 1116 2424 6208 7366 10564 Hetvattenkostnad respektve år 1980 års pennngvärde blr då: öre/kwh 1986 1990 1991 2000 2010 3911 2015 11,9 11,6 12,3 12,2 13,7 15,1 15,9
KOLELDAT KRAFTVÄRMEVERK UTAN RÖKGAS- AVSVAVLING Sd 17 5-1 Två mottrycksblock 200/330 MW vardera, drftklara den 1.januar 1986 respektve den 1 Januar 1991. Alternatv Cl El- Ch hetyat enj>r_oduktlpn Nettoproduktonen av el blr: 1586 1990 1991 2000 2010 2011 2015 KraftvSrmeverk GWh 5C0 815 1435 1700 1790 1070 1070 Hetvatten: Spllvärme Kraftvärmeverk Oljeeldade HVC GWh t II 1986 875 955 1420 1990 875 1405 1520 1991 740 2600 560 2000 2945 525 2010 3075 645 2011 860 1860 2015 860 1860 Totalt GWh 3250 3800 3900 4250 4500 4500 4500 Kostnadssammanställnng 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 KW, fasta kostnader Mkr 246 264 570 705 1067 682 859 KW, rörlga "» 161 370 743 2076 5664 3734 5524 Spllvärme 11 101 152 130 329 850 924 1346 Kompletterande HVC " 237 376 166 374 1169 3482 4957 Nätutbyggnad " 86 103 203 273 473 506 671 Elvärde netto " -84-224 -406-1325 -4728-3066 -4483 Summa Mkr 747 1041 1406 2432 4495 6272 8884 Hetvattenkostnaden respektve år 1980 års pennngvärde blr: 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 öre/kwh 14,5 12,7 15,5 12,3 9,9 12,8 13,4
Sd 18 5-2 Ett mottrycksblock med kallkondensor 240/330 MW, drlftklart den 1.januar 1986 samt ett mottrycksblock 200/330 MW, drftklart den 1 januar 1991» Alternatv C2 El- ch he^v^ttenprodukcon Nettoproduktonen av el Dlr: 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Krartvärmeverk GWh 1160 1415 1Ö20 2025 2090 1070 1070 l " ( Hetvatten: Spllvärme Krartvärmeverk Ol.eeldade HVC GWh If II 19Ö6»75 1035 1340 1990 Ö75 1495 1430 1991 740 2670 490 2000 29Ö5 485 2010 7Ö0 3105 615 2011 I860 1860 2015 1860 1860 Totalt GWh 3250 3800 3900 4250 4500 4500 4500 Ko^tnads^ammanstälJjlng f KW, rasta, kostnader KW, rörlga " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad Elvärde, netto Summa 1986 1990 1991 2000 2010 20112015 Mkr 267 2ö5 5ö4 720 10Ö5 6t?3 860 32ö 600 90ö 2406 6460 3734 5524 101 152 130 329 «50 924 1346 11 225 354 147 34Ö 1102 3492 4967 06 103 203 273 473 506 671 " -200-369 -505-1544 -5429-3066 -4483 Mkr Ö07 1125 1467 2532 4541 6273 8885 Hetvattenkostnaden respektve är 19Ö0 ärs pennngvärde Dllr: öre/kwh 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 15,6 13,7 16,1 12,ö 10,0 12,8 13,4
Sd 19 5.3 En koleldad hetvattenpanna 200 MW, drlftklar den 1 Januar 198b samt ett mottrycksblock 200/330 MW, drlftklart den 1 januar 1991. Alternatv C3 El- och he_tvjttenp o<jukton Nettoproduktonen av el blr: 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Krartvärmverk GWh - - 790 1035 1070 1070 1070 r ' ( Hetvatten: 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 '( Spllvärme GWh 8/5 875 740 7ö0 Koleldad HVC " 1035 795 805 835 Krartvärmeverk " 1535 1810 1860 1860 1860 Ol.feeldade HVC " 1595 1890 830 855 1025 860 860 Totalt GWh 3250 3800 3900 4250 4500 4500 4500 Kostnads ammanställnn 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 HVC + KW, fasta Mkr 8b 93 435 53b 807 703 880 % K "-, rörlga " 80 160 558 1595 4298 3708 5487 Spllvärme " 101 152 130 329 850 924 1346 Kompletterande HVC " 265 463 236 5Ö2 1795 3492 4967 * Nätutbyggnad " 86 103 203 273 473 506 671 Elvärde, netto ^ - -271-799 -2798-3099 -4526 Summa Mkr bl8 971 1291 2516 5425 6234 8825 Hetvatterucostnaaen respektve är 1980 ärs pennngvärde blr: 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 öre/kwh 12,0 11,8 14,2 12,7 12,0 12,7 13,3
~l Sd 20 HETVATTEN FRÅN RINGHALS - ÖVERFÖRING MED LEDNING ELLER FARTYG 6.1 överförng med lednng, förlagd ovanjord, drftklart med 250 MW f o m den 1 januar 1988 och med 750 MW f o m den 1 januar 1991. Alternatv D ovanjord He_tvat_tenprodukton Spllvärme Rnghals Oljeeldade HVC GWh n II 1988 875 1300 1350 1990 875 1685 1240 1991 740 2940 220 2000 3200 270 2006 3315 330 Totalt GWh 3525 3800 3900 4250 4425 Kostnadss_ammanställn^n Fasta kostnader Rörlga " Spllvärme Kompletterande H/C Nätutbyggnad Mkr II II t 1988 494 99 124 306 92 1990 499 161 152 322 97 1991 582 292 130 118 159 2000 624 943 329 225 203 2006 678 1800 585 465 269 Summa Mkr 1115 1231 1281 2324 3797 Hetvattenkostnaden respektve år 1980 års pennngvärde blr då: 1988 1990 1991 2000 2006 öre/kwh 17,1 15,0 14,1 11,7 11,6
' ( Sd 21 6.2 överförng med lednng, rörlagd tunnel drrtjcart med 250 MW r o m den 1 Januar 1988 och med 750 MW f o m den 1 Januar 1991«Alternatv D tunnel Hejfcvat enp]?oäuktlon Pä samma sätt som 1 avsntt 6.1 erhålls samma överförda värmemängder som vd ovanjoraförlagd lednng. Kostnad^sammanställnln If tfasta Kostnader Hörlga " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad Mkr ff Tf r t 1988 573 99 124 306 92 1990 57ö 161 152 322 97 1991 661 292 130 llö 159 2000 700 943 329 225 203 2006 749 1Ö00 585 465 269 Summa Mkr 1194 1310 1360 2400 39OÖ HetvattenKostnaden respektve är 19Ö0 ärs pennngvärde blr då: 1988 1990 1991 2000 2006 öre/kwh lö,3 16,0 15,0 12,1 11,9
b.3 Överförng med fartyg, drftklart med 250 MW (med en ovepforlngskapacltet av 410 MW) f o m den 1 januar 1987, samt med 750 MW r o m den 1 januar 1991. Alternatv E Sd 22 Hetya^enproduktj^on Spllvärme GWh 1987 875 1050 1990 875 1620 1991 740 2000 2006 Hnghals t 2930 31Ö5 3300 Oljeedade HVC II 1450 1305 230 285 345 Totalt GWh 3375 3800 3900 4250 4425 Kostnadss_ammanst [llnn *'asta Kostnader Körlga " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad MJcr l TI IT tr 1987 312 79 114 307 69 1990 327 Ib b 152 337 74 1991 59b 315 130 121 167 2000 738 9ö5 329 234 211 2006 922 1880 5Ö5 481 279 Summa Mcr 881 1056 1329 2497 4147 1 1 Hetvattenkostnader respektve är 19Ö0 ärs pennngvärde blr dä: 1987 1990 1991 2000 2006 öre/kwh 15,2 12,9 14,6 12,6 12,7
Sd 23 7 NATURGAS/GASOLELDAT KOMBIKRAFTVERK 7-1 Två mottrycksblock 240/258 MW, drrtklara den 1 januar 1986 respektve den 1 Januar 1991- Alternatv Fl El- och he_tvat enp odukton Nettoproduktonen av el blr: 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Kombkraftverk GWh 710 1045 1980 2195 2260 1295 1295 Hetvatten: Spllvärme Kombkraftverk Oljeeldade HVC GWh t 1986 875 800 1575 1990 875 1150 1775 1991 740 2180 980 2000 2410 1060 2010 2470 1250 2011 1420 2300 2015 1420 2300 Totalt GWh 3250 3800 3900 4250 4500 4500 4500 Ko tnadssammanställnn Lägre gasolprls 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 KVV, fasta kostnader Mkr 183 192 444 526 737 452 543 ", rörlga " 323 701 1458 3984 10842 6822 9973 Spllvärme 101 152 130 329 850 924 1346 Kompletterande HVC 262 435 275 712 2165 4290 6106 Nätutbyggnad 73 86 186 246 422 451 598 Elvärde, netto -129-279 -590 1676-5916 -3664-5362 Summa Mkr 813 1287 1903 4101 9100 9275 13204 Högre gasolprs KW, fasta kostnader ", rörlga " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad Elvärde, netto 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Mkr 189 198 463 545 756 471 562 " 412 898 1871 5107 13979 8737 12877 " 101 152 130 329 850 924 1346 " 262 435 275 712 2165 4290 6106 " 73 86 186 246 422 451 598 " -129-279 -590-1696 -5916-3664 -5362 Summa Mkr 908 1490 2335 5243 12256 11209 16127 Hetvattenkostnaden resp. år 1980 års pennngvärde blr: öre/kwh 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Lägre gasolprs Högre " 15,8 15,7 20,9 20,7 20,1 19,0 19,8 17,6 18,2 25,7 26,5 27,1 22,9 24,2
Sd 24 7.2 Ett mottrycksblock med kallkondensor 260/250 MW drlftklart den 1 Januar 1986 samt ett mottrycksblock 240/258 MW drlftklart den 1 januar 1991. Alternatv F2 El- ch hej:vat enpj?oclukton Korablkraftverk Nettoproduktonen av el blr: 1986 1990 1991 2CC0 2010 2011 2015 GWh 1090 1320 2180 2410 2455 1295 1295 Spllvärme Kombkraftverk Hetvatten GWh 1986 875 855 1520 1990 875 1165 1760 1991 740 2190 970 2000 2010 2011 1420 2015 2425 2515 1420 Oljeeldade HVC 1045 1205 2300 2300 Totalt GWh 3250 3800 3900 4250 4500 4500 4500 Kostnad_ss_ammanstäl^nn ; Lägre gasolprs Pasta kostnader Rörlga " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad Elvärde, netto Mkr n t II n 1986 202 505 101 253 73-196 1990 212 896 152 432 86-345 1991 461 2000 545 2010 758 2011 454 2015 545 9973 1346 1632 130 272 186-643 4435 329 702 246-1846 11877 850 2091 422-6382 6822 924 4290 451-3664 6106 598-5362 Summa Mkr 938 1433 2038 4411 9616 9277 13206 Högre gasolprs 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Pasta kostnader Mkr 211 221 483 567 476 567 Rörlga " " 646 1148 2096 5684 15315 8737 12877 Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad " 11 11 101 253 73 152 432 86 130 272 186 329 702 246 350 2091 422 924 4290 451 1346 6106 598 Elvärde, netto " -196-345 -643-1846 -6382-3664 -5362 Summa Mkr 1088 1694 2524 5682 13076 11214 16132 Hetvattenkostnaden resp. år 198O års pennngvärde blr: öre/kwh 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Lägre gasolprs Högre " 18,2 17,5 22,4 22,3 21,2 19,0 19,8 21,1 20,6 27,8 28,7 28,9 22,9 '"-,2
Sd 25 ~l SYNTETGASELDAT KOMBIKRAFTVÄRMEVERK 8.1 Tvä mottrycksblock 282/310 MW, drftklara den 1 Januar 1986 respektve den 1 Januar 1991. Alternatv Gl El- ch hetyattenpj?odukton Nettoproduktonen av el blr:. 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Kombkraftverk GWh 755 1140 2140 2400 2555 1540 1540 Hetvatten: 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Spllvärme Komb k raf t ve rk Oljeeldade HVC GWh II II 875 820 1555 875 1265 166C 740 2390 770 2690 2800 920 1660 2060 1660 2060 Totalt GWh 3250 3800 3900 4250 4500 4500 4500 Ko tnadssammanstjllnj.n Lägre restoljeprs Pasta kostnader Rörlga " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad Elvärde, netto Mkr n II n 1986 260 220 101 259 66-144 1990 274 504 152 408 80-315 1991 683 1045 130 2000 822 2785 329 535 238-1892 2010 1188 7553 850 2011 719 4950 924 2015 872 7221 1346 220 179-658 1622 412-6763 3855 440-4406 5485 585-6444 Summa Mkr 762 1103 1599 2817 4862 6482 9065 Högre restoljeprjs 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Pasta kostnader Mkr 260 274 683 822 1188 719 872 Rörlga " " 276 635 1310 Spllvärme " 101 152 130 3547 9614 6300 9181 329 850 924 1346 Kompletterande HVC " 259 408 220 535 1622 3855 5485 Nätutbyggnad " 66 80 179 238 412 440 585 Elvärde, netto " -144-315 -658-1892 -6763-4406 -6444 Summa Mkr 818 1234 1864 3579 6923 7832 11025 Hetvattenkostnaden resp. år 1980 års pennngvärde blr: öre/kwh 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Lägre restoljeprs 14.8 13,4 17,6 14,2 10,7 13,3 13,6 Högre " 15.9 15,0 20,5 18,1 15,3 16,0 16,6
Sd 26 8.2 Ett mottrycksblock med kallkondensor 315/310 MW drftstart den 1 januar 1986 samt ett mottrycksblock 282/310 MW, drftklart den 1 januar 1991- Alternatv G2 El- ch he vatj;enj>rodukton Nettoproduktonen av el blr: 1986 1990 1991 2000 2010 2013. 2015 Kombkraftverk GWh 1125 1485 2305 2530 2620 1540 1540 Hetvatten: 1986 875 880 1990 875 1335 1590 1991 740 2000 2010 2810 910 2011 2015 1660 Spllvärme Kombkraftverk Oljeeldade HVC GWh n n 1495 2495 665 2725 745 1660 2060 2060 Totalt GWh 3250 3800 3900 4250 4500 4500 4500 1 Kostnadssammanstäl^n^ng Lägre restoljeprls 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Pasta kostnader Mkr 286 301 703 844 1214 718 871 Rörlga " " 312 637 1130 2923 7778 4950 7221 Spllvärme " 101 152 130 329 850 924 1346 Kompletterande HVC " 249 392 193 513 1605 3855 5485 Nätutbyggnad " 66 80 179 238 417 440 585 Elvärde, netto " -211-398 -700-1982 -6916-4406 -6444 Summa Mkr 803 1164 1635 2865 4948 6481 9064 Högre restol.eprs 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 f Pasta kostnader Mkr 286 301 703 844 1214 718 871 Rörlga " II 801 1416 3722 9902 6300 9181 Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad II n 390 101 249 66 152 130 329 850 924 1346 392 193 513 1605 3855 5485 80 179 238 417 440 525 Elvärde, netto " -211-398 -700-1982 -6916-4406 -6444 Summa Mkr 881 1328 1921 3664 7072 7831 11024 He; 'attenkostnaden resp. år 1980 års pennngvärde blr: öre/kwh 1986 1990 1991 2000 2010 2011 2015 Lägre restoljeprs 15,6 14,2 18,0 14,5 10,9 13,3 13,6 Kögre " 17,1 16,2 21,1 18,5 15,6 16,0 16,6