Kommunstyrelsen Datum 1 (10) Kommunledningskontoret Näringsliv Bo Wictorin, 016-710 54 56 Stockholms läns landsting Regionplanekontoret Box 4414 102 69 Stockholm Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 Sammanfattning Regionplane- och trafiknämnden i Stockholms läns landsting har givit Eskilstuna kommun möjlighet att yttra sig över: -Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen-RUFS 2010 Utställningsförslag -Förslag till miljökonsekvensbeskrivning Med anledning av att RUFS 2010 lanserar Eskilstuna Västerås som ett långsiktigt storstadsalternativ hänvisar vi till underlag från tidigare kontakter med Västerås stad. Eskilstuna kommun har tidigare lämnat synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, samrådsförslag. Eskilstuna kommun bedömer att förslaget till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, innehåller en rimlig och genomtänkt vision, övergripande mål och strategi för regionen östra Mellansverige. Den föreslagna regionala rumsliga målbilden bör dock diskuteras ytterligare mellan de aktuella aktörerna i östra Mellansverige. Eskilstuna kommun vill särskilt peka på följande behov att ytterligare komplettera planeringsunderlaget: - orsakerna till den uppbromsning av Stockholmsregionens tillväxt borde analyseras grundligt. - ett växande centrum fordrar ett växande omland och vice versa. Detta ömsesidiga beroende mellan Stockholm och övriga delar av östra Mellansverige är en viktig utgångspunkt för en hållbar och tillväxtorienterad regional planering och borde artikuleras tydligare. - inkonsekvensen i att vissa strategier enbart hanteras ur ett rumsligt perspektiv utifrån Stockholms län medan andra frågor hanterar hela den storregionala geografin. - säkerställa platser för anläggningar i logistiskt goda lägen som i RUFSrapporten begränsas av ett Stockholms läns-perspektiv.
Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 2 (10) - fördjupade analyser bör göras av hur regionens bostadsbehov kan tillgodoses utanför Stockholms län; trots allt bedöms 40 procent av tillkommande bostäder komma att byggas utanför Stockholms län. - miljökonsekvensbeskrivningen borde kompletteras med ett storregionalt alternativ, där exempelvis en större del av befolkningstillväxten sker i kringliggande regioner. Därtill vill Eskilstuna kommun särskilt framhålla - att tidsperspektivet för den målbild som beskrivs för östra Mellansverige år 2050 ter som en för modest ambition. - att inte okritiskt hävda behovet av att den högre utbildningen behöver byggas ut. Det är viktigt att först ställa sig frågan hur redan befintliga resurser kan utnyttjas effektivare än idag och vilka konsekvenser en expansion kan ha för kvalitén i utbildningen. att ökat samarbete Eskilstuna/Västerås med bl.a. tillskapandet av en gemensam arbetsmarknad kan förväntas vara positivt för såväl sysselsättning som ekonomisk tillväxt i regionen. Vi anser därför att det vore värdefullt att - fördjupa analysen av stadssammanslutningen Eskilstuna-Västerås så som det beskrivs i alternativet Storstad. - att vattnet i Mälaren och Östersjön som ekologisk nisch och grund för hållbar utveckling framhålls när RUFS betonar hela östra Mellansveriges utvecklingspotential. Vision, utmaningar och övergripande mål Stockholmsregionen hör till en av Europas främsta tillväxtregioner. Den är obestridligen också Sveriges dominerande tillväxtregion och svarar för en femtedel av rikets befolkning och närmare 30 procent av landets totala produktion. Stockholmsregionen har också en klart högre genomsnittsinkomst än övriga delar av landet. Stockholms län är det län, näst Uppsala län, som haft den snabbaste befolkningsökningen under 2000- talet. Däremot har inte ekonomin vuxit i en motsvarande grad. Räknat som den samlade lönesummans ökning har till och med ökningstakten varit något lägre än riket (år 2000 2007). För såväl Eskilstuna som Östra Mellansverige och landet som helhet är det utomordentligt viktigt att Stockholm bibehåller sin position som en av Europas främsta tillväxtregioner. Vi ser därför den vision som formulerats för regionens utveckling som till stora delar både genomtänkt och lämpligt avvägd. För utvecklingen av hela östra Mellansverige finns det emellertid ett behov av att konkretisera det regionala planeringsunderlaget mer än vad som har skett i RUFS 2010. I vilken mån som uppbromsningen i Stockholmsregionens ekonomiska tillväxt under 2000- talet beror på konjunkturella eller tillfälliga orsaker eller är ett resultat av mer bestående förändringar är en viktig fråga för fortsatta analyser. En bidragande orsak skulle dock kunna vara att Stockholmsregionen, i jämförelse med
Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 3 (10) andra europeiska storstadsregioner, är en befolkningsmässigt förhållandevis liten storstad och med ett jämförelsevis perifert geografiskt läge. Sannolikt hade utvecklingen varit bättre om inte östra Mellansverige hade haft stora och eftersatta behov i ny kommunikationsinfrastruktur och om den funktionella Stockholmsregionen därmed hade varit större. En del av Stockholmsregionens funktionella storlekstillväxt kommer med all sannolikhet även framöver att ske genom en fortsatt ökning av antalet invånare i Stockholms län. Till en betydande del innehåller dock en fortsatt regionförstoring en betydande potential för tillväxt. Generellt ser vi dock inte en s k klassisk urbanisering (befolkningsökning) som ett alternativ eller en motsats till en regionförstoring. Tvärtom så fordrar ett växande centrum ett växande omland och vice versa. Hade östra Mellansverige redan idag utgjort en sammanhållen funktionell region hade befolkningsunderlaget motsvarat 3,8 miljoner invånare. Det är 90 procent fler än antalet invånare i Stockholms län och skulle innebära radikalt bättre tillväxtförutsättningar än vad som är fallet idag. En sådan ökning av befolkningsunderlaget genom en fortsatt befolkningstillväxt i Stockholms län ter sig emellertid som orealistisk under överblickbar framtid. Räknat på den genomsnittliga befolkningsökningen under den senaste 25- årsperioden, skulle det ta mer än 100 år att uppnå ett motsvarande befolkningsunderlag. Regionbegreppet Generellt finns det en otydlighet i RUFS 2010 när det gäller regionbegreppet. I rapporten används tre olika geografiska avgränsningar, vilka definieras tydligt. I den löpande texten är det dock i många sammanhang otydligt när det gäller vilken geografi som avses. Målbilden för östra Mellansveriges utveckling Den målbild för östra Mellansverige (kap 3) som lyfts fram i rapporten ser vi därför som ett viktigt fundament för en tillväxtorienterad politik för Stockholmsregionen, östra Mellansverige och Sverige i sin helhet och för fortsatta diskussioner om en gemensam utvecklingsstrategi för hela östra Mellansverige. Frågan är dock om inte tidsperspektivet år 2050 är en för modest ambition. För att rusta östra Mellansverige för att möta den globala konkurrensen, ställa om samhället i en miljömässigt mer hållbar riktning och stärka utvecklingsförutsättningarna i regionen borde, enligt Eskilstuna kommuns mening, tempot vara högre än så. Vi ser det som en av de främsta utmaningarna för utvecklingspolitiken framöver. I övrigt instämmer Eskilstuna kommun i huvudsak i den inriktning av det fortsatta planeringsarbetet som föreslås. Det krävs dock en fortsatt dialog mellan berörda parter i Stockholms län och i övriga östra Mellansverige för att konkretisera
Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 4 (10) målbilden ytterligare. Inte minst kommer gemensamma ansträngningar att bli nödvändiga för att skapa finansieringsförutsättningar för de omfattande investeringar i ny infrastruktur som krävs. Eskilstuna kommun anser därmed att ett vidareutvecklat planeringsdokument behövs där alla angränsande län i storregionen behandlas i varje sakfråga. Den funktionalitet och de strukturella samband som finns tydligt beskrivna i RUFS 2010 påvisar ett sådant behov. Samtidigt beskrivs i rapporten att strategier och åtgärder ska ses som en helhet och att de är ömsesidigt förstärkande. Med de transportsystem som förutsätts bli utvecklade bör en självklar utgångspunkt vara att stora delar av östra Mellansverige betraktas som resurs när behov av samhällsinvesteringar övervägs. Analyserna i RUFS 2010 bekräftar att det idag finns en bred acceptans för att Stockholmsregionens utveckling är beroende av att hela östra Mellansveriges behov av vägar och järnvägar kan tillgodoses. Behov av ett mer komplett planeringsunderlag för östra Mellansverige Detta vidare regionala perspektiv, vid sidan om transportsystemet, är dock inte lika tydligt artikulerat i RUFS 2010 när det gäller andra samhällssektorer, som exempelvis tillgång till högre utbildning eller behov av bostäder (se kommentarer till Ökad uthållig kapacitet., nedan) I den mån utvecklingsdokumentet ska ses som en helhet behöver således vissa tematiska delar utvecklas med en djupare beskrivning av förutsättningarna i omkringliggande län. Det innebär att man, förutom infrastrukturfrågor, även bör behandla aspekter som utbildning, social sammanhållning, hushållning med mark och vatten och bevarande av värdefull mark och kulturarv, m m. Det finns således en inkonsekvens i RUFS när vissa strategier enbart hanteras ur ett rumsligt perspektiv utifrån Stockholms län medan andra frågor hanterar hela den storregionala geografin. Planeringsunderlaget skulle ha vunnit på om utvecklingsförutsättningarna för östra Mellansverige hade behandlats mer konsekvent och skulle därmed ha skapat en större handlingskraft kring respektive fråga. Det är alltså angeläget att förtydliga hur östra Mellansverige, utanför Stockholms län, kan bidra till utvecklingen gentemot vision, mål och strategier, dvs. hur kan hela storregionen samverka och kring vad? En fortsatt dialog och process kring hur kringliggande utvecklingsplaner kan bidra till uppfyllelse av vision, mål och strategier i RUFS 2010 är således önskvärd.
Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 5 (10) Synpunkter på strategier, mål och åtaganden i RUFS 2010 med relevans för Eskilstuna Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, Åtagandet att kraftigt bygga ut den högre utbildningen bör grundas på en analys som omfattar fler lärosäten än vad som ingår i Stockholm-Uppsalaområdet. Universiteten i Örebro och Linköping samt högskolorna i Eskilstuna/ Västerås och Gävle inrymmer också betydande resurser för högre utbildning i regionen som bör ingå i behovsbedömningen. En central utgångspunkt för analyserna av östra Mellansveriges kapacitet för högre utbildning bör vara att ställa sig frågan hur redan befintliga resurser kan utnyttjas effektivare än idag och vilka konsekvenser en expansion kan ha för kvalitén i utbildningen. Totalt sett i landet tyder mycket på att högskolorna på sikt riskerar att få ett sviktande rekryteringsunderlag. I en sådan situation kan det vara svårt att vinna gehör för en kraftig expansion i regionen, även om det i sig kan vara välmotiverat i ett lokalt perspektiv. Via en samordning och arbetsfördelning mellan existerande högskolor är det dock ofta möjligt att öka den lokala närvaron på många platser. Det har exempelvis skett i Södertälje, där Mälardalens högskola bedriver vissa utbildningar och KTH andra. Från Södertälje är också tillgängligheten stor till Södertörns högskola. Expansionen av den högre utbildningen under 1990- talet var i och för sig vällovlig men innebar samtidigt att betydande resurser användes för utbildningar inom områden som dåligt svarade mot arbetsmarknadens behov. I takt med en tilltagande arbetsmarknadsspecialisering riskerar detta matchningsproblem att tillta. Även möjligheterna att göra omprioriteringar mellan olika utbildningsområden bör analyseras. I vissa fall är det redan idag uppenbart att kompetensbristen på arbetsmarknaden är resultatet av en för låg kapacitet inom vissa delar av högskolesystemet, som t ex är fallet när det gäller läkarutbildningen. I andra fall är det snarare ett resultat av ett för lågt sökandetryck och bristande rekryteringsunderlag. I det senare fallet behöver med andra ord mer resurser och uppmärksamhet ägnas åt att öka rekryteringsunderlaget. Vi instämmer därför i att det är nödvändigt med en sammanhållen syn på hela utbildningssystemet från grundskola till högre utbildning. I RUFS 2010 påpekas även att behovet av yrkesutbildningar på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå är stort. Även inom detta område kan det finnas skäl att närmare analysera hur de sammanlagda resurserna i Östra Mellansverige kan användas effektivare för att möta efterfrågan. transporterna
Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 6 (10) Tillgängligheten mellan de olika delarna av storregionen är av nationell betydelse. Utbyggnaden av transportsystemet i regionen har släpat efter den ökade efterfrågan och behovet. I dagsläget bedöms den samhällsekonomiska kostnaden av trängseln i Stockholm vara 6-7 miljarder kronor per år. Även om trängseln på vägarna inte är lika påtaglig utanför Stockholm är det viktigt att också bedöma den samhällsekonomiska kostnaden för bristande tillgänglighet i storregionala relationer. Inte minst är service, tillförlitlighet och hastighet på den spårburna kollektivtrafiken angelägenheter för mer långväga pendlare. En utbyggd spårburen kollektivtrafik anses som kritiskt nödvändig för att klara den förväntade befolknings- och efterfrågeökningen. En effektiv kollektivtrafik är också ett sätt att utveckla och hantera regionförstoringen på ett mer miljömässigt hållbart sätt. Tillväxten både i termer av befolkning och ekonomi ökar behovet av långsiktigt hållbara godstransporter. Utrikeshandeln ökar vilket leder till ökade transportvolymer. Den kapacitet i terminaler, spår och vägar som finns i Stockholms angränsande delar blir en allt viktigare resurs för hela regionen. och bostadssektorn. En förutsättning för allt bostadsbyggande är att det finns en lokal marknad. RUFS gör bedömningen att en sådan marknad finns i framför allt Stockholms län och i de större städerna (inkl Eskilstuna) samt även i mindre städer och kommuner nära Stockholms län. Det finns därmed ett samband mellan genomförandet av RUFS 2010 och bland annat Eskilstunas fortsatta utveckling. Fördjupade analyser bör därför göras av hur regionens bostadsbehov kan tillgodoses av investeringar utanför Stockholms län. Beskrivningen i planeringsunderlaget är alltför summarisk på den här punkten, trots att slutsatsen av redovisningen av bostadsbehovet blir att 40 procent av tillkommande bostäder bedöms komma i delar av regionen som ligger utanför Stockholms län. Det rimliga i detta antagande kan illustreras av att under perioden 1990-2007 byggdes cirka 100 000 bostäder i Stockholms län. Övriga län i Mälarregionen utanför Stockholm hade under samma period ett bostadsbyggande på cirka 50 000 bostäder varav cirka 10 000 i Sörmland och nästan 3 000 i Eskilstuna. Säkra värden för framtida behov Även om RUFS primärt tar sin utgångspunkt i Stockholms län och dess värden kommer genomförandet av utvecklingsplanen att få konsekvenser, bl.a. genom ökade transporter, för värden i angränsande regiondelar och möjligheterna att nå miljömålen. Miljöpåverkan stannar inte vid länsgränsen. Det är därför viktigt att redan nu utveckla ett samarbete i hela den större regionen för att säkra och utveckla våra gemensamma värden i t.ex. Mälaren och mångfalden i kultur- och naturlandskapet samt att sträva efter en effektiv och hållbar transport- och energiförsörjning.
Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 7 (10) En viktig aspekt för länen i Mälarregionen är punkten i Cederschiöldsöverenskommelsen om att: Regionens parter åtog sig även att ta de initiativ som krävs för att få ett enhetligt taxesystem i Stockholm-Mälarregionen i syfte att stimulera arbets- och studeranderesor med kollektivtrafik över länsgräns. Ytterligare en punkt ur ett storregionalt perspektiv är åtagandet om att säkerställa platser för anläggningar i logistiskt goda lägen. Den kartbild som redovisas (s 173) tar dock enbart upp situationen utifrån ett Stockholms läns-perspektiv. Den förändring inom logistik- och godsbranschen som nu sker innebär på ett högst påtagligt sätt att etableringar inne i Stockholmsregionen väljer att istället lokalisera sig i Mälarregionen och därifrån varuförsörja Stockholm. Integration, fördjupad kunskap och samverkan mellan länen krävs för att ta tillvara och förädla hela regionens värden. Miljökonsekvensbeskrivningarna i RUFS 2010 De bedömningar som görs i miljökonsekvensbeskrivningen till RUFS 2010 innebär, trots stora ansträngningar att integrera miljöbedömningar i planeringen, att planen ger en betydande påverkan på miljön. Eskilstuna kommun anser det därför angeläget att ytterligare minska miljöbelastningen till följd av de åtgärder som föreslås i RUFS 2010. Möjligheterna att lösa detta problem skulle öka om man i planeringsprocessen inkluderar hela östra Mellansverige. RUFS miljökonsekvensbeskrivning borde kompletteras med ett tredje storregional alternativ, som jämförelse med planförslaget och nollalternativet. I det storregionala alternativet skulle konsekvenser för hela östra Mellansverige analyseras till följd av exempelvis en mer spridd befolkning och bebyggelse än vad som antas i RUFS 2010. Särskilt angeläget att värna vattenmiljöerna Östersjön, Stockholms skärgård, Mälaren och Hjälmaren med tillrinningsområden utgör livsnerv och grund till Stockholm och övriga städers utveckling runt Mälaren. Mälaren utgör gemensam vattentäkt för snart 2 miljoner människor och är därför en livsviktig resurs. Under senare år har Östersjön kommit mer och mer i fokus som ett extremt känsligt och övergött innanhav med bara ca 60 meters medeldjup och en omsättningstid på 30 år. Pågående klimatförändring innebär å andra sidan risk för stora inflöden och översvämningsrisker. Inom norra Östersjöns avrinningsområde, som innefattar stora delar av östra Mellansverige, sker läckage av näringsämnen och gifter med ursprung från jordbruksmark, skogsmark, avlopp i städer och landsbygd fritidsområden m.m. På samma sätt och i ännu större omfattning pågår ständiga läckage av miljöbelastande
Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 8 (10) utsläpp från alla övriga regioner och avrinningsområden runt om Östersjön. Det vi tar för givet som t ex friskt råvatten för dricksvattenproduktion, rent inbjudande badvatten, rekreationsmöjligheter mm måste vara självklart för Stockholm som Capital of Scandinavia och östra Mellansverige med ambitioner att vara en världsledande tillväxtregion. Kraftsamling runt vattnet som ekologisk nisch och grund för hållbar utveckling bör därför framhållas när RUFS betonar hela östra Mellansveriges utvecklingspotential. I östra Mellansverige finns goda möjligheter att ta ledningen i en utveckling med tydlig miljöprofil i Östersjöområdet, till exempel genom att skapa forum för samverkan mellan de centrala aktörerna och andra goda krafter i kommuner, landsting, statliga institutioner, företag, vattenvårdsförbund, intresseorganisationer m fl. I kölvattnet på en sådan kraftsamling kan det växa fram goda möjligheter att skapa en hållbar tillväxt med nya jobb och ökad konkurrenskraft. Det finns goda möjligheter att utveckla ny biobaserad miljöteknik för rening och behandling av hav, sjöar och vattendrag. Miljömässig, hållbar turism är ett annat aktuellt område med stor utvecklingspotential. Det handlar om att locka hit turister som ett led i regional utveckling, men också om att förmå medborgarna inom landet och länderna runt Östersjön att stanna kvar i området istället för att resa till exempelvis andra världsdelar. Det är nödvändigt att utveckla nya hållbara transportsystem, minska energianvändning och vidta effektiviseringsåtgärder inom alla samhällsområden. Detta kan rätt satsat leda till minskade utsläpp av både koldioxid och övriga föroreningar och därmed direkt och indirekt minska belastningen på Mälaren och Östersjön. Under 2009 lanserar EU sin storsatsning på Östersjön den så kallade Östersjöstrategin som pilotprojekt för en bättre och mer hållbar vattenhantering inom EU-länderna. För Stockholm och östra Mellansverige finns möjlighet att ta en ledande roll i en sådan utvecklingsprocess. Vidareutveckla en flerkärnig och tät region I alternativet storstäder ingår en koncentrerad tillväxt i tre stadssammanslutningar och där Eskilstuna tillsammans med Västerås ingår som ett framtida storstadsområde. Detta utvecklingsalternativ innebär bl.a. att stadskärnorna binds samman med utvecklad kollektivtrafik, att flöden av resenärer koncentreras i fåtal stråk och att direktförbindelser mellan storstadsområdena och flygplatser får ökad prioritet mm. Ett viktigt syfte är att stärka förutsättningarna för att attrahera befolkning och sysselsättning i regionen. Tidigare studier 1 har visat att tillskapandet av en gemensam arbetsmarknad Eskilstuna/Västerås kan förväntas få klart positiva effekter för såväl sysselsättning Se t.ex. redovisning i INTEGRATIONSVINSTER TILL FÖLJD AV FÖRBÄTTRADE KOMMUNIKATIONER MELLAN ESKILSTUNA OCH VÄSTERÅS PM 2002-10-09 Bo Wictorin på uppdrag av Eskilstuna och Västerås kommuner
Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 9 (10) som ekonomisk tillväxt i regionen. Ett tydligt och positivt samband kan beläggas mellan den lokala arbetsmarknadens storlek och sysselsättningens utveckling. En viktig förklaring är att en större lokal arbetsmarknad har bättre förutsättningar för att klara matchningen mellan utbud av och efterfrågan på arbetskraft. Om pendlingen mellan kommunerna skulle vara av den omfattningen att Eskilstuna och Västerås utgjorde en gemensam lokal arbetsmarknad så visar modellberäkningar att sysselsättningen skulle öka med ytterligare i storleksordningen tusen personer. Effekten kan förväntas bli än mer betydande på längre sikt. Därtill kommer effekter av att en integrerad region ger näringslivet ökade förutsättningar för mer specialiserade och därmed produktivare verksamheter. Långsiktigt genererar detta sannolikt ekonomisk aktivitet som är än mer betydande än den ökade sysselsättningen som sådan. En förbättrad infrastruktur för kommunikationerna kan också förväntas ge förutsättningar för ett bredare utbud av service, kultur, handel, mm. Detta kommer att stärka regionens attraktivitet för boende, verksamheter, högre utbildning mm, vilket leder till en ökad inflyttning. En integrerad Eskilstuna/ Västerås- region skulle kunna ge förutsättningar för att skapa ett tillräckligt attraktivt storstadsalternativ samtidigt som närheten till Stockholm självklart ger Eskilstuna/Västerås- regionen unika och viktiga fördelar. De regionala målbilderna för storregionens geografi som redovisas på sidan 123-127 är en vällovlig konkretisering. De bör vara värdefulla som en grund för fortsatta diskussioner mellan olika parter i östra Mellansverige. Både i dessa bilder men framförallt i de aktuella målbilderna saknas utvecklingskorridorer i nordsydlig riktning. Viktiga stråk för Eskilstuna är Räta Linjen (Rv 56) och det så kallade UVEN-stråket för järnvägen inom vilka den nämnda kopplingen till Västerås ingår. Stärk sammanhållningen och Frigör livschanser Vi instämmer i att boendemiljöerna och den rumsliga planeringen är viktiga verktyg i strategin om en stärkt sammanhållning. Eskilstuna kommun har det senaste decenniet haft en kraftig befolkningstillväxt och står inför utmaningen att fortsätta denna positiva utveckling genom att bl.a. erbjuda attraktiva, varierade och tillgängliga bostadsmiljöer. I sammanhanget bör man också ytterligare beakta OECD-studien och vad som där sägs om värden av fördjupade analyser och strategier för att nå ökad integration. Det är också ett viktigt åtagande att följa upp integrationen och utanförskapet. Från vår del av regionen välkomnar vi åtagandet om regionalt utvecklingsarbete för att skapa bättre förståelse för den sociala utvecklingen i olika stadsdelar och befolkningsgrupper.
Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 10 (10) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Eva Lilja Näringslivsdirektör 2009-10-13 Kommunstyrelsen Ordförandebeslut i brådskande ärende - yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 Beslut Eskilstuna kommun avger yttrande i enlighet med kommunledningskontorets skrivelse den 7 oktober 2009. Ärendet Regionplane- och trafiknämnden i Stockholms läns landsting har översänt regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) till Eskilstuna kommun för yttrande. Nämnden har genom ordförandebeslut beslutat att avge yttrande i enlighet med kommunledningskontorets skrivelse den 7 oktober 2009. KOMMUNSTYRELSEN Jimmy Jansson Vice ordförande Beslutet tas med stöd av punkt 1.1 i delegationsordningen.