Norska

Norska i korthet Bokmål Nynorska Inhemska minoritetsspråk: samiska, kvänska (finska) Danskt skriftspråk 1525-1850 Ivar Aasen, nynorska, västnorska dialekter Knud Knudsen, danska > riksmål >bokmål

Norska språket 800-1050, norskan ett eget språk 1150-1350, Klassiske gammelnorske perioden, få originalverk (Kongespeilet, ca 1250) 1300-talet, norskan följer dansk och svensk utvecklingslinje 1350-1525, Mellomnorske perioden, danska, svenska och lågtyska influenser 1500-talet, danskt skriftspråk tränger bort norskt

Norska 1800-talet - 1830 Vi behöver ett norskt språk! Henrik Wergeland: Fornorske! P.A. Munch: Utga fra en god, konservativ norsk dialekt! 1850 saknas norskt skriftspråk 1900 finns det två: bokmål och nynorsk

Norska 1900-talet 1907 har Norge två officiella skriftspråk (likheter särskilt avseende ordförråd) 1917 Rettskrivningsprinsipper: kvarvarande skillnader beror på uttalsskillnader i normaliserat riksmål och västnorska dialekter. 1929: Bokmål och nynorsk. Bokmål och nynorska är sedan 1981 lagligt jämställda: (a) Gemensamma rättskrivningsprinciper. (b) Överensstämmande ordförråd. (c) Talspråksanpassning.

Nynorska Norskt språk (åter)skapat av Ivar Aasen, 1840-talet, insamling av norskt dialektmaterial 1848 Det norske Folkesprogs Grammatik 1850 Ordbog over det norske Folkesprog Landsmål = landsbygdsspråk Et almindeligt Landsmaal = normerat skriftspråk Nynorska används av människor som flyttat ifrån sin ursprungsmiljö, i massmediala, offentliga och undervisningssammanhang. Tillbakagång för nynorska sedan 1945

Bokmål Förnorskning av skriftspråket tack vare Knud Knudsens arbete 1850-1890. Praktiska stavningsförändringar, t.ex. k för c. Förnorskningen genomförs först i skönlitteratur. Asbjørnsen och Moes Norske Folkeeventyr (1841-1844). Dansk stavning; muntlig berättarstil, syntaxen bär drag av norskt talspråk. Bjørnson och Ibsen förstärkte norska språkliga drag. Bristande normering av ortografi. Bokmål används i dagspress, veckopress och facklitteratur.

Norska dialekter Norska dialekter starkare än danska och svenska Fyra huvudområden: (a) Østlandsmål (b) Vestlandsmål (c) Trøndermål (d) Nord-norska mål

Uttal Norskt uttal närmare svenskt än danskt Norskt /a/, kort som långt, uttalas lika Norskan behåller e-ljudet i slutet på vissa lånord: idealisme, sjanse Suffixet -dom har i norskan kort å-ljud: rikdom, ungdom Liksom svenskan, uppvisar norskan två typer av accent

Uttal forts. Betoning/trykk/ generellt på första stavelsen i ord utom i t.ex.: (a) er- är obetonat i ord som er statte, er fare (b) van-, vel, hen-, gjen- har svagare betoning i norska än i svenska: vel kommen (c) ord med ändelserna -else, -ende, -ing, - ning har betoning på annan stavelse än den första: hen seende, av deling, an ledning (d) ord som slutar på -tiv har betoning på tredje stavelsen bakifrån: de monstrativ, kon servativ

Uttal forts. Gammalnordiska diftonger au, ei, øy är bevarade i västnorska dialekter. I östnorska är diftongerna oftast förenklade till /e/ och /ø/. I skrift motsvarar diftongerna: <au> svenskt <ö>, auke - öka <ei> svenskt <e>, bleik - blek <øy> svenskt <ö>, drøyme - drömma

Uttal forts. Norskans konsonantsystem, dess uttal, är i stort sett detsamma bortsett från sje-ljuden (som även skrivs på annat sätt). <Sti> och <stj> har bokstavsenligt uttal (stjerne). Liksom svenskan, har norskan utvecklat ett kj-ljud av k framför främre vokaler och av gammalnordiskt kj, tj. kjære, kjerre, kirke/kyrkje, tjern, tjukk.

Uttal forts. G uttalas ofta g initialt (gymnastikk) utom i en del lånord. Grundregel: g uttalas alltid g, även inuti ord (religiøs). Norskan har främst tungspets-r men s.k. skorrande r förekommer i kusttrakter, Bergen och delar av Hardanger.

Uttal forts. Norsk satsmelodi är stigande. Norrmännen sjunger när dom pratar. Gäller ej Sørlandet, Vest-Norge, Trøndelag, Nord-Norge (fallande).

Danska

Danska Danmark, Färöarna, Grönland Första främmande språk på Island och Färöarna Danskspråkig minoritet i norra Schleswig-Holstein Tyskspråkig minoritet i södra Jylland Mindre kolonier finns i USA, Canada och Argentina.

Språkhistoria Olddansk 800-1100 (vikingatiden) Gammeldansk 1100-1525 (medeltiden) Nydansk 1525- (nutid)

Ordförråd Danska är det nordiska språk som har tappat flest urnordiska ord. Lågtyska (nedertysk): borger, skrædder, arbejde. Samhällsskick, militär organisation,vardagsliv, familjeförhållanden. Abstrakta begrepp (angst, frygt, lykke), adjektiv (bange, fin, fremmed, kysk), adverb (alene, dog, straks). 1700-talets rensning av franska, latinska, grekiska ord > nya danska ord (ibland tyska motsvarigheter).

Ordförråd Under 1800-talet skapas dansk terminologi för bl.a. grammatik, arkeologi, botanik, kemi. Idag lånas framför allt engelska lånord in och de behåller ofta sin form: bulldozer, computer, speaker, weekend, briefe Andra långivare: latin, grekiska, grönländska, finska, spanska, ryska.

Danskt uttal Klusilförsvagning p, t, k > b, d, g (efter vokal) reb, krybe, hvid. Kvalitetsskillnaden mellan danska vokaler är mindre än i svenskan.

Stød Stød innebär att ett stämbandsstopp som påverkar uttalet av vissa ord (som akut accent i norska och svenska). Stämbandsstoppet uppträder enbart i betonade stavelser med (a) en lång vokal (stødet faller på vokalen) (b) en kort vokal följd av en tonad konsonant (stödet faller på konsonanten). Ej Bornholm, södra öarna, södra Jylland.

Uttal Det danska prefixet u- i adjektiv på -ig, -lig är trycksvagt u mulig, u skyldig

Grammatiska egenheter Dubbel bestämd form används inte i danska. Det svenske sprog..., De små børn. En verbpartikel placeras efter objektet i en sats. Slagteren har sat prisen på oksekød ned. Vid infinitiv står adverbet före at. Pas på ikke at få limen på tøjet. Som formellt subjekt används der. Er der kommet post i dag? I danska står verbpartiklar i regel efter ett objekt. Han klædte børnene på.

Danska räkneord Räkneorden från 50-90 bygger på addition av tjog (dvs. 20). tresindstyve = 3 x 20 = 60, firsinds = 4 x 20 = 80 halvtredsintyve = 2½ x 20 =50, halvfjerdsindstyve = 3½ x 20 = 70 halvfemsindstyve = 4½ x 20 =90 I dagligt tal förkortas tiotalen 40-90 (fyrre, halvtreds, tres, halvfjerds, firs, halvfems) medan ordningstalen uttalas som långa former (fyrre-tyvende =fyrtionde) Nordiska talord (t.ex. treti, firti, femti, seksti, syvti, otti, niti) används bara när belopp ska skrivas ned (t.ex. på en check, inbetalningsgiro).

Ortografi Stort avstånd mellan tal och skrift. Reduktion i talet problem. Konsonanter dubbeltecknas bara om vokal följer: skat, skatter. B,d,g oftast i skrift där svenskan har p, t, k, skabe, ud.

Ord Avis Biksemad Bolig Fjernsyn Flødeskum Fortov Kartofler Knallert Mel Pige Pølse Spisekort Sulten Tælle Uge Vaske

Språkliga fallgropar Betjent Blød Bruge By Forretning Især Lovlig Mangel Rolig Snyde True Værelse

Svenska till danska? Gurka Skillnad Pannbiff Morot Stänga Mjölk Rälsbuss Vacker Fråga (verb) Hållplats Dimma Öppen Ungefär Pojke http://www.danska-svenska.se/vardagsordlista.htm

Fraser Hvordan går det? Det går godt. Det går ikke så godt. Hvad med dig? Hur har du det? Jag har det bra. Jag har det inte så bra. Och du då?

Fraser Undskyld. Ursäkta / Förlåt. Jeg er ked af det. Jag är ledsen. Værsgo! Varsågod! Mange tak. Tack så mycket. Tak skal du have. Tack ska du ha. Tak for alt. Tack för allt.