Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

Relevanta dokument
Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Plan för inskolning och överlämnande förskola till skola. Barn- och utbildningsförvaltningen

Beslut efter kvalitetsgranskning

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Publiceringsår Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd

Beslut efter kvalitetsgranskning

Plan för övergång och samverkan. Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg.

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Pedagogisk kartläggning för barn i förskolan

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Beslut efter kvalitetsgranskning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Tyck till om förskolans kvalitet!

BARN- OCH GRUNDSKOLA BOG Central elevhälsa. Förskola - Kartläggning och analys av barns behov

Generella förmågor. Presentation 10 min paus Presentation varvat med 3 bikupor & bensträckare Exitticket efter slutfilmen KASAM bikupor & bensträckare

Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Lindesbergs kommuns Språkplan. från förskolan till skolår 3

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Violen

Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Beslut efter kvalitetsgranskning

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017

Specialpedagogiska skolmyndigheten välkomnar en revidering av läroplan för förskolan och lämnar här synpunkter på valda delar.

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Beslut efter kvalitetsgranskning

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

UTVÄRDERING AV BARNGRUPPERNAS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING - Riktlinjer för konsekvensutredning och kontinuerlig

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.

Tillsyn av den fristående Martemeoförskolan Kullerbyttan

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Ödeshögs kommun. Beslut Dnr : Ödeshögs kommun

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERGÅNG MELLAN FÖRSKOLA OCH SKOLA

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

2.1 Normer och värden

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolhagens förskola

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

STÖDINSATSER I SKOLAN

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

BARNHÄLSOPLAN. Plan för främjande barnhälsoarbete Förskolorna i Lugnvik/Orrviken

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Möckelns Förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 1(9) Utbildningsförvaltningen

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd

Centrums Förskoleenhet Barnhälsoplan Centrums förskoleenhet 2017/2018

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E - POST P LUSGIRO

Lokal arbetsplan 14/15

LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på. Brunflo Syds förskolor. Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Kartlägga, analysera & dokumentera särskilt stöd inom förskolan 1 2 1 Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter Övergångar 2. (Extra) Anpassningar Individinriktade stödinsatser Intensifieras & anpassas vid behov ytterligare efter en tid 1. Ledning & stimulans som alla barn får ta del av. Förskolans kompensatoriska uppdrag. Skapa goda förutsättningar för lärande: pedagogiskt, socialt & fysiskt Hälsofrämjande & förebyggande Grupp- & organisationsnivå 3. Särskilt stöd Individinriktad stödinsats Övergångar 2 Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå Begripligt Förutsättningar att förstå & förutse Vad? Vad kommer hända? Vad ska jag förstå/göra? Stödstrukturer Var? Med vem? Hur länge? Vad händer sen? Hanterbart - Förutsättningar att klara av situationer Hur? Hur ska jag göra? Kan jag göra det här? Strategier Kommer jag orka? Finns stöd? Meningsfullt Förutsättningar för motivation Varför? Varför ska vi göra det här? Kan jag vara Motivatorer delaktig? Även personal, ledning & föräldrar behöver detta! 3 4 3 Situationer där KASAM blir extra viktigt för att minimera problematik Hallen Leken Matsituationen Samlingen Toalett och skötbord Övergångar VÄXA - stödmaterial för förskolan Örnsköldsviks kommun, Erik Rova mfl. 4 Särskilt stöd i läroplanen 2018 Del 2 Ansvar Arbetslaget ska uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn samt särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckling (sid 15) Rektor ansvarar för att utbildningen utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling får det stöd och de utmaningar de behöver. (sidan 19) Förskollärare ska ansvara för att vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling (sid 17). Relationellt perspektiv inom fsk Inom förskolan särskilt tydligt att Barns behov av särskilt stöd inte kan förstås som en egenskap hos barnet utan alltid är situationsbundet. Syftet med att bedöma barns utveckling inom fsk är: - att se så verksamheten möter behovet & stödjer barnets utveckling - säkerställa att barnet får det stöd som behövs 5 6 5 6 1

Särskilt stöd (SÄST) i förskolan Skolinspektionens granskning (2017) 17-20% av barnen är enligt studier i behov av SÄST, varav ca 4% har identifierad funktionsnedsättning 1/3 av 35 slumpvis granskade förskolor har ett välfungerande arbete kring SÄST. 2/3 behöver utveckla sitt arbete kring SÄST Saknas förutsättningar: kompetens, tid, analys & tydlig arbetsprocess, dokumentation samt stödfunktioner. 7 8 7 Särskilt stöd i förskolan Allmänna råden (2017) & Skolinspektionens granskning (2017) Betonar vikten av att vid särskilt stöd uppmärksamma kartlägga analysera dokumentera samt följa upp samt utvärdera behoven, insatserna & resultatet. men det finns ingen definition av vad särskilt stöd är & ingen reglering kring hur dokumentation ska ske. 8 8 kap. 9 skollagen om Särskilt stöd (2019-07-01) Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna Granskningen: Två olika förklaringsmodeller råder bland de intervjuade: 1. Barnet som föremål för insatser ex. hjälpmedel, talträning eller stöd i socialt samspel. 2. Verksamhet som föremål för insatser ex. handledning, utveckla kompetens, arbetssätt, metoder och lokaler I skolan är särskild stödinsats direkt kopplad till barnet ej till personalen. Handledning organisations-/gruppnivå Granskningen: Genomgående otydligt för de intervjuade när stöd övergår till bli särskilt stöd. 9 10 9 10 Stående bikupa I skolan Extra anpassningar Inom våra tjänster Kortare tid Särskilt stöd Mer omfattande/ mer varaktigt/ och/eller mer ingripande Många barn stöter någon gång under sin förskoletid på svårigheter och behöver under en kortare tid någon form av stöd. Andra barn behöver stöd kontinuerligt under hela förskoletiden på grund av sjukdom, sociala förhållanden, funktionsnedsättning eller svårigheter att tillgodogöra sig verksamheten av andra orsaker. Kan vi utgå från texten kring särskilt stöd i Skolverkets allmänna råd som gäller alla andra skolformer? Särskilt stöd handlar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för personal inom ramen för den ordinarie verksamheten. Insatserna är mer omfattande och/eller varaktiga. eller hur bör särskilt stöd definieras inom förskolan? Motivera! 11 12 11 12 2

Uppmärksamma behov av särskilt stöd Generella förmågor i alla skolfomer Lpfö98/2018 Stödja barnen att utveckla förmågorna att t.ex. Utveckla ord- & begrepp Kommunicera, samtala, ställa frågor & argumentera Föra & följa matematiska resonemang Söka ny kunskap, undersöka & pröva Skapa & konstruera Leka, samarbeta & samspela Förutsättningar som kan påverka ex. sjukdom, sociala förhållanden & funktionsnedsättningar 13 14 13 Uppmärksamma behov av särskilt stöd Indikationer via observationer, samtal med vårdnadshavare och personal. Inför förskolestart frekventa möten där barngruppen & behoven tas upp barnkonferenser varje termin gemensam reflektion inför utvecklingssamtal Inför övergångar Hur ofta & hur strukturerat gör ni detta under året? 14 Kartlägga analysera behoven stödinsatser följa upp & utvärdera 1. Kartlägga/ undersöka 2. Analysera behoven - verksamheten & barngruppen - barnet Pedagogisk kartläggning? Kartläggning & analys ger underlag för en Handlingsplan/Handlingsprogram. Handlingsplan för barnet/verksamheten eller både och? 3. Behov 4. Stödinsatser/ Lösningar 5. Utvärdering Ett eller flera dokument? Vad ska det/de heta? För barn/verksamhet? Menar vi samma sak? 15 16 15 Kartläggning som stödjer styrdokumenten Syfte: Få en helhetsbild av barnet i sitt sammanhang Beskriv sakligt & kortfattat det som är relevant a-b) Hur uppfattar barn & föräldrar situationen? c) Vilka omständigheter på grupp- & förskolenivå påverkar barnets förmågor? Hur påverkar de? d) Vilka förmågor och situationer är väl utvecklade/ fungerar bra respektive är svåra. Hur visar det sig? Relateras till målen i läroplanen. g) Hur bemöter ni barnet & hur anpassar ni dagen? 16 Vårdnadshavarnas & barnets perspektiv Faktorer som påverkar barnet Ex. NN-s pappa berättar att uttrycker att han upplever Ex. NN säger att hon gillar att leka men Jag vill inte Det är tråkigt när Jag blir arg då. Ex. Via observationer framgår tydligt att NN är intresserad av att lyssna på böcker Ex. NN biter dagligen (ofta/gärna) barn som befinner sig i närheten. Via analys av videoobssvationer (Marte Meo) tolkar personalen att beteendet uppstår 17 18 17 Bild Norrtälje kommun Börja gärna meningen med ex Miljön Gruppstorleken Beskriv också hur barnet påverkas: Gynnar/försvårar Ex. Schemat har fysiska föremål som symboliserar rutinerna, vilket underlättar för NN som undersöker och tolkar saker med munnen och händerna. 18 3

Individnivå - beskriva & konkretisera Förmågor, färdigheter, förståelse & beteenden Sakligt dvs utan värderingar och personliga egenskaper. Ex. NN förstår och kan svara när vi konkretiserar frågan Ritar du? medan frågan Vad gör du? är för abstrakt. Ex. Kommunikationen består av kroppsspråk och läten. NN visar tydlig glädje genom att studsa med kroppen och le. Det brukar NN göra i följande situationer. Specifika kartläggningar behövs ibland - SPSM Man behöver göra en kartläggning av förmågor och outvecklade förmågor, samt undersöka hur man kan kompensera för de som inte är åldersadekvat utvecklade. Förskolekompassen kartlägger ojämna förmågor för att kunna kravanpassa-kompensera-utveckla förmågor av Anna Sjölund och Lena W Henriksson Umeå kommuns material Levla Lärmiljön/Växa TRAS kartlägger språklig utveckling på individnivå Eva-Kristina Salameh Fler ex. kartlägga språkutveckling 19 20 19 20 Analys/Bedömning av stödbehovet Ge förståelse - relevant, sakligt & kortfattat Diskussion & slutsatser: Inom vilka områden & i vilka situationer är barnet i behov av särskilt stöd. Ex. NN är i behov av stöd för att utveckla sin motorik och kroppsuppfattning. Ex. NN-s samlade behov av stöd och anpassningar bedöms vara omfattande och varaktigt, vilket medför att det räknas som särskilt stöd. Det handlar om särskilt stöd för att utveckla förmågan att samspela, kommunicera och att utveckla språkförståelse. Stödinsatser/åtgärder dokumenteras Behov av särskilt stöd: - Formuleras/formulerats i analysen av kartläggningen - Undvik integritetskänslig information Stödinsatser/Åtgärder: - korta, utvärderingsbara åtgärder som förskolan genomför - kopplade till behoven & läroplansmålen - helt namn & befattning på ansvarig för åtgärd - när åtgärderna ska följas upp, utvärderas & av vem Skapa delaktighet - för vårdnadshavare & om möjligt även för barnet - informera samtliga involverade inom förskolan 21 22 21 22 Övergångar förskola - förskoleklass Huvudmannens & rektors ansvar Dokumentationen ska ge tillräcklig information för att säkerställa barnets progression & rätt stödinsatser vara kortfattad & distinkt innehålla aktuell, relevant & saklig information Skolverkets blankettexempel 1. Generell överföring 2. Kompletterande överlämningsplan - Vilket stöd/särskilt stöd har barnet fått i verksamheten? - I vilka situationer behövs detta stöd? - Vilka metoder/förhållningssätt har använts? Hur fungerat? Skapa förutsättningar för God kompetens Tydlig gemensam definition av särskilt stöd (& vad dokumentationen/blanketter heter samt hittas) Tydliga & implementerade rutiner, ansvar & tidsramar Personalens delaktighet Tid för samtal & dokumentation: Kartlägga/undersöka - analysera behoven - stödinsatser Tillgång till stödfunktioner ex. specialpedagog & psykolog 23 24 23 24 4

Kartlägga analysera behoven dokumentera insatser utvärdera resultat Frågor & reflektioner som har dykt upp? 25 26 25 26 5