Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen

Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen Slutrapport från följeforskningen av Västra Götalandsregionens pilotprojekt, 2010-2012 Stockholm 2012-10-31 Moa Almerud och Pär Lindquist

1 Sammanfattning...3 2 Inledning...7 2.1 Rapportens disposition...7 2.2 Om följeforskningsuppdraget... 8 2.3 Metod och material...10 3 De fem kultursystemen... 12 3.1 UR SKOG...12 3.2 Vallevägen världens vackraste väg... 13 3.3 Hammarkullen 365...14 3.4 Falbygdens Mat & Kultur...16 3.5 Bottna/Gerlesborg...18 4 Målgruppsundersökning... 20 Vilka har svarat?... 20 Hur har de svarande upplevt projekten?... 24 4.2 Vilka resultat ses i termer av nya eller växande företag?... 26 4.3 Sammanfattande bild från enkätundersökningen... 30 5 Sammanfattande diskussion... 31 5.1 Kritiska faktorer för genomförande... 31 5.2 Reflektioner från följeforskningen vilka lärdomar ser vi för Västra Götalandsregionen som projektägare och finansiär?... 36 a) Behov av att säkerställa en miniminivå hos de projekt som fått finansiering redan på ansökningsstadiet... 36 b) Mer effektivt användande av portföljansatsen som verktyg för lärande och metodutveckling:...37 d) Ökat samspel mellan systemen och övriga aktiviteter i regionen för bättre uppväxling:... 39 e) Breddad sammansättning av kompetenser i styrgrupper... 39 6 Bilaga 1. Om enkäten... 41 7 Bilaga 2. Intervjupersoner...42 Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 2 (42) Kontigo AB

1 Sammanfattning Under perioden 2009-2012 har Västra Götalandsregionen bedrivit olika verksamheter inom ramen för sitt handlingsprogram för att näringsutveckla kultursektorn. Handlingsprogrammet har genomförts gemensamt av regionutvecklings- och kulturnämnden, med en övergripande målsättning att bidra till ökad sysselsättning, bl.a. genom att stödja entreprenörskap, klusterutveckling och kulturföretagande. 1 Inom handlingsprogrammet har fem projekt s.k. kultursystem finansierats. Kultursystemen har drivits som fristående projekt och består av lokala kulturaktörer, lärosäten, organisationer och föreningar, som har samarbetat för att utveckla produkter, erbjudanden och tjänster. Syftet med systemen har varit att ta tillvara kulturen som en drivkraft i den lokala utvecklingen och skapa bättre förutsättningar för kulturutövare att leva på sin kompetens. Projektet har varit ett pilotprojekt, med ett uttalat syfte att prova metoder och tillvägagångssätt för att stärka företagande och tillväxt inom kultursektorn. Den här rapporten är en slutrapport från följeforskningen av kultursystemen. Fokus har legat på att utvärdera satsningen som helhet och inte på resultaten inom de enskilda kultursystemen. Inom ramen av slutrapporten har en enkätundersökning genomförts för att undersöka nuläge, nöjdhet och nytta bland projektets deltagande. Denna enkät fungerade som en uppföljning av den enkät som genomfördes i början av följeforskningsuppdraget. Det finns ett antal slutsatser som kan dras från de båda enkätundersökningar som genomförts. För det första kan vi se att projekten i stort förefaller ha nått ut till den målgrupp som känts naturlig och rimlig att arbeta med givet de mål som projekten haft. Vi kan dock se att projekten i lägre grad nått ut till unga personer. Vi ser att något över hälften av de som svarat på enkäten är företagare på hel eller deltid, och vidare att 21 procent av de som idag inte driver företag funderar på att starta ett företag. Det finns sålunda en grund att för att utveckla företagande. De svarande framstår som förhållandevis nöjda med genomförande och organisering av projekten. Vad gäller nytta kan vi se att denna skiljer sig åt mellan systemen. Den generella bilden från enkäten är att projekten har gjort ett bra arbete och genomfört en rad aktiviteter som förefaller ha uppskattats av målgrupperna. Det går även att ur enkäten utläsa vissa resultat i termer av starkare företagare och företagsstarter. Det är dock viktigt att vara försiktig när man uttalar sig om vad som beror på projekten och vad som beror på andra faktorer. Vi kan heller inte svara på huruvida företagsstarter skett i högre grad inom gruppen som deltagit i projekten än för kulturföretagare i stort. 1 Handlingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn (2008), Västra Götalandsregionen Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 3 (42) Kontigo AB

Inom ramen av slututvärderingen har även intervjuer genomförts med projektledarna för de respektive projekten samt med representanter från Västra Götalandsregionen. Kontigo har också tagit del av projektens slutrapporter. Intervjuer och slutrapporter gör gällande att resultat har producerats inom ramen av samtliga projekt samt i samspelet mellan kultursystemen, bland annat i form av ökat nätverkande och samverkan mellan deltagande aktörer. Detta överensstämmer med resultaten från enkäten. Vi har även kunnat identifiera ett antal kritiska faktorer, dvs. framgångsfaktorer och hinder för projektens genomförande. De kritiska faktorer som följeforskningen identifierat är följande: Brister i projektlogik har gett minskad uppföljnings- och styrbarhet Kontigo lyfte tidigt i följeforskningen den otydlighet som fanns i projektens målstruktur och projektlogik. I stort sett samtliga system har saknat en komplett och uppföljningsbar målstruktur och de mål som funnits har ofta varit alltför ambitiöst satta i förhållande till projektperiodens längd och projektens utgångspunkt. En otydlighet i projektlogiken har försvårat genomförandet av projekten på så vis att det skapat en otydlighet kring inriktning och syfte. Detta har blivit särskilt påtagligt i samband med att processledaren vid Västra Götalandsregionen byttes ut under projektperioden då några projekt upplevde att inriktningen för satsningen som helhet förändrades. Förutsättningarna för projekten har påverkat resultaten: Projekten har haft mycket olika utgångspunkter. Inom vissa kultursystem existerade ingen eller endast en svag projektorganisation och struktur för samverkan, vilket har inneburit att mycket tid och resurser fått läggas på att bygga dessa strukturer. I andra system fanns redan innan projektstart en tydlig organisation och arbetet inom projektet har därigenom snarare inneburit en utökning eller fokusering av ordinarie arbete. Utgångspunkten för de enskilda projekten har varit av betydelse för vilken typ av resultat i form av näringslivsutveckling som de har genererat. Lokal förankring: En tydlig framgångsfaktor för ett lyckat projektgenomförande har varit en tidig förankring hos andra lokala och regionala aktörer, såsom turismorganisationer och lokala beslutsfattare. En god lokal förankring har bl.a. varit en bidragande framgångsfaktor för att driva igenom aktiviteter, marknadsföring samt skapa långsiktighet inom kultursystemet Falbygdens Mat & Kultur och en bristande förankring hos beslutsfattare har påverkat projekten i Hammarkullen och Bottna/Gerlesborg negativt. Gemensam bild av begreppet näringslivsutveckling: Att arbeta med näringslivsutveckling inom kultursektorn upplevs av många aktörer som mer komplext än inom andra branscher. Det tycks även finnas olika tolkningar av vad detta med näringslivsutveckling egentligen innebär för kultursektorn. En Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 4 (42) Kontigo AB

framgångsfaktor kan sägas vara att berörda aktörer tidigt har blivit medvetna om, och har kunnat samlas kring, projektets syfte att näringslivsutveckla samt kring vad detta innebär inom kontexten av det egna kultursystemet. Tidsaspekten: För att producera tydliga resultat i form av tillväxt och ökad omsättning för deltagande kulturutövare upplevs en projektperiod på två år, åtminstone i de fall där en organisation byggts upp inom ramen av projektet, ha varit något kort. Utöver att identifiera framgångsfaktorer och hinder för genomförandet har följeforskningen även utmynnat i ett antal lärdomar för Västra Götalandsregionen att beakta inför det framtida arbetet med näringslivsutveckling inom kultursektorn. Dessa sammanfattas nedan. Viktigt att säkerställa en miniminivå hos de projekt som fått finansiering redan på ansökningsstadiet: Som vi konstaterat förelåg det en rad problem i de projektbeskrivningar som tagits fram och det fanns luckor i det vi kallar projektlogiken. En generell lärdom från satsningen på kultursystemen är att man från finansiären bör öka de processtödjande insatserna i projektens tidiga faser för att säkra en hållbar projektlogik och målstruktur. Mer effektivt användande av portföljansatsen som verktyg för lärande och metodutveckling: Kontigo har uppskattat den portföljansats som funnits i satsningen. Sett utifrån Västra Götlandsregionens perspektiv, med en uttalad lärandeambition, menar vi dock att en ännu större spännvidd avseende metoder och mål hade gett ett ökat utrymme att faktiskt pröva olika tillvägagångssätt i syfte att hitta en eller flera good practice som kan spridas och eventuellt skalas upp. Det vi efterlyser är en tydligare strategisk tanke från Västra Götalandsregionens sida kring hur en portfölj av projekt, byggda kring tanken på kultursystem, ska sättas samman för att maximera lärandet avseende metoder och verktyg. Tydligare idé kring hur resultaten ska tas tillvaratas på längre sikt: Följeforskarna upplever att det har saknats en tydlighet kring hur lärdomar från satsningen ska samlas upp och hur den kunskap som pilotprojektet ska generera är tänkt att användas för långsiktig strukturpåverkan. En tydligare linje från regionens sida kring hur olika metoder och verktyg för att främja näringslivsutveckling av kultursektorn är tänkta att testas inom ramen av satsningen samt hur resultaten ska användas hade varit att föredra. Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 5 (42) Kontigo AB

Ökat samspel mellan systemen och övriga aktiviteter i regionen för bättre uppväxling: Följeforskarna anser att Västra Götlandsregionen, med den överblick och de resurser man haft, mer aktivt hade kunnat stötta kultursystemen med att nå ut och bättre docka in i befintliga verksamheter. Kultursystemsprojektet föregicks av ett förhållandevis grundligt förarbete, där ett antal projekt fick medel för att studera förutsättningar och bestämma inriktningen av projekten. Satsningen lyftes även fram av Västra Götalandsregionen i olika sammanhang för att skapa ett intresse för kultursystemen. Vi tror dock, baserat på det som framkom i följeforskningens mittuppföljning, att Västra Götlandsregionen, ännu mer aktivt hade kunnat stötta kultursystemen i förankringsarbetet. En tydligare kommunikation om satsningen på kultursystem från Västra Götalandsregionen till lokala aktörer under projektperioden hade kunnat ge de enskilda projekten ökad legitimitet. Breddad sammansättning av kompetenser i styrgrupper: Sammansättningen av projektens ledningsgrupper bör med fördel rymma såväl kulturell- som entreprenöriell kompetens. Det kan exempelvis handla om att engagera en eller ett par erfarna företagare att sitta med i styrgruppen, för att på ett naturligt sätt integrera näringslivstanken in i projektet. Redan i ansökningsstadiet bör det som ett krav från finansiärens sida säkerställas att denna balans återfinns i projektet. Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 6 (42) Kontigo AB

2 Inledning Sedan 2009 har Västra Götalandsregionen drivit verksamheter inom ramen för sitt handlingsprogram för att näringsutveckla kultursektorn. Handlingsprogrammet har genomförts gemensamt av regionutvecklings- och kulturnämnden, med en övergripande målsättning att bidra till ökad sysselsättning, bl.a. genom att stödja entreprenörskap, klusterutveckling och kulturföretagande. 2 Inom ramen för handlingsprogrammet har fem projekt s.k. kultursystem finansierats. Kultursystemen har drivits som fristående projekt och har bestått av lokala kulturaktörer, lärosäten, organisationer och föreningar, som samarbetar för att utveckla produkter, erbjudanden och tjänster. Syftet med systemen har varit att ta tillvara kulturen som en drivkraft i den lokala utvecklingen och skapa bättre förutsättningar för kulturutövare att leva på sin kompetens. Västra Götalandsregionen har stött projekten under två år t.o.m. september 2012. Under denna tid har vart och ett av systemen erhållit max en miljon kronor till affärsutveckling från regionen. Följande fem system har finansierats: Hammarkullen 365 Vallevägen världens vackraste väg UR SKOG Falbygdens Mat & Kultur Bottna/Gerlesborg De fem systemen skiljer sig åt vad gäller såväl inriktning, målgrupper och metoder men har haft som gemensam nämnare att de syftat till att utveckla affärsmannaskapet hos kulturutövare och skapa tillväxt i skärningen mellan kultur och näringsliv. Västra Götalandsregionen valde att koppla följeforskning till projektet. Följeforskningen har haft till syfte att följa och dokumentera de fem projektens utveckling, bistå med analys samt fånga upp resultat och effekter från arbetet på en övergripande nivå. Föreliggande rapport är slutrapport från följeforskningen. 2.1 Rapportens disposition Detta inledande kapitel som beskriver följeforskningsuppdraget och de metoder som använts, följs av ett avsnitt där respektive system beskrivs. Beskrivningen är främst tänkt att rikta sig till personer som inte själva varit i kontakt med projektet och ge en 2 Handlingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn (2008), Västra Götalandsregionen Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 7 (42) Kontigo AB

översiktlig bild om vad som gjorts och hur man arbetat. Därefter presenteras resultatet från den enkät som genomförts till målgrupperna för projekten. Svaren jämförs med den enkät som gjordes inom nulägesanalysen hösten 2010. Rapporten avslutas med en analys uppdelad på två avsnitt; det första avsnittet hanterar det vi benämner som kritiska faktorer för genomförande. Detta avsnitt handlar om vilka gemensamma hinder och möjligheter vi kunnat se för projekten att nå goda resultat. I det andra avsnittet av analysen reflekterar vi, något friare, kring kultursystemsprojektet som helhet och vilka lärdomar som Västra Götalandsregionen som projektägare och finansiär kan göra. Fokus läggs där på att blicka framåt. 2.2 Om följeforskningsuppdraget Följeforskningen upphandlades av Västra Götalandsregionen genom konkurrensutsättning och har i stort följt det upplägg som Kontigo tog fram som svar på Västra Götalandsregionens avropsförfrågan. Efter byte av processledning på regionen gjordes en mindre förflyttning av tyngdpunkten för uppdraget i det att mindre fokus lagts på funktionen att fungera som bollplank och processtöd för de enskilda projekten och projektledarna. Detta på inrådan av uppdragsgivaren, för att minska risken för eventuellt dubbla budskap till projektledarna för kultursystemen från projektägarna (Västra Götalandsregionen) och följeforskningen. Då det till stora delar rått samsyn mellan följeforskarna och processledningen kring vilka utmaningar projektet stått inför har vi inte sett detta som något problematiskt. Följeforskningen har pågått sedan hösten 2010 och inom ramen för följeforskningen har tre större rapporter producerats: En inledande nulägesanalys, med fokus på målgrupper och projektlogiker (hösten 2010) Mittuppföljning (inledningen av 2012) med fokus på var systemen stod då, samt hur de nått ut till andra aktörer i sina respektive regioner Slutrapportering, med fokus på resultat och erfarenheter från projektet (klart under hösten 2012) För att få en heltäckande bild av följeforskningen och vad som gjorts bör samtliga rapporter inom projektet läsas. Nedan följer en beskrivning av den teoretiska modell som ligger till grund för Kontigos arbete med följeforskning. Fokus i modellen ligger på att kombinera ett följeforskande (vi använder begreppet synonymt med lärande utvärdering; det ligger även nära det som kallas formativ utvärdering) och ett utvärderande perspektiv (summerande perspektiv). Nedanstående figur visar den teoretiska modellen för den lärande utvärdering som fungerar som teoretisk utgångspunkt för hur vi tagit oss an följeforskningsuppdraget. Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 8 (42) Kontigo AB

Figur 1. Modell för följeforskning, Källa: Kontigo I korthet ska modellen tolkas som att det utvärderande perspektivet egentligen rymmer tre typer av utvärderingar utvärdering av process, resultat samt effektutvärdering. I praktiken läggs dock olika mycket resurser och tyngdpunkt på dessa, beroende på frågeställningar och resurstillgång. I detta följeforskningsuppdrag har fokus framförallt lagts på utvärdering av processer och att försöka se till resultat som uppnåtts. Det processutvärderande perspektivet innefattar att titta på områden såsom projektlogik, det faktiska genomförande av insatser inom ramen för det eller de projekt som följeforskas. Nära kopplat till detta är att, vilket görs i den resultatutvärderande processen, att fånga upp resultat från insatser. Givet hur projekten har varit upplagda, och vårt uppdrag formulerat, menar vi att det inte varit möjligt att genomföra en effektutvärdering (något som i sin striktaste form förutsätter att vi har en tydligt avgränsad målgrupp som ska påverkas av insatsen och att vi kan jämföra utfallet i denna grupp mot en kontrollgrupp som inte tagit del av insatsen). Däremot är det möjligt att tala om resultat som uppstått inom projekten, men då med en brasklapp om att vi inte fullt ut kan påvisa en kausalitet dvs. att vi inte med full säkerhet kan säga att det som skett är en direkt följd av projektets verksamhet eller om det skulle skett ändå. Följeforskandeperspektivet innebär i sin tur att följa, dokumentera och stötta projekten i genomförandet genom att återföra de kunskaper som framkommer ur de olika perspektiven av utvärdering. En central skillnad mellan lärande utvärdering och mer renodlade traditionella utvärderingsmodeller är att, där andra utvärderingar endast fokuserar på att lära för kommande projekt, är modellen ovan inriktad på att också lära för att ständigt förbättra och utveckla det pågående projektet. Detta innebär att vi inom ramen för följeforskningsuppdraget aktivt arbetat för att försöka bidra till ett bättre genomförande och ett bättre resultat. Detta innebär naturligtvis en balansgång mellan att stå utanför och observera och vara med och påverka, något som inte alltid är helt enkelt. Den övergripande ambitionen för följeforskningen har dels varit att projektens ska förstärkas genom att lära av varandra, dels att Västra Götalandsregionen i sin roll Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 9 (42) Kontigo AB

som projektägare och initiativtagare ska ha möjlighet lära inför fortsatta insatser. I praktiken innebär detta att följeforskningen sökt att löpande följa, dokumentera och i den mån det varit möjligt utvärdera projekten och verka för att den kunskap som framkommer förs tillbaka uppdragsgivaren (dvs. Västra Götalandsregionen) under resans gång. I detta ligger naturligtvis också att de enskilda projekten har getts möjlighet att ta del av de resultat som framkommer i de olika följeforskningsmomenten under projekttiden. De rapporter som tagits fram inom ramen för följeforskningen har skickats ut till projektledare och följeforskningen har presenterat sin verksamhet vid några av de nätverksträffar som hållits. 2.3 Metod och material Slututvärderingen avser att summera resultaten från följeforskningen under de dryga 2 år som den bedrivits. Empirin utgörs av allt material som samlats i under projektets gång vid t.ex. den inledande nulägesanalysen, halvtidsuppföljningen och de nätverksmöten som hållits. Utöver detta har nytt underlag samlats in under själva slututvärderingen. Sammantaget bygger vi våra slutsatser på följande underlagsmaterial: 2.3.1 Desk-research och dokumentanalys Dokument och litteratur kring projekten har gåtts igenom och sammanställts, främst för att ge följeforskarna en mer fördjupad bild av respektive projekt, dess målsättningar och genomförande. Relevanta dokument har utgjorts av återapporteringar, halvtidsuppföljningar, slutrapporter och liknande. 2.3.2 Målgruppsundersökning i uppstarts- respektive slutfas av projektet Målgruppsundersökningen skedde i form av en enkät till deltagare/målgrupper för projekten i inledningen av projekten. Enkäten följdes upp i slutfasen av följeforskningsuppdraget i syfte att ge en bild av målgruppen, få en bild av förväntningar och målsättningar hos dessa samt upplevd nytta och resultat. Enkäterna har varit webbaserade och projektledarna själva bistod med kontaktuppgifter. En fördjupad beskrivning kring bortfall och genomförande av enkäten återfinns i bilaga 1. 2.3.3 Intervjuer med projektledare samt deltagande vid gruppmöten och nätverksträffar Intervjuer med samtliga projektledare som genomförts vid tre tillfällen: november 2010, hösten 2011 och hösten 2012. I samband med halvtidsutvärdering har utöver projektledare även ett antal företrädare för kommuner och organisationer i länet intervjuats. Inför slututvärderingen har samtliga projektledare och företrädare för Västra Götalandsregionen intervjuats, dessutom har ett antal kompletterande intervjuer med kulturutövare gjorts. Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 10 (42) Kontigo AB

Intervjuerna har genomförts över telefon och tagit ca 1 timme i anspråk och varit upplagda som semistrukturerade samtal kring ett antal tematiska områden, kopplade till projektens förutsättningar och planerade aktiviteter. Förteckning över intervjupersoner återfinns i bilaga 2. Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 11 (42) Kontigo AB

3 De fem kultursystemen I detta kapitel ges en övergripande beskrivning av de fem olika kultursystemen: deras mål, syfte, verksamhetens inriktning samt de huvudsakliga resultat som projektet har gett upphov till. Beskrivningen grundar sig både i information som framkommit i följeforskningens tidigare steg, i intervjuer som genomförts som en del av slututvärderingen samt i de slutrapporter som projektledarna själva inkommit med till Västra Götalandsregionen i samband med projektets avslut. För en mer heltäckande bild av resultaten för varje enskilt kultursystem hänvisas till de respektive projektens slutrapporter. 3.1 UR SKOG Projektet UR SKOG uppkom som en utveckling av det sedan tidigare existerande kulturklustret Fyrklövern som består av Dalslands konstmuseum, Stenebyskolan, Konstnärskollektivet Not Quite och Halmens hus. Inom Fyrklövern, som också agerat projektägare, såg man en möjlighet i att starta ett designprojekt, med skogen och den dalsländska kulturhistorien som grund. Detta med syftet att skapa ett mervärde och en ökad attraktionskraft till den konst som redan produceras i Dalsland. Projektet har, utöver finansieringen från Västra Götalandsregionen, även finansierats av Fyrbodal kommunerna samt av nämnden för hemslöjdsfrågor. Utöver projektledare (på motsvarande 25 % av heltidstjänst) har projektorganisationen utgjorts av en ledningsgrupp bestående av en representant från var och en av de fyra organisationerna i Fyrklövern. Projektets målgrupp har varit de konststudenter, hantverkare och andra konstnärer med lokal anknytning som tidigare fallit inom Fyrklöverns målgruppsområde. Målsättningen för projektet har varit att ta fram en kollektion av produkter med ursprung från Dalslands skogar och bygga ett varumärke runt dessa. Ett varumärke som är tänkt att bidra till mervärden för konstnärer och hantverkare vilkas produkter omfattas av satsningen. I och med detta skapas även spill-overeffekter till det lokalproducerade hantverket i regionen i stort. De förväntade långsiktiga effekterna från projektet har varit: Att öka sysselsättningen i Dalsland Att stärka Dalslands varumärke Att bygga hållbara nätverk mellan näringsliv och kulturliv i Dalsland Att stärka landskapets miljöprofil genom lokal tillverkning i lokala material Projektet har haft ett antal uppställda resultatmål och aktivitetsmål för varje verksamhetsår. De planerade aktiviteterna har delats upp i tre olika faser. Den första fasen, inspirationsfasen, innebar ett antal seminarier om hur man bygger ett varumärke, hur skogen kan användas i konst, och kring affärsutveckling och Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 12 (42) Kontigo AB

marknadsföring. Den andra fasen utgjordes av en workshop där internationella designers och konstnärer bjöds in för att inspirera målgruppen. Den tredje fasen utgjordes av en tävling som skulle resultera i att ett antal profilprodukter valdes ut för att omfattas av varumärket. Till tävlingen, som genomfördes mot slutet av projektet inkom totalt 32 förslag och en vernissage med tävlingens vinnare anordnades på Dalslands konstmuseum i september 2012. Vernissaget var enligt projektledarens uppgift mycket uppskattat och välbesökt. De resultat från projektet som av projektledningen lyfts fram som de viktigaste är att man under projektperioden har lyckats lägga en plattform för varumärket UR SKOG som ses som ett viktigt bidrag för att ge ett innehåll till Dalsland som destination. Vidare har de olika insatserna och tävlingen lett till ett antal förslag på intressanta produkter att gå vidare med. Projektledningen upplever att det finns en nyfikenhet och ett intresse för att arbeta vidare med och bidra med finansiering till UR SKOGs fortsatta arbete bland lokala och regionala och även nationella aktörer. 3.2 Vallevägen världens vackraste väg Vallevägen är en förening som bildades hösten 2009 av småföretagare och andra verksamma inom kultur- och turismnäringar runt Vallevägen, i nordöstra Västra Götaland. Bakgrunden till föreningen var en vilja att gemensamt marknadsföra Vallevägen för att utveckla besöksnäringen i området. I och med att Vallevägen valdes ut som ett av fem kultursystem förändrades den ursprungliga inriktningen för föreningens arbete något och kom att breddas till att handla både om att behålla de besökare som redan finns men även att arbeta offensivt för att locka till sig nya besökare och göra Vallevägen känt som besöksdestination. Föreningen Vallevägen har varit projektägare för projektet som i stort sett enbart finansierats genom medlen från Västra Götalandsregionen. En liten del av finansieringen har dock kommit från en medlemsavgift i föreningen. Projektets målgrupp har utgjorts av såväl befintliga som potentiella medlemmar i föreningen, som rymmer både kulturverksamma med olika inriktningar, såsom konst, hantverk och teater samt verksamma inom besöksnäringen. Det har även funnits externa intressenter för projektet, såsom Svenska turistföreningen och turism- och näringslivsförvaltningarna i Skövde och Skara kommun. Projektet har genomförts inom fem utvecklingsområden: Paketerbjudande, Evenemang, Marknadsföring, Naturen samt Nätverkande. Exempel på aktiviteter som genomförts inom dessa områden är workshops/utbildningar och seminarium för utveckling av både enskilda företag och av nätverket Vallevägen som helhet. Projektdeltagarna har genomfört studiebesök i varandras verksamheter med syftet att lära känna varandra bättre. Detta för att kunna rekommendera varandra vidare till kunder (och därigenom stärka destinationen) samt för att öka möjligheten för deltagarna att hitta gemensamma lösningar på gemensamma problem. Under projektperioden har en informationsbroschyr för området tagits fram samt en karta över Vallevägen där företagen i området finns utmärkta. Vallevägen har också, för att Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 13 (42) Kontigo AB

nämna ytterligare aktiviteter, arrangerat ett showroom i Skara som varit öppet för allmänheten. 3 Samverkan har skett med turistorganisationerna i Skövde och Skaraborgs kommun bland annat genom att dessa har erbjudit Vallevägens medlemmar utbildning i verktyget BaseTool. Vallevägen har också samarbetat med kultursystemet Falbygdens Mat & Kultur tillsammans med vilket gemensamma workshops och seminarier har genomförts. De två kultursystemen har fört diskussioner för att fortsätta samarbetet även efter det att Västra Götalandsregionens satsning på kultursystemen har avslutats. Viktiga resultat som lyfts fram från projektet är att de aktörer som ingår i kultursystemet genom olika närverkande aktiviteter har lärt känna varandra och att kunskapen om möjliga samarbetsområden har ökat bland deltagarna. Detta har i sin tur, i enlighet med planen, ökat möjligheterna att rekommendera varandra för möjliga kunder. Vallevägen upplever att nätverkandet har haft en stor betydelse för sammanhållningen och gemenskapen i föreningen. En faktor som har haft en negativ inverkan på genomförande och projektprocesser upplevs vara att målet för projektet inte alltid har inneburit samma sak för alla aktörer i föreningen. Detta förklaras till viss del av att föreningen är sammansatt av en heterogen samling aktörer. Projektledningen för Vallevägen upplever även att föreningen, som är relativt ung, hade varit i behov av ett ökat processtöd och beklagar att det processtöd som utlovats från Västra Götalandsregionen till stor del har uteblivit. 3.3 Hammarkullen 365 Kultursystemet Hammarkullen 365 har utgått från arbetet kring den årliga Hammarkullskarnevalen. Karnevalen har funnits i drygt 30 år och är ett samlande evenemang där ett stort antal lokala föreningar samarbetar. Under ett par år har kommittén som driver karnevalen sökt medel för att ytterligare bredda det kulturfrämjande arbetet i Hammarkullen. Tanken bakom projektansökan till Västra Götalandsregionen var att tillvarata målgruppens kulturella resurser och därigenom utveckla stadsdelen. Definitionen av kulturella resurser som angivits i projektansökan var bred och omfattade allt från musik och konst till mat. Genom att visa upp stadsdelens kulturella mångfald var tanken att området skulle få ett bättre rykte och bli en attraktiv besöksdestination. Projektet har drivits av Karnevalkommittén som tillsätts av Hammarkullens föreningsråd med ett drygt 50- tal medlemsföreningar. Finansieringen för satsningen på kultursystemet har kommit från Västra Götalandsregionen och projektet har haft en projektledare anställd på halvtid. Målgruppen för projektet har i första hand varit lokala kulturutövare i en vid mening. Dessa har främst nåtts genom medlemsföreningarna i Hammarkullens föreningsråd. I förlängningen har dock målgruppen varit bredare och har omfattat samtliga boende 3 Hämtat från projektets slutrapport Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 14 (42) Kontigo AB

i Hammarkullen, genom att det övergripande syftet för satsningen har handlat om att skapa en bättre bild av stadsdelen. I projektansökan fanns ett antal mål uppsatta för vilka resultat projektet förväntades uppnå. I följeforskningens inledande utvärdering samt även i mittutvärderingen lyfte dock Kontigo att dessa mål var vagt formulerade. På en övergripande nivå var det förväntade resultatet av projektet, såsom det formulerades i projektansökan, att: bidra till att marknadsföra Hammarkullen genom att visa de kulturella tillgångar och kunskaper platsen har. Detta skulle vidare bidra till att göra området mer attraktivt för företag att etablera sig i och i förlängningen bidra till att stärka områdets sociala utveckling. På en mer konkret nivå var målsättningen för projektet under de två åren det pågick att skapa fler och bättre evenemang, att engagera fler kulturarbetare och att synliggöra Hammarkullens kulturresurser. Projektet angav som en vision att det i framtiden skulle bidra till att aktiviteter genomförs under fyra helger om året där områdets kulturarbetare kan visa upp sina respektive verksamheter. Kontigo konstaterade att de mål som formulerats i projektansökan var aktivitetsmål och aktiviteterna handlar om att arrangera olika evenemang, att marknadsföra dessa och att bygga nätverk mellan kulturresurser och andra samarbetspartners. Det saknades dock konkreta, uppföljningsbara, resultatmål. Det har således varit svårt att se hur aktiviteterna skulle bidra till att nå de ovan beskrivna förväntade resultaten, samt hur man i projektet skulle kunna följa upp om detta verkligen hade skett. Vi kan vid projektets slut konstatera att man inom ramen av projektet de facto har genomfört ett flertal olika kulturaktiviteter i området med syfte att synliggöra kulturarbetarna som verkar i Hammarkullen. Två år i rad har exempelvis en kulturvecka anordnats inför karnevalen med konstutställning, musik och poesiafton med lokala aktörer och externa gäster. Hösten 2011 startades en kulturvandring i Hammarkullen för att ge de som är aktiva inom Hammarkullens kulturliv en arena att mötas och visa upp sig på. Programmet inkluderade både lokala aktörer och gäster som presenterade konst, musik, dans, poesi, film, hantverk. Kulturvandringen 2012 genomfördes i början av oktober med ett utökat program med fler och nya aktörer från Hammarkullen samt med inbjudna gäster från andra stadsdelar. Båda arrangemangen uppges av projektledningen ha varit välbesökta. Projektet har vid två tillfällen anordnat Starta-eget-kurser för intresserade kulturaktörer. Projektet har även anordnat en så kallad Idémässa, där ett flertal företagsfrämjande aktörer deltog. För att bättre nå ut till folk i området använde man sig av nyckelpersoner inom projektets kontaktnät som skulle underlätta kommunikationen till målgrupperna. Informationen om mässan översattes till flera olika språk och spriddes via föreningarnas hemsidor och Facebooksidor. Detta sätt att arbeta upplevs ha gett ett bra resultat och under dagen hade Idémässan 200 besökare. Som viktiga resultat från projektet Hammarkullen 365 nämns bland annat att kartläggningen och ett uppsökande av kulturarbetare i området har lett till att en Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 15 (42) Kontigo AB

grupp av kulturutövare bildats som under projekttiden har kunnat arbeta mot gemensamma mål och anordnat gemensamma aktiviteter i Hammarkullen och på andra platser. Flera konstnärer har gått samman och bildat föreningen ORTART med flera olika konstarter involverade där även kulturarbetare från andra förortsområden ingår. Andra har sökt medlemskap i föreningen Kultur för Fred med bas i centrala Göteborg. Föreningen är även medlem i Galleri Cosmopolitan vilket har öppnat upp för möjligheter att anordna utställningar i centrala Göteborg. 4 Projektledningen upplever att kulturarbetarna genom sitt deltagande i projektet har insett vikten av att samarbeta och dra nytta av varandras kunskaper, färdigheter och nätverk. Projektet har även gett upphov till samverkan med kultursystemet Bottna/Gerlesborg som lett till utvidgade kontaktnät och öppnat upp för framtida samverkan. Genom Starta-eget-kurserna har fem personer mer konkret börjat arbeta med att utveckla sina affärsidéer. En av dessa har startat en egen firma inom sitt kunskapsområde. Ytterligare fyra kulturutövare har planer att starta en egen firma inom den närmaste tiden. Hammarkullens sätt att arbeta med en Idémässa på plats i Hammarkullen upplevs ha inspirerat andra aktörer att satsa på liknande event. Projektet Utveckling Nordost är exempelvis intresserade av att driva mässan vidare samt anordna en liknande mässa i en annan stadsdel. Ett utvecklingsbehov som lyfts fram från projektet är att i ökad grad lyckas engagera beslutsfattare i arbetet samt att få aktörerna att träffas även framöver då det inte längre finns en projektledare som fungerar som en sammankallande part. En faktor som upplevs ha påverkat genomförandet negativt är att det under projektperioden framstått som otydligt vilka förväntningar Västra Götalandsregionen egentligen haft på kultursystemet samt att dessa förväntningar upplevs ha förändrats över tid. 3.4 Falbygdens Mat & Kultur Västra Götalandsregionens satsning på kultursystem har inneburit en vidareutveckling av den verksamhet som sedan tidigare bedrivits inom den ekonomiska föreningen Falbygdens Mat & Kultur. Föreningen startade 2001 för att driva Falbygdens skördefest: ett besöksprojekt med syfte att förlänga turistsäsongen. Idag har föreningen ett 50-tal medlemmar som alla är småföretagare inom besöksnärings, livsmedels- eller kulturnäringsbranschen. Förutom skördefesten arrangerar föreningen en marknad för lokalproducerad mat och kultur i samband med transäsongen vid Hornborgarsjön på våren, mickelsmässa samt en kulturnatt. Föreningen har drivits i nära 10 år och har under denna tid byggt upp en stabil ekonomi. Föreningen har under projekttiden kunnat ha en projektledare anställd men bygger därutöver främst på ideellt arbete från medlemmarna. Projektets målgrupp har varit föreningens medlemmar: småföretagare som på ett eller annat sätt är beroende av turism. Ofta bedriver medlemmarna flera typer av verksamheter parallellt. 4 Hämtat från projektets slutrapport Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 16 (42) Kontigo AB

Målet för projektet har varit att skapa marknadsplatser för föreningens medlemmar och genom att generera besökare till verksamheterna stärka företagens ekonomi. I projektansökan återfanns ett antal resultatmål som handlade om att stärka evenemangen, stärka företagarna och att konstnatten skulle bli den ledande konstrundan i Sverige. Konstnärerna i området engagerar sig oftare i egna föreningar som inte är kopplade till evenemangen. Ett mål för projektet var därför att öka intresset och förståelsen för vad ett besöksprojekt skulle kunna innebära för konstnärerna i området och därigenom skapa ett starkare konstnärsnätverk. Det faktum att en projektledare kunnat tillsättas under projektperioden har bidragit till ett mer strategiskt och fokuserat arbete för att utveckla området. Falbygdens Mat & Kultur har under projektperioden genomfört olika typer av aktiviteter som syftat till att stärka de olika delarna i kultursystemet samt kultursystemet som helhet. Exempel på detta är Basetool och Facebookutbildningar, skapandet av en mobil applikation, stöttning för en bokutgivning för att synliggöra aktörerna samt ett arbete för att befästa magasinen Skördefestmagasinet och Vårmagasinet som områdets turistbroschyrer. 5 En påverkande faktor i projektarbetet har varit att den lokala turistorganisationen under projektperioden har genomgått en organisatorisk förändring. Denna har inneburit att arrangemangen och marknadsföringen som Falbygdens Mat & Kultur har arbetat med har fått en framskjuten plats som exempel på strategiskt arbete för att skapa reseanledningar och tillväxt inom besöksnäringen. Några av de viktigaste områden som projektet fokuserat på är att göra den så kallade Konstnatten till en viktigare reseanledning till området för att generera intäkter till kulturnäringen och besöksnäringen samt förlänga besökssäsongen i området. Detta arbete har lett till att Tidaholms och Skara kommun fått upp ögonen för möjligheterna med Konstnatten och idag arbetar aktivt med att bli en del av arrangemanget. Ett annat viktigt fokusområde inom projektet har varit Kulturarena Tomtens Kalkbrott. Här har organisationerna Falbygdens Mat och Kultur och turistorganisationen Falköping NU tack vare den förstärkning som finansieringen genom kultursystemsatsningen inneburit kunnat arbeta aktivt för att skapa en utomhusarena för konst, musik och teater i ett kalkbrott. Denna satsning uppges ha fungerat som en draghjälp för hela kultursystemet och har visat på goda resultat i form av besökarantal. Det arbete som genomförts inom ramen av projektet uppges av projektledningen också ha resulterat i ett uppdrag för föreningen från Falköpings kommun om att under fem år arbeta med lokal livsmedelsproduktion och restaurangnäringen för att stärka den lokala identiteten och bidra till att Falbygden blir en tydlig del i matlandet Sverige. Konstnattsområdet har enligt projektledningen utökats under projektperioden och fler kultur- och besöksnäringsföretag ser idag detta som en möjlighet för utveckling. Som viktiga mätbara resultat från projektet nämns bland annat ett ökat antal besökare på Konstnatten samt en ökning av antalet gästnätter i området. 5 Hämtat från projektets slutrapport Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 17 (42) Kontigo AB

Projektledningen upplever att de mätbara mål som satts upp i projektansökan i form av ökat antal besökare och omsättning har uppfyllts med råge. 3.5 Bottna/Gerlesborg I Bottna/Gerlesborg finns två stora konstinstitutioner: Gerlesborgsskolan och Konstnärernas kollektivverkstad, som har lockat ett stort antal konstnärer att bosätta sig i området. Detta har profilerat området och gjort det mer attraktivt för konstnärer. Under en längre tid har olika glesbygdsprojekt bedrivits med syfte att utveckla området ytterligare. Som en följd av dessa projekt söktes projektmedel från Västra Götalandsregionen för att stärka det kultursystem som redan finns och ytterligare profilera området som attraktivt för konstnärer. De viktiga aktörerna i projektet har varit Gerlesborgsskolan, Konstnärernas kollektivverkstad, Bottnafjordens inköpsförening, Scenkonst Gerlesborg samt ett antal ytterligare aktörer. Gerlesborgsskolan har varit projektägare och verksamheten har till största delen finansierats genom medlen från Västra Götalandsregionen. Tanken bakom projektet har varit att utveckla det befintliga kulturklustret och därigenom stärka både de enskilda kulturarbetarna och områdets profil. I viss mån handlade det även om att bygga eller stärka ett varumärke runt området och marknadsföra det mot omvärlden som en besöksdestination. I projektansökan återfanns en del mätbara resultatmål, även om de flesta, enligt följeforskarnas bedömning, var relativt diffusa och svåra att följa upp. Projektet har inte haft några avgränsade medlemmar utan har vänt sig mot en bred grupp av kulturaktörer som bor i området. Aktiviteterna som genomfördes inom projektet har varit uppdelade inom ett antal fokusområden: Kompetensutveckling, Produktutveckling, Gemensamma arrangemang, Marknadsföring och Webb. Ett stort fokus har legat på att skapa sammanhållning i kultursystemet och att marknadsföra platsen och gemensamma produkter mot omvärlden. En av de mest framträdande insatserna under projektperioden har varit framtagandet av pocketboken Kultur i Bottna Gerlesborg som släpptes på Journal förlag i februari 2012. Denna har nominerats både till designtävlingar och Svenska designpriset och svenska publishingpriset. Kompetenshöjande seminarium på olika teman har genomförts för kulturutövarna i området. Andra viktiga resultat från projektet är att det upplevs ha knutit aktörerna i Bottna/Gerlesborg närmare varandra och väckt ett intresse för samverkan. Projektledningen upplever vidare att marknadsföringsinsatserna (pocketbok & en hemsida som kommer att lanseras under 2013) har bidragit till att lägga grunderna för destinationen Bottna/Gerlesborg, som på sikt kommer att öka antalet kulturkonsumerande besökare. Projektet har också, genom stöd för verksamhetsutveckling av befintliga verksamheter, stärkt verksamheternas position på marknaden. 6 6 Hämtat från projektets slutrapport Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 18 (42) Kontigo AB

Även om resultat har kunnat presenteras upplevs inte riktigt projektet ha nått dit man önskat under projektperioden. Ett hinder i genomförandet upplevs ha varit den stora omsättningen på personal som skett i projektet. Projektkoordinatorn avslutade sin tjänst efter drygt ett år, Gerlesborgsskolans VD, som haft en viktig roll i projektet, byttes ut under projektperioden och det skedde även personalförändringar i ledningsgruppen. Detta har sammantaget lett till att projektet förlorat styrfart då viktig kompetens och erfarenhet försvunnit. 7 Andra faktorer som av projektledningen uppges ha påverkat projektet negativt är att projektet saknat förankring hos huvudmannens styrelse, att man inom projektet inte lyckats inkludera de lokala näringslivsföreträdarna på ett tillräckligt sätt. 7 Hämtat från projektets slutrapport Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 19 (42) Kontigo AB

4 Målgruppsundersökning Inom ramen för arbetet med slutrapporten har en uppföljning av den enkätundersökning som gjordes under projektets inledning genomförts. Enkätundersökningen har skett i form av en webbaserad enkät. Målgruppen har varit personer som varit i kontakt med projekten under genomförandet. Kontaktuppgifterna till mottagarna har erhållits från respektive projektledare. Vår tanke med att genomföra enkätundersökningarna har varit att: Få en samlad bild över respektive målgrupp för projekten och vad som kännetecknar de som kommit att delta i projektens aktiviteter avseende t.ex. kön, ålder och utbildning Få en bild av inom vilka verksamhetsområden de svarande återfinns, och graden av företagande inom målgruppen Få en bild av hur deltagare och målgrupper för projekten har upplevt projektet avseende faktorer såsom genomförande, den egna upplevda nyttan och nyttan för det område inom vilket projektet verkat. Då kultursystemsprojektet har ett tydligt uttalat näringslivsperspektiv, och merparten av systemen har till syfte bidra till tillväxt och företagande har ett antal frågor kopplade till entreprenörskap ställts. De enkätundersökningar som genomförts har fungerat som viktiga källor för ge en samlad bild av de fem systemen. Nedan redovisas de övergripande resultaten från enkätundersökningen som genomförts i samband med slutrapporteringen. I bilaga 1 återfinns en fördjupad diskussion kring enkäten, målgrupper och bortfall. Vilka har svarat? Av de sammanlagt 313 personer som kontaktats för enkäten har totalt 143 valt att svara. Rensat för internt bortfall 8 ger detta en svarsfrekvens på 46 procent. Detta är i nivå med svarsfrekvensen vid 2010-års enkät. De svarande har i varierande grad varit i kontakt med projekten från att deltagit vid ett enstaka informationstillfälle till att sitta i styrgruppen för projektet bedömer vi, precis som 2010, svarsfrekvensen som acceptabel, även om vi naturligtvis önskat att den varit högre. 9 Vid tolkning av svaren är det viktigt att betona att i fallet med Hammarkullen och Falbygden har det inte varit möjligt att, på samma sätt som för de övriga projekten, få fram en heltäckande förteckning över deltagare eller målgrupp, utan i dessa fall har enkäten främst gått ut till medlemmar i projekt- eller styrgrupp. 8 Främst de som säger sig inte känna till projektet samt för de som fått enkäten men som inte utgjort den primära målgruppen, t.ex. projektledning eller tjänstemän vid Västra Götalandsregionen, 9 Att låta enkäten gå ut till en så pass heterogen målgrupp är ett medvetet val. Detta för att få in ett så brett underlag som möjligt. Vi har i största möjliga mån sökt att balansera detta i analysen och valt att vara försiktiga med att dra slutsatser; framförallt när jämför de fem systemen sinsemellan. Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 20 (42) Kontigo AB

4.1.1 Vad kännetecknar de svarande? Vad det gäller sammansättningen av svarspopulationen avseende kön, ålder och utbildning kan vi konstatera att förhållandena liknar det vi såg i 2010 års enkät. Av de svarande är majoriteten kvinnor, dock är könsfördelningen hos svarspopulationen något jämnare än 2010. Som kan ses i tabell 2 nedan återfinns vissa skillnader mellan projekten. Främst i det att Bottna/Gerlseborg och Vallvägen uppvisar den högsta andelen kvinnor, strax över 70 procent av de svarande. Falbygden, UR SKOG och Hammarkullen uppvisar båda en jämnare könsfördelning. 10 Tabell 2. De svarande fördelade efter kön (%), n=134, källa: enkäten Samtliga Hammarkullen Bottna Vallevägen UR SKOG Falbygden Man 64 60 26 19 62 17 Kvinna 36 40 68 81 38 83 S:a 100 100 100 100 100 100 Vi noterade i 2010-års rapport att målgruppen sett som en helhet för de fem projekten hade en förhållandevis hög genomsnittsålder, en bild som kvarstår även efter denna undersökning. Merparten av de svarande återfinns i åldersintervallet 50 år och uppåt. Inom UR SKOG och Bottna/Gerlesborg återfinns en högre andel äldre, men dessa båda har samtidigt en större ålderspridning än de övriga projekten. För Hammarkullen och Falbygden är det få svarande, varför jämförelse mellan dessa båda och de övriga ska göras med försiktighet. 10 Det viktigt att betona att det är få svarande från Falbygden och Hammarkullen och att jämförelse med andra ska göras med försiktighet, då enskilda svar får stor påverkan på den relativa fördelningen. Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 21 (42) Kontigo AB

Diagram 1. De svarande fördelade efter ålder (%), n=129, Källa: enkäten Yngre än 20 20-29 30-39 40-49 50-59 60-65 65+ Samtliga Falbygden Ur skog Vallevägen Bo>na Hammarkullen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Inom vilka verksamhetsområden återfinns de svarande? En slutsats från 2010 års undersökning var att kultursystemen nått ut till rätt målgrupper, förstått i termer av vilka verksamhetsområden de svarande återfanns inom. Vi kan konstatera att även i denna enkät så återfinns den absoluta merparten av de svarande inom verksamheter som kan sägas rymmas inom kulturella näringar och besöksnäring. Diagrammet nedan visar de områden de svarande angett att de är verksamma inom. Svaren avser såväl företagare som icke-företagare. Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 22 (42) Kontigo AB

Diagram 2. Vad är de svarande verksamma inom? (%), n=137, källa: enkäten Samtliga Slöjd (hård eller mjuk) Hantverk Vallevägen Ur Skog Turism, besöksnäring eller upplevelseindustrin Scenkonst Musik Mode Media Bo>naGerlesborg LivsmedelsprodukXon/målXdsverksamhet Li>eratur Hammarkullen 365 Falbygden Konst Film och foto Design Arkitektur 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% De svarande hade också möjlighet att, om de inte kände att deras verksamhet passade in i de givna kategorierna, själva beskriva sin verksamhet. I flera fall har dessa svar gått att återföra i någon av kategorierna ovan. Tabell 3. Övriga verksamheter, fördelat efter kultursystem, källa: enkäten Kultursamordnare och arrangör av evenemang Plantförsäljning med gammaldags rosor, fruktträd och större träd Pensionär Styrelsearbete i flera företag Kurser biståndsprojekt Konstpedagogik som fortbildning för lärare Utställningsproduktion Konsthantverk inom utbildning Detaljhandel Måleri, Svamppapper och svamppigment Verksam i kooperativ, ekonomisk förening, arkeologi och biologi Konstpedagogik Golfbana Slöjdkonsulent Kulturprojektledning Vårt intryck är att verksamheterna relativt väl speglar de olika projektens respektive uttalade inriktningar; för hela gruppen svaranden, samtliga längst upp i diagram 2, är de vanligast förekommande verksamhetsområdet turism, besöksnäring, hantverk och konst. Detta är delvis en spegling av att Bottna/Gerlesborg (står för det största antalet svarande); konstutövare utgör den högsta andel av de sysselsatta inom projektet. Hos Vallevägen dominerar turism- och besöksnäring hos de svarande. Kultursystem kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen 23 (42) Kontigo AB