Det nya programmet för främjande av fysisk aktivitet och välbefinnande inom den småbarnspedagogiska verksamheten

Relevanta dokument
Glädje i rörelse. Det nya programmet för att främja fysisk aktivitet och välbefinnande inom den småbarnspedagogiska verksamheten.

Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen

1. Miljöfostran in Ingå

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

SÄTT FART PÅ FÖTTERNA!

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Från nationella grunder till lokala planer. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Öppna i webbläsaren /8

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Huvudstadsregion. Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

LAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET

Ett pilotprojekt i fem svenska kommuner under Projektet ska höja och säkra barnrättsperspektivet lokalt samt bidra till att skapa

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

10 FRÅGOR TILL NCU OM UTVECKLINGEN AV NATIONELL KVALITETSUTVÄRDERING INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK

DEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Måsens meddelande. Borgå naturskolas nyhetsbrev till personalen inom småbarnsfostran. vårterminen 2017 *****

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Läroplan för förskolan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

etwinning & läroplansgrunderna

Att skapa förtroende så når vi fram

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016

Arbetstidsbestämmelser för lärare inom småbarnspedagogik

PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Naturskolornas läroplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Läroplansinspiration. Tammerfors

KULLERBYTTOR OCH DIGISKUTT

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

för Havgårdens förskola

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

Alternativ 2 Ändringarna i lagen om småbarnspedagogik. bruk

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

Barnets plan för. småbarnspedagogik

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Eslövs kommun investerar i medarbetarna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Revideringen av grunderna för planen för småbarnspedagogik Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

Sura barn (brist på strategi och gemensam vision)

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Transkript:

Det nya programmet för främjande av fysisk aktivitet och välbefinnande inom den småbarnspedagogiska verksamheten På upptäcktsresa mot ny praxis för främjande av fysisk aktivitet mot en rörligare småbarnspedagogisk verksamhet

Mera rörelse! Målet för det riksomfattande programmet "Glädje i rörelse" är enkelt: varje barn bör ha möjlighet att röra på sig och att uppleva rörelseglädje varje dag. Vi vet att rörelse och motion är av största vikt för barnets hälsa och välbefinnande och för utvecklingen av inlärningsberedskapen och de sociala färdigheterna. Vi vet också att en tillräcklig och allsidig fysisk aktivitet är lika viktig för barnet som mat och vila. Trots detta rör barnen på sig för lite i motsats till vad de flesta vuxna tror. Treårsåldern är den viktigaste tidpunkten när det gäller barnets utveckling mot en fysiskt aktiv eller passiv livsstil: det förefaller som om de vanor som barnet tagit till sig följer med ända till vuxenlivet. Eftersom största delen av barnen är i dagvård utanför hemmet har småbarnspedagogerna en viktig roll för barnens fysiska aktivitet. Enligt motionsrekommendationerna för förskoleverksamheten (2005) bör barn röra på sig minst två timmar dagligen. För närvarande utövar barn på daghem mindre än en halv timme rask motion dagligen, och sitter eller står nästan två tredjedelar av tiden. Det behövs alltså mera rörelse! Samhälle Kommun Kompetens Ledarskap Småbarnspedagogik Föräldrar Barn Signaler Dimensioner Glädje i rörelse! År 2012 grundade vi ett multiprofessionellt nätverk i samarbete med experter och småbarnspedagoger. Målet för nätverket var att bygga upp ett program för främjande av motion och välbefinnande inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Programmet skulle vara riksomfattande, praktiskt orienterat och enkelt att genomföra. En fantastisk grupp av experter på innehåll och på nätverks- och utvecklingsarbete har varit med om att bygga upp programmet. Programmet har pilottestats i hundratals daghem. Alla verktyg har testats i praktiken och utvecklats utifrån responsen och erfarenheterna. Både barn och föräldrar har hörts i de olika faserna av nätverksarbetet. Nätverkets arbete är en del av ett mer omfattande nationellt välfärdsprogram. Programmet Glädje i rörelse har planerats så att det ska utgöra en del av vardagen i den småbarnspedagogiska verksamheten. Det ger ett konkret stöd för verkställandet av planer för småbarnsfostran, lagen om småbarnspedagogik, motionsrekommendationerna för förskoleverksamheten och de nya grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Fenomen Glädjen i att experimentera, arbeta och lyckas tillsammans har varit den röda tråden i nätverkets arbete ända från början. Om detta vittnar också namnet på programmet, Glädje i rörelse, som offentliggjordes våren 2015. Vi är stolta över vad vi har åstadkommit hittills och ser fram emot allt det som följer! Moving Steg för toward steg mot big changes en stor förändring one step at a time Nätverket grundas 2005 2012 2013 Motionsrekommendationerna för förskoleverksamheten publiceras Temagrupperna inleder verksamheten Ställningstagande till beredningen av lagen om småbarnspedagogik, nätverkets kärnteman Första pilotomgången Försök med en arbetsbok för småbarnspedagoger Varhaiskasvattajan pilottityökirja och en handbok för föreståndaren Lupa liikkua johtajalle avaimet onnistumiseen

De vuxnas attityd avgör Det är de vuxna kring barnet som antingen uppmuntrar till eller begränsar de fysiska aktiviteterna. Säkerhetsaspekten är ett av de största hindren: i rädsla för stötar förbjuder man barnet att springa eller klättra. För att verksamhetskulturen ska förändras behövs en justering av attityderna och handlingssätten. Med hjälp av programmet kan vi förändra såväl verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken som pedagogiken i vardagen och integrera fysiska aktiviteter i all verksamhet. Det avgiftsfria, rikstäckande programmet erbjuder både småbarnspedagoger och ledningen inom den småbarnspedagogiska verksamheten konkreta riktlinjer och verktyg för främjandet av fysiska aktiviteter. Den utstakade vägen kan färdas enligt en egen tidtabell med beaktande av egna behov och möjligheter. Med små steg i taget kan vi gå tillsammans mot en rörligare livsstil. Också du behövs! I programmets försöksfas i januari 2015 medverkade 15 kommuner (även sextetten Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors och Uleåborg) samt ca 70 aktörer på enhetsnivå. Det arbete som gjorts hittills har alltså redan fått tusentals barn att röra på sig mer! För att den småbarnspedagogiska verksamheten ska bli rörligare i hela Finland behövs alltjämt fler aktörer, påverkare och beslutsfattare med andra ord förändringsfaktorer. Kom med och berätta vilka små steg du tänker ta! Fältdaghem Småbarnspedagog (kollektivet) Barndom (föräldraskap) Samhällelig impact påverkan Temagrupper Kommunsamarbete Huvudplaneringsgruppen och Valo Ledarskap Kommenteringsgrupp, barn och föräldrar Orientationsforskn.proj. Hfors univ. Kompetens (utbildning) Utvärderings plan Nätverkets struktur Pilotparter Andra pilotomgången. Tredje pilotomgången Arbetet med att förankra programmet börjar. I slutet av året medverkar 1 000 daghem. Nätverket påverkar läroplanerna för den småbarnspedagogiska verksamheten. 2014 2015 Ställningstagande till arbetsgruppens förslag till lag om småbarnsfostran Kommunernas arbetsbok tas i bruk

Kommuner, enheter och andra aktörer som medverkade i försöksfasen Fem teman utgör kärnan Det nya programmet för främjandet av fysisk aktivitet och välbefinnande inom den småbarnspedagogiska verksamheten grundar sig på fem huvudteman. 1. Barn ska varje dag ha rätt att röra på sig och uppleva glädje i detta. Fysisk aktivitet bör ses som en verksamhet som stöder en sund utveckling och inlärningen. Den är ett villkor för att barnet ska växa och utvecklas, ha beredskap att lära sig och få en god allmän hälsa. Rovaniemi 2. Småbarnspedagogerna ska bereda alla barn möjlighet att få tillräckligt med fysiska aktiviteter varje dag. Den småbarnspedagogiska verksamheten har till uppgift dels att fostra till fysisk aktivitet, dels att fostra med hjälp av fysisk aktivitet. Barnet ska ha rätt att finnas till, leva, handla och lära sig på barnavis. Kommuner Enheter Uleåborg Kiuruvesi 3. Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken görs mer rörelsebetonad genom bindande normstyrning. Reformen av lagstiftningen borde lyfta fram barnets övergripande välbefinnande som den grundläggande uppgiften för den småbarnspedagogiska verksamheten. Det bör stadgas att daglig lek och fysisk aktivitet i tillräcklig omfattning är en av barnets rättigheter. Åbo Vesilahti Vichtis Esbo Tammerfors Heinola S:t Michel Kouvola Träskända Kervo Vanda Helsingfors 4. Pedagogisk kompetens och ledarskap lyfts i fokus. Inom den småbarnspedagogiska verksamheten behövs ansvarstagande, pedagogiskt utbildade medarbetare som förstår sig på barns uppväxt, utveckling och inlärning. 5. Det ges utrymme för rörelse. Platser inomhus och inomhus där barnen kan röra på sig och tillräckliga basredskap inom räckhåll för barnen säkerställer en stimulerande och rörlig lärmiljö. Mål: nätverket arbetar aktivt och omfattar samtliga kommuner i Finland, 3 000 daghem och aktörerna inom familjedagvården. 2017 2020 Självständiga Finland fyller 100 år. Mål: regionala nätverk har bildats, i programmet medverkar 1 700 daghem, och nya forskningsrön om motion bland barn stöder förankringen av programmet.

Själv men inte ensam Programmet Glädje i rörelse hjälper småbarnspedagoger att på egen hand förbättra de förhållanden som knyter an till barnens fysiska aktiviteter. Som stöd för förändringen erbjuder programmet bl.a. konkreta verktyg och regionala seminarier. Tillsvidare har endast programdokumentet översatts till svenska: Små steg (Pienet askeleet). Ett tänkesätt och ett koncept där stora helheter bryts ner till mindre lätthanterliga bitar. Verktyget är ett konkret hjälpmedel för att planera, beskriva och utvärdera åtgärder samt att dra slutsatser och göra nödvändiga justeringar. Arbetsböcker för olika aktörer: kommuner: Kuntatyökirja Ilo kasvaa liikkuen - ohjelman rakentamiseen 2015 daghemsföreståndare: Johtajan työkirja Ilo kasvaa liikkuen - ohjelman mahdollistamiseen 2015 småbarnspedagoger: Varhaiskasvattajan työkirja Ilo kasvaa liikkuen - ohjelman toteuttamiseen 2015 Guide (Pienten askelten ideaopas 2014) och rapport (Raportti pienistä askeleista 2013). Kan laddas på programmets webbplats. Programdokumentet Riktar sig särskilt till beslutsfattare, centrala aktörer, förtroendemän och tjänsteinnehavare på riksnivå, kommunnivå och inom småbarnspedagogiken. Dokumentet redogör för bakgrunden till programmet. Programmets webbplats (på finska) Stödmaterial och verktyg för genomförandet av programmet på www.ilokasvaaliikkuen.fi. Deltagande i programmet förutsätter registrering. Seminarier om ämnet Glädje i rörelse Programmet förankras med hjälp av regionala seminarier och andra möten på olika håll i Finland under år 2015.. JOHTAJAN TYÖKIRJA Työkaluja Ilo kasvaa liikkuen- ohjelman mahdollistamiseen 2015 PIENTEN ASKELTEN IDEAOPAS Kerätty pilottitahoilta 2014 VARHAISKASVATTAJAN TYÖKIRJA Työkaluja Ilo kasvaa liikkuen -ohjelman toteuttamiseen 2015 KUNTATYÖKIRJA Työkaluja Ilo kasvaa liikkuen- ohjelman rakentamiseen 2015 Programdokumentet redogör för bakgrunden och arbetsböckerna ger stöd för det praktiska genomförandet. Ilo kasvaa liikkuen Varhaiskasvatuksen uusi liikkumis- ja hyvinvointiohjelma Ohjelma-asiakirja

KVALITETSLÖFTE Fysisk aktivitet för barn integreras i daghemmets dagsschema Personalen är kunnig och inspirerande Enheten iakttar motionsrekommendationerna för förskoleverksamheten KUND- LÖFTE 4:E KONTROLLEN Motionen är systematisk och målinriktad. Antecknas i enhetens och gruppens verksamhetsplaner. Enheten tillämpar motionsrekommendationerna för förskoleverksamheten Motion hör till rutinerna i vardagen Stödmaterial för programmet God praxis inom nätverket Kartläggning och utvärdering av nuläget Observationer Arbetskollektivets engagemang Inspiration Stödmaterial för programmet Programdokumentet Arbetsbok för kommuner Kampanjamaterial Inskolningsmaterial Introduktion ( Pienet askeleet ) VERK- SAMHETS- KULTUR 3:E KONTROLLEN INSIKT START VERK- SAMHETS- SÄTT 2:A KONTROLLEN RÖRELSE 1:A KONTROLLEN Nya handlingssätt och strukturer Självutvärdering av arbetet God praxis inom nätverket Stödmaterial för programmet Arbetsbok för småbarnspedagoger Arbetsbok för daghemsföreståndare Arbetsbok för småbarnspedagoger Arbetsbok för daghemsföreståndare Introduktion för ibruktagandet av arbetsboken Utvecklingsarbete utifrån enhetens behov och nuläge Snabb igångsättning och experiment Barnets delaktighet, ökad motion Sparrning i par Stödmaterial Blankett ( Pienet askeleet ) Programprocessen. Programmet Glädje i rörelse fortskrider steg för steg med beaktande av enhetens situation och behöv. Resan fortsätter även efter den sista kontrollen: det finns alltid frågor som kan förbättras! SÅ HÄR GÅR DET TILL! Kom med i det viktiga och inspirerande programarbetet! 1 2 Delta i programmet Glädje i rörelse : www.ilokasvaaliikkuen.fi Det kostar ingenting att delta.. 3 Ni får tillgång till stödmaterial för utvecklingen, planeringen och utvärderingen av verksamheten. Ni tas med i det riksomfattande nätverket. Utveckla sådana rutiner som bäst passar er enhet och verkställ programmet Glädje i rörelse i den dagliga verksamheten! Mer information: www.sport.fi/varhaiskasvatus nina.korhonen@valo.fi, heli.ketola@valo.fi Valo är en riksomfattande idrotts- och sportorganisation. Ett av organisationens mål är att varje barn ska ha möjlighet att uppleva rörelseglädje.