Mätmetoder och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan

Transkript

1 SKRIVELSE Ärendenr: NV Mätmetoder och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan Redovisning av regeringsuppdrag 3

2 4

3 Innehåll SAMMANFATTNING 7 1 INLEDNING Uppdraget Konsumtionsbaserade utsläpp ett mått för att följa upp generationsmålet Avgränsningar Genomförande Definitioner Skrivelsens disposition 15 2 ATT BERÄKNA KLIMATPÅVERKAN Tre olika sätt att beräkna klimatpåverkan Introduktion till metoder för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp Tidigare metod för att beräkna Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp 22 3 UTVECKLING AV METODEN FÖR ATT BERÄKNA SVERIGES KONSUMTIONSBASERADE UTSLÄPP Utveckling av metoden de senaste åren Utveckling av metoden inom PRINCE-projektet Kvarstående osäkerheter efter implementeringen av PRINCE-projektet 27 4 SVERIGES KONSUMTIONSBASERADE UTSLÄPP Utsläpp i Sverige minskar - men utsläpp i andra länder ökar Utsläpp fördelade på konsumtionsområden Motivering till valda områden för utveckling av indikatorer 35 5 INDIKATORER FÖR KONSUMTIONENS KLIMATPÅVERKAN Klimatpåverkan från personbilsresor Klimatpåverkan från flygresor Klimatpåverkan från livsmedelskonsumtion Klimatpåverkan från bostadsbyggande och boende Klimatpåverkan från textilier 61 6 POTENTIELLA OMRÅDEN FÖR FRAMTIDA UTVECKLING AV INDIKATORER Andra fördelningar av de konsumtionsbaserade utsläppen Ytterligare konsumtionsområden att utveckla indikatorer för framöver Klimatpåverkan från privat sparande 73 5

4 6.4 Att följa attitydförändring och ett ändrat beteende Framtidsscenarier av konsumtionsbaserad klimatpåverkan 79 7 REKOMMENDATIONER OCH FÖRSLAG Konsumtionsbaserad statistik - Rekommendationer för användning och fortsatt utveckling Indikatorer - Rekommendationer för användning och fortsatt utveckling Uppföljning av åtgärder för konsumtionsbaserade utsläpp 87 KÄLLFÖRTECKNING 89 BILAGA 1 REGLERINGSBREVET 95 BILAGA 2 INPUT-OUTPUT ANALYSER 96 6

5 Sammanfattning Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för år 2018 i uppdrag att utveckla mätmetoder och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan. Syftet med uppdraget är att förbättra tillförlitligheten i statistiken över de utsläpp av växthusgaser som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion och bedöma om det finns andra indikatorer som kan användas för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan. I uppdraget ingår även att bedöma hur utvecklingen av metod och indikatorer kan bidra till en förbättrad uppföljning av åtgärder för att minska de konsumtionsrelaterade utsläppen. Konsumtionen har också annan miljöpåverkan än på klimat, vilket är utanför ramarna för det här uppdraget. Slutsatser från arbetet med regeringsuppdraget och rekommendationer för framtida utveckling av statistiken över konsumtionens klimatpåverkan kan sammanfattas med: Naturvårdsverket har i samråd med SCB under sommaren 2018 beslutat att implementera PRINCE-projektets 1 metod för att använda vid beräkningar av konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, vilket bedöms ha ökat kvalitén avsevärt. Naturvårdsverket och SCB anser att den konsumtionsbaserade statistiken bör få mer ordnade former genom att SCB får ett tydligt ansvar att publicera officiell statistik över Sveriges konsumtionsbaserade klimat- och miljöpåverkan. Övergripande indikatorer över konsumtionsbaserad klimatpåverkan, kan användas för uppföljning av trender på övergripande nivå. Att följa upp åtgärder på mer detaljerad nivå görs i första hand bäst med kompletterande indikatorer. Sverige bör arbeta aktivt med internationella organisationer för regelbunden framtagningen av officiella, globala, miljöexpanderade input-output databaser 2. Naturvårdsverket har inom ramen för uppdraget tagit fram indikatorer som kan användas för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan inom fem konsumtionsområden; Personbilsresor Flygresor Livsmedelskonsumtion Bostadsbyggande och boende Textil 1 PRINCE är ett treårigt forskningsprogram med syftet att ta fram en ny modell för beräkning av Sveriges konsumtionsbaserade miljöpåverkan. Forskningsprogrammet avslutades hösten För att kunna beräkna konsumtionsbaserade utsläpp behövs statistik över Sveriges national- och miljöräkenskaper, men även en internationell databas som innehåller både ekonomiska data om import och produktion samt klimatdata per bransch och land. Dessa kallas för miljöexpanderade input-output-databaser. 7

6 Sammanfattning av föreslagna indikatorer för fem konsumtionsområden Konsumtionsområde Indikator Typ av indikator (DPSIR) Personbilsresor Växthusgasutsläpp från P Påverkan personbilar, totalt (ton CO 2-ekv/år) Flygresor Livsmedel Bostadsbyggande och boende Textilier Persontransportarbete per transportmedel (personkm/år) Personbilar i trafik efter drivmedel (st./år) Svenska befolkningens klimatpåverkan från flygresor, totalt och fördelat på inrikes resp. utrikes resor (ton CO 2-ekv/år) Antal flygresor (tur och retur) av svenska befolkningen (st./person & år) Växthusgasutsläpp från livsmedel, totalt och fördelat på livsmedelskategorier (ton CO 2-ekv/år) Direktkonsumtion av livsmedel (kg/person och år) Totalkonsumtion av kött 3 (kg/person & år) Växthusgasutsläpp från bygg- och fastighetssektorn, totalt och fördelat på byggverksamhet resp. fastighetsförvaltning (ton CO 2-ekv/år) Bostadsbyggandet i Sverige (st färdigställda bostäder/år) Temperaturkorrigerad energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder (kwh/kvm) Växthusgasutsläpp från textil, totalt och fördelat på kläder resp. hemtextil (ton CO 2-ekv/år) Textilier som sätts på den svenska marknaden (kg/person & år) D Drivkraft D Drivkraft P Påverkan D Drivkraft P Påverkan D Drivkraft D Drivkraft P Påverkan D Drivkraft D Drivkraft P Påverkan D Drivkraft Kommentar Territoriell statistik Inkluderar endast utsläpp i Sverige Inkluderar både hushålls och företags resande Endast svenska vägar Inkluderar både hushålls och företags resande Inkluderar både hushålls- och företagsbilar Bottom-up beräkning Fördelas på inrikes och utrikes resor Fördelas på hushålls- och företagsresande Livscykelanalys Inkluderar utsläpp både i Sverige och utomlands Input-Output-analys Fördelas på inhemska och importerade utsläpp Livscykelanalys Inkluderar utsläpp både i Sverige och utomlands 3 Kött är den livsmedelskategori som det, ur ett klimatperspektiv, är intressant att titta på även totalkonsumtionen. Eftersom totalkonsumtionen speglar hur resurseffektivt användningen är av djuret är det viktigt att mäta detta för kött eftersom kött har en såpass stor klimatpåverkan jämfört med andra livsmedelskategorier. Fördelen med att även titta på totalkonsumtion för just kött är att olika länder styckar på olika sätt, och olika raser av samma djurslag kan ha olika förutsättningar. 8

7 Under arbetet med att föreslå indikatorer för utvalda konsumtionsområden har tillgängligheten till underlag varit en styrande princip. Föreslagna indikatorer ska kunna användas för uppföljning nu, utan fortsatt utveckling av beräkningar och dataunderlag. Men det innebär även att de föreslagna indikatorerna kan förbättras, eller bytas ut, om nya underlag blir tillgängliga. Exempelvis skulle indikatorer för konsumtionsområdet offentlig konsumtion, som står för 13 procent av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp kunna utvecklas framöver. Arbete med utveckling av beräkningsmetodik för dessa utsläpp pågår idag på andra myndigheter än Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ser även en potential i bättre utformning av åtgärder om de konsumtionsbaserade utsläppen skulle kunna fördelas på region och socioekonomiska faktorer som inkomst, ålder och kön. Med den typen av statistik kan fördelningseffekter av olika åtgärder analyseras. När konsumtion generellt och hushållens konsumtion specifikt diskuteras är det också av intresse att mäta hushållens attityder i förhållande till klimatpåverkan; om de tycker att de själva kan påverka genom medvetna val, och i vilken utsträckning de redan gör det. Det kan mätas genom befintliga enkätundersökningar eller genom att mäta spenderade kronor. En möjlighet för framtiden är att utveckla metoder för att beräkna det svenska sparandets klimatpåverkan. Det går idag inte att säga hur och i vilken omfattning klimatet påverkas av svenska finansiella flöden. Metodutveckling sker idag på många håll, men i dagsläget finns ingen väl etablerad och brett accepterad metod för att bedöma vilken klimatpåverkan sparande har. Sveriges klimatmål, åtgärder och styrmedel fokuserar på de territoriella utsläppen som följer av de aktiviteter som sker inom Sveriges geografiska gränser. Det är de territoriella utsläppen som utgör internationell rapportering till EU och FN enligt internationella överenskommelser (som exempelvis Parisavtalet). Att följa upp konsumtionsbaserade utsläpp med de övergripande och kompletterande indikatorerna som beskrivs i denna rapport kan fungera som ett komplement till de territoriella utsläppen och verka som ett incitament för privatpersoner och företag att minska sin konsumtionsbaserade klimatpåverkan. Naturvårdsverket anser även att Miljömålsberedningen bör få i uppdrag att bereda mål och strategier för konsumtionsbaserade utsläpp. 9

8 10

9 1 Inledning 1.1 Uppdraget Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet 4 för år 2018 i uppdrag att utveckla mätmetoder och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan. Naturvårdsverket ska i uppdraget utveckla beräkningsmetoden för konsumtionsbaserad statistik med syftet att förbättra tillförlitligheten i statistiken över de utsläpp av växthusgaser som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion. Förutom att utveckla metoden, ingår även i uppdraget att bedöma om det finns andra indikatorer som kan användas för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan. Områden där det finns potential att minska utsläppen skulle vara i fokus för dessa indikatorer. Slutligen ska Naturvårdsverket även beskriva resultatet av arbetet och bedöma hur utvecklingen av beräkningsmetod och indikatorer kan bidra till en förbättrad uppföljning av åtgärder för att minska de konsumtionsrelaterade utsläppen. Syftet är att underlaget ska kunna tjäna som utgångspunkt vid utvecklingen av nya förbättrade åtgärder. I regleringsbrevet pekas Statistiska Centralbyrån (SCB), Livsmedelsverket, Statens Jordbruksverket och Konsumentverket ut för att bistå uppdraget med underlag, stöd, kunskap och erfarenhet. 1.2 Konsumtionsbaserade utsläpp ett mått för att följa upp generationsmålet Genom att beräkna och redovisa de konsumtionsbaserade utsläppen kan de utsläpp av växthusgaser som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion följas. Detta är intressant för Sverige som har en hög bruttonationalprodukt (BNP) per capita jämfört med resten av världen 5 och en ganska liten men öppen ekonomi 6 som jämfört med andra länder är en koldioxideffektiv ekonomi 7. 4 Miljö- och energidepartementet, Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Naturvårdsverket. Regeringsbeslut I:15. Daterat M2017/03180/S, M2017/03101/S, M2016/02241/Ke (delvis) m.fl. Uppdraget så som det är formulerat i regleringsbrevet finns i bilaga 1. 5 År 2017 är Sveriges BNP per capita är den tolfte högsta i världen och Sveriges totala BNP är den tjugoandra största i världen. Se och för mer information. 6 Värdet av exporten motsvarar idag 45 procent av BNP. Exporten av varor är större än exporten av tjänster, men tjänstehandeln har vuxit snabbare än varuhandeln. Importen av varor och tjänster ligger på en något lägre nivå, motsvarande 41 procent av BNP. Se för mer information. 7 I en internationell jämförelse är Sverige bland de mest koldioxideffektiva länderna inom OECD och EU. Det beror mycket på att elanvändningen i basindustrin är stor, och elen i sin tur är producerad med vatten- och kärnkraft till största del. Se för mer information. 11

10 Att följa Sveriges konsumtions klimatpåverkan är viktigt för att belysa om vi är på väg att nå generationsmålet. Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken och lyder: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. För konsumtionsbaserad klimatpåverkan kan de övergripande indikatorerna och de kompletterande indikatorerna per konsumtionsområde användas som ett verktyg för att följa upp klimataspekterna av generationsmålet. 1.3 Avgränsningar I uppdraget anges att det är statistik över utsläpp av växthusgaser som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion som ska vidareutvecklas. Konsumtionsbaserade utsläpp är de utsläpp som sker till följd av svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands. I skrivelsen redovisas således inte bara beräkningsmetoder och indikatorer för utsläpp som sker i andra länder, men i redovisad statistik särskiljs inhemska och importerade utsläpp där så är möjligt. Uppdraget fokuserar på konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, och inga beräkningsmetoder eller indikatorer för andra typer av miljöfaktorer (som exempelvis påverkar övergödning eller biologisk mångfald) diskuteras i skrivelsen. Vi har i uppdraget fokuserat på indikatorer som visar hur den konsumtionsbaserade klimatpåverkan ser ut och utvecklas över tid med syfte att ge ett bättre kunskapsunderlag. De kompletterande indikatorer som har valts ut är tänkta att framförallt möjliggöra för uppföljning av den svenska konsumtionens klimatpåverkan inom olika konsumtionsområden, inte att visa på omställning mot klimatsmart konsumtion. Exempel på sådana omställningsindikatorer skulle kunna vara volymer av matsvinn. Vi har valt att fokusera på indikatorer som följer upp klimatpåverkan utifrån ett helhetsperspektiv och drivkrafterna bakom påverkan. I skrivelsen ges inga förslag på kommande styrmedel eller åtgärder då det ligger utanför ramen för uppdraget. Däremot gör vi en bedömning om huruvida föreslagna beräkningsmetoder och indikatorer kan användas för uppföljning av framtida åtgärder. 1.4 Genomförande Projektarbete Utveckling av metoden för att beräkna statistik över Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser sker löpande i Naturvårdsverkets och SCB:s verksamhet. De senaste tre åren har även ett forskningsprogram, Policy-Relevant Indicators for National 12

11 Consumption and Environment (PRINCE), genomförts vilket slutredovisades i oktober I den första delen av uppdraget, att utveckla mätmetoder för att öka tillförlitligheten i statistiken, har efter genomgång av resultaten från projektet framförallt PRINCE-modellen implementerats. Den andra delen av uppdraget, att utveckla indikatorer för uppföljning av konsumtionens klimatpåverkan, inleddes med en analysfas för att skapa en bild av i vilka konsumtionsområden de största utsläppen sker och var den konsumtionsbaserade statistiken har brister. Därefter identifierades olika indikatorer för de utpekade konsumtionsområdena och olika möjliga underlag för att ta fram lämpliga indikatorer. Slutligen har rekommendationer för hur de kan användas framöver tagits fram. Uppdraget har i huvudsak genomförts av en projektgrupp vid Naturvårdsverket bestående av handläggarna Ulrika Isberg (projektledare), Jonas Allerup, Julien Morel och Anita Lundström. Till arbetet har även handläggarna Johannes Morfeldt, Maja Cederlund, Yvonne Augustsson och Sven-Olof Ryding bidragit. Beslut om denna redovisning har fattats av generaldirektören Björn Risinger genom beslut 24 januari 2019 (NV ). Samråd och förankring Under arbetets gång har ett flertal seminarium med andra myndigheter, organisationer och företag hållits för att diskutera de olika områden där indikatorer arbetats fram: För indikatorer för klimatpåverkan från flygresor har synpunkter inhämtats från Chalmers och företrädare för flygbranschen För indikatorer för klimatpåverkan från konsumtion av livsmedel har synpunkter inhämtats från SLU, Livsmedelsverket, SCB, Statens jordbruksverk och Chalmers (PRINCE-projektet) inledningsvis i uppdraget. För en framtida indikator för klimatpåverkan från sparande har synpunkter inhämtats från Pensionsmyndigheten, Fondbolagens förening och AP-fonderna AP2 och AP7. För resultatet av arbetet i regeringsuppdraget har synpunkter inhämtats från de i uppdraget utpekade myndigheterna SCB, Livsmedelsverket, Statens Jordbruksverket och Konsumentverket SCB Miljöräkenskaper har fått möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på skrivelsen och rekommendationerna i kapitel 7.1 har förankrats mellan myndigheterna. Därutöver har förankring skett internt på Naturvårdsverket med andra regeringsuppdrag och även fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen. 8 Naturvårdsverket (2018a) 13

12 1.5 Definitioner I denna rapport anses följande definitioner gälla, och Figur 1 beskriver hur dessa hänger ihop: Data står för all mikrodata på individ- eller företagsnivå dvs alla underliggande siffror. Statistik är en benämning av samlade och bearbetade data, ofta i form av en numerisk tabell. Räkenskaper är en integrerad och sammanhängande sammanställning av statistik. Indikator är ett nyckeltal som, baserat på statistik, beskriver exempelvis en förändring eller utveckling. En indikator kan beskriva specifika trender eller belysa en viktig aspekt. Indikatorer kan beskriva bland annat drivkrafter (aktiviteter bakom utsläppen) och påverkan (själva utsläppen). Indikatorer Räkenskaper Statistik bearbetad och sammanställd mikrodata Mikrodata individer, företag Figur 1. Informationspyramid från mikrodata till indikatorer Övriga följande definitioner används: Officiell statistik är statistik som är reglerad enlig lag (2001:99) och förordning (2001:100) om den officiella statistiken, och anser generella mått med allmänt intresse för ett visst område. Krav finns på långsiktighet i publiceringen och kvalitet, och möjlighet finns att få hantera sekretessbelagd statistik i forskningssyfte. Utsläpp avser utsläpp av växthusgaser. Övriga definitioner såsom konsumtionsbaserad klimatpåverkan, livscykelperspektiv, livscykelanalys och input-output analys beskrivs mer utförligt i kapitel 2 och bilaga 2. 14

13 1.6 Skrivelsens disposition I kapitel 2 beskrivs olika sätt att beräkna klimatpåverkan och med vilken metod Sveriges konsumtionsbaserade klimatpåverkan har beräknats hittills. I kapitel 3 sammanfattas metodutvecklingen det senaste decenniet, vad PRINCE-projektet kommit fram till och vilka svårigheter som kvarstår efter implementeringen av PRINCE-projektet. I kapitel 4 redovisas övergripande indikatorer för de konsumtionsbaserade utsläppen med motivering till vilka konsumtionsområden Naturvårdsverket valt att fokusera på för framtagandet av indikatorer. I kapitel 5 redovisas föreslagna indikatorer med beskrivningar av varför just de indikatorerna valts ut, vad de visar och hur de kan användas framöver. I kapitel 6 ges förslag på ytterligare områden där indikatorer bör utvecklas framöver. I kapitel 7 ges rekommendationer för användning och fortsatt utveckling av både de konsumtionsbaserade övergripande och kompletterande indikatorerna. 15

14 2 Att beräkna klimatpåverkan I det här kapitlet beskrivs hur klimatpåverkan beräknas övergripande utifrån tre olika ansatser och i detalj för den konsumtionsbaserade klimatpåverkan som är i fokus i den här skrivelsen. Kapitlet ger en introduktion till två olika beräkningsmetoder som finns för dessa och beskriver den metod som hittills har använts i Sverige och vilka svagheter som har identifierats. 2.1 Tre olika sätt att beräkna klimatpåverkan Sveriges klimatpåverkan beräknas årligen på tre olika sätt. De olika beräkningssätten kompletterar varandra för att belysa olika aspekter av Sveriges klimatpåverkan. De tre olika måtten är 9 : Territoriella utsläpp Produktionsbaserade utsläpp Konsumtionsbaserade utsläpp De territoriella utsläppen följer enbart av de aktiviteter som sker inom Sveriges geografiska gränser. Denna statistik över Sveriges territoriella utsläpp är, tillsammans med statistik över bunkring till internationell transport 10 och nettoupptag i skog och mark 11 basen för den internationella rapporteringen av växthusgaser till EU och FN. Sveriges klimatmål baseras på statistik över territoriella utsläpp och upptag. Vartannat år kompletteras statistiken med scenarier för framtida utsläpp utifrån beslutade och planerade styrmedel och åtgärder. De produktionsbaserade utsläppen följer av de aktiviteter som svenska aktörer utför och omfattar utsläpp från svenska företag och personer både utanför och innanför Sveriges gränser vilket även kallas residensprincipen och definieras inom nationalräkenskaperna 12. De produktionsbaserade utsläppen utgår från samma aktörer som bidrar till Sveriges bruttonationalprodukt. Utsläpp från svenska aktörer utomlands skulle därmed behöva läggas till medan utsläpp från utländska aktörer i Sverige skulle behöva dras bort. I praktiken är dock detta svårt att mäta. Residensprincipen approximeras idag för transporter med ett antagande om att det svenska bilresandet utomlands är lika stort som utländskt bilresande i Sverige samt att svenska företags bunkring utomlands är lika stor 9 Se för mer information. 10 Med Bunkring till internationell transport menas det bränsle som tankas i Sverige av flyg och sjötransport som har ett destionationsmål utanför Sveriges gränser. 11 Samlingsbegreppet växthusgaser motsvarar de växthusgaser som Klimatkonventionen omfattar: koldioxid (CO 2), metan (CH 4), lustgas (N 2O), fluorerade kolväten (HFCs), perfluorkolväten (PFCs), svavelhexafluorid (SF 6) och kvävetrifluorid (NF 3). Den sistnämnda gasen släpps inte ut i Sverige. Summan av växthusgaser beräknas baserat på globala uppvärmningspotentialer (GWP-100) antagna av Klimatkonventionen och framtagna av IPCC i dess fjärde utvärderingsrapport. 12 Eurostat (2013) 16

15 Mton CO2-ekv. som utländsk bunkring i Sverige. Denna approximation gör att de produktionsbaserade utsläppen i dagsläget är ungefär lika som summan av de territoriella utsläppen och bunkring till utrikes sjö- och luftfart. Slutligen, de konsumtionsbaserade utsläppen, som är fokus för den här skrivelsen, redovisar den klimatpåverkan som svensk konsumtion av varor och tjänster 13 har orsakat, oavsett i vilket land utsläppen har skett. Metoden för att beräkna detta baseras på en bearbetning av de produktionsbaserade utsläppen och beskrivs närmare i kapitel 2.2. Sett utifrån ett globalt perspektiv är konsumtionsbaserade utsläpp en omfördelning av ländernas produktionsbaserade utsläpp, vilket innebär att summan av alla länders konsumtionsbaserade utsläpp är lika med summan av alla länders produktionsbaserade utsläpp. Båda perspektiv (konsumtion och produktion) behövs för att ge en komplett bild av Sveriges utsläpp. I Figur 2 nedan visas hur utsläppen utvecklats mellan 1990 och 2017 för de tre olika sätten att presentera Sveriges klimatutsläpp. Sveriges territoriella utsläpp, som visar de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, är 53 miljoner ton De produktionsbaserade utsläppen, som visar de utsläpp som kopplas till BNP där även utsläpp från internationell bunkring ingår, är 62 miljoner ton Konsumtionsbaserade utsläpp Produktionsbaserade utsläpp Territoriella utsläpp Figur 2. Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser över tid enligt tre olika perspektiv. Källa Naturvårdsverket/SCB 13 Exempel på varor och tjänster är elektronik, resor, mat, hotell, banktjänster och sjukvård. 17

16 De konsumtionsbaserade utsläppen inkluderar utsläpp som sker i Sverige och utomlands för att tillfredsställa efterfrågan i Sverige i form av hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion och samhällets investeringar i exempelvis byggnader och infrastruktur. De konsumtionsbaserade utsläppen var 101 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2016, eller cirka 10 ton per person, vilket är ungefär dubbelt så mycket som de territoriella utsläppen (se Figur 3). En del av Sveriges produktion exporteras till andra länder. Exporten för med sig utsläpp som både skett i Sverige och i andra länder till följd av import av insatsvaror och -tjänster. Utsläpp frånsvensk konsumtion tillsammans med utsläpp till följd av svensk export omfattar totalt cirka 187 miljoner ton (s.k. slutlig användning enligt nationalräkenskapers definition). Figur 3. Flödesdiagram över Sveriges utsläpp av växthusgaser, som visar de utsläpp som sker i Sverige (i rött) eller utomlands (i gult) samt om dessa utsläpp används till export eller inhemsk konsumtion. Källa Naturvårdsverket/SCB *Utsläpp från svenska aktörer utomlands läggs till och utsläpp från utländska aktörer i Sverige dras bort från de totala utsläppen. Dessa siffror uppskattas tillsammans motsvara internationell bunkring i Sverige i dagsläget. Statistik om territoriella utsläpp och produktionsbaserade utsläpp är del av Sveriges officiella statistik 14, men omfattas av olika ansvarsområden inom ramen för den officiella statistiken och faller därmed under olika myndigheters ansvar. Statistik om territoriella utsläpp faller under ansvarsområdet Utsläpp där Naturvårdsverket är utpekad som statistikansvarig myndighet. Statistik om produktionsbaserade utsläpp faller under ansvarsområdet Miljöekonomi och hållbar utveckling där SCB är utpekad som statistikansvarig myndighet. Statistik om konsumtionsbaserade utsläpp är i dagsläget inte klassad som officiell statistik. 14 Förordning (2001:100) om den officiella statistiken 18

17 2.2 Introduktion till metoder för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp Världshandeln och mängden produkter som handlas mellan länder har länge ökat, vilket gör att länderna har blivit mer beroende av varandra för sin produktion och konsumtion samt att produktionskedjor har blivit globala istället för nationella. Att följa Sveriges konsumtionsbaserade klimatpåverkan är utmanande då mängden data som behövs för beräkningarna är enorm och omfattar hela världen. För att fånga klimatpåverkan från hela produktionskedjor för de varor och tjänster som konsumeras i Sverige finns det två olika typer av metoder: input-output analyser och livscykelanalyser. Dessa metoder beskrivs i korthet nedan. Input-output analyser (IOA) Input-output analyser är standardiserade metoder som i korthet handlar om att följa pengarna i en databas över ekonomiska data (nationalräkenskaper) kopplad till en databas innehållande klimatdata (klimaträkenskaper) 15. Genom denna metod kan klimatpåverkan av de produkter som säljs till Sveriges konsumenter (privatpersoner och offentlig sektor) beräknas som den klimatpåverkan som produkterna bär med sig under hela produktionsprocessen i hela världen. Denna beräkning görs på en mycket aggregerad nivå. Utgångspunkten i dessa metoder är input-output-tabeller (IO-tabeller) som presenterar en ekonomis totala produktionsrecept (vad som produceras och används i varje bransch i ekonomin) och dess slutliga användning 16. För att kunna beräkna ett lands konsumtionsbaserade klimatpåverkan utifrån en input-output analys görs antaganden om: att ekonomisk aktivitet är nära kopplad till miljöpåverkan så att det går att följa pengarna i hela produktionskedjan för att följa den bakomliggande miljöpåverkan, att den genomsnittliga produktionen i varje bransch kan representera olika produkter som tillverkas inom branschen, och att årets genomsnittliga produktion och investeringar kopplas till årets konsumtion (de utsläpp som sker under året för att bygga till exempel ett hus antas ingå i årets konsumtion). För att kunna beräkna konsumtionsbaserade utsläpp behövs alltså statistik över Sveriges national- och miljöräkenskaper men även en databas som innehåller både ekonomiska data om import och produktion samt klimatdata per bransch. Dessa kallas för miljöexpanderade input-output-databaser. Ju bättre kvalitet data håller, desto tillförlitligare blir 15 Input-output analyser kan även använda övriga data, såsom turisträkenskaper, lufträkenskaper, energiräkenskaper och övriga miljöräkenskaper 16 Det finns ett lagkrav från EU att rapportera in input-outputtabeller vart 5:e år via nationalräkenskaperna. 19

18 den beräknade statistiken. Det finns flera sådana internationella databaser. Olika databaser gör olika metodologiska val, olika omfattning och olika uppdateringsfrekvens. Exempel på databaser är Eora, Exiobase, GRAM, GTAP, ICIO och WIOD 17. I Sverige har konsumtionsbaserade utsläpp beräknats med input-output analyssedan början av 2000-talet 18, och en mer detaljerad beskrivning av den generella metoden för en multiregional miljöexpanderad input-output analys görs i bilaga 2. Livscykelanalyser (LCA) Livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna miljöpåverkan av en produkt eller process under hela livscykeln från att naturresurser utvinns till dess att produkten inte används längre och måste tas om hand. En livscykelanalys utgår från all klimatpåverkan som uppstår från-vaggan-till-graven (eller en del av kedjan, såsom från-vaggan-tillslutkonsument) för en produkt (en vara, annan funktionell enhet såsom m 2, ton eller en tjänst). Det innebär att alla utsläpp som uppkommit från råvaruproduktion, inklusive insatsmedel, liksom produktion och förädling, distribution, försäljning, konsumtion och avfall belastar den produkt som i slutändan används. Utsläppen som attribueras till en viss produkt kan därmed ske vid olika år i produktionsprocessen. Livscykelanalyser kan användas för att förstå om det är användandet av produkten som är mest belastande, som för exempelvis fossildrivna personbilar, eller om det är tidigare led, som för exempelvis livsmedel 19, vilket illustreras i Figur 4. Skillnaden i miljö- och klimatpåverkan kan vara stor mellan olika produkters livscykel. Förståelsen för detta är viktig när styrmedel och åtgärder ska utformas. Figur 4. Skillnaden i miljö- och klimatpåverkan kan vara stor mellan olika produkters livscykel Se tabell 6 i Bilaga 2 för att läsa mer om dessa. 18 SCB (2002) 19 Naturvårdsverket (2008a) 20 Naturvårdsverkets bearbetning av Angerwall et al (2008) 20

19 Livscykelanalyser görs idag med standardiserade metoder, för att beräkna miljöpåverkan från en särskild funktionell enhet, framförallt inom ISO14040-serien 21. Metoden handlar om att, efter val av bl.a. systemgränser, kartlägga de flöden (massa, energi, resurser, produkter, utsläpp) som sker under produktens livscykel (life cycle inventory, LCI), bedöma produktens samlade miljöpåverkan (life cycle impact assessment, LCIA) där t.ex. olika växthusgaser sammanställs i ett övergripande mått för klimatpåverkan och tolka resultat för att utforma rekommendationer. Kartläggningen av flöden (LCI) är det mest tidskrävande steget i framtagandet av en livscykelanalys, vilket gör att man i praktiken behöver lägga fokus på de mest betydelsefulla miljöaktiviteterna i livscykeln. Det finns flera internationella databaser med data till livscykelanalyser. Olika databaser fokuserar på olika länder i första hand, men har också olika fokusområde, kvalité, omfattning och uppdateringsfrekvens. Exempel på databaser för livscykelinventering och livscykelanalyser är EcoInvent, SimaPro, GABI, ELCD, EPD, PEF och GLAD. Även i Sverige har organisationer upprättat databaser för livscykelanalyser: Swedish Life Cycle Center (CPM-databasen), IVL (Klimatkontot), RISE (Klimatdatabas) och Trafikverket (Klimatkalkyl). Olika användningsområden för input-output analys och livscykelanalys Input-output analys baseras på en bearbetning av årligt uppdaterade och officiella data, med en konsekvent och standardiserad metod. Metoden är fri från dubbelräkning och trunkering (det vill säga att vissa delar saknas). Det gör att input-output analys är bra för uppföljning av helheten av konsumtionens miljöpåverkan över tid. Metoden är baserad på ekonomiska data vars koppling till utsläpp inte alltid kan garanteras, samt att resultatet kan uppfattas som en svart låda (vars resultat är svårtolkade) vilket gör metoden olämplig för analys av åtgärder. Livscykelanalyser är standardiserade metoder som visar detaljerade och utsläppsnära data vilket ger god förståelse för åtgärds- och styrmedelsanalyser, men vars aggregering över flera konsumtionsområden är svår utan trunkering och dubbelräkning. Det är även svårt att hitta aktuella och tidskonsistenta data, och resultat ska därmed tolkas med hjälp av den bakgrundsinformation den bär med sig. 21 ISO 1404 (Principer och struktur) och ISO (Krav och vägledning) är de två standarder som ofta refereras till i officiella sammanhang. Därtill har ISO också utarbetat s.k. tillämpningsstandarder i form av tekniska rapporter: ISO/TR (Beskrivande exempel på tillämpning av ISO vi definition av mål och avgränsning samt inventeringsanalys LCI) och ISO/TR (Beskrivande exempel på tillämpning av ISO vid miljöpåverkansbedömning - LCIA). Inom området miljödeklarationer finns även standarder på internationell nivå. Det gäller närmast ISO (Miljödeklarationer) och ISO/TS (Utveckling av produktkategoriregler). Vad avser tillämpningar inom byggsektorn kan särskilt nämnas den europeiska standarden EN (Hållbarhet hos byggnadsverk Miljödeklarationer Produktspecifika regler) och ISO (Hållbarhet hos byggnadsverk Miljödeklarationer av byggprodukter). 21

20 Det finns även mer fundamentala skillnader mellan dessa två metoder som att inputoutput analys visar utsläppen för ett visst år, dvs för ekonomin under det året, med den produktion (inklusive investeringar) som skedde då, medan livscykelanalys visar de utsläpp som skett under en livscykel av en produkt eller en tjänst och attribueras till det året det säljs eller förbrukas. 2.3 Tidigare metod för att beräkna Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp Den metod som använts sedan början av 2000-talet av SCB för att beräkna Sveriges konsumtionsbaserade klimatpåverkan är en input-output analys som utgår från Sveriges officiella statistik om national- och miljöräkenskaper samt utrikeshandelsstatistik. I Figur 5 visas en skiss av hur den tidigare modellen var uppbyggd. Denna modell hade stora begränsningar men resultatet har visat sig ligga ganska nära mer komplexa modeller som tar hänsyn till multilateral handel 22 i hela världen på branschnivå (så kallade multiregionala input-output analyser, MRIOA) 23. I metoden antogs att 24 : andra länder endast handlar bilateralt med Sverige (dvs. att de andra länderna inte handlar med varandra; en så kallad interregional input-output analys) andra länder har samma produktionsstruktur som Sveriges, vilket betyder att de antas tillverka samma andel av varje produkt som Sverige andra länder har en viktad utsläppsintensitet som är kvoten mellan landets utsläppsintensitet (utsläpp per BNP) och Sveriges utsläppsintensitet, beräknat utifrån utsläppsdata från Edgardatabasen 25 och BNP från Världsbankens databas. 22 Input-output analyser kan vara enkelregionala där importens produktionsrecept antas vara samma som Sveriges (singel-region input-output analysis SRIOA), interregionala där Sverige antas handla endast bilateralt med första importland (IRIOA), eller multi-regionala där alla länder handlar med varandra (multiregionala input-output analysis MRIOA). 23 SCB (2014) 24 SCB (2016a) 25 Se för mer information 22

21 Bilateral handel Sveriges produktionsstruktur Multi-lateral handel x Sveriges utsläppsintensitet DNK SWE GER DNK SWE Sveriges import/ export GER CHN RoW CHN Sveriges RoW produktionsstruktur x Importlandets utsläppsintensitet Figur 5. Olika dataunderlag som används i den tidigare modellen för att beräkna Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp (SCB:s dataunderlag inom den lila linjen och övriga dataunderlag inom den svarta linjen) 23

22 3 Utveckling av metoden för att beräkna Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp Arbetet med att utveckla beräkningsmetoderna för statistik över Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp sker löpande på Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån. I det här kapitlet beskrivs den utveckling som skett de senaste åren på myndigheterna men också i det nyligen avslutade forskningsprojektet PRINCE och sammanfattar vilka osäkerheter som kvarstår. 3.1 Utveckling av metoden de senaste åren De första beräkningarna av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser genomfördes i början av 2000-talet hos SCB. Då gjordes antingen antaganden om att Sverige själv producerade alla de varor och tjänster som vi konsumerade, eller så antogs att Sverige handlade bilateralt med omvärlden genom att använda en genomsnittlig utsläppsintensitet. År och utvecklades metoden. I beräkningarna antogs då Sverige handla bilateralt med ett antal länder som antas ha samma produktionsstruktur som Sverige men olika genomsnittlig utsläppsintensitet (se kapitel 2.3 för förklaring av modellen). Sedan år 2012 tar SCB årligen fram statistik för Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp på uppdrag av Naturvårdsverket, och mindre förbättringar av metoden görs löpande i det arbetet. Andra myndigheter som använder samma dataunderlag för att ta fram specifika indikatorer och analyser för konsumtionens klimatpåverkan är Boverket sedan 2009 och Konsumentverket sedan Forskare, både nationellt och internationellt, har även löpande skapat en efterfrågan på datamaterial. År 2014 genomfördes, som ett sätt att kalibrera och kontrollera resultatet, en multiregional input-output analys (MRIOA) baserad på WIOD-databasen 29 där alla länder antas handla med varandra. Denna beräkning visade att den förenklade input-output analysen, trots sina brister, gav resultat som låg nära en fullständig global multiregional input-output analys, baserad på WIOD-databasen Naturvårdsverket (2008a) 27 Naturvårdsverket (2010a) 28 Naturvårdsverket (2010b) 29 SCB (2014) 30 SCB (2016b) 24

23 3.2 Utveckling av metoden inom PRINCEprojektet Mellan år 2015 och 2018 har ett treårigt forskningsprogram genomförts: Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment (PRINCE-projektet). Programmet har varit finansierat av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Syftet var att utveckla en säker och reproducerbar metod för att följa upp den svenska konsumtionens miljöpåverkan, både inom och utanför Sveriges gränser, med hjälp av de senaste modellerings- och statistikteknikerna. Arbetet leddes av SCB i samarbete med Stockholm Environment Institute (SEI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Chalmers i Sverige, Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet (NTNU) samt från Nederländerna Leiden University Institute of Environmental Sciences (CML) och Netherlands Organisation for Applied Scientific Reserach (TNO). Den nya PRINCE-modellen PRINCE-projektet har tagit fram en ny modell där tidigare antaganden för hantering av importens utsläpp (kapitel 2.3) inte längre gäller utan istället antas att (se Figur 6 nedan): andra länder handlar multilateralt (dvs. att de handlar med varandra), och inte längre bilateralt (dvs. endast med Sverige) andra länder har specifika produktionsstrukturer, och inte längre samma produktionsstruktur som Sverige andra länder har specifika utsläppsintensiteter per bransch, och inte längre en genomsnittlig utsläppsintensitet per land modellen är flexibel vilket innebär att den databas som används kan ersättas framöver om så önskas. För att åstadkomma detta har PRINCE-projektet använt en internationell databas, Exiobase, som har kopplats till Sveriges officiella statistik om national- och miljöräkenskaper 31. Exiobase (EXternality and Input-Output database) är en databas som tagits fram av olika universitet (TNO, NTNU, SERI, Leidens och Wiens universitet). Andra internationella databaser (till exempel WIOD, OECD/ICIO, GTAP och Eora) har sina för- och nackdelar eftersom de tas fram i ett visst syfte och med en viss metod, vilket beskrivs i bilaga 2. Exiobase valdes eftersom att: den har utvecklats med grundsyftet att undersöka miljöpåverkan från konsumtion och tillåter att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser på samma sätt som annan miljöpåverkan: energianvändning, luftutsläpp, resursanvändning, landanvändning, vattenanvändning, biologisk mångfald, kemikalieanvändning, materialanvändning via input-output analys 31 Två val var möjliga för att åstadkomma detta. Det första alternativet var att hämta klimatkoefficienter från Exiobase och länka dem till den svenska importen. Det andra var att den svenska statistiken skulle inkorporeras och balanseras inom Exiobase-databasen. Första alternativet valdes för att kunna behålla den svenska statistiken så korrekt som möjligt och för att göra modellen flexibel då Exiobase (som är ett forskningsprojekt vars uppdateringen framöver är oklar) kan lätt ersättas med en annan databas framöver. 25

24 den har en hög detaljnivå vilket kan underlätta jämförelsen mellan input-output analys och livscykelanalys för de branscher och produkter där miljöpåverkan är väsentlig 32 (till skillnad från alla andra databaser) den innehåller en lång tidsserie och aktuell statistik ( , jämfört med till exempel WIOD som har bättre datakvalitet men endast omfattar och vars uppdatering inte är planerad), samt den baseras på en metod som har genomgått vetenskaplig granskning Sveriges produktionsstruktur x Sveriges utsläppsintensitet Multi-lateral handel SWE Sveriges import/ Export DNK GER Ländernas produktionsstruktur x Ländernas utsläppsintensitet CHN RoW Världens handel Figur 6. Olika dataunderlag som används i den nya modellen för att beräkna Sveriges konsumtionsbaserade klimatpåverkan, baserat på PRINCE-projektet (SCB:s dataunderlag inom den lila linjen och övriga dataunderlag inom den gröna linjen) 32 Totalt innehåller Exiobase 48 regioner (43 länder och 5 övriga regioner), 200 produkter och 163 branscher. Denna databas har därför högre upplösningsnivå än officiell statistik. 33 Stadler et al (2018) 34 Wood et al (2015) 35 Tukker et al (2013) 26

25 3.3 Kvarstående osäkerheter efter implementeringen av PRINCE-projektet I och med att input-output analyser utgör standardiserade modeller beror slutresultatets tillförlitlighet framförallt på metodens begränsningar, osäkerheter i dataunderlaget och osäkerheter i sammanställningen av data i databaser. Osäkerheter i metoden Den främsta osäkerheten i input-output analyser kommer ifrån graden av korrelation mellan ekonomiska data och miljöpåverkan för produktgrupper. Till exempel kan produkternas priser variera på grund av kostnadsoptimering mellan olika dotterbolag, reapriser, stora månatliga prisvariationer (till exempel livsmedel och energiråvaror) samt på grund av att vissa aktiviteter har svaga kopplingar med ekonomi (till exempel utsläpp från jordbruket och deponi). I input-output analys brukar investeringar (t.ex. byggnader, infrastrukturer, maskiner) beräknas brutto, vilket betyder att återinvesteringar för att täcka bland annat förslitning inkluderas. Investeringar anses vidare vara en konsumtionspost istället för en endogen produktionsfaktor (vilket dock endast har en liten påverkan på de totala konsumtionsbaserade utsläppen 36 ). Dessutom fördelas investeringar inte över tid, vilket förklaras av att slutlig konsumtion, eller slutlig inhemsk efterfrågan, definieras inom nationalräkenskaper som summan av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter och fasta bruttoinvesteringar under året. Klimatpåverkan från elanvändning beräknas baserat på avtal, dvs. baserat på vilket land företaget som säljer el kommer från, även om elsystemet i praktiken är sammankopplat med angränsande länder. Det kan i princip ske återimport av Sveriges export vilket inte fångas i modellen; exempelvis om svenskt stål används utomlands för att producera bilar som sedan importeras av Sverige och säljs till svenska hushåll. Denna effekt är dock väldigt liten: cirka 0,2 procent av den konsumtionsbaserade klimatpåverkan 37. Osäkerheter i dataunderlaget Statistiken som finns i dagens input-output analys över konsumtionsbaserade utsläpp baseras på de utsläpp och ekonomiska flöden som tas fram av SCB inom national- och miljöräkenskaper, vilka bedöms vara av god kvalité, samt andra länders ekonomiska flöden och utsläpp från Exiobase. Vissa svårigheter kvarstår dock, till exempel: 36 Schmidt et al (2018) 37 Moran et al (2018) 27

26 Det finns en trolig underskattning av hushållens konsumtion utomlands i och med svårigheter att följa direktimporter. Detta kan bli problematiskt på sikt om till exempel e-handeln ökar. Mer detaljer om e-handel beskrivs i kapitel 6.2. Tillämpningen av residensprincipen: i brist på bättre data antas att bunkring till internationell transport (sjö- och luftfart) av svenska aktörer utomlands och personbilanvändning av svenska hushåll utomlands approximeras av utländska företags bunkring och utländska hushålls bilresande i landets territorium. Osäkerheter i dataunderlaget kommer framförallt från statistik över andra länders utsläppsintensitet och handel med varandra, vilka idag hämtas från Exiobase (se kapitel 3.2). För att ta fram Exiobase görs det en sammanställning av data från olika datakällor, bland annat nationalräkenskaper och main aggregates från FN, handelsstatistik från FN Comtrade, energibalanser från International Energy Agency (IEA), icke-energirelaterade utsläpp från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations statistikdivision (FAO-Stat) och emissionsfaktorer från klimatkonventionen (United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) 38. Ju bättre kvalité dessa underlag har i grunden, desto bättre kvalité får den slutliga statistiken. I takt med att fler länder tar fram utsläppsstatistik inom Parisavtalet (jämfört med Kyotoprotokollet där endast utvecklade länder ingick), och att internationella organisationer harmoniserar national- och miljöräkenskaper så kommer kvalitén att öka. Aggregeringsnivån för olika parametrar i dataunderlaget påverkar resultatet på ett signifikant sätt; till exempel när exportdelen hos en viss bransch tillverkas med en annan tillverkningsmetod än den delen som går till inhemsk användning 39 eller när konsumtionsområden såsom den offentliga sektorn beräknas på en för aggregerad nivå. Att redovisa ekonomin med åtminstone 40 sektorer brukar bedömas som nödvändigt för att minimera felen 40. Exiobase baseras på 69 sektorer, så aggregeringsnivån minimeras. 38 Stadler et al (2018) 39 Steen-Olsen et al. (2014) 40 Su & Ang (2010) 28

27 Osäkerheter i sammanställningen av data i databaser Olika länder kan tillämpa internationella standarder på olika sätt. Det behövs därmed organisationer som granskar, ändrar, kompletterar, fördelar, aggregerar samt balanserar statistiken för hela världen för att kunna presentera resultatet på ett konsekvent och strukturerat sätt, vilket är mycket utmanande. De största utmaningarna ligger framför allt i: Oförenlighet mellan länder i tillämpningen av residensprincipen. Rotterdamfällan, som uppstår av att ett land A:s export till land B brukar redovisas annorlunda i importlandets och exportlandets handelsstatistik, vilket leder till att transithandel från ett tredje land är svårt att följa. Olika projekt för att ta fram Exiobase-databasen har dock förbättrat denna aspekt genom att använda sig av olika databaser och rensa bland annat från re-export 41. Redovisningen av övriga växthusgaser än koldioxid (t.ex. metan, lustgas och f- gaser) och processutsläpp är förknippade med stora osäkerheter i många länder. Detaljnivå då rika länder brukar ha en högre upplösningsnivå av statistiken medan det behövs samma detaljnivå för att åstadkomma input-output analyser, vilket innebär att metoder ska finnas för att komplettera, fördela, aggregera samt balansera data på ett konsekvent sätt. Exiobase beräknas i löpande priser istället för fasta priser, vilket gör att prisändringar kopplas till en klimatpåverkan utan att de motsvarar riktiga utsläpp. Osäkerheter i framtida framställning Kvaliteten på dataunderlaget bedöms ha ökat avsevärt genom att använda Exiobase. Tyvärr är Exiobase inte framtagen av officiella statistiska organisationer såsom FN:s Statistiska avdelning UNSD, OECD, WTO eller Eurostat. Uppdateringen är beroende av forskningsfinansiering och det är därför oklart om, och när, databasen kommer att uppdateras. För att kunna hantera detta problem är PRINCE-modellen flexibel; den underliggande databasen kan ersättas mot en annan databas framöver. För 2016 och fram till att Exiobase eventuellt uppdateras (eller byts ut), antas att utsläppsintensiteter i andra länder vara samma som för år Forskare inom Exiobase har fått finansiering sedan 2007 och redovisat resultat 2011, 2014 och Forskare planerar att uppdatera databasen med 3-års eftersläpning framöver 42 (medan territoriella och produktionsbaserade utsläpp publiceras senast 2 år efter termen). PRINCE-projektet gör även bedömningen att det finns tillräckligt intresse från olika institutionella aktörer som OECD, Eurostat och olika forskningsfinansiärer för att de multiregionala modellerna kommer fortsätta att produceras Stadler et al (2018) 42 Personlig kommunikation med Richard Wood, NTNU 43 Naturvårdsverket (2018a) 29

28 Sverige, genom SCB, arbetar idag internationellt för att lyfta upp behovet av en internationell officiell multiregional input-output-databas, till exempel inom FN:s Londongruppen (London Group on Environmental Accounting) som är ett forum för granskning, jämförelse och diskussion om pågående arbeten om miljöräkenskaper. OECD:s arbetsgrupp Environmental information där en rekommendation är att intensifiera arbetet med miljöräkenskaper 44 Olika organisationer inom FN, till exempel vid skrivningen av en rapport om hur miljöräkenskaper används internationellt 45 Arbete som pågår inom Eurostat för att ta fram konsekventa och kvalitetsgranskade miljöexpanderade input-output tabeller för samtliga EU-länder (Figaro-databasen) 46 samt att koppla ihop denna databas med OECD:s databas ICIO för samtliga OECD-länder 47. Resultatet bedöms robust Känslighetsanalyser (så kallade Monte-Carlo-analyser) på Sveriges klimatpåverkan har gjorts för fem olika databaser: Eora, WIOD, OECD, GTAP och Exiobase De visar att resultatet för Sverige är robust, och att det varierar med mindre än 10 procent när indata varieras. Största delen av osäkerheterna kommer från andra länders klimatstatistik 50. Att säkerställa kvalitetssäkrade och aktuella databaser, och att göra bedömningar att beräkningarnas tillförlitlighet, kommer även fortsättningsvis vara viktigt. I detta regeringsuppdrag har dessutom flera livscykelanalyser utförts och används för referens och för att bekräfta resultaten från den multiregionala input-output analysen (vilket går att läsa mer om i kapitel 5). Vissa särskilda utsläpp såsom nettoupptag i skog och mark och höghöjdseffekter från utsläpp från flygplan på hög höjd ingår inte inom ramen för miljöräkenskaper och därför inte finns med i beräkningarna för den konsumtionsbaserade statistiken. Dessa utsläpp har en svag koppling till ekonomiska verksamheter och är därför svåra att beräkna med inputoutput-analys där man följer pengarna. Det kan vara viktigt att komma ihåg vid jämförelser av olika beräkningars resultat. 44 OECD (1998) 45 Waves och Världsbanken (2014) 46 Se för mer information. 47 Se för mer information. 48 Moran & Wood (2014): Se även för mer information. 49 Rodrigues et al (2018) 50 Owen et al (2013) 30

29 4 Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp I det här avsnittet beskrivs Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp hur stora är utsläppen av växthusgaser, hur har de utvecklats de senaste 10 åren och hur fördelar sig utsläppen mellan olika konsumtionsområden? Kapitlet avslutas med en motivering av de konsumtionsområden där indikatorer föreslås för att följa konsumtionens klimatpåverkan. Utsläppen som redovisas i kapitel 4 är alltså beräknade av SCB med den multiregionala input-output analys som beskrivs i kapitel 3.2. De övergripande indikatorerna som presenteras i det här kapitlet är hämtade från Naturvårdsverkets egna publiceringar om inget annat anges. Detta resultat kan skilja sig från PRINCE:s resultat framförallt på grund av att SCB använder sig av senaste data från Exiobase, vilka har uppdaterats sedan PRINCE-projektets genomförande. 4.1 Utsläpp i Sverige minskar - men utsläpp i andra länder ökar De konsumtionsbaserade utsläppen var 101 miljoner ton år 2016 och utsläpp har varit relativt stabila runt 100 miljoner ton eller 10 ton per capita sedan 2010, vilket visas i Figur 7. Samtidigt har BNP ökat, vilket tyder på att det har skett en svag frikoppling (decoupling) mellan de konsumtionsbaserade utsläppen och den ekonomiska tillväxten. De inhemska utsläppen har minskat med cirka 11 procent sedan 2008 medan utsläppen som sker i andra länder på grund av svensk konsumtion har ökat med cirka 6 procent och följer en liknande trend som den ekonomiska tillväxten 51. Sveriges produktionsbaserade utsläpp har minskat men inte de konsumtionsbaserade utsläppen. Det är dock svårt att avgöra varför trenderna har utvecklats på det här sättet och om trenderna har påverkats av koldioxidläckage i någon form. En anledning är att minskningen av utsläppen inom Sveriges gränser främst har skett inom sektorer som inte påverkas av handel, såsom uppvärmning av bostäder och lokaler och avfallsbehandling. 52 En ökning av de konsumtionsbaserade utsläpp som sker i andra länder kan bero på att import har ökat, att sammansättningen av produkter som importeras har förändrats mot mer energiintensiva eller koldioxidintensiva produkter (svagt koldioxidläckage), att svensk produktion har flyttat utomlands till följd av Sveriges klimatpolitik (starkt koldioxidläckage) eller av andra skillnader i företagens produktionskostnader i andra länder jämfört med Sverige. 51 Naturvårdsverket (2017) 52 Naturvårdsverket (2017) 31

30 MtonCO2ekv. Det går därför inte att landa i en slutsats om Sverige har minskat sina utsläpp utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser, såsom det står i generationsmålet. De vetenskapliga studier som finns på området landar i olika slutsatser Det skulle behövas ytterligare studier (som exempelvis regressionsanalyser eller dekomponeringsanalyser) på detta för att kunna besvara frågan med mer utförligt underlag Utsläpp i andra länder Figur 7. Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser Utsläpp i Sverige 4.2 Utsläpp fördelade på konsumtionsområden Hushållens konsumtion kan kopplas till det ändamål som slutprodukterna har. Inom Nationalräkenskaperna klassificeras dessa ändamål enligt COICOP. COICOP står för Classification of Individual Consumption According to Purpose och är en internationell klassificering som tagits fram av FN för att utifrån användningsområde kunna analysera individers konsumtion. Den offentliga konsumtionen kan på samma sätt kopplas till ändamål men detta görs inte i dagsläget. Dessa ändamål följer en internationell standard som benämns COFOG Classification of the Functions of Government och är framtagen av FN. Exempel på COFOG ändamål är allmänna offentliga tjänster, kostnader för transporter samt hälsa och utbildning (COFOG 9) där specifika hälso- och utbildningskostnader också ingår. 53 Peters et al (2011) 54 Baumert et al (2019) 55 Schmidt et al (2018) 32

31 När statistiken över de konsumtionsbaserade utsläppen bryts ner på konsumtionsområden, se Figur 8, står utsläppen från offentlig konsumtion och offentliga och privata investeringar för 38 miljoner ton 2016, vilket motsvarar drygt en tredjedel av totala konsumtionsbaserade utsläppen. Resterande utsläpp, 63 miljoner ton år 2016, härstammar främst från hushållens konsumtion. Husshållens kläder, skor 2% Hushållens övrigt 9% Hushållens boende 11% Investeringar 25% Offentlig konsumtion 13% Hushållens livsmedel 19% Hushållens transporter 21% Figur 8. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp år 2016 andelar per konsumtionsområde. OFFENTLIG KONSUMTION Utsläppen för offentlig konsumtion 56 var 2016 cirka 12 miljoner, vilket motsvarar 13 procent av de totala utsläppen. Nästan 70 procent av utsläppen uppstod i utlandet. OFFENTLIGA OCH PRIVATA INVESTERINGAR Utsläpp till följd av investeringar 57 kan delas in i investeringar av offentlig sektor och av näringslivet. Totalt var utsläppen som investeringar drar med sig år 2016 cirka 25 miljoner ton och mer är 75 procent uppstår i utlandet. Offentliga investeringar står för ungefär 4 procent av Sveriges totala konsumtionsbaserade utsläpp medan de privata investeringarna står för cirka 21 procent av de totala utsläppen. Investeringar innefattar framför allt bostads- och lokalbyggandet, infrastrukturbyggandet och näringslivets investeringar i maskiner. 56 Offentlig konsumtion: De varor och tjänster som exempelvis skolor, sjukhus och myndigheter köper in för att bedriva sin verksamhet (den offentliga insatsförbrukningen). T.ex. material som behövs i skolan eller förbrukningsvaror som behövs på sjukhus men här ingår även de kostnader som staten och kommunerna har för lokalhyra, el och värme. 57 Investeringar: Delas in i privata och offentliga och innebär Bruttoinvesteringar där exempelvis investeringar i byggnader, maskiner, boskap samt förändringar i lager och värdeföremål. Dataunderlagen är inte tillräckligt detaljerade för att kunna fördela klimatpåverkan till följd av investeringar på konsumtionsområden utan att påverka tillförlitligheten. 33

32 TRANSPORTER Utsläpp som transporttjänster från hushållen 58 (kallat Hushållens transporter i Figur 8) genererar 21 miljoner ton växthusgaser år 2016, vilket motsvarar cirka en femtedel av Sveriges totala konsumtionsbaserade utsläpp. Nästan 70 procent av dessa utsläpp uppstår i Sverige. Här ingår inte de offentliga transporterna och inte heller höghöjdseffekten ifrån flygtransporter räknas med (som än så länge inte heller ingår i internationella utsläppsrapporteringsriktlinjer). LIVSMEDEL Utsläpp till följd av livsmedelskonsumtion var 2016 cirka 20 miljoner ton, vilket motsvarar cirka en femtedel av Sveriges totala konsumtionsbaserade utsläpp. Tre fjärdedelar kommer ifrån utlandet. BOENDE Utsläpp som är boenderelaterande var 2016 cirka 11 miljoner ton, vilket motsvarar cirka 11 procent av Sveriges totala konsumtionsbaserade utsläpp. Cirka 70 procent av utsläppen uppstår i utlandet. El- och uppvärmning är de två största utsläppskategorierna inom boende. Förutom möbler och andra husgeråd ingår även mattor inkl. inläggning (det vill säga utsläppen som uppstår vid arbetet att lägga en heltäckningsmatta) samt hemtextilier. Byggande av bostäder räknas in under Investeringar. KLÄDER OCH SKOR Kläder och skors klimatpåverkan uppgår till 2,2 miljoner ton växthusgaser 2016 enligt den konsumtionsbaserade statistiken vilket motsvarar cirka 2 procent av Sveriges totala konsumtionsbaserade utsläpp. Nästan 90 procent av utsläppen uppstod i utlandet. ANDRA VAROR OCH TJÄNSTER Utsläpp från konsumtion av andra varor och tjänster 59 är av olika natur och är för heterogen för att brytas ner i undergrupper. Totalt utgjorde utsläppen nästan 9 miljoner ton (motsvarande cirka 9 procent av Sveriges totala konsumtionsbaserade utsläpp) och mer än 70 procent uppstod utomlands. 58 I en Input-output-analys innebär transporter att hela kedjan ingår från produktion av bränsle/fordon till brukandefasen och behöver inte innebära att man äger bilen själv. 59 Här ingår all konsumtion som inte kan kopplas till de andra kategorierna. Det är exempelvis konsumtion av exempelvis växter och trädgårdsprodukter, kropps-och skönvård och teletjänster. 34

33 Mton CO2-ekv % 31 % % 74 % 68 % 69 % 24 % 26 % 32 % 31 % 89 % 11 % Investeringar Transport Livsmedel Offentlig Boende Kläder och konsumtion skor 73 % 27 % Andra varor och tjänster Sverige Utomlands Figur 9. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp per konsumtionsområde och produktionsregion år Motivering till valda områden för utveckling av indikatorer Förutom att utveckla förbättrade metoder för att beräkna den konsumtionsbaserade statistiken, ingår i regeringsuppdraget att bedöma om det finns indikatorer som kan användas för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan. Naturvårdsverket har under arbetet valt ut områden för utveckling av indikatorer med följande utgångspunkter: Konsumtionsområden där den multiregionala input-output analysen (som används för beräkningar av konsumtionsbaserade utsläpp) har uppenbara brister. Det gäller till exempel konsumtionsområden där kopplingen mellan klimatpåverkan och ekonomin inte är tydlig Konsumtionsområden som har stora utsläpp eller stor potential att minska utsläpp Konsumtionsområden där det finns tillförlitliga datakällor tillgängliga Konsumtionsområden med stor andel utsläpp i andra länder Utifrån en inledande analys har Naturvårdsverket valt att fokusera på fem olika konsumtionsområden. Indikatorer för dessa fem konsumtionsområden presenteras i kapitel 5. Därutöver finns flera konsumtionsområden och andra analyser över klimatpåverkan från konsumtions som skulle vara intressanta och viktiga att utveckla indikatorer för framöver. I kapitel 6 redovisas några ytterligare områden där Naturvårdsverket gärna ser att indikatorer utvecklas. Det är områden som ej prioriterats i nuläget, antingen för att utsläppen anses vara relativt små, för att ytterligare analyser krävs eller för att statistik är i dagsläget bristfällig 35

34 PERSONBILSRESOR OCH FLYGRESOR Cirka en femtedel av de konsumtionsbaserade utsläppen uppkommer till följd av hushållens efterfrågan på transporter. Dessutom sker transporter inom offentlig verksamhet och inom näringslivet för deras produktion av varor och tjänster. För att få en bättre överblick av dessa utsläpp har personbilsresor och flygresor valts ut då de är de absolut största källorna till utsläpp inom konsumtionsområdet Transporter. Utsläpp från flygresande är svårt att följa upp inom befintlig statistik då flygtjänster ingår i olika konsumtionskategorier (flygtjänster, paketresor och direkta inköp utomlands). I den multiregionala input-output analysen ingår inte i dagsläget klimatpåverkan från höghöjdseffekten. Utsläpp från personbilresande tas fram genom den territoriell statistiken och bedöms vara av god kvalité. Det finns många olika sätta följa personbilstrafikens utveckling och i detta uppdrag har fokus varit att spegla konsumtionsvalet av transporter. LIVSMEDELSKONSUMTION Utsläpp till följd av konsumtion av livsmedel står för cirka en femtedel av de konsumtionsbaserade utsläppen och det är viktigt att få en bättre överblick över vilka livsmedel som ger de största utsläppen eftersom det kan skilja sig beroende på olika livsmedel. Att livsmedelsprodukters utsläpp kompletteras med en indikator med livscykelperspektiv anses vara viktig för att följa utsläppen från-vagga-till-affärsdörr 60. Produktionsprocesser och geografiskt ursprung av livsmedlet spelar roll för att kunna göra korrekta nedbrytningar av hur mycket utsläpp som uppstår från olika livsmedelskategorier. BOSTADSBYGGANDE OCH BOENDE Klimatpåverkan från bostäder utifrån en livscykel omfattar utsläpp från både bostadsbyggande och boende (framförallt uppvärmning), vilka ingår i två olika kategorier i den konsumtionsbaserade statistiken över utsläpp (Investeringar och Boende). Dessa tillsammans står för cirka 20 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen. Denna helhet kan fångas av befintlig statistik men kompletterande indikatorer kan behövas för att särskilja vad som visa utsläpp från bostäder och inte lokaler som används för kommersiell verksamhet, och bättre förstå vilka åtgärder som kan påverka utsläppen. TEXTILIER Utsläpp från kläder och textilier utifrån ett livscykelperspektiv har valts ut för att komplettera hushållens konsumtionsområde Kläder och skor. Även om konsumtionsområdet står för en mindre andel av de totala konsumtionsbaserade utsläppen så har den en stor andel utsläpp utanför Sveriges gränser och stor miljöpåverkan genom en hög kemikalie- och vattenanvändning vid produktionsfasen. 60 Allra bäst är att följa till graven men det är komplext och innebär stora osäkerheter och därför går livscykelanalyser för livsmedel ofta till fabriksdörr eller fram till butiken, men inte vidare därifrån. 36

35 5 Indikatorer för konsumtionens klimatpåverkan I det här avsnittet beskrivs de indikatorer som Naturvårdsverket i nuläget anser vara prioriterade för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan. För varje indikator beskrivs vilket underlag som behövs, vilket resultat som indikatorn visar och hur indikatorn kan användas för uppföljning i framtiden. Kapitlet inleds med en kort beskrivning av hur olika indikatorer kan utformas. Naturvårdsverket publicerar redan idag konsumtionsbaserade indikatorer på årlig basis, se Tabell 1. De övergripande indikatorerna kan användas för att följa vissa aspekter av konsumtionens klimatpåverkan. Konsumtionsbaserad statistik per område är den som redovisas i kapitel 4 i den här skrivelsen. Tabell 1. Konsumtionsbaserade övergripande indikatorer som publiceras årligen Övergripande indikatorer Konsumtionsbaserade utsläpp per område Konsumtionsbaserade utsläpp per person Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder Konsumtionsbaserade utsläpp för exporterande företag Beskrivning Konsumtionsbaserade utsläpp fördelade på hushållens konsumtionsområden (transport, boende, livsmedel, kläder och skor samt övrigt) och offentlig konsumtion och investeringar. Genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläpp per person fördelade på hushållen och offentlig konsumtion och investeringar samt beroende på om utsläppen sker i Sverige eller i andra länder. Konsumtionsbaserade utsläpp fördelade mellan utsläpp som sker inhemskt och utsläpp som sker i andra länder. Konsumtionsbaserade utsläpp till följd av svensk export fördelade på om utsläppen sker i Sverige eller i andra länder. Notera att dessa utsläpp inte omfattas av de totala konsumtionsbaserade utsläppen som följer utsläpp till följd av konsumtion i Sverige, se Figur 3. Inom det svenska miljömålssystemet används en indikatormodell som kallas DPSIR Enligt modellen kan indikatorer delas in i fem grupper och genom kombinationer av indikatorer från de fem olika grupperna får man bättre förståelse för hur samhället och miljön påverkar varandra; Drivkraftsindikatorer (D) mäter aktiviteter som ligger bakom ett miljöproblem (t.ex. antal flygresor) Påverkansindikatorer (P) mäter den fysiska aktivitet som orsakar problemet, det vill säga själva miljöpåverkan (t.ex. utsläpp av växthusgaser från flygresor) Statusindikatorer (S) visar tillståndet i miljön, på grund av påverkan (t.ex. koncentration av klimatpåverkande ämnen i atmosfären) Inverkansindikatorer (I) visar konsekvenser för människors hälsa eller ekosystemen (t.ex. den globala medeltemperaturen). 61 Modellen utvecklades initialt av OECD, men vidareutvecklades av European Environment Agency EEA, i början av 2000-talet. 62 Se för mer information 63 Naturvårdsverket (2018a) 64 European Environment Agency (1999) Environmental indicators Typology and overview 37

36 Responsindikatorer (R) följer upp de åtgärder som kan vidtas för att minska eller rätta till problemet Naturvårdsverket föreslår indikatorer för fem konsumtionsområden. Detta är i linje med en tidigare analys av SMED 65. Varje konsumtionsområde följs primärt upp med en övergripande påverkansindikator vilken kompletteras med ytterligare indikatorer för att följa olika drivkrafter. Alla indikatorer är tänkta att visa på den totala bilden för Sverige. Genom en kombination av drivkrafts- och påverkansindikatorer kan man skapa förståelse för hur ekoeffektivt systemet (konsumtionsområdet) som studeras är vilken konsumtion driver utsläppen? Det absoluta värdet (totalen) på utvalda drivkraftsindikatorerna kan på sikt vara oförändrat eller till och med öka, så länge konsumtionen som sker, sker med låga utsläpp. Det betyder att nedbrytningen i kategorier är viktig för att kunna följa att utsläppsintensiv konsumtion minskar. Tabell 2. Sammanfattning av Naturvårdsverkets förlag till indikatorer samt typ av indikator Konsumtionsområde Indikator Typ av indikator (DPSIR) Personbilsresor Växthusgasutsläpp från personbilar, totalt P Påverkan (ton CO 2-ekv/år) Persontransportarbete per transportmedel D Drivkraft (personkm/år) Personbilar i trafik efter drivmedel D Drivkraft (st/år) Flygresor Svenska befolkningens klimatpåverkan från flygresor, totalt P Påverkan och fördelat på inrikes resp. utrikes resor (ton CO 2-ekv/år) Antal flygresor (tur och retur) av svenska befolkningen D Drivkraft (st/person & år) Livsmedel Växthusgasutsläpp från livsmedel, totalt och fördelat på P Påverkan livsmedelskategorier (ton CO 2-ekv/år) Direktkonsumtion av livsmedel D Drivkraft (kg/person och år) Totalkonsumtion av kött 66 D Drivkraft (kg/person & år) Bostadsbyggande Växthusgasutsläpp från bygg- och fastighetssektorn, totalt P Påverkan och boende och fördelat på byggverksamhet resp. fastighetsförvaltning (ton CO 2-ekv/år) Bostadsbyggandet i Sverige D Drivkraft (st färdigställda bostäder/år) Temperaturkorrigerad energianvändning för uppvärmning D Drivkraft och varmvatten i bostäder (kwh/kvm) Textilier Växthusgasutsläpp från textil, totalt och fördelat på kläder P Påverkan resp. hemtextil (ton CO 2-ekv/år) Textilier som sätts på den svenska marknaden (kg/person & år) D Drivkraft 65 SMED (2015) 66 Kött är den livsmedelskategori som det, ur ett klimatperspektiv, är intressant att titta på även totalkonsumtionen. Eftersom totalkonsumtionen speglar hur resurseffektivt användningen är av djuret är det viktigt att mäta detta för kött eftersom kött har en såpass stor klimatpåverkan jämfört med andra livsmedelskategorier. Fördelen med att även titta på totalkonsumtion för just kött är att olika länder styckar på olika sätt, och olika raser av samma djurslag kan ha olika förutsättningar. 38

37 5.1 Klimatpåverkan från personbilsresor Naturvårdsverket föreslår följande indikatorer: Växthusgasutsläpp från personbilar, totalt (ton CO 2-ekv /år) Persontransportarbete 67 per transportmedel (personkm/år) Personbilar i trafik efter drivmedel (st/år) Bakgrund och motiv till indikatorerna Andelen fossilfria bilar behöver öka för att Sverige ska nå etappmålet inom transportsektorn till år 2030 och det nationella klimatmålet till år Det finns en rad olika indikatorer för att följa personbilars utsläpp. För att kunna följa konsumentens val av färdmedel föreslår Naturvårdsverket att tre indikatorer används vilket ska ses som ett urval för att spegla konsumtionsvalet av transporter. Vilket tekniktyp som konsumenten väljer vid ett nybilsköp och vilket val av transportmedel (bil, buss, tåg eller cykel m.fl.) som väljs kan ge stora skillnader i klimatpåverkan. Att följa växthusgasutsläppen från personbilar är en bra indikator för utvecklingen hos den samlade svenska fossildrivna personbilsflottan. Indikatorn är ett generellt mått på hur den förnybara drivmedelsutvecklingen går och hur en minskad energianvändning utvecklas inom personbilstransporterna. Det vore önskvärt att mäta hushållens användning av personbilar då klimatpåverkan från tjänstebilar borde räknas till den tjänst eller vara som produceras. Tyvärr finns inte statistik över till exempel bränsleanvändning fördelat på användning av fordon privat och i tjänst. Att följa hur persontransportarbetet per transportmedel utvecklas visar hur trafiken på svenska vägar och banor ser ut. Persontransportarbete är ett bra mått för att följa utvecklingen till ett mer fossilfritt resande. Dock så går det inte att med indikatorn urskilja de utländska trafikanter som kör på svenska vägar. Att följa personbilsparkens fördelning efter drivmedelstyp är också ett sätt följa omställningstakten till en fossilfri personbilsflotta. Utsläppen av växthusgaser är starkt sammanknippade med bilens tekniktyp. Nyare bensin- och dieselbilar blir mer och mer energieffektiva, vilket syns inte i denna statistik. Det kan istället speglas fångas i indikatorn som visar hela personbilsflottans utsläpp av växthusgaser varför de kompletterar varandra. BRIST PÅ LIVSCYKELANALYSER Ur ett konsumtionsperspektiv är det önskvärt att fånga utsläpp av växthusgaser från vaggan till graven, det vill säga utsläpp vid produktion av material och montering såväl som drift och sluthantering av förbrukat fordon. Det finns i dagsläget begränsat med underlag för livscykelanalyser för fordon, vilket gör att en indikator baserad på 67 Persontransportarbete (personkilometer) innebär förflyttningen av en person en kilometer. 39

38 livscykelanalys som skattar hushållens användning av personbilar i koldioxidekvivalenter är svår att räkna fram med tillförlitliga resultat. Underlag till indikatorerna VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN PERSONBILAR Naturvårdsverket publicerar territoriella växthusgasutsläpp från transporter med personbil i Sverige årligen och statistiken finns ifrån 1990 och framåt med ett års eftersläpning. 68 PERSONTRANSPORTARBETE PER TRANSPORTMEDEL Trafikanalys tar fram statistik över persontransportarbetet på svenska vägar och banor i Sverige. Transportarbetet uppskattas i enheten personkilometer som innebär antalet kilometer som personer transporterat sig. En bil som transporterat fem personer en kilometer blir alltså 5 personkilometer 69. Underlag till persontransportarbetet publiceras årligen och finns med en jämförbar metod från och med 2000 och framåt. Det finns även statistik från 1950 och framåt men tyvärr är den inte jämförbar med senare statistik. Persontransportarbetet är uppdelat på personbilar, buss, MC, mopeder, cykel och gång på svenska vägar och för svenska banor finns det statistik för järnvägar, tunnelbana och spårväg. PERSONBILAR I TRAFIK EFTER DRIVMEDEL Trafikanalys tar fram statistik som beskriver den svenska fordonsparken 70. Denna statistik går att följa sedan 2004 och visar antal personbilar i trafik efter drivmedelstyp uppdelat på bensin, diesel, gas/gasflexifuel, el, elhybrid, laddhybrid, etanol/etanolflexifuel och övriga. Resultat från indikatorerna VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN PERSONBILAR Naturvårdsverkets statistik över territoriella utsläpp från personbilar totalt visar sedan 1990 en minskade trend. 68 Se Naturvårdsverkets statistik A-Ö: Växthusgaser, utsläpp per fordonsslag 69 Trafikanalys (2018a) 70 Trafikanalys (2018b) 40

39 Miljoner personkilometer Mton CO2-ekv Figur 10. Territoriella växthusgaser från personbilar totalt i Sverige PERSONTRANSPORTARBETE PER TRANSPORTMEDEL Figuren nedan visar en sammanställning av statistik från Trafikanalys. Persontransporterna domineras av personbilar följt av järnväg och busstransporter. I statistiken för persontransportarbete på svenska vägar syns en ökning bland alla transportslag men där spårväg har ökat mest (+ 70%) sedan 2000 och minst ökning syns för cykel (+ 4%). En del av lösningen för etappmålet för transporter är att det sker en överflyttning av personbilstransporter till övriga transportslag, men om det skett en överflyttning av transportslagen går inte att urskilja utifrån den här indikatorn Personbilar, MC, moped Kollektivtrafik (järnväg, spårväg, buss, tunnelbana) Gång Cykel Figur 11. Persontransportarbete på svenska vägar och banor, miljoner personkilometer. 41

40 Miljoner PERSONBILAR I TRAFIK EFTER DRIVMEDEL Trafikanalys statistik över den svenska fordonsflottans sammansättning utifrån tekniktyp visar att personbilsflottan har ökat med nästan en miljon bilar sedan Antalet bensinbilar minskar samtidigt som antalet dieselbilar ökar. Antalet elbilar och ladd- och elhybrider ökar kraftig men från låga nivåer. 6 Övriga 5 El 4 Laddhybrid 3 Gas/gas flexifuel 2 1 Elhybrid Etanol/ etanolflexifuel Diesel 0 Bensin Figur 12. Personbilar i trafik efter drivmedel Möjligheter och begränsningar för uppföljning av åtgärder Att följa utvecklingen av vilka transportslag som väljs och vilken typ av transportfordon (personbilsdrivmedelstyp) som svenskarna väljer ger en indikation av transportsektorns omställning till fossilfrihet. Indikatorn över den svenska fordonsflottan utifrån drivmedel har låg osäkerhet eftersom alla nya och avregistrerade fordon (ej i bruk) måste registreras. Beräkningen av persontransportarbetet är gjort på samma sätt sedan år 2000 och med en konsistent där trenden kan tolkas med lägre osäkerhet än de absoluta nivåerna. Det finns undantag och skillnader i beräkningsmodellerna för de olika trafikslagen vilket medför att resultaten bör tolkas med försiktighet. Att följa personbilsflottan efter drivmedelstyp är en förenkling eftersom det finns skillnader för exempelvis dieselfordon som Euroklasser och storlek på bil som kan ge stora skillnader i utsläpp. En uppdelning av personbilsflottan på antal bilar i olika utsläppsspann skulle kunna vara en tänkbar indikator för framtiden som bättre speglar flottans utveckling till fossilfrihet. Studier för utveckling av denna indikator vore önskvärt. 42

41 För att utsläppen av växthusgaser ska minska behövs en övergång till mer fossilfria transporter. Att följa alla lösningar till en fossilfri transportsektor är svårt att göra med ett fåtal indikatorer. De tre föreslagna indikatorerna följer hur utsläppen och valet av transportfordon och transportmedel utvecklas. Detta ger en övergripande bild av vilket konsumentval som individen gör vid val av transport. Vid utveckling av åtgärder för sektorn kan även andra indikatorer tas fram för att kunna följa effekten av åtgärden. De tre föreslagna indikatorerna speglar territoriella utsläpp från personbilar och vilken form av transportslag som vi väljer och vilket konsumtionsval av bil som vi gör och kan användas vid uppföljning av åtgärder. Indikatorerna fångar inte utsläppen utifrån ett livscykelperspektiv utan en trend av vilka val konsumenten gör vid val av transportmedel. 5.2 Klimatpåverkan från flygresor Naturvårdsverket föreslår följande indikatorer: Svenska befolkningens klimatpåverkan från flygresor, totalt och fördelat på inrikes resp. utrikes resor (ton CO 2-ekv/år) Antal flygresor (tur och retur) av svenska befolkningen (st/person och år) Bakgrund och motiv till indikatorerna Svenska befolkningen gör cirka 1,4 flygresor per år och person. Det är fem gånger mer än det globala genomsnittet och motsvarar cirka ett ton växthusgaser per person och år (inkl. höghöjdseffekten 71 ) 72. Svenska befolkningens flygresor är en stor källa till klimatpåverkan och antalet utrikesflygningar har fördubblats sedan 90-talet. Därför är det viktigt att följa utvecklingen med kompletterande indikatorer. I den konsumtionsbaserade statistiken går det att beräkna flygets utsläpp av växthusgaser. I dessa beräkningar ingår utsläpp under hela produktionskedjan, vilket t.ex. inkluderar utsläpp vid tillverkningen av flygplan. Den multiregionala input-output modellen som används för att beräkna konsumtionsbaserad statistik använder andra systemgränser än de som används i beräkningar av den svenska befolkningens klimatpåverkan från flygresor (se nedan). I den multiregionala input-output modellen görs beräkningar utifrån ett livscykelperspektiv medan beräkningarna för den svenska befolknings totala klimatpåverkan använder bland annat resvaneundersökningar 73. Detta medför skillnader i statistiken och påverkar hur utsläppen beräknas. I den konsumtionsbaserade statistiken ingår i dagsläget t.ex. inte höghöjdseffekten. Genom vidare studier skulle systemperspektivet gå att utöka och man skulle därmed även kunna kan ta hänsyn till höghöjdseffekten. 71 Samlingsnamn för utsläpp av kväveoxider, kondensstrimmor och flyginducerad molnighet som har en klimatpåverkande effekt på hög höjd. Även om denna effekt är vetenskapligt belagd, finns det fortfarande osäkerheter kring den exakta nivån för denna effekt. 72 Kamb & Larsson (2018) 73 SCB (2018) 43

42 Naturvårdsverket föreslår en indikator som speglar den svenska befolkningens totala klimatpåverkan från flygresor, inklusive höghöjdseffekten. Naturvårdsverket föreslår vidare den svenska befolkningens antal flygresor (per person, tur och retur) som indikator. Denna indikator används även för uppföljning av Sveriges generationsmål 74. Underlag till indikatorerna SVENSKA BEFOLKNINGENS KLIMATPÅVERKAN FRÅN FLYGRESOR Chalmers tekniska högskola har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram en beräkningsmetod som uppskattar den svenska befolkningens klimatpåverkan från flygresor. Beräkningarna bygger på dataunderlag från Trafikanalys, Transportstyrelsen, Tillväxtverket, SCB och Swedavia 75 samt statistik över svenska resenärer som reser från Kastrup i Danmark och Gardemoen i Norge 76. För att få fram utsläpp per personkilometer används statistik över bränsleförbrukning från International Energy Agency (IEA) och emissionsfaktorer från Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Höghöjdseffekten fås från den senaste stora syntesrapporten inom höghöjdseffektforskningen 77. Kabinfaktorn, det vill säga andelen passagerare per antalet flygstolar, tas ifrån FN-organet International Civil Aviation Organization (ICAO). ANTAL FLYGRESOR (TUR OCH RETUR) AV SVENSKA BEFOLKNINGEN För att beräkna antalet flygresor används statistik ifrån Trafikanalys och Transportstyrelsen, SCB och Swedavias statistik över svenska resenärer som reser från Kastrup i Danmark och Gardemoen i Norge, som bearbetas av Chalmers. 78 Resultat från indikatorerna SVENSKA BEFOLKNINGENS KLIMATPÅVERKAN FRÅN FLYGRESOR Den svenska befolkningens totala klimatpåverkan från flygresor, inklusive höghöjdseffekten är 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Vilket motsvarar cirka 1 ton per person och år, se figur nedan. Utsläppen har ökat med nästan 50 procent och antalet utrikesflygningar har fördubblats sedan tidigt 1990-tal. Av utsläppen står tjänsteresor för cirka en femtedel och resterande är privata resor. 74 Se för mer information 75 Swedavia ägs av svenska staten och har i uppdrag att äga, driva och utveckla svenska flygplatser. 76 Kamb & Larsson (2018) 77 Lee et al (2009) 78 Se Naturvårdsverkets statistik A-Ö: Klimat, Antal flygresor per invånare 44

43 Tur-retur-resor per invånare Mton CO2-ekv Höghöjdseffekt inrikes flyg 8 6 Svenska befolkningens klimatpåverkan från inrikes flygresor 4 Höghöjdseffekt utrikes flyg Svenska befolkningens klimatpåverkan från utrikes flygresor Figur 13. Klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor ANTAL FLYGRESOR (TUR OCH RETUR) AV SVENSKA BEFOLKNINGEN Naturvårdsverket tar sedan tidigare fram en indikator över antalet flygresor som den svenska befolkningen genomför. 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Utrikes flygresor Inrikes flygresor Totalt antalet flygresor Figur 14. Antalet flygresor på invånare 45

44 Möjligheter och begränsningar för uppföljning av åtgärder Indikatorn följer den totala klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresande och inte flygbranschens utsläpp som visas i den konsumtionsbaserade utsläppsstatistiken (där inte heller höghöjdseffekten inkluderas). Indikatorn är därmed mer representativ för den klimatpåverkan som den svenska befolkningen står för genom sina flygresor. Indikatorn kan idag användas för uppföljning av vissa åtgärder för att minska konsumtionens klimatpåverkan från flyg. Indikatorn kan vidareutvecklas för att bättre följa svenska befolkningens flygresor. Till exempel representeras indikatorn av globala genomsnitt och speglar inte eventuella modernare plan, högre kabinfaktor, utvecklad flygledning och ruttoptimering för svenska befolkningens resor utomlands. Statistik på tankning av biobränsle till flyget i Sverige finns, men volymerna är i dagsläget så små att det inte har tagits hänsyn till i beräkningen. Volymen biobränsle kan dock läggas till i beräkningen av flygets klimatpåverkan eller som en egen indikator framöver. Både en eventuell reduktionsplikt för flygbränsle eller åtgärder för energieffektivisering kan därmed fångas av indikatorn framöver. Indikatorn har inte uppdaterats kontinuerligt tidigare men Naturvårdsverket kommer att uppdatera indikatorn regelbundet. En kontinuerlig dataunderlags-försörjning är då av vikt för att kunna göra detta framöver. 5.3 Klimatpåverkan från livsmedelskonsumtion Naturvårdsverket föreslår följande indikatorer: Växthusgasutsläpp från livsmedel, totalt och fördelat på livsmedelskategorier (ton CO 2-ekv/år) Direktkonsumtion av livsmedel (kg/person och år) Totalkonsumtion av kött (kg/person och år) Bakgrund och motiv till indikatorerna Hushållens livsmedelskonsumtion stod för cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2016, vilket motsvarar cirka 2 ton per person och år För livsmedel beror utsläppens storlek på både hur mycket vi äter och vad vi äter då det skiljer sig åt hur stora växthusgasutsläpp olika livsmedel orsakar. Animalieprodukter orsakar oftast större utsläpp av växthusgaser än vegetabiliska livsmedel 79. Skillnader i utsläpp från ett och samma livsmedel förekommer och beror till stor del av 79 Utsläppen uppstår främst i foderproduktion, djurens fodersmältning, gödsel samt omvandling av naturlig mark till jordbruksmark för bete och foderodling. Nötkreatur och får orsakar större utsläpp av växthusgaser (metanutsläpp som uppstår på grund av matspjälkningen) än vad exempelvis gris och kyckling gör. Det är också en stor skillnad på hur stora utsläppen blir beroende på vilket foder som nötkreaturen äter och därmed hur snabbt den går till slakt som ha spelar roll för metanutsläppen från matspjälkningen. 46

45 produktionsförhållandena 80 och var produktionen skett 81. Utöver skillnader i råvaruproduktionen finns även andra faktorer som påverkar storleken på utsläppen; livsmedelsteknik, förädlingsgrad och behov av kyl- och frysförvaring. Klimatpåverkan från nöt- och lammkött orsakar störst utsläpp av växthusgaser, vilket beror på att en stor del av utsläppen uppstår när metan bildas vid djurens matspjälkning. Dessa metanutsläpp påverkas framför allt av djurens art och är likartade inom samma djurslag, men foder och livslängd är faktorer som ger viss påverkan på utsläppens storlek. Livscykelanalyser möjliggör att ta fram bra underlag för att hantera skillnader på ett systematiskt sätt och kunna beräkna klimatpåverkan från olika livsmedel och livsmedelsgrupper. Därför föreslår Naturvårdsverket att växthusgasutsläpp från livsmedel fördelat på livsmedelskategorier följs upp med livscykelanalys. Att minska utsläpp från produktionen av livsmedel är viktigt för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Det är dock viktigt att utsläppsminskningen inom Sveriges gränser inte görs på bekostnad av ökade utsläpp utomlands, i enlighet med Generationsmålet. Det går dock inte i nuläget att visa skillnader i utsläpp i Sverige och utomlands för den totala livsmedelskonsumtionen utifrån livscykelanalysens resultat. Att följa den svenska direkt- och totalkonsumtionen 82 av livsmedel är bra indikatorer för att följa konsumtionssvalen av olika livsmedel. Totalkonsumtionen ger mängden kött i angivet i slaktkroppsvikt, det vill säga mängd kött inklusive ben, senor och svinn. Direktkonsumtionen mäts i de varor och den vikt vi köper hem från butiken, eller får serverat på restaurang 83. Direktkonsumtionen ger en indikation på hur mycket livsmedel och kött som vi svenskar konsumerar. Den säger dock inget om hur effektivt vi minimerar svinnet eller vilka delar av djuret som vi inte äter (t.ex. specifika inälvor). För att för en indikator på hur resurseffektiv användning av djuret är behövs hela dess vikt tas i beaktande. 80 Till exempel hur effektiv produktionen är; ekologisk respektive konventionell produktion, och om odling skett på friland eller i växthus och hur uppvärmning sker av dessa; skillnader i djurhälsa. 81 Det kan bero på olika faktorer som skillnad i bördighet, markförhållanden, förekomst av skadegörare och sjukdomar, påverkande klimatförhållanden (som värme, torka, nederbörd), hur många skördar som erhålls per år, skillnader i förekomst av krav genom regler och styrmedel som medför mer eller mindre begränsning av klimatutsläpp, använt transportslag och transportavstånd mellan produktion och område för konsumtion. 82 Med totalkonsumtion avses den totala åtgången av olika råvaror för humankonsumtion. Med direktkonsumtion avses de totala leveranserna av livsmedel från producenter till privathushåll och storkök samt producenternas hemmaförbrukning. 83 Direktkonsumtionen av till exempel kött avser mestadels kött utan ben, till exempel stek, filé och köttfärs, men en liten andel ben ingår också, för exempelvis revben och fläskkotlett. När det gäller grönsaker och frukt avses i huvudsak ätbara delar, men en viss mängd skal, blast och andra oätbara delar, ingår också. I direktkonsumtionen ingår en viss andel hushållssvinn som uppstår p g a att vi inte alltid äter upp det vi köper hem eller får serverat på restaurang. Direktkonsumtionen är alltså större än den mängd livsmedel vi faktiskt äter. 47

46 Eftersom totalkonsumtionen speglar hur resurseffektiv användningen är av djuret är det viktigt att mäta detta för kött eftersom kött har en så pass stor klimatpåverkan jämfört med andra livsmedelskategorier. Även om skillnaden också är stor mellan total- och direktkonsumtion av t.ex. spannmål är skillnaden i klimatpåverkan liten. Fördelen med att även titta på totalkonsumtion för just kött är att olika länder styckar på olika sätt, och olika raser av samma djurslag kan ha olika förutsättningar. Vid jämförelser mellan länders statistik över konsumtion av kött anges det vanligen som totalkonsumtion. MER ÄN KLIMAT Produktion och konsumtionen av livsmedel berör mer eller mindre samtliga miljökvalitetsmål. Rött kött 84 är det livsmedel som påverkar miljön mest och har en stor betydelse för hälsan. Den svenska genomsnittliga köttkonsumtionen ligger idag över Livsmedelsverket rekommendation för en hälsosam kost. 85 Livsmedelsproduktion kan också föra med sig positiva effekter på miljön. Betande djur kan vara gynnsamma för vissa miljömål. I Sverige hjälper betande djur till att hålla marker öppna och bidrar till att bevara biologisk mångfald. 86 Antibiotikaanvändningen i Sverige är lägst i EU, vilket är positivt då låg användning minskar risken för antibiotikaresistens. 87 Underlag till indikatorerna VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN LIVSMEDEL Genom att kombinera Jordbruksverkets statistik om konsumtionsmängder av livsmedel med klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv kan växthusgasutsläpp från livsmedel (konsumerade i Sverige) beräknas. Inom ramen för regeringsuppdraget har två metoder för livscykelanalys av livsmedel studerats närmare. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och statliga forskningsinstitutet Research Institute of Sweden (RISE) har varsin metod för att beräkna utsläppen. Hur beräkningar går till, och hur resultat skiljer sig åt beskrivs nedan. Det finns ett framtida behov att utvärdera vilken av livscykelanalyser som passar för en kontinuerlig uppföljning som av god kvalité. Livscykelanalyser från SLU och RISE SLU kommer att uppdatera sin rapport Mat-klimat-listan 88 som togs fram första gången Rapporten är en lista på olika livsmedel om hur stort klimatavtryck enskilda 84 Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. 85 Se 5e dbfe html för mer information 86 Livsmedelsverket (2013) 87 Se livsmedelsverkets kostråd om kött och chark ( ) 88 SLU (2012) 48

47 produkter har uttryckt i CO 2-ekvivalenter utifrån ett livscykelperspektiv 89. Systemgränsen sätts vid butik vilket betyder att utsläpp efter att livsmedlet kommit till butiken inte är med. Bidrag från förpackningar ingår. Resultat finns för åren 2011 till RISE har en livsmedelsdatabas med dataunderlag för livscykelanalyser från hela världen. RISE:s klimatdatabas uppdateras med nya dataunderlag i den mån det finns resurser och ny relevant information att tillgå. Systemgränsen sätts vid odling/produktion av livsmedlen fram till och med gårdsgrind respektive industrigrind. Bidrag från förpackningar ingår ej. Bidrag från transporten av importerade varor från ursprungsland till Sverige ingår. RISE resultatet finns för året Baserat på klimatdatabasen har RISE tagit fram Öppna listan 90. DIREKT- OCH TOTALKONSUMTION AV LIVSMEDEL Jordbruksverket publicerar årligen både direkt- och totalkonsumtion av livsmedel och det finns data från 1960 och framåt. Statistiken är officiell och beräknas genom formeln konsumtion = produktion + import export. Jordbruksverket beräknar till exempel direktkonsumtionen för olika köttslag utifrån totalkonsumtionen genom att göra ett avdrag för ben, och ett schablonmässigt avdrag för svinn. Svinnet inkluderar svinn i alla led tills dess att produkten når konsumenten, däremot ingår inte hushållssvinn. Med både totalkonsumtion och direktkonsumtion går det kontinuerligt att följa utvecklingen av konsumtionsnivåerna i Sverige. Resultat från indikatorerna VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN LIVSMEDEL Resultaten från SLU 91 visar utsläpp från konsumtionen av livsmedel på cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter för 2015, där kött tillsammans med mejeriprodukter samt ägg står för nästan 65 procent av den totala klimatpåverkan. 89 Klimatavtrycken är beräknade med viktningsfaktorer av växthusgasemissionerna enligt IPCC RISE (2017) 91 Moberg (2018) 49

48 Tabell 3. Total klimatpåverkan utifrån livscykelanalys av direktkonsumtion av livsmedel från SLU, år 2015 Total klimatpåverkan direktkonsumtion miljoner ton CO2ekv Total klimatpåverkan direktkonsumtion ton CO2ekv/capita Andel av totala klimatpåverkan % Totalt 19,5 1, Varav kött 7,3 0,75 38 Varav mjölk, mejeriprodukter och ägg 5,2 0,53 27 Varav övriga produkter 3,4 0,35 17 Varav frukt och grönt 1,5 0,15 7 Varav fisk och skaldjur 1,2 0,12 6 Varav öl, vin och sprit 0,6 0,06 3 Varav mjöl, gryner och socker 0,3 0,03 1 RISE:s livscykelanalys 92 för året 2016 visar å andra sidan på utsläpp om totalt nästan 16 miljoner ton koldioxidekvivalenter där kött, mejeriprodukter och ägg står för 65 procent av utsläppen. Tabell 4. Klimatpåverkan utifrån livscykelanalys av direktkonsumtion av livsmedel från RISE, år 2016 Total klimatpåverkan direktkonsumtion miljoner ton CO2ekv Total klimatpåverkan direktkonsumtion ton CO2ekv/capita Andel av total klimatpåverkan % Totalt 15,9 1,6 100 Kött och köttvaror 6,9 0,7 43 Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett 3,6 0,4 22 Bröd och spannmålsprodukter 1,7 0,2 11 Andra livsmedel, malt- och läskedrycker, mineralvatten samt alkoholhaltiga drycker Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te, kakao 1,1 0,1 7 1,0 0,1 6 Köksväxter 0,6 0,1 4 Frukt och bär mm 0,6 0,1 4 Fisk, kräftdjur och blötdjur 0,4 < 0,1 3 Resultat av tidsserien från SLU visar på att utsläppen varit relativt stabila mellan 2011 till Nötkött och mejeriprodukter står för nästan hälften av utsläppen. Utifrån ett klimatperspektiv är det därmed viktigt att urskilja köttkategorier och mejeriprodukter som har större utsläpp än övriga livsmedelkategorier. I diagrammen i Figur 15 nedan redovisas just denna skillnad Nilsson & Sjons (2018) 93 Moberg (2018) 50

49 Kg CO2-ekv. per person Ägg Får, vilt, inlävor, häst Fågel Gris Hårdost Mejeriprodukter Nöt Figur 15. Total klimatpåverkan utifrån livscykelanalys av direktkonsumtion av livsmedel från SLU, år Olika systemgränser ger olika resultat Övrigt (grönsker, frukt osv.) I och med att det finns olika systemgränser och olika antagande i de två analyserna ger det också olika resultat. Systemgränser och åren för de två livscykelanalyserna som gjorts inom ramarna för detta regeringsuppdrag skiljer sig och därmed är också resultaten olika. RISE sätter sin systemgräns vid gårds- respektive fabriksgrind, medan SLU sätter sin systemgräns vid butik. Livscykelanalyserna från SLU och RISE är heller inte jämförbara med resultatet från den konsumtionsbaserade statistiken eftersom det är olika systemgränser och uppbyggnad av systemen. Den multiregionala input-output analysen bygger på ekonomiskt underlag där offentlig och hushållens livsmedelskonsumtion särskiljs i olika sektorer. Vid nedbrytningen av den konsumtionsbaserade statistiken ökar osäkerheten i resultaten vilket gör att jämförbarheten med livscykelanalyserna minskar. DIREKTKONSUMTION AV LIVSMEDEL Direktkonsumtionen av livsmedel per person 94 beskrivs i diagram nedan. Den samlade konsumtionen av framförallt grönsaker, frukt, kött, läsk och bröd per person har ökat, även konsumtionen av ost och sötsaker, medan däremot mjölkkonsumtionen har minskat markant sedan 1990-talet. Kategorin sötsaker består av choklad och konfektyr. 94 Jordbruksverket,

50 Kg per person och år Kg per person Liter per person Frukt Grönsaker Kött Bröd (mjukt) Ost Sötsaker Ägg Mjölk (högra axeln) Figur 16. Direktkonsumtion i kg/liter per person av ett urval av livsmedel Läskedryck (högra axeln) Nedan visas ett urval olika köttkategorier för att ge en indikation om vilka köttkonsumtionsmönster som vi svenskar har. Fågel är den kategori som har ökat mest sedan Fågel 20 Gris 15 Nöt 10 5 Vilt Figur 17. Direktkonsumtion i kg per person av ett urval köttkategorier Får 52

51 Kg per person TOTALKONSUMTION AV KÖTT Diagrammet nedan visar att den totala slaktvikten av djuret per person och år. Vilket visar att griskonsumtion är största, följt av nötkött. Den totala slaktvikten för fågel var nästan 24 kg per person år 2017 vilket kan jämföras med direktkonsumtionen som var cirka 22 kg. Eftersom det är mindre svinn från fågel i form av mindre mängd ben i förhållande till köttmängd, för kyckling saluhålls även styckdetaljer där ben finns kvar. För nötkött var siffran 25 kg för totalkonsumtion jämfört med 12 kg i direktkonsumtion Gris Nött 20 Fågel Vilt Figur 18. Totala köttkonsumtion (totalkonsumtion) av ett urval köttkategorier, per person och år Källa: Jordbruksverket, 2018 Möjligheter och begränsningar för uppföljning av åtgärder Livscykelanalyser möjliggör att ta fram underlag för att hantera skillnader på ett systematiskt sätt för att kunna beräkna klimatpåverkan från olika livsmedel. Dock krävs ett stort antal livscykelanalyser för att beräkna den totala klimatpåverkan av vår livsmedelskonsumtion. Detta på grund av att vi äter en stor mängd livsmedel med olika sammansättning, ursprung och förutsättningar. För livsmedel som inte har egna livscykelanalyser, eller då inte data finns för det land där livsmedlet är producerat, krävs kunskap om vad som dessa kan jämföras med. Olika länders produktionssystem och villkor för att odla grödor kan förändras över tid, vilket innebär att uppdateringar behöver göras med jämna mellanrum. En svårighet med att följa livsmedelskonsumtion med livscykelanalys är att produktionsförändringar kan ske på olika sätt och olika snabbt i olika länder och beroende på hur ofta som livscykelanalysen uppdateras med grunddata finns risk för att denna förändring inte fångas. Vilka länder som Sverige importerar från kan också förändras från år till år (till exempel genom faktorer som producenten inte kan påverka så Får 53

52 som tullar, klimat men även odlingsperiodens väderlek, djursjukdomar och relationen till landet). Det finns därmed en osäkerhet i hur ofta produktionsförändringarna sker och vilka länder som kan påverka dataunderlaget och analysen. Naturvårdsverket föreslår att livscykelanalysen av växthusgasutsläppen används och att indikatorn behöver uppdateras kontinuerligt med olika länders produktionssystem som används i landet. En sådan översyn behöver göras var tredje till femte år. Indikatorn över mängder livsmedel och kött i kilogram per person är ett mindre osäkert mått. Statistiken publiceras årligen med cirka ett års eftersläpning. Begränsning med indikatorn är att den inte fångar utvecklingen av en mer hållbar djurhållning och hur stor del av livsmedlen som kommer ifrån utlandet. För åtgärder som direkt kan kopplas till en förändrad konsumtion kan alla tre måtten användas för uppföljning, då de kompletterar varandra. YTTERLIGARE INDIKATORER FRAMÖVER För generationsmålet är det också viktigt att kunna följa vilka livsmedel som importeras och som producerats inhemskt. Det har inte i en aggregerad form fullt ut gått att särskilja vilka utsläpp som kommer från Sverige och vad som kommer från utlandet i livscykelanalyserna. Fördelningen mellan utsläpp som orsakas av det som produceras och äts i Sverige och utsläpp som uppstår i andra länder på grund av våra val av livsmedel kan följas med hjälp av en nedbrytning, i utsläpp i Sverige och i andra länder, av den konsumtionsbaserade statistiken för hushållens livsmedelskonsumtion (beräknad med multiregional inputoutput analys). I de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser från hushållens livsmedelskonsumtion beräknad med multiregional input-output analys sker cirka 75 procent i andra länder, i detta ingår även utsläppen som uppkommer vid import av fodermedel. Denna nedbrytning är dock osäker på grund av flera faktorer t.ex. att priset på kött påverkar konsumtionen i stor grad. Det skulle behövas flera studier och en förbättrad kvalité av statistiken för att kunna använda denna nedbrytning som indikator. Därför bedöms det i dagsläget inte finnas tillräckligt bra underlag för att kunna följa upp fördelningen. I den uppföljning som görs idag av matavfall för alla led i livsmedelskedjan inkluderas både oundvikligt matavfall (som ben, kaffesump, äggskal), och onödigt matavfall (som ibland kallas för matsvinn). Det saknas dock uppgifter om fördelning mellan oundvikligt och onödigt matavfall och även data om de angränsande matsvinnsflöden som inte klassas som avfall. Stora mängder matavfall (matsvinn) innebär en onödig klimatpåverkan eftersom mer livsmedel behöver produceras än vad som behövs för vår konsumtion. Ett minskat matsvinn är en viktig del i att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedelskonsumtionen. Flera års arbete av myndigheter, näringslivet och civilsamhället visar att det finns en stor potential att minska matavfallet, i hela kedjan från 54

53 jord till bord. Utöver klimatpåverkan så bidrar matsvinn/avfall även till annan miljöpåverkan som övergödning, utsläpp av bekämpningsmedel och stor vattenanvändning. I det nya avfallspaketet inom EU, som ska träda i kraft i medlemsländerna sommaren 2020, finns nya krav på årlig rapportering av matavfall. EU-kommissionens ambition är att de mätningar som krävs för rapportering av matavfall enligt det nya avfallsdirektivet ska vara fullt förenliga med mätningar som ska genomföras inom ramen för en av två indikatorer för uppföljning av Agenda 2030, mål Detta kommer att komplettera de föreslagna indikatorerna. Internationellt och nationellt finns det ett flertal definitioner för matavfall och matsvinn, och det pågår diskussioner inom bl.a. FAO om klassningar. Det nationella arbetet för uppföljning av matavfall/matsvinn bör samordnas med de internationella slutsatser som tas fram inom processer som EU-arbetet och FN:s arbete med Agenda Klimatpåverkan från bostadsbyggande och boende Naturvårdsverket föreslår följande indikatorer: Växthusgasutsläpp från bygg- och fastighetssektorn, totalt och fördelat på byggverksamhet resp. fastighetsförvaltning (ton CO2-ekv/år) Bostadsbyggandet i Sverige (st färdigställda bostäder/år) Temperaturkorrigerad energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder (kwh/kvm) Bakgrund och motiv till indikatorerna I takt med att byggnader blir mer energieffektiva och att utsläpp från uppvärmningssystemen minskar blir utsläppen från byggande allt viktigare för att bedöma boendets klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Utsläppen från materialen (som betong och stål) som används i bygg- och renoveringsprocesser, kan vara svåra att minska framöver då det behövs teknikskiften i produktionsprocessen. Utsläpp från byggande kan vara de svåraste utsläppen att minska för att Sverige ska nå sitt mål om netto-nollutsläpp senast Samtidigt behövs en fortsatt klimatomställning inom flera områden särskilt vad avser uppvärmning kombinerat med energieffektivisering i bostäder. Det är därför viktigt att följa upp växthusgasutsläppen från bygg- och fastighetssektorn, vilket görs redan idag med hjälp av Boverkets miljöindikatorer 96. Uppförande och drift av byggnader står för cirka 20 procent av de totala konsumtionsbaserade utsläppen. Att förena en hög byggtakt med Sveriges klimatmål är därför en utmaning. Vi föreslår att bostadsbyggandet även ska följas upp som en av 95 Regeringen (2016) 96 Boverket (2019) 55

54 drivkrafterna bakom boendets klimatpåverkan och därmed en indikator på utmaningens storlek. Utöver de utsläpp som sker i uppförande och drift har byggnader även förmåga att lagra koldioxid under en viss tid genom träbyggande (och till viss del karbonatisering av betong). Statistik över kolbindning i avverkade träprodukter (cirka 7 miljoner ton 2017) används för uppföljning av de territoriella utsläppen och upptagen, men där ingår även andra träprodukter än byggnadsmaterial och ingen hänsyn tas till export och import 97. Vilket material som väljs påverkar alltså både utsläpp och upptag av växthusgaser under byggnadens livslängd. I dagsläget finns inte tillräcklig information för att följa upp den fullständiga klimatpåverkan (både utsläpp och upptag) från bostadsbyggande direkt, men statistik över bostadsbyggande per teknik för stomme, fasad och tak finns redan nu tillgänglig hos SCB. Teknik för stomme i flerbostadshus föreslås som indikator för att följa upp materialval vid bostadsbyggande. Utsläppen från energianvändning från det befintliga bostadsbeståndet står fortfarande för cirka en tredjedel av utsläppen och dessa utsläpp behöver fasas ut på sikt för att nå nettonollutsläpp. Detta förutses kunna göras med en blandning av energieffektivisering, beteendeförändringar och förnybar energi. Utifrån ett konsumtionsperspektiv föreslås att energieffektivitet (temperaturkorrigerad energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder) ska följas upp. Indikatorn ger information om hur energieffektivt det genomsnittliga boendet i Sverige är, men eftersom energianvändningen i den föreslagna indikatorn över växthusgasutsläpp från bygg- och fastighetssektorn inte är temperaturkorrigerad så går det inte att jämföra trenderna. Underlag till indikatorerna VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORN Boverket redovisar klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn årligen för att följa upp miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö 98. Indikatorn omfattar klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv från uppförandet och underhållet av byggnader (både bostäder och lokaler) samt från uppvärmningen av bostäder och lokaler, som separat post. De beräknas utifrån samma dataunderlag från SCB som används för beräkningarna av den konsumtionsbaserade statistiken till Naturvårdsverket, men motsvarar en särskild skärning av statistiken. I indikatorn ingår utsläpp från: det årliga byggandet av bostäder och lokaler (inklusive tidigare steg från t.ex. materialtillverkning), energianvändning (framförallt el och fjärrvärme) fastighetsförvaltning (inklusive renovering och ombyggnad) från befintliga byggnader i beståndet. 97 Naturvårdsverket (2018b) 98 Naturvårdsverket (2018c) och Boverket (2019) 56

55 Eftersom sektorn inte är en slutanvändare av varor och tjänster så innebär det att sektorn har möjlighet att påverka utsläppen både före (ex. genom att köpa in klimatsmarta material) och efter (ex. genom att påverka upphandling av bygg- och fastighetstjänster) sektorns egen del i värdekedjan. Ur ett utsläppsperspektiv så innebär det att indikatorn summerar alla utsläpp från varor och tjänster som bygg- och fastighetssektorn köper in tillsammans med alla utsläpp till följd av att andra branscher köper in material och tjänster från bygg- och fastighetssektorn. Dessutom allokeras utsläpp för uppvärmning (som sker i el- och fjärrvärmeproduktion samt inom egen uppvärmning) till fastighetsbranschen för att täcka in användarskedet. Indikatorn går därför inte att jämföra med andra konsumtionsområden i den konsumtionsbaserade statistiken på grund av risken för dubbelräkning av utsläpp. Klimatpåverkan från elanvändning, i en input-output analys, följer ekonomiska transaktioner. Elproduktionen motsvarar alltid elanvändningen på grund av att man inte kan lagra el, och dessutom är elsystemet kopplat mellan länderna, vilket gör det omöjligt att härleda exakt vilken el som används var. Man skulle istället kunna till exempel använda nordisk elmix 99, svensk produktionsmix 100, sålda ursprungsgarantier i Sverige 101 eller residualmix för Sverige 102 för beräkningar av klimatpåverkan från elmixen som används i Sverige. BOSTADSBYGGANDET I SVERIGE SCB publicerar årligen antal färdigställda och påbörjade bostäder 103 samt typ av material i stomme, tak och fasad för flerbostadshus och småhus 104, vilka lämpar sig till indikatorer för att följa drivkrafter bakom utsläpp och upptag av byggandeprocessen. TEMPERATURKORRIGERAD ENERGIANVÄNDNING FÖR UPPVÄRMNING OCH VARMVATTEN I BOSTÄDER Energimyndigheten publicerar årligen energianvändning för uppvärmning och varmvatten i kwh/m 2 uppdelat mellan småhus och flerbostadshus (och även lokaler). Energimyndigheten publicerar även ett samlat index över energieffektiviteten i byggnadsbeståndet, men den omfattar både bostäder och lokaler Cirka 100 g CO 2-ekv/kWh eller 125 g CO 2-ekv/kWh LCA från Energimyndigheten (2012) g CO 2-ekv/kWh 101 Total supplier mix om cirka 4g CO 2-ekv/kWh 102 Cirka 26 g CO 2-ekv/kWh från Association of Issuing Bodies (2018) 103 Se SCB Boende, byggande och bebyggelse - Nybyggnad av bostäder Se SCB Boende, byggande och bebyggelse - Nybyggnad av bostäder - Priser för nyproducerade bostäder - Tekniska uppgifter för nybyggda ordinära flerbostadshus - Lägenheter i nybyggda ordinära flerbostadshus efter material i stomme. BO BO0201 BO0201M/MaterialiStommeFN/?rxid=dc5e6c2f d06-b a66c8d3 105 Energimyndigheten (2018) 57

56 Mton CO2-ekv. Energianvändning avser här den temperaturkorrigerade energianvändningen för uppvärmning och varmvatten, vilket betyder att fastighetens elanvändning (belysning, elapparater, elektronik m.m.) inte ingår. Energianvändning har olika miljöpåverkan beroende på vilken typ av energi som används, men energibehovet per kvadrat är en bra indikator för drivkraften (aktiviteten) bakom uppvärmningsutsläpp. Resultat från indikatorerna VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORN De inhemska utsläppen av växthusgaser enligt Boverkets indikator var cirka 13 miljoner ton år 2016, vilket motsvarar drygt 21 procent av Sveriges produktionsbaserade utsläpp. Sektorn bidrar även till stora utsläpp utomlands genom importerade varor. Dessa utsläpp låg 2016 på cirka 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sektorn bidrar därmed till cirka 21 miljoner ton totalt (se Figur 19). De totala utsläppen inhemska och från import har legat på ungefär samma nivå sedan De inhemska utsläppen av växthusgaser från branschen har minskat med cirka 4 procent sedan Av de totala utsläppen kommer cirka 8 miljoner ton från byggverksamhet (nyproduktion/rivning), cirka 8 miljoner ton från el- och värmeanvändning i byggnader och resterande cirka 4 miljoner ton från övrig fastighetsförvaltning (renovering/ombyggnad) Importerade varor och tjänster Produktion i Sverige Byggverksamhet Fastighetsförvaltning - övrigt Fastighetsförvaltning - uppvärmning Figur 19. Bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av växthusgaser efter ursprung (från Sverige eller utomlands) eller bransch 58

57 Antal BOSTADSBYGGANDET I SVERIGE I Sverige har bostadsbyggandet ökat markant sedan 2010 och cirka bostäder färdigställdes 2017, framförallt i tillväxtregioner. Det faktiska byggandet ligger därmed på en nivå som knappt observerats sedan 1970-talet när miljonprogrammet byggdes. Detta beror bland annat på att marknaden har haft ett byggunderskott under ett antal år, stor befolkningsökning i kombination med urbanisering samt att ekonomin befinner sig i högkonjunktur med lågt ränteläge. Antal lägenheter som byggs med stomme i trä har ökat kraftigt sedan 1995 från cirka 700 stycken per år 1995 till cirka stycken 2017 men samtidigt har antal lägenheter som byggs med betong nästan tiofaldigas, vilket gör att andelen träbyggande har minskat från 21 procent 1995 till 13 procent Lägenheter som byggs med stomme av stål eller annat har blivit sällsynta Flerbostadshus Figur 20. Antal färdigställda bostäder samt antal färdigställda lägenheter efter material i stomme TEMPERATURKORRIGERAD ENERGIANVÄNDNING FÖR UPPVÄRMNING OCH VARMVATTEN I BOSTÄDER Småhus Trä Betong Stål Annat Energianvändningen per kvadratmeter i bostäder har minskat mellan 1995 och 2015 på grund av en övergång i hur byggnader värms upp från enskilda oljepannor till el, fjärrvärme 106 och värmepumpar 107 samt att byggnader har blivit mer energieffektiva. De senare åren verkar dock kurvan ha planat ut. 106 De förluster som sker i energiproduktion ingår inte i den slutliga energianvändningen medan dessa förluster ingår med olika typer av pannor som används i hushållet. När ett hushåll byter exempelvis från oljeuppvärmning till fjärrvärme minskar därmed energianvändningen i statistiken och detta kan delvis förklaras i att förlusterna istället redovisas i energisektorn. 107 Värmepumpens energibehov (den upptagna värmen från omgivningen) ingår inte i den officiella statistik, och övergången till värmepumpar har därmed bidragit till energieffektivitet som i realiteten kan förklaras genom en övergång till en förnybar råvara snarare än effektivisering i användandet av energin 59

58 kwh/m2/år Flerbostadshus Småhus Figur 21. Temperaturkorrigerad energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder Möjligheter och begränsningar för uppföljning av åtgärder Den övergripande statistiken över bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan är svår att använda för att följa upp åtgärder (t.ex. energieffektivisering av byggnader, byte klimatneutrala material, ökad förtätning) eftersom den baseras på en övergripande inputoutput analys. Ett arbete, initierat av Naturvårdsverket och Boverket, har påbörjats för att ta fram en kompletterande livscykelanalys för ett antal typhus, och koppla dessa till byggoch boendestatistik för att beräkna klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn 108. Sådana livscykelanalyser kan dessutom användas tillsammans med statistiken om materialval för stommen i flerbostadshus för att kunna följa hur åtgärder påverkar sektorns totala klimatpåverkan. Statistik över bruttoombyggnation, renovering och energianvändning i fritidshus saknas i dagsläget, vilka inte kan fångas in med särskilda indikatorer. En annan utmaning i statistiken handlar om att följa materialomsättningen på detaljnivå i byggbranschen. Man kan delvis koppla effekten av energieffektiva renoveringar med indikatorn på bostäders och lokalers energieffektivitet, vilket påverkas bland annat av Boverkets byggregler BBR, energideklarationer och olika energieffektiviseringsstöd. Med hjälp av indikatorn om bostadsbyggande och andel material i stomme kan man bedöma storleken på aktiviteten bakom utsläpp och upptag, och de incitament som gynnar dessa. 108 Miljömålsrådet (2017) 60

59 5.5 Klimatpåverkan från textilier Naturvårdsverket föreslår följande indikatorer: Växthusgasutsläpp från textil, totalt och fördelat på kläder resp. hemtextil (ton CO 2-ekv/år) Textilier som sätts på den svenska marknaden (kg/person och år) I skrivelsen används benämningen textilier vilket innefattar kläder inklusive arbetskläder och accessoarer samt hemtextil så som dukar, gardiner, sängkläder, filtar, överkast och handdukar. Bakgrund och motiv till indikatorerna Textilier och skor motsvarar cirka 2,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter i statistiken över de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för år Det motsvarar ungefär 0,22 ton per person och år i Sverige och 89 procent av dessa utsläpp sker i utlandet. Att producera textilier orsakar inte bara utsläpp av växthusgaser utan orsakar även miljöpåverkan genom användning av stora mängder råvaror, kemikalier och vatten samt utsläpp till mark och vatten vid fiberproduktion såväl som vid framställning av material och produkter. 109 Produktionen av kläder och hemtextilier som säljs i Sverige sker nästan uteslutande i länder utanför EU. Att följa upp växthusgasutsläpp från textilier med livscykelanalys ger därför en bra indikation på den totala klimatpåverkan från hela produktionskedjan. Vid nedbrytning av de konsumtionsbaserade utsläppen ökar osäkerheterna och därmed anses resultatet från livscykelanalysen var mer tillförlitlig. Att följa mängden textiler som sätts på den svenska marknaden ger en bra indikation av konsumtionsmönstret av nya textilier. Naturvårdsverket föreslår därför att antal kilo nya kläder och hemtextiler per person som Sveriges befolkning konsumerar varje år används som indikator. Underlag till indikatorerna VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN TEXTIL Naturvårdsverket har låtit ta fram en livscykelanalys av textilier. 110 Livscykelanalysens omfattning för att beräkna klimatpåverkan är från-vagga-till-grav och vagga-till-grind för utvinning av råmaterial samt produktion. Utsläpp kopplat till el-användning samt resthantering ingår också. Statistik på vad som konsumeras bygger på data från SCB och beräknas enligt Konsumtion = import - export. Produktionen av textilier i Sverige ingår 109 Roos (2016) 110 Roos & Larsson (2018) 61

60 Ton per person alltså inte, vilket är en begränsning i analysen som skulle kunna vidareutvecklas. Den inhemska produktionen av textiler utgör en mindre del av totalen. LCA-data hämtas ifrån Ecoinvent Statistiken sträcker sig från 2000 till 2017 och kan tas fram årligen. Statistik över klimatpåverkan ifrån el och värme för produktionsländer tas ifrån International Energy Agency (IEA). TEXTILIER SOM SÄTTS PÅ DEN SVENSKA MARKNADEN Statistiken är baserad på SCB:s utrikeshandels-statistik om varor som tas fram varje år och anses vara av god kvalité. SMED 112 tar på uppdrag av Naturvårdsverket fram årlig statistik över textilflöden 113. Statistiken hämtas ifrån SCB:s utrikeshandelsstatistik, där finns information om import och export av kläder och textilier som bygger på underlagsdata ifrån Tullverket. 114 I dagsläget ingår inte inhemsk produktion men den kan komma att tas med framgent. Resultat av indikatorerna VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN TEXTIL Resultaten från livscykelanalysen visar att den totala klimatpåverkan av svenskarnas textilkonsumtion är cirka 4,2 miljoner ton eller 0,4 ton per person och år. Utsläppen har ökat sedan år 2000 på grund av att konsumtionen ökat av importerade varor. Elanvändningen i Sverige syftar till tvätt, tork och strykning av textilierna. 0,6 0,5 El-användning 0,4 Hemtextil 0,3 Kläder kvinnor/flickor 0,2 Kläder män/pojkar 0, Kläder unisex 111 Ecoinvent 3.4 är en LCA-databas som skapat utifrån projektet Mistra Future Fashion. 112 SMED står för Svenska MiljöEmissionsData, och är namnet på det konsortium inom vilket de fyra organisationerna IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) samarbetar. 113 Se SMED (2018) 62

61 Kg per person Figur 22. Klimatpåverkan från livscykelanalys på olika kläd- och textilierkategorier, år Olika systemgränser ger olika resultat Skillnaden mellan resultaten för de konsumtionsbaserade utsläppskategorin, Kläder och skor (beräknade med input-output analys) och livscykelanalysen för Kläder och textilier är att utsläppen är ungefär dubbelt så stora (4,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter för livscykelanalysen). Det finns också en systemgränsskillnad mellan livscykelanalysen och de konsumtionsbaserade utsläppen. Detta beror bland annat på att kläder och textilier/skor kategorien är olika, i livscykelanalysen inkluderas inte skor. Det finns också en systemgränsskillnad i och med att utsläpp från elanvändning och resthantering tas med i livscykelanalysen men inte i de konsumtionsbaserade utsläppen. Olika GWP-värden 115 används också för de olika beräkningarna. Det är svårt att veta exakt vad som göra att resultaten skiljer så pass mycket åt, då olika faktorer spelar in. Vidare studier skulle behövas för att kartlägga skillnaderna i beräkningsmodellerna. TEXTILIER SOM SÄTTS PÅ DEN SVENSKA MARKNADEN Textilier som sätts på den svenska marknaden motsvarar ungefär hur mycket vi i Sverige konsumerar (exkl. privatimport och egen produktion i Sverige) vilket 2017 var 13,9 kg per person. Konsumtionen av textilier har ökat med drygt 3 kg per person och år sedan Textilkonsumtionen följer konjunktursvängningarna i den svenska ekonomin vilket också syns tydligt i figuren nedan Kläder män/pojkar Kläder kvinnor/flickor 8 6 Kläder unisex 4 2 Hemtextilier Figur 23. Textilkonsumtion per person i Sverige Global warming potential (GWP) är ett mått på förmågan hos en växthusgas att bidra till växthuseffekten och den globala uppvärmningen 63

62 Möjligheter och begränsningar för uppföljning av åtgärder Livscykelanalysen bör användas vid uppföljning av åtgärder som syftar till att förändra konsumtionen av textilier. Att följa utsläppen över tid med livscykelanalyser ger en bra indikation på den totala klimatpåverkan från hela produktionskedjan. Dock så kan användningen av energislag förändras och produktionsländer bytas ut vilket innebär att det behövs kontinuerlig uppdatering av aktuella produktionsländer, aktuell energimix och uppdaterad information om teknik som används i produktionsländerna såväl som vilka produktionsprocesser som använd, behöver uppdateras. Det finns därmed en begränsning med att använda livscykelanalyser som behöver beaktas. Naturvårdsverket föreslår att livscykelanalysen av växthusgasutsläppen används och att indikatorn behöver uppdateras kontinuerligt med aktuella produktionsländer, energimixer och uppdaterad information om aktuell teknik i produktionsländerna såväl som vilka produktionsprocesser som används i landet. En sådan översyn behöver göras var tredje till femte år. Avgränsningen i livscykelanalys till att enbart inkludera klimatpåverkan gör att slutsatser kring textiliers totala miljöpåverkan inte inkluderas. För textilproduktion och konsumtion är användningen av vatten och kemikalier samt utsläpp av miljö och hälsofarliga kemikalier till mark och vatten, minst lika stora miljöutmaningar som växthusgasutsläppen. Sveriges konsumtion av textilier (satt på den svenska marknaden) är en bra indikator med god kvalité som kan användas för att följa upp åtgärder inom konsumtionsområdet. Textilkonsumtionen anges bara i mängder (kilo) och säger inget om vilket land eller vilken klimatpåverkan som textilen har haft vid produktionsfasen vilket kompletteras med livscykelanalyserna. Dock fångas inte privatimporten och den egna inhemska produktionen av textilier med den föreslagna indikatorn. Det är också viktigt att bevaka och undersöka hur även den ökade konsumtionen via e-handeln kan inkluderas i den statistiken. Den inhemska produktionen fångas i dagsläget i statistiken men de skulle för framtiden kunna gå använda inhemska produktionsstatistik för textilier. YTTERLIGARE INDIKATORER FRAMÖVER I Sveriges slängs cirka ton kläder och textilier per år, vilket motsvarar cirka 7,5 kilo per person och år. Denna statistik har tagits fram av SMED 116 för året 2014 och det är i dagsläget osäkert när den kommer att uppdateras nästa gång. Idag genomförs inte plockanalyser för att följa upp hur mycket textiler som hamnar i hushållens restavfall kontinuerligt. Vid en fördubblad användningstid av textilier kan klimatpåverkan från 116 SMED (2016) 64

63 produktionen minskas med 47 procent. 117 Att följa textilavfallet skulle ge en indikation på hur kläderna och textilierna används och om de används på ett mer hållbart sätt. Naturvårdsverket har tagit fram förslag till mål för textilavfall 118 och lämnat förslag till regeringen om att separat insamling av textilavfall ska införas i Sverige för att tillgängliggöra materialet för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning. EU kommissionen har i det nya avfallsdirektivet (2018/851) 119 beslutat att alla medlemsstater till den 1 januari 2025 ska samla in textilavfall separat från annat avfall. Då textilavfallsstatistiken ännu inte uppdateras kontinuerligt är avfall som indikator inte lämplig att föreslå i dagsläget. Second hand och återanvändning ger också en indikation på hur kläderna och textilierna används. I dagsläget har SMED på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram statistik för åren 2011, 2013 och 2016 över i Sverige insamlade textilier och hur stor delmängd som återanvänts i Sverige och utomlands. 120 I EU pågår ett arbete med att ta fram metoder för att mäta återanvändning för en rad olika produkter, där textiler kan komma att ingå. Rapportering av mängden produkter är obligatoriskt för medlemsländer att rapportera till EU kommissionen och det kommer därför bli aktuell med kontinuerlig uppföljning att på nationell nivå. 117 Klimatdata för textilier (2018) 118 Målen är att till år 2025 ska mängden textilavfall i restavfallet minska med 60 procent gentemot basår Och till år 2025 ska 90 procent av separat insamlat textilavfall förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. Avfallshierarkin ska tillämpas och materialåtervinning ska i första hand ske i form av återvinning till nya textilier. 119 Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall SMED (2014) 65

64 6 Potentiella områden för framtida utveckling av indikatorer I det här kapitlet redovisas ett flertal områden där ytterligare indikatorer vore intressant att utveckla i framtiden. De indikatorer vi valt att föreslå i kapitel 5 har samtliga god tillgång till dataunderlag för beräkningar redan idag, medan de som beskrivs i det här kapitlet är de områden för indikatorer där det idag saknas underlag eller där syftet med indikatorn behöver utredas och motiveras mer. Det är både nya fördelningar av den statistik som beskrivits tidigare och helt nya områden där vi ser ett behov av indikatorer. 6.1 Andra fördelningar av de konsumtionsbaserade utsläppen De konsumtionsbaserade utsläppen går idag att bryta ner till olika konsumtionsområden och branscher men andra typer av fördelningar (till exempel per region eller hushållsgrupp) görs inte regelbundet i dagsläget. Genom att veta vilka grupper i samhället som ger upphov till de största utsläppen av de konsumtionsbaserade växthusgaser kan effekter av åtgärder analyseras. Det finns olika initiativ att göra sådana beräkningar vid enstaka tillfällen från forskningsvärlden och icke-statliga organisationer (NGO). I det här delkapitlet diskuteras möjligheter och begränsningar med fördelningar på regioner och olika socioekonomiska faktorer samt internationella jämförelser. Regional fördelning av de konsumtionsbaserade utsläppen Flera länsstyrelser har redan satt konsumtionsbaserade klimatmål (6 ton per capita 2020 och 2 ton 2030 för Västra Götaland, 2 ton per person 2050 för Dalarna 121 samt 5 ton per person 2030 för Skåne 122 ). Samtidigt saknas möjligheten att följa upp dessa då den statistiken om Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp inte finns nedbruten geografiskt, främst eftersom det saknas regionala input-outputtabeller. Flera kommuner föreslår att lokal konsumtionsstatistik bör tas fram 123 och några tittar på möjligheten att sätta lokala mål för en mer hållbar konsumtion. Under åren har olika livscykelanalyser gjorts för att beräkna kommuners eller regioners konsumtionsbaserade utsläpp, till exempel: Stockholm Environment Institute, SEI, har beräknat olika kommuners och städers klimatpåverkan med hjälp av en livscykelanalysmodellen REAP Energimyndigheten (2015) 122 Länsstyrelsen Skåne (2018) 123 Se för mer information 124 Stockholm Environment Institute (2012) 66

65 Chalmers, Statens Provningsanstalt (SP) och Göteborgs stad har beräknat Göteborgs klimatavtryck med hjälp av en kombination av input-output analys, livscykelanalysdata och befintlig lokal statistik 125. Statistikmyndigheten SCB, har fördelat 2012 års konsumtionsbaserad utsläpp uppdelat på genomsnittliga utsläpp per hushåll utifrån län. Dessa modeller säkerställer dock inte att summan av regionernas konsumtionsbaserade klimatpåverkan är densamma som Sveriges total. För att åstadkomma detta samarbetar SCB med Tillväxtverket och Sydney Universitet för att ta fram en förstudie kring en möjlig svensk regionaliserad multiregional input-outputmodell för att kunna beräkna konsumtionsbaserad klimatpåverkan per region i Sverige. Redovisningen av denna modell planeras till sommaren Den långsiktiga finansieringen av denna typ av beräkning är dock osäker. Att geografiskt fördela konsumtionsbaserade utsläpp och bryta ner det per konsumtionskategori och mellan utsläpp från Sverige och utomlands innebär att osäkerheten ökar, och det är oklart hur användbar en sådan beräkning är. Möjlig väg framåt Med ett ökat tryck från kommuner och regioner i Sverige om att sätta mål och redovisa konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser anser Naturvårdsverket och SCB att det är viktigt att förbättra arbetet med regionaliseringen av statistik av konsumtionsbaserade utsläpp hos SCB. Medel skulle även kunna avsättas för en forskningsutlysning om hur kommuner och länsstyrelser kan följa upp klimatpåverkan från sin konsumtion samt vilka frågeställningar en sådan uppföljning kan tänkas svara på. Fördelning över olika socioekonomiska faktorer För att i framtiden kunna utveckla träffsäkra åtgärder samt analysera effekter av dem på olika konsumentgrupper, vore det bra att framöver utveckla indikatorer som visar fördelningen av Sveriges nationella konsumtionsbaserade utsläpp på olika socioekonomiska grupper som inkomst, kön, ålder, utbildning, med flera 126. JÄMLIKHET OCH INKOMST Piketty och Chancel har analyserat olika inkomstgruppers klimatpåverkan. Resultatet visar att världens rikaste 10 procent orsakar 45 procent av världens utsläpp medan de fattigaste 50 procenten står för 13 procent av utsläppen 127. Liknande resultat redovisas av Oxfam 128 de rikaste 10 procenten av befolkningen står för nästan 50 procent av de totala konsumtionsbaserade utsläppen och koldioxidavtrycket från de rikaste 10 procenten är cirka 10 gånger högre än koldioxidavtrycket från de 50 procenten fattigaste (Figur 24). 125 Larsson & Bolin (2014) 126 Naturvårdsverket (2008b) 127 Piketty & Chancel (2015) 128 Oxfam (2015) 67

66 Fattigast 100% 90% 80% 70% 60% 50% Rikast De rikaste 10 procenten av v ärldens bef olkning står f ör nästan hälf ten av de konsumtionsbaserade utsläppen. 40% 30% 20% 10% De f attigaste 50 procenten av v ärldens bef olkning står f ör omkring 10 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen. 0% Inkomstdecil Andel i konsumtionsbaserade utsläpp Figur 24. Diagrammet visar andelen utsläpp som varje inkomstdecil i världen orsakar 129 I Sverige är skillnaderna mellan de rikastes klimatpåverkan och de fattigastes mindre än i världen: de rikaste 10 procenten stod för cirka 16 procent av Sveriges koldioxidutsläpp Tyvärr har inga senare studier gjorts för Sverige, utan istället finns enskilda nerslag i vissa områden som till exempel att: Endast 25 procent av befolkningen kör över 90 procent av den totala körsträckan med bil (för all bilkörning, inklusive tjänsteresor, fritidsresor och arbetspendling med mera) 131 De 20 procent av befolkningen som flyger mest står för mer än 50 procent av flygresandets utsläpp 132 De 50 procent som äter mest kött står för mer än 75 procent av det totala köttätandet 133 JÄMSTÄLLDHET Enligt Förordning (2001:100) om den officiella statistiken skall individbaserad officiell statistik vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. Generellt är dock könsfördelad klimatrelaterad statistik bristfällig förutom i särskilda områden där jämställdhetsmål finns. Få studier har gjort genomgående analyser på skillnader i klimatpåverkan beroende på kön, men vissa slutsatser finns att hämta från enskilda studier på specifika när det gäller vissa konsumtionsområden. Generellt brukar män ha högre klimatpåverkan från att köra 129 Oxfam (2015). Bearbetning av Naturvårdsverket. 130 SCB (2003) 131 Winslott Hiselius & Smidfelt Rosqvist (2017) 132 Naturvårdsverket (2015) 133 Naturvårdsverkets bearbetning av data från Livsmedelsverket (2012) 68

67 mer bil 134, flyga mer 135 samt äta mer kött 136. Medan kvinnor har ett högre klimatpåverkan än män från köp av personlig vård, skönhetsprodukter, farmaceutiska produkter och kläder. Totalt sett brukar män ha ett klimatavtryck som är högre än kvinnor 137. Statistik över klimatpåverkan per kön är mer utvecklat inom transportsektorn där ett funktionsmål för att följa upp de transportpolitiska målen är att transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov 138. Attitydundersökningar brukar också redovisas uppdelat per kön. Kvinnor är dessutom oftare miljösmartare i sina attityder, val och beteenden 139. Kvinnor tror i större utsträckning än män att klimatförändringen kommer att påverka oss i Sverige. Kvinnor anser även att det är viktigare att det sätts in samhällsinsatser för att bromsa klimatförändringarna och är även mer positivt inställda till att det är möjligt att bromsa klimatförändringen och att det är viktigt att vidta åtgärder för att minska klimatförändringen. Till exempel när det gäller att välja tåget framför flyget, samåka, sänka elförbrukning i hemmet, åka kollektivt, äta mindre kött, köra långsammare och sänka temperaturen inomhus 140. Möjlig väg framåt Olika myndigheter skulle kunna få i uppdrag att regelbundet ta fram klimatrelaterad statistik baserat på inkomst, kön och ålder. Det skulle underlätta möjligheten att ta hänsyn till samhällsekonomiska effekter för olika socioekonomiska grupper vid utformning av åtgärder för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen. SCB bör ta fram statistik över konsumtionsbaserade utsläpp uppdelat per inkomstgrupp men även stad och land, kön, ålder m.m. regelbundet. Detta förutsätter att SCB återupptar statistik över hushållens utgifter (HUT), som nu pausats 141. Internationell jämförelse av de konsumtionsbaserade utsläppen Internationella jämförelser av konsumtionsbaserade utsläpp behövs för att förstå andra länders utgångspunkt och hur olika åtgärder kan påverka länder som Sverige handlar med. Att förstå hur produktions- och konsumtionsbaserade utsläpp skiljer sig åt för andra länder kan ge ett viktigt underlag för att bygga internationella relationer och utbyten. 134 Trafikverket (2018a) samt Trafikverket (2018b) 135 Sifo (2013) samt kontakt med Swedavia 136 Livsmedelsverket (2012) 137 Räty & Kanyama (2009) 138 Trafikanalys (2018c) 139 Brough et al (2016) Se för mer information. 69

68 Med hjälp av existerande internationella databaser över multiregionala input-output analyser går det att jämföra Sverige med andra länder, t.ex. med resultaten för Tyskland 142 och hela EU 143. Genom att använda statistik från Exiobase och Världsbanken för år 2012 går det att visa hur Sverige har ganska låga produktionsbaserade utsläpp per capita jämfört med andra länder, och konsumtionsbaserade utsläpp som ligger vid genomsnittet av dessa länder 144. De länder som ingår i Exiobase brukar dock ingå i OECD och ligga bland de länder med högsta utsläpp per capita i världen. Sveriges produktionsbaserade utsläpp är lägre än världsgenomsnittet men de konsumtionsbaserade utsläppen ligger över genomsnittet. Sverige utmärker sig framförallt i och med att skillnaden mellan produktionsbaserade och konsumtionsbaserade utsläpp är näst högst av de länder som presenteras i Exiobase. Detta beror framförallt på att Sverige har ett relativt klimateffektivt energisystem jämfört med andra länder och att Sveriges utrikeshandel är stor relativt ekonomins storlek. Möjlig väg framåt Naturvårdsverket anser att en internationell jämförelse är viktig att följa och att Sverige bör verka på internationell nivå för att det ska bli genomförbart, genom att stötta utvecklingen av internationella input-output databaser. 6.2 Ytterligare konsumtionsområden att utveckla indikatorer för framöver Det har identifierades en rad olika konsumtionsområden och möjliga indikatorer som skulle vara intressanta att utveckla. Några som Naturvårdsverket anser att det vore viktigt att framöver utveckla indikatorer för beskrivs i detta kapitel. Det är konsumtionsområden med antingen relativt små utsläpp eller där dataunderlag med möjligheter för kontinuerlig uppdatering inte finns idag. Offentlig konsumtion och offentliga investeringar Offentlig konsumtion står enligt nedbrytningen av de konsumtionsbaserade utsläppen 2016 för 13 procent av de totala svenska konsumtionsbaserade utsläppen och offentliga investeringar för ytterligare 3 procent. Statistiken på offentlig konsumtion kan fördelas ut i s.k. COFOG-kategorier. Det används inte i nuläget, men har genomförts tidigare 145. Denna analys visade för året 2014 att utsläppen från hälso- och sjukvård (21 procent) och allmänna offentliga tjänster (18 procent) är störst. Ungefär 70 procent av utsläppen från den offentliga sektorn 142 Destatis (2018) 143 Se för mer information. 144 Naturvårdsverket (2018 b) 145 SCB (2016b) 70

69 (konsumtion och investeringar) kommer ifrån kommuner och resterande 30 procent från staten. En del av den offentliga konsumtionen är dock inte upphandlingspliktig samtidigt som att det är svårt att koppla de tillägg och avdrag som behövs till Nationalräkenskapernas ramverk och definitioner 146. För att beräkna klimatpåverkan som förknippas med kommunernas offentliga inköp har Upphandlingsmyndigheten gjort en s.k. miljöspendanalys av de kommunala inköpen där statistik hämtas från en ekonomisk spendanalys och miljöpåverkan från internationella databaser (t.ex. Exiobase, EPDsystemet och Ecoinvent). Upphandlingsmyndigheten beräknade år 2016 att cirka 12,3 miljoner ton växthusgaser orsakades av offentlig upphandling Mark och byggnad är den största inköpskategorin och den orsakade år 2016 cirka 4 miljoner ton utsläpp 147. Transportinfrastrukturens utsläpp har beräknats utifrån ett livscykelperspektiv 148 och motsvarar cirka 3 miljoner ton per år varav vägar står för 70 procent. Möjlig väg framåt Den offentliga sektorn har rådighet att styra utsläppen genom bland annat offentlig upphandling och det behövs därmed särskilda analyser av denna sektor. Naturvårdsverket anser att det är viktigt att metoder för att följa upp klimatpåverkan från offentliga inköp och investeringar fortsätter utvecklas vilket kan möjliggöra för att uppföljning kan ske kontinuerligt. Transportinfrastrukturens utsläpp bör också kopplas till transporterna för att kunna ge en helhetsbild för transporterna. Elektronik och informationstjänster Köp av elektronik och informationstjänster är ett av de konsumtionsområden som ökar snabbast i ekonomiska termer, och det är därför viktigt att särskilt följa upp hur konsumtionen påverkar klimatet. Till vår kännedom har endast en heltäckande studie analyserat klimatpåverkan från denna sektor för hela Sveriges konsumtion 149. Den visar att utsläppen från elektronik- och mediekonsumtion (inklusive nätinfrastrukturen) har minskat med 10 procent mellan 2010 och 2015 trots att köp av datateknik har ökat mellan 1990 och 2015 och datatrafiken har sexfaldigas mellan 2010 och Den ökande trenden med att använda läsplattor och smarta telefoner med en låg energiförbrukning (små skärmar) istället för datorer och TV-apparater är en viktig bidragande faktor. År 2015 var utsläppen 2,6 miljoner ton. Trots att försäljningen av datorer och TV-apparater har minskat med nästan 20 procent sedan 2010 så står dessa för den största klimatpåverkan inom konsumtionsområdet. 146 SCB (2016b) 147 Se för mer information 148 Liljenström (2018) 149 Malmodin et al. (2016) 71

70 Möjlig väg framåt På samma sätt som för textilier där en stor andel av produktion sker utomlands, finns anledning att tro att livscykelanalyser kan ge fördjupad kunskap om elektroniks och informationstjänsters klimatpåverkan. Naturvårdsverket avser att fortsätta följa det arbete som görs inom detta konsumtionsområde. Privatpersoners direktimport (E-handel) Privatpersoners direktimport har ökat genom möjligheterna med e-handel. Tyvärr är den idag svår att följa utifrån nationalräkenskaperna eftersom en del svårigheter uppstår i tullstatistiken. Det finns få studier som har analyserat klimatpåverkan som e-handeln för med sig, och i de studier som finns skiljer sig resultaten avsevärt åt. Möjlig väg framåt I livscykelanalyserna kan det också vara svårt att få med klimatpåverkan från e-handeln (se t.ex. avsnitt om livscykelanalyser av textilier i kapitel 5.5). Om e-handeln och privatpersoners direktimport fortsätter växa kan det angreppsättet innebära stora osäkerheter för resultatet av analyserna. Därför är det viktigt att framöver försöka utveckla statistiken på området så att e-handeln kan följas upp tillsammans med de utsläpp som den bär med sig. Kolsänkor och utsläpp från markanvändning, biogena utsläpp och negativa utsläpp Det finns i dagsläget ingen heltäckande kartläggning av de utsläpp och upptag i skog och mark (även kallat LULUCF 150 ) som sker i Sverige och i andra länder på grund av Sveriges konsumtion. En beräkning har gjorts på de utsläpp som sker på grund av avskogningen i tropikerna (till exempel för produktion av kött, soja och palmolja) kopplade till svensk konsumtion 151. Även andra typer av negativa utsläpp (såsom biogena utsläpp som även kan kombineras med koldioxidinfångning och lagring i så kallad Bioenergy carbone capture and storage, BECCS) skulle behöva uppskattas framöver. Möjlig väg framåt Eftersom åtgärder för negativa utsläpp kan komma att bli en viktig del för att vi i framtiden ska kunna nå våra klimatmål och kunna begränsa temperaturhöjningen är det av vikt att vi har system för att beräkna dessa negativa utsläpp och att statistiken även innehåller information om dem. Framöver kommer alltså även konsumtionsbaserade upptagen av växthusgaser behöva beräknas. 150 Land Use, Land Use Change and Forestry 151 Naturvårdsverket (2018a) 72

71 6.3 Klimatpåverkan från privat sparande För att lyckas hålla jordens temperaturökning väl under 2 grader och sträva för att hålla den under 1,5 grader, behövs kapital för de investeringar som behövs för att klara klimatomställning. Enligt artikel 2.1.C i Parisavtalet har Sverige förbundit sig att göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en hållbar utveckling. Det är intressant att förbättra kunskapen om hur och i vilken omfattning klimatet påverkas av svenska finansiella flöden och på vilket sätt det går att koppla flödena till konsumtion av sparandeprodukter. Kunskapsnivån på detta område är under snabb utveckling men i dagsläget finns det inte en väl etablerad och brett accepterad metod för att bedöma vilken klimatpåverkan sparande 152 har. FINANSIELLA FLÖDEN, SPARANDE OCH KLIMATPÅVERKAN Styrning av de finansiella flödena kan i stor utsträckning påverka hur stor klimatpåverkan en verksamhet har och kan få. Svenskt sparande kanaliseras i viss utsträckning till finansiering av verksamhet med hög klimatpåverkan både inrikes och utrikes och även till finansiering av verksamhet som möjliggör omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det finns en klimatförbättringspotential i att ändra finansiella flöden. Sparande är dock inget konsumtionsområde som är direkt jämförbart med de fem områden som beskrivs i kapitel 5. Sparande är snarare uppskjuten konsumtion som under tiden för sparandet även möjliggör, eller motverkar, en omställning till ett fossilfritt samhälle. För att ge ett underlag till en styrning av finansiella flöden mot minskade klimatpåverkan skulle konsumtionsbaserad statistik kunna kompletteras med specifika indikatorer över finansiell flödens klimatpåverkan. Indikatorn skulle dock inte gå att jämföra med andra konsumtionsområden i den konsumtionsbaserade statistiken på grund av risken för dubbelräkning av utsläpp. Det är värt att förtydliga att en verksamhet inte automatiskt minskar sin klimatpåverkan för att verksamheten byter ägare. De verkliga utsläppen minskar alltså inte i proportion till ett minskat fondsparande i mindre koldioxidintensiva fonder. På finansmarknaden finns det i stort sett alltid köpare av de koldioxidintensiva innehaven så länge det finns en finansiell avkastning i linje med köparens avkastningskrav. Vad gäller aktieinnehav är det närmast ett argument för att vara kvar som ägare och påverka bolag i en mer klimatpositiv riktning. Ägarpåverkan kan fungera för vissa innehav på vissa marknader men mer belägg behövs för att visa hur ägarpåverkan är en effektiv klimatomställningsmetod för en stor del av aktiemarknaden. 152 Notera att begreppet sparande i denna rapport skiljer sig från begreppet investeringar som används i andra delar av rapporten. Investeringar kommer ur nationalräkenskaperna och som tidigare nämns avser investeringar till exempel investeringar i byggnader, maskiner, boskap samt förändringar i lager och värdeföremål. Sparande är till exempel premiepensionssparande och privat ägande av aktier och fonder. 73

72 När det gäller utlåning är kopplingen till verklig minskad klimatpåverkan mer direkt och teoretiskt skulle det bli dyrare att låna pengar till koldioxidintensiv verksamhet om tillräckligt många ställde klimatvillkor för utlåning. Omvänt blir det då också billigare att låna till gröna obligationer. I praktiken finns det än så länge tillräckligt många som är beredda att låna ut kapital utan att ställa klimatkrav för att lånekostnaden huvudsakligen ska styras av låntagarens kreditvärdighet. En förändring har påbörjats vilket innebär att kreditvärdigheten i större utsträckning kopplas till klimatrisker. Allt fler långivare väljer bort och väljer till utlåning utifrån klimategenskaper vilket i förlängningen också påverkar lånekostnaden. MÄTMETODER Metoderna för hur man kan mäta klimatpåverkan från finansiella flöden har gradvis förbättrats. Det första steget var att utsläppen från näringsverksamheter sammanställdes för att kunna fördelas på ägandet av verksamheterna. Det är en utmaning i sig eftersom ägandet ofta är spritt över tusentals verksamheter i Sverige och övriga världen. Trots en snabb utveckling med väsentligt förbättrade data återstår stora dataluckor som kräver utsläppsmodellering för att fyllas. Dataluckorna blir dessutom större ju bredare perspektiv man använder för att definiera utsläppen från verksamheterna. De så kallade scope 1 och 2 går relativt bra att uppskatta men scope 3 kan bli mycket missvisande enbart med modellering. Vilket tillgångsslag det finansiella flödet går till har också betydelse. Utsläppen från innehav i noterade aktiebolag är det som primärt mäts idag. Metodutmaningar eskalerar när man ska försöka kvantifiera utsläpp kopplade till onoterade bolag, företagsobligationer, statsobligationer med mera. En fråga som uppstår är om utsläppen över huvud taget är det mest relevanta att mäta. Ett alternativt mått är hur stora fossila reserver i kol olja och gas som man har ägande i. Enligt den dominerande logiken på finansmarknaden är fossila reserver tillgångar. Problemet är att de fossila reserverna också är potentiella framtida klimatpåverkande utsläpp. Om alla de fossila reserverna förbränns för att de ska generera intäkter kommer de globala klimatmålen att missas med bred marginal 155. Förutom mått på klimatpåverkan kopplat till verksamhetsägarna finns ytterligare ett antal sätt att beskriva klimat och sparande, till exempel: Den bedömda kvalitén på klimatarbetet i verksamheterna som pengar är placerade i 153 Här avses direkt klimatpåverkan från egna transporter och bränsleanvändning i egna fabriker ( scope 1 ) samt inköp av el och värme ( scope 2 ), medan övriga indirekta utsläpp som är relaterade till företagets verksamhet, t.ex. genom leverantörskedjan och produkters användning och livscykel ( scope 3 ) 154 Se för mer information 155 Se för mer information 74

73 Hur mycket placeringarnas verksamhetsplaner sammantaget bedömds avvika från 2-gradersmålet Klimatnyttan från placeringarnas verksamheter Kapitalförvaltarens aktivitet gentemot placeringarna (t.ex. genom påverkansarbete som röstning på årsstämmor Trots komplikationerna kring vad som är ett relevant mått har utsläppsmåttet (scope 1 och 2) kommit att användas som en grov indikation på klimatriskexponeringen i en sparprodukt. Olika svenska aktörer (AP-fonderna 156, Fondbolagens förening 157, försäkringsbranschen 158 och banker) har tagit fram likartade vägledningar för redovisning av koldioxidavtryck från innehaven, som ett av flera nödvändiga beslutsunderlag för att göra klimatmässigt hållbara investeringar. Därmed inte sagt att detta sätt att mäta kommer bli det dominerande framöver då det i vissa fall kan ge en direkt missvisande bild av hur vilken klimateffekt ett finansflöde ger. Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete på olika nivåer inom och utanför finanssektorn, varav några exempel är: G20 Financial Stability Board s Task Force on Climate-related Financial Disclosure (TCFD) är ett initiativ med brett stöd från marknadens aktörer som och tar fram ett ramverk för att redovisa klimatrelaterad riskhanteringsinformation som kan användas som beslutsunderlag vid investeringar EU-kommissionens handlingsplan för finansieringen av hållbar tillväxt som syftar till att styra om kapitalflöden mot hållbara investeringar, minska hållbarhetsrelaterade risker i det finansiella systemet samt att förbättra transparensen och långsiktigheten i det finansiella systemet. Inom ramen för handlingsplanen pågår initialt ett arbete för att ta fram en taxonomi för hållbara investeringar. Vidare definieras investerares skyldigheter och upplysningskrav. Planer finns också att skapa två referensindex för klimatsnåla investeringar Organisationer som utvecklar klimatrelaterad finansiell information i syfte att stötta klimatanpassade investeringar, bland annat Asset Owners Disclosure Project (AODP), Climate Bonds Initiavtive, CDP, Carbon Tracker, 2 Investing Initiative, Science Based Targets initiative Ett antal hållbarhetsmärkningar som ger grundläggande konsumentinformation kopplat till bland annat fossilenergiexponering, klimatutsläppsdata och kvalité på övergripande klimatarbete, till exempel Morningstar Fondtorget, Svanen, Hållbarhetsprofilen, Pensionsmyndighetens fondguider och Fair Finance Guide 156 AP-fonders koldioxidavtryck beräknas sedan den 31 december 2015 med hjälp av gemensam metod: Se för mer information. 157 Se för mer information 158 Se för mer information 75

74 Möjlig väg framåt Det finns alltså flera utmaningar i att försöka åstadkomma klimatnytta både vad gäller att hitta ett relevant mått på klimatpåverkan och vad gäller hur man ska använda sig av information av klimatpåverkan från privat sparande. Det finns trots detta goda skäl att ta sig an dessa utmaningar. Till exempel finns det 38 biljoner US dollar i det finansiella systemet åt OECD:s ländernas framtida pensionärer 159, för vilka länderna ofta har större rådighet än för andra fonder. Pensionspengar är dessutom mestadels investerade långsiktigt. Kollektivt är dessa pengar en väsentlig potentiell maktfaktor i det finansiella systemet som idag inte präglar kapitalflödena i den utsträckning den förtjänar. Det finns en stor potential att kunna rikta om finansiella flöden till mer fossil fria alternativ. De många klimatsamarbeten och -initiativen inom finanssektorn tyder på att det finns en insikt hos de stora institutionella investerarna att finanssektorn måste medverka till att uppnå Parisavtalets mål tillsammans med andra samhällssektorer. Det går idag inte att säga hur och i vilken omfattning klimatet påverkas av svenska finansiella flöden. Metodutveckling sker idag på många håll, men i dagsläget finns ingen väl etablerad och brett accepterad metod för att bedöma vilken klimatpåverkan sparande har. 6.4 Att följa attitydförändring och ett ändrat beteende Allmänhetens attityder till klimatfrågan, både hur de förändras över tid och vilka ändrade beteenden som faktiskt syns, är viktiga för att påskynda klimatomställningen. Attitydförändringar är möjliga att mäta i pengar genom att följa vad som konsumeras över tid. Ett ändrat beteende, i attityd och i spenderade kronor, kan visa vad som är på väg att hända, eller vad som inte händer, tidigare än ett faktiskt mätbart resultat kan ses i utsläppsutvecklingen. Attitydmätning om syn på klimatet Naturvårdsverket har genomfört attitydmätningar om allmänhetens syn på klimatet sedan år Ett flertal frågor har funnits sedan start men nya frågor har lagts till då det varit aktuellt. Telefonintervjuer användes fram till 2009 men därefter har mätningen genomförts med webbenkäter vid två tillfällen (år 2015 och 2018). Metodbytet har påverkat resultaten 161. Det är möjligt att visa resultatet på kön, ålder, bostadsortens storlek, sysselsättning, utbildning samt på om den svaranden kör bil. Nedan redovisas tre förslag på hur attitydmätningens resultat kan användas. 159 OECD (2017) 160 Undersökningen har genomförts årligen mellan och därefter år 2015 och år Se för mer information 161 Se för mer information 76

75 FÖRÄNDRINGAR I OM MAN SER SIG SJÄLV SOM KLIMATMEDVETEN Naturvårdsverkets attitydundersökning har visat att andelen som ser sig själv som klimatmedvetna har ökat under perioden 2008 till En ökad klimatmedvetenhet kan möjliggöra kraftfullare åtgärder. Att förbättra medvetenheten är ett delmål under det globala hållbarhetsmålet nr 13 Bekämpa klimatförändringarna 162. ÄNDRADE BETEENDEN Genom att se på vilka beteenden som allmänheten faktiskt ändrat syns både vilka beteenden som ändrats mest men även vilka som är svåra att förändra, vilket kan avspegla områden där fler åtgärder kan behöva sättas in. Beteenden som mätningen följer är bland annat att återanvända saker, valet av dagliga transporter, köttkonsumtionen och valet av semesterresor. KLIMATAVTRYCKSVERKTYG Idag finns en mängd olika beräkningsverktyg på internet för att var och en ska kunna beräkna sin samlade klimatpåverkan. Till exempel Klimatkontot från IVL 163 (eller OneTonneFuture-appen från Vattenfall och IVL 164 som bygger på Klimatkontot), Klimatkalkylatorn från WWF och SEI 165, Min klimatpåverkan från SEI 166 och Svalna från Chalmers, Västra götalandsregionen, Göteborgs stad och Uppsala kommun 167. Dessa verktyg kan på ett enkelt sätt visa storleksordningar i en viss persons livsstils klimatpåverkan, visa hur mycket en enskild person släpper ut jämfört med en medelsvensk eller Parisavtalets klimatmålsnivå samt visa utsläppsminskande åtgärder anpassade till just den personen. Beräkningsverktygen kan sägas vara anpassade informations- och nudgingsverktyg för att minska privatpersoners klimatpåverkan. Dessa beräkningar använder dock grova antaganden och generella data vilket gör resultatet osäkert. ÅTGÄRDER SOM MAN SJÄLV KAN TÄNKA SIG ATT VIDTA Frågor ställs om vilka åtgärder allmänheten kan tänka sig att göra själv för att minska klimatpåverkande utsläpp. Välja elbil nästa gång jag köper eller behöver använda bil, äta mindre kött, välja att semestra nära istället för att flyga utomlands, välja klimatvänligt fondsparande eller att ställa bilen till förmån för cykel eller el-cykel när resan är under 5 km är exempel på svarsalternativ som är intressanta att följa. 162 Delmål under globala målet 13.3: Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. 163 Se för mer information 164 Se för mer information 165 Se för mer information 166 Se för mer information 167 Se för mer information 77

76 Möjlig väg framåt Resultat från Naturvårdsverkets attitydundersökning kan användas för att komplettera de föreslagna indikatorerna för att mäta konsumtionens klimatpåverkan. De kan tidigare än en indikator visa på en trend i samhället. Därför är det viktigt att Naturvårdsverkets attitydundersökning görs regelbundet, med metodik som möjliggör jämförelser och att en analys över frågor att behålla och nya frågor att lägga till prioriteras inför varje undersökning för aktualitet. Mäta spenderade kronor och konsumtionstrender Förutom de fem konsumtionsområden som Naturvårdsverket i denna skrivelse tagit fram indikatorer för så är det möjligt att t.ex. följa upp trenden per konsumtionsområde utifrån hur mycket pengar som spenderas samt i antal tillfällen per år som ett par utvalda konsumtionstrender utförs. Det ger en indikation om hur svenska konsumenter förändrar sin konsumtion och var de största utgifterna ligger. En källa för en sådan uppföljning är den årliga Konsumtionsrapporten från Göteborgs Universitet 168. Rapporten består av två delar, en med basfakta och en med fördjupning av områden av särskilt intresse. Den har publicerats sedan Statistiken kommer framför allt från SCB men även från andra myndigheter och forskningsinstitut. Data släpar efter med ett år. I december 2018 publicerades Konsumtionsrapporten 2018 med data för HUSHÅLLENS TOTALA KONSUMTION I KRONOR Hushållens konsumtion ökar mätt i pengar. Hushållen konsumerade 2,3 procent mer år 2017 jämfört med 2016 och ökade med 22 procent under senaste tioårsperioden (i fasta inflationsjusterade priser). Priserna ökade under samma år ( ) med sammanlagt 10,9 procent. Ökningen kan bestå av att det köps mer varor och tjänster eller att de har blivit dyrare. Under 2017 ökade svenska folkets konsumtion inom alla områden med undantag av alkohol och tobak. FÖLJA KONSUMTIONSTRENDER Det är även möjligt att följa ett par utvalda konsumtionstrender över tid i konsumtionsrapporten, vars statistik för trenderna är insamlat av SOM-institutet 169. Här undersöks konsumtion utifrån hur ofta olika konsumentbeteenden sker i antalet tillfällen per år som den genomsnittlige svensken (16 85 år) ägnar sig åt ett par sådana trender. För att nämna några trender och dess utveckling; Köpa via internet 9,1 tillfällen år 2008 och 20,3 tillfällen år 2017 Besök av restaurang 9,6 tillfällen år 2008 och 12,3 tillfällen år 2017 Handlat second hand 2,3 tillfällen år 2008 och 2,7 tillfällen år Göteborgs Universitet (2018) 169 Mer om SOM-institutet: 78

77 UPPLEVD OCH FAKTISK KONSUMTION I konsumtionsrapporten är det även möjligt att ta del av en analys om upplevd konsumtion jämfört med verklig konsumtion. Denna jämförelse görs genom att jämföra den totala konsumtionen per capita utifrån SCB:s nationalräkenskaper med frågor som ställs i SOM-undersökningen 170 om hur mycket pengar de lägger på ett flertal områden. Under perioden visar analysen att konsumenterna upplever att de ökat sin konsumtion med 4,7 procent medan konsumtionen enligt SCB har ökat med 16,2 procent (löpande priser både i enkätundersökningen och SCB). Möjlig väg framåt En intressant väg framåt vore att jämföra de trender som den årliga Konsumtionsrapporten från Göteborgs Universitet presenterar med de trender för fem konsumtionsområden som Naturvårdsverket i denna skrivelse tagit fram indikatorer för. Detta skulle ge flera analysmöjligheter. Dels en jämförelse för att verifiera metodiken som används för indikatorerna, samt en möjlighet att se hur kostnaden förändras i takt med klimatpåverkan. Om konsumtionstrenderna som Konsumtionsrapporten (Göteborgs Universitet) är intressanta att årligen se närmare på, bör man även fundera på vilka ytterligare trender som vore intressanta att följa. Finns det något utrymme för Konsumtionsrapporten att se närmare på ytterligare trender genom ett samarbete med Naturvårdsverket vore det ett exempel på spår att utreda vidare. 6.5 Framtidsscenarier av konsumtionsbaserad klimatpåverkan Idag är de konsumtionsbaserade utsläppen beräknade med den svenska ekonomin som utgångspunkt vilket inte alltid har en tydlig koppling till åtgärder och konsumtionsmönster. För att kunna analysera olika åtgärders effekter på de konsumtionsbaserade utsläppen och utforma styrmedel så är det viktigt att kunna analysera olika scenarier (till exempel referens-, åtgärds- och målsscenarier). För att ta fram scenarier kan modeller som både fångar in olika aktiviteter till utsläppen och som kan kopplas till livscykelanalyser för att uppskatta klimatpåverkan. Dessa bottom-up modeller kopplar ihop scenarier för aktiviteter, till exempel byggbehov, efterfrågan på transporter, kläder etc., med scenarier för livscykelsbaserad klimatpåverkan för de olika aktiviteterna. Olika scenarier har studerats av enskilda forskningsstudier, till exempel när det gäller flyget och maten Se för mer information om SOM-undersökningen 171 Naturvårdsverket (2015) 79

78 EU-kommissionen undersöker även möjligheten att ta fram livscykelanalyser av varukorgar 172 och har redan publicerat resultat om mat 173, mobilitet 174 och boende 175. Syftet är att skapa indikatorer som för EU-länderna (EU-27) kan kvantifiera och övervaka hur utvecklingen mot ett hållbart samhälle går. Det är ett annat angreppsätt än att beräkna en hel nations konsumtionsbaserade utsläpp, så som den svenska statistiken är uppbyggd idag. Det finns anledningen att framöver hålla sig uppdaterade i hur arbetet fortskrider. Dessa indikatorer skulle kunna ligga till grund för scenarioanalyser framöver. Möjlig väg framåt En möjlig väg framåt är det allokeras medel, till exempel inom en forskningsutlysning, för att undersöka hur referens-, åtgärds- och målsscenarier kan tas fram för konsumtionens klimatpåverkan. 172 Joint Research Centre of the European Commission (2012) 173 Joint Research Centre of the European Commission (2017a) 174 Joint Research Centre of the European Commission (2017b) 175 Joint Research Centre of the European Commission (2017c) 80

79 7 Rekommendationer och förslag I det här kapitlet har vi samlat våra rekommendationer för användning och fortsatt utveckling av den konsumtionsbaserade statistiken och indikatorer för att följa konsumtionens klimatpåverkan. 7.1 Konsumtionsbaserad statistik - Rekommendationer för användning och fortsatt utveckling PRINCE-projektet rekommenderar att SCB ändrar den tidigare beräkningsmetoden för att beräkna utsläpp från konsumtion och använder de multiregionala data som finns tillgängliga i EXIOBASE för att beräkna miljöpåverkan från import. Naturvårdsverket har i samråd med SCB under hösten 2018 beslutat att implementera PRINCE-projektets metod för att använda vid beräkningar av konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser framöver. Myndigheterna anser att rekommendationer från PRINCE har varit avgörande för att utveckla och förbättra den svenska modellen över Sveriges konsumtionsbaserade klimatpåverkan. Fortsatt användning av konsumtionsbaserad statistik Den konsumtionsbaserade statistiken har tidigare ifrågasatts gällande kvalitén och huruvida den kan användas för uppföljning av mål. Med de nu implementerade metodförbättringarna (i och med införandet av PRINCE-projektets modell) ser vi att metoden som används för den konsumtionsbaserade statistiken är mer robust och resultatet kan användas för nationell uppföljning, på en övergripande nivå. Det kan t.ex. gälla generationsmålet, miljökvalitetsmålen god bebyggd miljö och begränsad klimatpåverkan samt uppföljningen av andra aspekter av konsumtionens klimatpåverkan. Naturvårdsverkets och SCB anser att statistiken över konsumtionsbaserad klimatpåverkan kan användas för uppföljning av trender och mål på övergripande nivå. För att följa upp åtgärder kan statistiken behöva kompletteras med mer precisa indikatorer och analyser. Fortsatt arbete med att ta fram konsumtionsbaserad statistik Arbetet med att ta fram konsumtionsbaserad klimat- och miljöstatistik har historiskt skett i nära samarbete mellan Naturvårdsverket och SCB. Den konsumtionsbaserade statistiken har utvecklats under en längre tid och idag används den bland annat som indikator för att följa upp generationsmålet. Arbetet med att ta fram statistiken görs som en del av utvecklingen av miljöräkenskaperna på SCB. Utvecklingsarbetet har varit och är beroende av externa medel. 81

80 Naturvårdsverket och SCB anser att den konsumtionsbaserade statistiken bör ges mer ordnade former genom att regeringen ger SCB ett tydligt ansvar att publicera officiell statistik över Sveriges konsumtionsbaserade klimat- och miljöpåverkan. Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp är ännu inte officiell statistik men skulle kunna klassas som det i och med att statistikens kvalité är väl dokumenterad av SCB:s Miljöräkenskaper. Fördelen med detta skulle vara att publiceringen säkerställs årligen, att data och information om dess kvalité är allmänt tillgänglig hos Naturvårdsverket och SCB samt att statistiken fyller ett tydligt informationsbehov hos allmänheten, utredare och forskare. EN INTERNATIONELL DATABAS SOM UPPDATERAS KONTINUERLIGT PRINCE-projektets modell använder en databas, Exiobase, vilken är framtagen av universitet och beroende av forskningsfinansiering för att kunna uppdateras. PRINCEprojektets modell är dock flexibel och en annan databas kan användas istället ifall Exiobase inte uppdateras, eller det i framtiden kommer en databas med samma (eller bättre) kvalité, framtagen av officiella statistiska organisationer (såsom FN:s Statistiska avdelning UNSD, OECD, WTO eller Eurostat). Sverige, framförallt genom SCB 176, arbetar internationellt för att påskynda framtagningen av internationella databaser i och med att detta är viktigt för att upprätthålla en stabil och kvalitetssäkrad statistik över Sveriges klimatpåverkan från konsumtion. Detta arbete tar dock mycket tid och resurser. PRINCE-projektet rekommenderar därmed att det internationella arbetet med förbättrad tillgång till harmoniserad miljöstatistik stöttas. SCB, tillsammans med ett fåtal nationella statistikmyndigheter i världen, ligger i framkant när det gäller miljöräkenskaper och beräkningar av konsumtionsbaserad miljöoch klimatpåverkan, och det vore därför bra om de fortsatt var med i det framtida internationella utvecklingsarbetet. Att ta fram en internationell databas, som t.ex. Exiobase skulle säkerställa bra kvalité för Sveriges konsumtionsbaserade utsläppstatistik och främja så att fler länder börjar använda sig av denna statistik. Naturvårdsverket och SCB föreslår att regeringen ger SCB ett utökat uppdrag att arbeta mer aktivt med internationella organisationer såsom OECD och Eurostat för framtagningen av en officiell, global miljöexpanderade input-output databas. BÄTTRE ANTAGANDEN GÄLLANDE RESIDENSPRINCIPEN För att följa utsläpp från internationella transporter från sjö- och luftfart används en så kallad residensprincip. I den antas i dagsläget att bunkring (tankning) till internationell transport av svenska aktörer utomlands och personbilanvändning av svenska hushåll utomlands är lika omfattande som utländska företags bunkring och utländska hushålls 176 Till exempel är SCB nuvarande ordförande för Londongruppen för miljöräkenskaper samt verksam inom Eurostat och OECD. För mer information om Londongruppen, se 82

81 bilresande i Sveriges territorium. Ett flertal analyser har genomförts under åren för att förbättra detta antagande 177, men det används fortfarande. Naturvårdsverket och SCB anser att statistiken som ligger till grund för residensprincipen bör förbättras. Det är viktigt att det görs tillsammans med OECD och Eurostat för att få fram en internationellt tillämpbar metod med harmoniserade data. I ett första steg föreslås att statistik gällande bunkring för luftfart skulle kunna utvecklas inom OECD. INTERNATIONELL INSATS FÖR INKLUDERING AV HÖGHÖJDSEFFEKTEN INOM FLYGET I den nationella territoriella statistiken av utsläpp ingår inte höghöjdseffekten för flygfarten och därmed inte heller ide konsumtionsbaserade indikatorerna. Naturvårdsverket bedömer att arbetet med höghöjdseffekterna bör inkluderas i såväl territoriella som de konsumtionsbaserade utsläppen. Forskning kring storleken av dessa effekter bör stödjas och arbete bör inledas för att diskutera dessa frågor inom ramen för rapporteringsriktlinjer till UNFCCC och EU. Mer än klimat I det här regeringsuppdraget har fokus varit på den konsumtionsbaserade klimatpåverkan, inklusive de utsläpp av växthusgaser som svensk konsumtion ger upphov till utomlands. För att veta om vi når generationsmålet behöver både klimat- och annan miljöpåverkan utomlands till följd av svensk konsumtion följas med övergripande och kompletterande indikatorer. Detta kan främja synergier och minimera målkonflikter mellan olika miljömål. SCB publicerar olika ämnen i sitt analysverktyg inom miljöräkenskaperna och ger förutsättningar att följa även annan miljöpåverkan än klimat 178. SCB tar idag fram konsumtionsbaserad statistik även för annan miljöpåverkan, som utsläpp till luft. Verktyget kommer framöver att uppdateras så att Prince-modellen appliceras även för annan miljöpåverkan än klimatutsläpp. PRINCE-projektet föreslår också att ett arbete läggs ner på att ta fram bra dataunderlag för att kunna följa användning av kemikalier och naturresurser. EU arbetar med metodik för konsumenternas miljöpåverkan med syfte att också kunna få fram statistik för enskilda länder, som exempelvis arbetet med att ta fram livscykelanalyser av varukorgar (se kapitel 6.5). 177 Bland annat i Naturvårdsverket (2018a) och SCB (2018) 178 Miljöräkenskapernas analysverktyg som finns tillgängligt på SCB:s hemsida: 83

82 Naturvårdsverket anser att det är viktigt att arbeta vidare med metoder för bedömning av andra miljöpåverkanskategorier än klimat. Här är det ovan beskrivna ansatserna en utgångpunkt 7.2 Indikatorer - Rekommendationer för användning och fortsatt utveckling Föreslagna indikatorer för konsumtionens klimatpåverkan De konsumtionsbaserade utsläppen uppgick år 2016 till 101 miljoner ton. Vid en nedbrytning av utsläppen på konsumtionsområden syns att hushållens efterfrågan av transporttjänster, livsmedelskonsumtion och boende tillsammans står för över 50 procent Inom uppdraget valdes fem områden ut för att finna kompletterande indikatorer för: personbilsresor, flygresor, livsmedel, bostadsbyggande och boende samt textilier. Textilier står för en relativt liten andel av de svenska konsumtionsutsläppen men av dessa sker utsläppen i hög grad utomlands. Nedan sammanfattar Tabell 5 alla föreslagna indikatorer och Figur 25 visar respektive konsumtionsområdes klimatpåverkan från respektive föreslagen påverkansindikator. Livscykelanalyserna som tagits fram för livsmedel och textilier ska användas med försiktighet då snabba produktionsförändringar kan förändra resultaten. Båda indikatorerna har dock tillräckligt hög kvalité för uppföljning av åtgärder som syftar till att minska konsumtionens utsläpp. Indikatorn för klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor kan på sikt användas för uppföljning av åtgärderför att minska konsumtionens klimatpåverkan. Naturvårdsverket rekommenderar att indikatorn vidareutvecklas för att bättre följa svenska befolkningens flygresor, till exempel genom modernare plan, användning av biobränslen, högre kabinfaktor, utvecklad flygledning och ruttoptimering, vilka i dagsläget representeras av globala genomsnitt i indikatorn. 84

83 Tabell 5. Sammanfattning av föreslagna indikatorer för fem konsumtionsområden Konsumtionsområde Indikator Typ av indikator (DPSIR) Personbilsresor Växthusgasutsläpp från P Påverkan personbilar, totalt (ton CO 2-ekv/år) Flygresor Livsmedel Bostadsbyggande och boende Textilier Persontransportarbete per transportmedel (personkm/år) Personbilar i trafik efter drivmedel (st/år) Svenska befolkningens klimatpåverkan från flygresor, totalt och fördelat på inrikes resp. utrikes resor (ton CO 2-ekv/år) Antal flygresor (tur och retur) av svenska befolkningen (st/person & år) Växthusgasutsläpp från livsmedel, totalt och fördelat på livsmedelskategorier (ton CO 2-ekv/år) Direktkonsumtion av livsmedel (kg/person och år) Totalkonsumtion av kött 179 (kg/person & år) Växthusgasutsläpp från bygg- och fastighetssektorn, totalt och fördelat på byggverksamhet resp. fastighetsförvaltning (ton CO 2-ekv/år) Bostadsbyggandet i Sverige (st färdigställda bostäder/år) Temperaturkorrigerad energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder (kwh/kvm) Växthusgasutsläpp från textil, totalt och fördelat på kläder resp. hemtextil (ton CO 2-ekv/år) Textilier som sätts på den svenska marknaden (kg/person & år) D Drivkraft D Drivkraft P Påverkan D Drivkraft P Påverkan D Drivkraft D Drivkraft P Påverkan D Drivkraft D Drivkraft P Påverkan D Drivkraft Kommentar Territoriell statistik Inkluderar endast utsläpp i Sverige Inkluderar både hushålls och företags resande Endast svenska vägar Inkluderar både hushålls och företags resande Inkluderar både hushålls- och företagsbilar Bottom-up beräkning Fördelas på inrikes och utrikes resor Fördelas på hushålls- och företagsresande Livscykelanalys Inkluderar utsläpp både i Sverige och utomlands Input-Output-analys Fördelas på inhemska och importerade utsläpp Livscykelanalys Inkluderar utsläpp både i Sverige och utomlands 179 Kött är den livsmedelskategori som det, ur ett klimatperspektiv, är intressant att titta på även gällande totalkonsumtionen. Eftersom totalkonsumtionen speglar hur resurseffektivt användningen är av djuret är det viktigt att mäta detta för kött eftersom kött har en såpass stor klimatpåverkan jämfört med andra livsmedelskategorier. Fördelen med att även titta på totalkonsumtion för just kött är att olika länder styckar på olika sätt, och olika raser av samma djurslag kan ha olika förutsättningar. 85

84 Figur 25. Konsumtionsområden som Naturvårdsverket föreslår ska följas upp med indikatorer (för Livsmedel visar den streckade linjen resultat från RISE och stapeln från SLU) FÖRVALTNING OCH KOMMUNIKATION AV INDIKATORER FRAMÖVER Idag finns indikatorer om de konsumtionsbaserade utsläppen på övergripande nivå på Naturvårdsverkets hemsida. Där finns även vissa fördelningar, t ex. per område eller per person (se Tabell 1. Konsumtionsbaserade övergripande indikatorer som publiceras årligen). Naturvårdsverket avser att se över denna och kompletteras med de indikatorer som föreslås i den här skrivelsen. Naturvårdsverket avser att utveckla de indikatorer som används vid uppföljning av generationsmålet. I det arbetet kommer resultatet av det här regeringsuppdraget, och PRINCE-projektets resultat, vara viktiga underlag. De konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser och antal flygresor per invånare är idag indikatorer för generationsmålet och några av de andra indikatorer som föreslås i den här skrivelsen för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan, är indikatorer för andra miljökvalitetsmål (exempelvis för Begränsad klimatpåverkan) FORTSATT UTVECKLING AV DE FÖRESLAGNA INDIKATORERNA Under arbetet med att föreslå indikatorer för utvalda konsumtionsområden har tillgängligheten till underlag varit en styrande princip. Vi har inte velat föreslå indikatorer som kräver fortsatt utveckling för att kunna följas. Bland de utvalda indikatorerna finns möjlighet till utveckling, framför allt gällande: En indikator baserad på livscykelanalys för personbilsanvändning En indikator för personbilsanvändning som kan fördelas på hushålls och företags resande. 86

85 En indikator för växthusgasutsläpp från svenska befolkningens flygresor för att kunna följa utvecklingen av biobränsleanvändning inom flyget En indikator för matsvinn Utveckling av livscykelanalyserna för livsmedel och textilier så att det går att följa vilka utsläpp som är inhemska och vilka som importeras. En indikator för bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan baserad på livscykelanalys (ett arbete initierat av Naturvårdsverket och Boverket pågår) Ytterligare indikatorer gällande avfall av textilier och återbrukade volymer Vidare utveckling av fler områden att följa med indikatorer för konsumtionens klimatpåverkan Utöver de fem konsumtionsområden som vi i det här regeringsuppdraget tagit fram indikatorer för, finns det ytterligare områden där indikatorer kan utvecklas. Ett exempel är offentlig konsumtion som står för 13 procent av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp. Arbete med utveckling av beräkningsmetodik för dessa utsläpp pågår idag på andra myndigheter. Därutöver kan elektronik och informationstjänster vara ett intressant område där en stor andel av utsläppen sker utomlands. Naturvårdsverket ser även en potential i att utveckla indikatorer fördelade på region och socioekonomiska faktorer som inkomst, ålder och kön. Med den typen av indikatorer kan fördelningseffekter av olika åtgärder analyseras. När konsumtion generellt och hushållens konsumtions specifikt diskuteras är det också av intresse att mäta hushållens attityder och beteenden i förhållande till klimatpåverkan; om de tycker att de själva kan påverka genom medvetna val, och i vilken utsträckning de redan gör det. Det kan mätas genom befintliga enkätundersökningar eller genom att mäta spenderade kronor. En möjlighet för framtiden är att utveckla metoder för att beräkna det svenska sparandets klimatpåverkan. Det går idag inte att säga hur och i vilken omfattning klimatet påverkas av svenska finansiella flöden. Metodutveckling sker idag på många håll, men i dagsläget finns ingen väl etablerad och brett accepterad metod för att bedöma vilken klimatpåverkan sparande har. 7.3 Uppföljning av åtgärder för konsumtionsbaserade utsläpp Enligt Parisavtalet ska temperaturhöjningen begränsas till långt under två grader, och ansträngningar ska göras för att begränsa den till 1,5 grad. Det innebär att de genomsnittliga utsläppen per person bör vara högst 1 ton per person Sveriges 180 Intergovernmental panel on climate change (2018) 87

86 klimatmål, åtgärder och styrmedel fokuserar på de territoriella utsläppen som följer av de aktiviteter som sker inom Sveriges geografiska gränser. Det är de territoriella utsläppen som utgör internationell rapportering till EU och FN enligt internationella överenskommelser (som exempelvis Parisavtalet). Orsaker till att fokusera på de territoriella utsläppen är att länder har en större rådighet över de utsläpp som sker inom landets egna gränser och att nationella styrmedel oftast är enklare att implementera med god träffsäkerhet (över vilka utsläpp de riktar sig mot). Det innebär dock inte att länder generellt inte har rådighet över de utsläpp som sker till följd av landets konsumtion även om utsläppen sker i andra länder. Det finns redan idag styrmedel i EU och i Sverige som syftar till att styra konsumtion mot hållbarare alternativ, exempel på det är energi- och koldioxidskatter, ekodesigndirektivet, hållbar upphandling, företagens krav på hållbarhetsredovisning, EUs krav på koldioxidutsläpp från lätta fordon, reduktionsplikt (även kallat bränslebytet), nationell flygskatt, bonus-malussystem för lätta fordon, elfordonsstöd, pumplagen, solcellsstöd, m.m.. Att följa upp konsumtionsbaserade utsläpp med de övergripande och kompletterande indikatorer som beskrivs i denna rapport kan i sig själv fungera som ett komplement till de territoriella utsläppen och verka som ett incitament för privatpersoner och företag att minska sin konsumtionsbaserade klimatpåverkan. Syftet är inte att placera ansvaret att minska konsumtionsbaserad klimatpåverkan enbart på konsumenterna utan att komplettera statistiken över territoriella och produktionsbaserade utsläpp med ett annat perspektiv för att tydliggöra det delade ansvaret mellan privatpersoner, näringsliv och det offentliga för att nå Parisavtalets mål. Flera länsstyrelser har redan satt konsumtionsbaserade klimatmål och flera kommuner tittar på möjligheterna att sätta lokala mål för en mer hållbar konsumtion. Samtidigt redovisar näringslivet och organisationer i ökad utsträckning indirekta klimatutsläpp från till exempel inköpta transporter, varor, material och tjänster 181. Ett nationellt mål för växthusgasutsläpp från konsumtion kan visa på ambitionsnivå och inriktning för arbetet med att minska klimatpåverkan från vår konsumtion på nationell, regional och lokal nivå i Sverige. Naturvårdsverket anser att Miljömålsberedningen bör få i uppdrag att bereda mål och strategier för konsumtionsbaserade utsläpp. Naturvårdsverket bedömer att den förbättrade konsumtionsstatistik som nu finns tillgänglig håller tillräcklig kvalitet för att följa upp eventuella mål och åtgärder som Miljömålsberedningen kan komma att presentera. I strategiarbetet bör ingå att identifiera hur styrmedel och åtgärder som riktas mot svensk konsumtion kan utformas på ett kostnadseffektivt sätt. 181 Enligt Scope 3 i GHG-protokollet, som inkluderar indirekta utsläpp som är relaterade till företagets verksamhet (t.ex. genom leverantörskedjan och produkters användning och livscykel). 88

87 Källförteckning Angervall et al., Mat och klimat - En sammanfattning om matens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. SIK-rapport 776 Association of Issuing Bodies (2018) European Residual Mixes - Results of the calculation of Residual Mixes of the calendar year Version Baumert et al Global outsourcing of carbon emissions A reassessment. Environmental Science & Policy 92: Boverket, Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn. Tillgänglig via: ( ) Brough et al, Is Eco-Friendly Unmanly? The Green-Feminine Stereotype and Its Effect on Sustainable Consumption. Journal of Consumer Research 43.4: Dawkins et al., The Swedish footprint: A multi-model comparison. Journal of cleaner production 209 (2019) Destatis (2018) Environmental-Economic accounting - Direct and indirect CO2 emissions in Germany European Environment Agency (1999) Environmental indicators Typology and overview. Technical report No 25. Energimyndigheten, Emissionsfaktorer för nordisk elproduktionsmix. PM. Energimyndigheten, Utveckling och genomförande av regionala klimat- och energistrategier ER 2015:13. Energimyndigheten, Metod för att beräkna Sveriges energiavtryck. ER2016:04. Energimyndigheten, Energiindikatorer 2018 Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål. ER2018:11 Eurostat, European System of Accounts ESA Göteborgs Universitet (2018). Konsumtionsrapporten Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Roos et al. Intergovernmental panel on climate change, Global warming of 1.5OC. Special report. Isard (1951). Interregional and regional input-output analysis: a model of a space economy Joint Research Centre of the European Commission (2012) Life cycle indicators for resources, products and waste. JRC Technical reports. Report EUR EN. 89

88 Joint Research Centre of the European Commission (2017a) Consumer Footprint Basket of Products indicator on Food. JRC Technical reports. Report EUR EN.) Joint Research Centre of the European Commission (2017b) Consumer Footprint Basket of Products indicator on Mobility. JRC Technical reports. Report EUR EN Joint Research Centre of the European Commission (2017c) Consumer Footprint Basket of Products indicator on Housing. JRC Technical reports. Report EUR EN Jordbruksverket, Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll uppgifter till och med Publikation JO 44 SM 1801 Kamb & Larsson, Klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor Chalmers tekniska högskola. Larsson & Bolin, Klimatomställningen Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar. Mistra Urban Futures Reports 2014:02. Lee et al., Aviation and global climate change in the 21st century. Atmospheric Environment 43(22): Lenzen et al (2004). CO2 multipliers in multi-region input-output models. Economic Systems Research 16: Leontief (1936). Quantitative input and output relations in the economic systems of the United States. The review of economics and statistics 18: Leontief (1937). Interrelation of prices, output, savings and A Study in Empirical Application of the Economic Theory of General Interdependence.The Review of Economics and Statistics 19: Leontief (1941). The Structure of American economy Cambridge: Harvard University Press. Liljenström, Life cycle assessment in early planning of transport systems. Decision support at project and network levels. Academic dissertation. Kungliga Tekniska högskolan. Livsmedelsverket, Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Resultat från matvaneundersökning utförd Riksmaten vuxna Livsmedelsverket, Miljöpåverkan från animalieprodukter kött, mjölk och ägg. Rapport Länsstyrelsen Skåne, Ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne Klimat- och energistrategi för Skåne. Malmodin & Lunden, The energy and carbon footprint of the ICT and E&M sector in Sweden and beyond. 4 th International Conference on ICT for Sustainability (ICT4S 2016). Tillgänglig via: ( ) 90

89 Miljömålsrådet, Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 2017 Miller & Blair, Input-output analysis. Foundations and Extensions. Second edition. Cambridge university press. Moberg, Underlag till Naturvårdsverket, levererat under SLU Moran & Wood, Convergence between the EORA, WIOD, EXIOBASE and OPENEU s consumption-based carbon accounts. Economic Systems Research 26: Moran et al., A note on the magnitude of the feedback effect in environmentallyextended multi-regional input-output tables. Journal of Industrial Ecology 22. Naturvårdsverket, 2008a. Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903 Naturvårdsverket, 2008b. Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Slutrapport till Naturvårdsverket från forskningsprogrammet SHARP. Rapport Naturvårdsverket, 2010a. Methods to assess global environmental impacts from Swedish consumption Synthesis report of methods, studies performed and future development. Rapport Naturvårdsverket, 2010b. Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Naturvårdsverket, Hållbara konsumtionsmönster analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och En forskarantologi. Rapport Naturvårdsverket, Fördjupad analys av svensk klimatstatistik. Rapport 6782 Naturvårdsverket, 2018a. Miljöpåverkan från svensk konsumtion nya indikatorer för uppföljning Slutrapport för forskningsprojektet Prince. Rapport Naturvårdsverket, 2018b. Fördjupad analys av svensk klimatstatistik. Rapport Naturvårdsverket, 2018c. Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018 med fokus på statliga insatser. Rapport 6804 Naturvårdsverket, Fördjupad utvärdering av miljömålen med förslag till regeringen från myndigheter i samverkan. Nilsson & Sjons Klimatindikatorer för svensk konsumtion av livsmedel. RISE. Nässén, Determinants of greenhouse gas emissions from Swedish private consumption: time-series and cross-sectional analyses. Energy 66 (2014) OECD, Recommendation of the Council on Environmental Information OECD, Pension markets in focus. 91

90 Owen et al, A structural decomposition approach to comparing MRIO databases. Economic Systems Resarch 26: Oxfam, Extreme Carbon inequality. Why the Paris climate deal must put the poorest, lowest emitting and most vulnerable people first. Oxfam media briefing, december Peters et al, Growth in emission transfers via international trade from 1990 to PNAS 108: Piketty & Chancel, Carbon and inequality: from Kyoto to Paris Trends in the global inequality of carbon emissions ( ) & prospects for an equitable adaptation fund. Paris school of economics. Quesnay, Tableau économique Regeringen, En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47, del 1) RISE, Öppna listan Ett utdrag. RISE klimatdatabas över livsmedel, version 1.4. Publicerad av WWF. Tillgänglig via: ( ) Rodrigues et al., Uncertainty of consumption-based carbon accounts. Environ. Sci. Technol. 2018, 52, 13, Roos, Advancing life cycle assessment of textile products to include textile chemicals: Inventory data and toxicity impact assessment. Doktorsavhandling. Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Roos & Larsson, Klimatdata för textilier. Uppdragsrapport Swerea IVF. Räty & Kanyama, Comparing energy use by gender, age and income in some European countries. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Rapport FOI-R-2800-SE. SCB, Environmental impact of Swedish trade. Rapport 2002:2 SCB, Importen ökar utsläppen. Martin Villner. Välfärd nr 3. Tillgänglig via: ( ) SCB (2012) Nationalräkenskaper enligt ENS 95, årsvis 2010 (NR0103). Tillgänglig via: ( ) SCB, Koldioxidutsläpp från svensk slutlig konsumtion Miljöräkenskaper MIR 2014:2. SCB, 2016a. Konsumtionens klimatpåverkan en metodstudie av vikter. Samt exempel på hur inhemska drivkrafter kan dekomponeras. SCB, 2016b. Miljöpåverkan från offentliga konsumtionsutgifter och inköp. 92

91 SCB, Flygets klimatpåverkan - En jämförelse mellan SCB:s och Chalmers utsläppsberäkningar, samt hur höghöjdseffekten påverkar de utsläppssiffror som SCB tar fram. Schmidt et al (2018). Understanding GHG emissions from Swedish consumption Current challenges in reaching the generational goal. Journal of Cleaner Production 209: Sifo, Flyget och miljön SLU, Mat-klimat-listan 1.0. Rapport Nr 040. Röös E. SMED, Konsumtion och återanvändning av textilier. SMED, Indikatorer för att följa konsumenters omställning till en hållbar konsumtion. Rapport Nr 158. SMED, Plockanalyser av textilier i hushållens restavfall. Rapport Nr 176. SMED, Textilflöden PM. Stadler et al, EXIOBASE 3: Developing a Time Series of Detailed Environmentally Extended Multi-Regional Input-Output Tables. Journal of Industrial Ecology 22. Statistics Netherlands, (Towards) a complete database of peer-reviewed articles on environmentally extended input-output analysis. Steen-Olsen et al., Effects of sector aggregation on CO2 multipliers in multiregional input-output analyses. Economic Systems Research 26: Stockholm Environment Institute, Global miljöpåverkan från konsumtion på lokal och regional nivå fotavtrycksberäkningar med REAP Sverige. Stone et al., The use of sampling methods in national income statistics and social accounting. Review of the International Statistical Institute 18: Stone & Croft-Murray,1959. Social accounting and economic models. Bowes & Bowes. Su & Ang, Input-output analysis of CO2 emissions embodied in trade: The effects of spatial aggregation. Ecological Economics 70: Sydsvenskan, Debattinlägg: Det är orimligt att lämpa över ansvaret för klimatomställningen på unga, kvinnor och människor som inte kör bil så ofta. Lena Winslott Hiselius, Lena Smidfelt Rosqvist och Alfred Andersson. Lunds universitet och Trivector Traffic. 28 oktober Tillgänglig via: Trafikanalys, 2018a. Statistik över persontransportarbete i Sverige, miljoner personkilometer Trafikanalys, 2018b. Statistik över personbilar i trafik efter drivmedel Trafikanalys, 2018c. Uppföljning av de transportpolitiska målen Rapport 2018:8. 93

92 Trafikverket, 2018a. Statistik över fordon i län och kommun Trafikverket, 2018b. Statistik över körsträckor Tukker et al., 2013 Exiopol Development and illustrative analyses of a detailed global MR EE SUT/IOT. Economic Systems Research 25: Tukker & Dietzenbacher, Global multiregional input-output frameworks: an introduction and outlook. Economic Systems Research 25: 1 19 Waves & Världsbanken, Users and uses of environmental accounts A review of selected developed countries Walras, De la nature de la richesse et de l origine de la valeur Wood et al, Global Sustainability Accounting - Developing EXIOBASE for Multi- Regional Footprint Analysis. Sustainability 7: , Winslott Hiselius, L. och Smidfelt Rosqvist, L (2017) Vem ska göra jobbet för att utsläppsmålen ska nås? Bulletin 306, Trafik och väg, Institutionen för Teknik och samhälle, Lunds Universitet, Lund Sverige 94

93 Bilaga 1 Regleringsbrevet Uppdraget Mätmetoder och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan beskrivs på sid. 3 i Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Naturvårdsverket 182. Mätmetoder och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan Naturvårdsverket ska utveckla mätmetoder för att få mer tillförlitlig statistik av de utsläpp av växthusgaser som sker i andra länder till en följd av svensk konsumtion. Vid sidan av mätmetoder ska Naturvårdsverket bedöma om det finns andra indikatorer än konsumtionsutsläpp som kan användas för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan. Fokus ska vara på områden där det finns potential att minska utsläppen. Statistiska Centralbyrån, Livsmedelsverket och Statens Jordbruksverk ska bistå med underlag och stöd. Naturvårdsverket ska vid genomförandet av uppdraget också ta tillvara den kunskap och erfarenhet som finns hos Konsumentverket. Naturvårdsverket ska beskriva resultatet av arbetet och bedöma hur utvecklingen av mätmetoder och indikatorer kan bidra till en förbättrad uppföljning av åtgärder för att minska de konsumtionsrelaterade utsläppen. Underlaget ska tjäna som utgångspunkt vid utvecklandet av nya och förbättrade åtgärder. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 januari Miljö- och energidepartementet, Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Naturvårdsverket. Regeringsbeslut I:15. Daterat M2017/03180/S, M2017/03101/S, M2016/02241/Ke (delvis) m.fl. 95

94 Bilaga 2 Input-output analyser Följande beskrivning hämtas i huvudsak av andra rapporter Input-output-analyser (IOA) har utvecklats sedan 1700-talet men kopplades samman med nationalräkenskaperna på 1950-talet. Metoden är standardiserad och förklaras i till exempel Miller et Blair (2009), FN:s Handbook of input-output table compilation and analysis 186 och i Eurostats Manual of supply, use and input-output tables 187. Dess historiska utveckling kan i korthet beskrivas i med: De input-output tabeller som analyserna baseras på utvecklades grovt år 1758 av Quesnay 188 Tabellerna har ingått i den neoklassiska ekonomiska teorin sedan Walras år de utvecklades mer i detalj av Leontief från 1930-talet 190 ( Nobelpriset i ekonomi år 1973) de kopplades samman med nationalräkenskaperna i konsistenta räkenskaper av Sir Richard Stone under 1950-talet 191 ( Nobelpriset i ekonomi år 1984) de standardiseras av FN:s System of National Accounts sedan 1968 (sista version år ) och av Eurostats manual sedan tabeller ska redovisas av medlemsländerna till Eurostat vart femte år sedan 2014 Definitioner inom IOA I en IOA finns ett antal begrepp som har sitt ursprung i nationalräkenskaper, som kan vara bra att förstå innan vi går in på detaljer inom metodiken (se Figur 26): Produktion beskriver varor och tjänster som produceras av aktörer som är ekonomiskt verksamma i Sverige och bidrar till Sveriges BNP, inklusive internationell transport (internationell sjö- och luftfart är ofta approximerat till bunkring/tankning i Sverige till sjöfart och luftfart som har ett destionationsmål utanför Sveriges gränser) och hushållens direkta utsläpp 193. Sverige står därför i en IOA som en synonym till Sveriges ekonomi. 183 Miller & Blair (2009) 184 Naturvårdsverket (2018) 185 Energimyndigheten (2016) 186 Se för mer information 187 Se 94be-70b36cea9b39?version=1.0 för mer information 188 Quesnay (1758) 189 Walras (1832) 190 Leontief (1936), Leontief (1937) samt Leontief (1941). 191 Stone et al (1950) samt Stone och Croft-Murray (1959) 192 Se för mer information 193 I nationalräkenskaperna och energiräkenskaperna, som används i denna rapport, beskrivs produktionsperspektivet utifrån ett residensperspektiv. Produktionsperspektivet kan även beskrivas utifrån ett territoriellt perspektiv i den officiella energistatistiken, d.v.s. att all energi som används i Sverige som territorium räknas in. 96

95 Konsumtion står för slutlig inhemsk användning (efterfrågan) och innefattar all produktion som behövs för att upprätthålla Sveriges konsumtion. Den består av sex olika komponenter: Hushållens direkta användning består av hushållens utgifter för direkt energianvändning av drivmedel, el och fjärrvärme. Privat konsumtion består av hushållens utgifter för varor och tjänster som används för att tillgodose hushållens behov, exempelvis livsmedel, boende, transporttjänster, kläder och skor. Offentlig konsumtion innehåller konsumtionsutgifter som staten och kommuner har för att försörja medborgaren med service som exempelvis sjukvård, försvar och andra offentliga tjänster. Denna kategori tolkas i denna skrivelse som hushållens användning av offentliga tjänster. Ideell konsumtion är kopplad till utgifter från hushållens ickevinstdrivande organisationer (HIO) såsom välgörenhetsorganisationer, politiska partier och idrottsrörelser. Lagerförändringar mäts som värdet av uppbyggnad av lager, minus värdet av uttag ur lager samt värdet av eventuella återkommande lagerförluster. Bruttoinvesteringar är inhemska producenters anskaffning, minus avyttring av fasta tillgångar under en given period (plus vissa tillägg). Investeringar innefattar produkter som har en längre livstid än ett år, som t.ex. byggnader, fordon och annan utrustning, maskiner och även växter och boskap. De tolkas i denna rapport som ett konsumtionsområde även om de skulle behövas räknas netto och fördelas över tiden. Import står för import av utrikes produktion som går till Sveriges konsumtion, antigen direkt som färdig produkt eller indirekt som insats i produktionskedjan utomlands. Export står för den del av Sveriges produktion som inte går till inhemsk användning utan till andras länders slutliga användning. Produkter står som en förkortning av varor och tjänster. Export Hushållens direkta användning Privat konsumtion Sverige Produktion Konsumtion Offentlig konsumtion EU26 Nordamerika BRIC Övriga Asien och Oceanien Resten av världen (RoW) Import Ideell konsumtion Lagerförändring Bruttoinvesteringar Figur 26. Förenklad beskrivning av de olika begrepp som används i denna rapport 97

96 IOA-metodik Input-output-tabeller (IO-tabeller) presenterar en ekonomis totala produktion (output) av produkter och totala slutliga användning (input) av produkter i form av produktionsvärden 194. En IO-tabell presenterar både branschernas insatsvaror till andra branscher (varje branschs produktionsrecept, vilket också kallad för make-matrisen ) samt den slutliga användningen av dessa branschers output (Figur 27 och Figur 28). För varje sektor ska det totala värdet av input vara lika mycket som sektorns totala värde av output. Det förutsätter att de insatsvaror som används vid framställning av en produkt är kopplade till industrins produktionsvärde genom en linjär och fast produktionsfunktion, åtminstone på kort sikt. Under detta antagande blir förhållandet mellan input och output ett tekniskt förhållande, d.v.s. att varje cell i en input-output representerar en teknik för produktionen 195. Inhemsk produktion Import = Privatkonsumtion Hushållens ickevinstdrivande organisationer (HIO) Offentlig konsumtion Investeringar Total output/ tillförsel Inhemsk slutlig efterfrågan/användning Export Total slutlig efterfrågan/användning Figur 27. Förklaring av de olika kategorierna som ingår i en input-output-modell Intermediär användning Bransch/ produkt Förädlingsvärde Import Totalt Intermediär användning Bransch/ produkt Svensk insats (rad) till svensk intermediär användning (kolumn) Totalt intermediär användning Import av insatser för intermediär användning Total output Privat konsumtion HIO Slutlig användning Inhemsk användning Offentlig Investeringar konsumtion Lagerförändring Inhemsk användning av slutlig produktion Import av produkter för slutlig användning Utländsk användning Export Export av slutlig produktion Total output Total output Figur 28. Single-region input-output (SRIO) tabell 194 Det är även möjligt att ta fram input-output-tabeller i termer av tid eller fysiska floder av material, energi och avfall men de ekonomiska tabellerna är absolut vanligast. Stahmer (2000) The magical triangle of I-O tables 195 FN:s Handbook of input-output table compilation and analysis. Se för mer information 98

97 Eftersom IO-tabeller innehåller omfattande information och brukar de inte publiceras varje år. Eurostat kräver sedan 2014 att medlemsländer redovisar tillförsel-ochanvändningstabeller varje år och input-output tabeller varje femte år 196. SCB har publicerat input-output tabeller ungefär vart femte år ungefär sedan Input-output-analyser (IOA) utvecklades fr.o.m talet av Wassily Leontief. Leontief-inversen som är grunden för denna metod. Leontief-inversen är en elegant matrisoperator för att komma åt hela uppströmsprocessen. Metoden utvidgades till flera länder på 1950-talet av Isard 198. För att kunna beräkna ett lands klimatavtryck utifrån en input-output analys gjordes antaganden om: att ekonomisk aktivitet är nära kopplad till miljöpåverkan så att det går att följa pengarna i hela produktionskedjan för att följa den bakomliggande miljöpåverkan att sektorer är homogena och att den genomsnittliga produktionen i varje sektor kan därmed representera olika undersektorer att årets genomsnittliga produktion och investeringar länkas till konsumtionen utan att fördelas årligen IOA utgår från input-output-tabellens fundament att tillförsel ska vara lika med användning. I en sluten ekonomi (d.v.s. en ekonomi som inte har någon import/export med omvärlden) ser ekvationen som följande: Total tillförsel (X) = slutlig efterfrågan (Y) + intermediär användning (T) 199, eller: X = Y + T (1) Intermediär användning kan dessutom uttryckas som en funktion av den totala tillförseln: T = AX (2) Ekvation (2) går endast att användas i basiska priser (priser före skatt) eftersom skatter inte behöver någon insatsvara. Den ursprungliga ekvationen (1) kan därmed skrivas om på följande sätt: X = AX + Y (3) 196 Eurostats Manual of supply, use and input-output tables, Se 94be-70b36cea9b39?version=1.0 för mer information 197 En beskrivning av statistikens syfte, historik, tillförlitlighet m.m. finns i SCB (2012) 198 Isard (1951) 199 Bruttonationalprodukten (BNP), som är den mest använda aggregaten i nationalräkenskaperna, beräknas antigen som den totala slutliga efterfrågan minus import ( at purchasers price ) eller som den totala outputen minus den intermediära konsumtionen ( at basic prices plus skatter minus subventioner på produkter). 99

98 Matrisen A är landets produktionsreceptet d.v.s. att AX visar all input som behövs för att producera X. A visar även de olika sammankopplingarna mellan de olika sektorerna i en ekonomi. Ett vanligare sätt att skriva ekvationen (3) är som följande: X = (1 A) -1 Y (4) Input-output analyser som baseras på denna ekvation kan visa hur input-behovet X varierar för att tillgodose en viss efterfrågan. (1 A) -1 Y kallas för Leontief-invers och förkortas ibland med ett L. Ett sätt att tolka denna ekvation är att använda följande matematiska approximation: (1 A) A + A2 + A3 + A4 + (5) Leontief-inversmatrisen kan därför komma åt summan av efterfrågans insatser (AY), insatsers insatser (A 2 Y), insatsers insatsers insatser (A 3 Y), insatsers insatsers insatsers insatser (A 4 Y) och så vidare (se ett exempel på koldioxid i Figur 29). Leontief-inversen är därför en elegant operator för att komma åt hela uppströmsprocessen. Denna ström är i princip en oändlig produktionskedja som liknar livscykelanalyser men på en mycket mer aggregerad nivå, d.v.s. per sektor istället för per produkt. Figur 29. De fem första teoretiska stegen för att beräkna utsläpp av växthusgaser, i miljoner ton koldioxidekvivalent. 200 Uppströmseffekten är inte en effekt som begränsas till Sveriges produktion utan den sträcker sig över hela världen. Därför har input-output analyser utvecklats till att även omfatta handel med omvärlden. I en öppen ekonomi ser ekvationen (1) ut som följande: X = (1 A) -1 (Y inh + Y imp) (6) 200 SCB (2014) 100