Dilemman och utmaningar Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet
Offentlighetens dilemma Fall 1: SDU på besök i skolan. Tisdagen den 25 mars 2014 blockerade en grupp elever vid Globala gymnasiet i Stockholm ingångarna till skolan i protest mot att Sverigedemokraternas ungdomsförbund (SDU) skulle besöka skolan. Representanterna från SDU hade bjudits in för att delta i en politiskt debatt med övriga riksdagspartier. De demonstrerande elevernas mål var att hålla SDU borta, eftersom man ansåg att SDU stod för en rasistisk politik som inte hörde hemma i skolan. Hur skulle ni agera om detta skedde på er skola? Vilka värden och principer upplever ni ställs mot varandra i detta fall?
När kontroversiella partier vill komma till skolan? Ska skolan öppna upp för kontroversiella politiska samtal för att fostra demokratiska medborgare, eller leder skolans värdegrundsuppdrag till att sådana möten blir omöjliga? Objektivitetsprincipen (RF 1:9) Alla politiska partier ska behandlas lika och ges samma möjlighet att (i en eller annan form) informera i skolan Skolan ska uppmuntra att olika åsikter kommer till ytan (GY11) Skolans värdegrund (GY11, LGR11, Skollagen) Demokrati och alla människors lika värde - en inneboende antirasistisk hållning. Ingen elev ska utsättas för etnisk diskriminering och kränkande behandling (2009:567) Därför är det lätt att hamna i ett offentlighetens dilemma, där partier ska få samma bemötande och ändå inte.
Yttrandefrihetens dilemma Fall 2: Rasistiskt uttalande av elev. Det är en vanlig lektion i samhällskunskap på gymnasiet. I klassrummet finns ett tjugotal elever och en lärare på plats för att samtala om samhällsekonomi. Under lektionen blossar det upp en debatt om vilka omkostnader som följer med brottslighet, varpå en av eleverna säger: - Det är klart man inte kan släppa in x (z-ordet, n-ordet eller annat rasistiskt uttryck) på en camping då tar de ju allt! Hur skulle du agera om det skedde i ditt klassrum? Vilka värden och principer upplever du ställs emot varandra I detta fall?
I yttrandefrihetens gränsland Allas rätt till yttrandefrihet (RF 2:1) vs Kränkningsprincipen (SFS 2009:567) Olika uttolkningar av kränkningsprincipen: Agera när man vet att någon blir kränkt Agera när någon troligtvis blir kränkt Agera när yttranden gör att någon skulle kunna bli kränkt Det gör att lärare kan hamna i en känsla av att undervisningen borde baseras på yttrandefrihet och ändå inte då olika värdesystem ställs emot varandra.
Didaktiska perspektiv Uttrycket i sig: Z-ordets negativa innebörd (romer), negativa streotypiseringar (antiziganism) Tidsaspekten: Agera i nuet och pedagogiskt planering för framtiden Hur kan man arbeta pedagogiskt? Sex strategier mot rasism m.m. Platsens betydelse: Är det någon skillnad om uttalandet sker på skolgården eller i matsalen? Gruppen betydelse: Är det någon skillnad beroende på gruppens sammansättning?
Närsynthetens dilemma Fall 3: Den mångkulturella temadagen. I skolan planeras det för mångkulturell temadag. När läraren Berit föreslår att skolan ska visa filmen Jalla, Jalla protesterar eleven Nasrin i 9c: Jag har sett filmen och jag tycker inte att vi ska se den. Det är mycket porr i filmen och den visar en konstig bild av araber. Till exempel den där gamla tanten som slänger ut soporna från balkongen. Jag tycker att det ger helt fel bild. Vi slänger inte ut några sopor från balkongen. Jag har aldrig sett en arab göra så (Gruber 2007, s 139) Vad ser ni för dilemma i detta fall? Vilka utmaningar ställer detta fall skolan inför?
Strukturell rasism: När skolan blir en del av problemet: (Hur skolan bör vara vs. Hur skolan är) Det vi kallat Närsynthetens dilemma bygger på de skygglappar som kan uppstå om rasism enbart förstås som ett individualiserat, ofta ideologiskt fenomen och inte även ses som en strukturell och institutionell samhälls- och skolproblematik. I detta dilemma blir lärarens utmaning att se rasismens komplexitet och hur rasism kan ta sig en rad olika uttryck, på olika nivåer. Med detta synsätt handlar arbetet mot rasism inte bara om att motverka föreställningar och åsikter, utan också om att avskaffa orättfärdiga privilegier, den normerande gruppens överordning och att försöka realisera visioner om ett samhälle där människor livsmöjligheter inte begränsas av deras etniska tillhörighet. (Jämte & Arneback, 2015).
De didaktiska övervägandena riskerar att försvåras av den tydliga kontrovers som omger frågor om rasism i skolan. - mellan olika aktörer i skolan där olika värdesystem ställs mot varandra, vilket leder till konflikter. - inom ramen för lärarens yrkesutövning: när olika värdesystem ställs mot varandra i lärarens professionella handlande.
Och så var det meningen igen Lärare behöver ha förmågan att upptäcka olika former av rasism och att kunna navigera bland olika didaktiska val för att kunna göra skillnad i enlighet med den inneboende antirasistiska hållning som är en del av läraruppdraget.