Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

Relevanta dokument
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

Utsläpp från konsumtion vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB

Frågor för framtiden och samverkan

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Mätmetoder och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Klimatsmarta val för hållbara livsstilar

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Konsumtionens klimatpåverkan

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019

NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion?

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

HANDELNS betydelse för Sverige

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Hur och vad konsumerar vi?

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Är det viktigt att modellerna gör bra prognoser?

Christl Kampa-Ohlsson

Klimatomställning 2.0

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Intern klimatavgift Örebro kommun

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Klimatpåverkan från stockholmarnas konsumtion

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg?

Kompletterande GRI indikatorer Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Energiöversikt Överkalix kommun

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Avfallsplanering Dalarna. Uppföljning 2019

Fakta om transporter 2012

Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Nationalparker och naturreservat

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Grön Makro: Flygskam räcker inte långt

Rapport till Nacka kommun

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

Uppföljning målområde transporter 2017

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål

TOTALA UTGIFTERNA

HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT?

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja

WEEE statistik Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Framtidsspan: Så reser vi i framtiden

Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen

Klimat, konsumtion och det goda livet

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Hur mycket kött äter vi egentligen?

Miljöräkenskaper på SCB

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Fordon % 28 procent av personbilarna i trafik ägs av kvinnor Antalet personbilar i trafik ökade till

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Klimatrapport Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Transkript:

Konsumtionens klimatpåverkan Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

Varför titta på konsumtionsutsläpp i Sverige? Generationsmålet Sverige: ett intressant fall Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 2

Hur beräknar man? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 3

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 4 HUR STOR ÄR VÅR KONSUMTIONS KLIMATPÅVERKAN EGENTLIGEN?

Utmaningen: TON KOLDIOXIDEKVIVALENTER PER PERSON Offentlig konsumtion och investeringar 4 ton Övrigt 1 ton Boende 1 ton Transporter 2 ton Livsmedel 2 ton 1 ton UTSLÄPP 216 VÄRLDENS GENOMSNITT 25 FÖR ATT NÅ 1,5 GRADERSMÅLET Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 5

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 6 EN FÖRDJUPNING MED INDIKATORER

Viktigaste konsumtionsområdena Bilen Biffen Bostaden Beachen Byxan (personbilresor) (livsmedel) (bygg och boende) (flygresor) (kläder och skor) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 7

Bostaden Bostadsbyggande och boende motsvarar: cirka 21 miljoner ton totalt eller cirka 2 ton per person 3 indikatorer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 8

Bostadsbyggande i Sverige 12 35 Antal färdigställda bostäder 1 8 6 4 2 Antal färdigställda flerbostadshus 3 25 2 15 1 5 1938 1948 1958 1968 Flerbostadshus 1978 1988 1998 28 Småhus 1995 2 25 21 Trä Betong Stål Annat 215 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 9

Energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder kwh/m2/år (temperaturkorrigerat) 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Flerbostadshus Småhus Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 1

Utsläpp från bygg- och fastighetssektorn 25 25 Miljoner ton koldioxidekvivalenter 2 15 1 5 Miljoner ton koldioxidekvivalenter 2 15 1 5 28 29 21 211 Byggverksamhet 212 213 214 Fastighetsförvaltning - uppvärmning Fastighetsförvaltning - övrigt 215 216 28 29 21 211 212 213 214 Importerade varor och tjänster Produktion i Sverige 215 216 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 11

Bilen Personbilsresandet motsvarar: cirka 1 miljoner ton totalt eller cirka 1 ton per person 3 indikatorer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 12

Persontransportarbete per transportmedel 14 Miljoner person-kilometer 12 1 8 6 4 2 Överflyttning av trafikslag är nödvändig åtgärd för att klara klimatmålen Moped MC Cykel Gång Buss Personbil 2 25 21 215 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 13

Personbilar i trafik efter drivmedel 6 Antal miljoner personbilar 5 4 3 2 1 Antalet fossilfriafordon ökar men från låga nivåer Övriga (gas, el, hybrider) Etanol / etanol flexi fuel Diesel Bensin 24 26 28 21 212 214 216 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 14

Utsläpp från personbilar Miljoner ton koldioxidekvivalenter 14 12 1 8 6 4 2 Personbilsutsläppen har minskat med 18 % sedan 199 199 1995 2 25 21 215 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 15

Beachen Svenska befolkningens flygresande motsvarar: cirka 1 miljoner ton eller cirka 1 ton per person (inkl. höghöjdseffekten) 2 indikatorer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 16

Antal flygresor av den svenska befolkningen Antal resor per person 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, 199 1995 2 25 21 215 Totalt flygresor per person Inrikes flygresor per person Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 17 Utrikes flygresor per person

Utsläpp från svenska befolkningens flygresor 12 Miljoner ton koldioxidekvivalenter 1 8 6 4 2 199 1995 2 25 21 215 Höghöjdseffekt utrikes flyg Svenska befolkningens klimatpåverkan från utrikes flygresor Höghöjdseffekt inrikes flyg Svenska befolkningens klimatpåverkan från inrikes flygresor Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 18

Biffen Förbrukning av mat och dryck motsvarar: cirka 2 miljoner ton totalt eller cirka 2 ton per person 3 indikatorer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 19

Konsumtion av olika livsmedel kg/person och år 9 18 Frukt 8 16 Grönsaker 7 14 Kött Kg per person 6 5 4 3 12 1 8 6 Liter per person Bröd (mjukt) Ost Sötsaker 2 4 Ägg 1 199 1995 2 25 21 215 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 2 2 Mjölk (högra axeln) Läskedryck (högra axeln)

Konsumtion av kött Totalkonsumtion Direktkonsumtion 4 35 Gris 4 35 Fågel Kg per person och år 3 25 2 15 1 Nöt Fågel Vilt Kg per person och år 3 25 2 15 1 Gris Nöt Vilt 5 199 1995 2 25 21 215 Får 5 199 1995 2 25 21 215 Får Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 21

Utsläpp från livsmedel Kilogram koldioxidekvivalenter per person 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 211 212 213 214 215 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 22 Ägg Får, vilt, inälvor, häst Fågel Gris Nöt Hårdost Mejeriprodukter Övrigt (grönsker, frukt osv.)

Byxan Textilkonsumtion motsvarar: cirka 4,5 miljoner ton totalt eller cirka,45 ton per person 2 indikatorer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 23

Textilkonsumtion i kg per person i Sverige 16 14 Kg per person 12 1 8 6 4 2 Hemtextilier Kläder unisex Kläder kvinnor/flickor Kläder män/pojkar 2 25 21 215 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 24

Utsläpp från textilier,6 Ton koldioxidekvivalenter per person,5,4,3,2,1 2 25 21 215 Elanvändning Hemtextil Kläder kvinnor/flickor Kläder män/pojkar Kläder unisex Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 25

Olika metoder att mäta klimatpåverkan Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 26

Sammanfattning Konsumtionsbaserad klimatstatistik är en viktig komponent för att följa generationsmålet De fem Bena: Bilen Biffen Bostaden Beachen Byxan Statistiken och indikatorerna kan användas till måluppföljning. Miljömålsberedningen kommer att få i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 27

Bilaga Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 28

Hur jobbar Sverige med konsumtionsbaserad klimatstatistik? Internt initierat arbete sedan 2-talet Regeringsuppdrag 218, slutredovisas 31/1/219 Tätt samarbete med SCB Miljöräkenskaper, som utför beräkningar i uppdrag av Naturvårdsverket varje år sedan 212 1. Utveckla mätmetoder för mer tillförlitlig konsumtionsbaserad klimatstatistik 2. Bedöma om det finns kompletterande indikatorer, där potential finns att minska utsläppen 3. Bedöma hur detta kan bidra till en bättre åtgärdsuppföljning

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 3

Tre olika perspektiv på Sveriges utsläpp Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 31

Världens utsläpp fördelade per person Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 32

12 Sveriges konsumtionsbaserade klimatpåverkan Kläder, Skor 2% MtonCO2ekv. 1 8 6 4 2 28 21 212 214 216 Utsläpp i andra länder Utsläpp i Sverige Övrigt 9% Boende 11% Offentlig konsumtion 13% Livsmedel 19% Investeringar 25% Hushållens transport 21% Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 33

Tre sätt att beräkna utsläpp Miljoner ton koldioxidekvivalenter 12 1 8 6 4 2 Produktionsbaserade utsläpp Territoriella utsläpp Konsumtionsbaserade utsläpp 199 1995 2 25 21 215 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 34

Andel importerade utsläpp per sektor 3 Miljoner ton koldioxidekvivalenter 25 2 15 1 5 76 % 24 % Investeringar 31 % 69 % 74 % 68 % 69 % 26 % 32 % 31 % 89 % 11 % Transport Livsmedel Offentlig Boende Kläder och konsumtion skor 73 % 27 % Andra varor och tjänster Sverige Utomlands Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 35

6 ton hushållen och 4 ton offentlig konsumtion och investeringar 12 Ton koldioxidekvivalenter per person 1 8 6 4 2 Offentlig konsumtion och investeringar utsläpp i andra länder Offentlig konsumtion och investeringar utsläpp i Sverige Hushållens konsumtion utsläpp i andra länder Hushållens konsumtion utsläpp i Sverige 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 36

Bilateral handel Sveriges produktionsstruktur x Sveriges utsläppsintensitet DNK SWE GER Sveriges import/ export CHN RoW Sveriges produktionsstruktur x Importlandets utsläppsintensitet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 37

Sveriges produktionsstruktur x Sveriges utsläppsintensitet Multi-lateral handel SWE Sveriges import/ Export DNK GER Ländernas produktionsstruktur x Ländernas utsläppsintensitet CHN RoW Världens handel Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 38

IPCC:s 1,5-gradersrapport Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 219-3-18 39