DIALEKTER OCH SMÅSTADSSPRÅK
|
|
- Emma Kristin Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ann-Marie Ivars DIALEKTER OCH SMÅSTADSSPRÅK SVENSKAN I FINLAND - I DAG OCH I GÅR 1:1 Svenska litteratursällskapet i Finland Helsingfors 2015
2 INNEHÅLL Förord 11 1 Aspekter på dialekter och småstadsspråk Dialekt och stadsmål Insamling och forskning Språklandskapet Normnivåer på skalan dialekt-standardspråk Namn på språkarter Dialekternas ställning i samhället Österbotten Åland Åboland Nyland Dialekter - mer än ett kommunikationsmedel Om boken Språkljud och ljudbeteckning Viktiga termer 43 2 Vårt äldsta arv Språkförändring och dialektindelning Dialekterna och bebyggelsehistorien De gamla diftongerna Ordaccenterna Viktiga dialektgränser i Norden Konsonanter Stavelselängd och ändelsevokaler Syntax Viktiga dialektgränser i Finland Österbotten Åland Egentliga Finland - eller Finska skären Nyland Sammanfattning 74
3 3 Österbottensmålen Gammalt möter nytt Prosodiska egenskaper Ordaccent Kvantitet Nordösterbottniska dialekter 85 Språkprov: En farfar som kunde spå framtiden 86, Rådarens mor 86, En stark karl Karleby-Nedervetil Ljudlära Formlära Mellanösterbottniska dialekter 103 Språkprov: Skolstuga 105, Bortsprungen ko 105, Hårt väder på säljaktsfärd Ljudlära Formlära Sydösterbottniska dialekter 121 Språkprov: Lövjerskor 124, Det brann en eld Ljudlära Formlära Tjock, Lappfjärd och Sideby Sastmola och Vittisbofjärd Ord och ordbildning Ord Ordbildning Fraser och satser Fraser Satser Framtidsutsikter Ålandsmålen Samåländska arkaismer och novationer Arkaismer Novationer Prosodiska egenskaper Väståländska dialekter 181 Språkprov: Tjänarinnor 181, Notfiske 182, Bot mot längtan Ljudlära Formlära Öståländska dialekter 193 Språkprov: Sko häst 194, När korna varpå Immerholm 195
4 4.4.1 Ljudlära Formlära Ord och ordbildning Ord Ordbildning Fraser och satser Fraser Satser Framtidsutsikter Åbolandsmålen Samåboländska arkaismer och novationer Arkaismer Novationer Prosodiska egenskaper Ordaccent Kvantitet Väståboländska dialekter 230 Språkprov: Lövtäkt 231, Fiskelycka Vokaler Konsonanter 5.4 Öståboländska dialekter Språkprov: Vinternotfiske Vokaler Konsonanter 5.5 Sydåboländska dialekter Språkprov: Sommarsöndag Kvantitet, betoning, vokaler och konsonanter Formlära Substantiv Adjektiv Pronomen Verb Ord och ordbildning Ord Ordbildning Fraser och satser Fraser Satser Framtidsutsikter
5 6 Nylandsmålen Samnyländska arkaismer och novationer Arkaismer Novationer Prosodiska egenskaper Ordaccenter Kvantitet Västnyländska dialekter 281 Språkprov: Om koppargummor Ljudlära Formlära Mellannyländska dialekter 298 Språkprov: Sjukdomsbot 300, Penninggömma Ljudlära Formlära Östnyländska dialekter 315 Språkprov: Märkesdagar och väder Ljudlära Formlära Ord och ordbildning Ord Ordbildning Fraser och satser Fraser Satser Framtidsutsikter Småstadsspråk Stadsmålsprojektet Individuell och socialt betingad variation Lokalspråk och standardspråk Jakobstad 364 Språkprov: På sommarstället 365, Gamla träd Jakobstadsspråket: uttal och böjning Ordförråd Fraser och satser Framtidsutsikter Kristinestad Ett stadsmål växer fram 382 Språkprov: Femtiotalsmode 384, Marknadsresor 385
6 7.3.2 Kristinestadsspråket: uttal och böjning Ordförråd Fraser och satser Framtidsutsikter Ekenäs 401 Språkprov: Höstmarknaden 402, Knacka sepel Ekenässpråket: uttal och böjning Ordförråd Fraser och satser Framtidsutsikter Lovisa 419 Språkprov: Lovisavikens vatten 421, Skolminnen Lovisaspråket: uttal och böjning Ordförråd Fraser och satser Framtidsutsikter Språkarter från medeltid till nutid Språkarter i ett historiskt perspektiv Dialekter Stadsmål Sociolekter Regionala dialekter Regionalt standardspråk Nutida tendenser 445 Källor och litteratur 450
Finska som främmande språk II, GN, 30 hp
inska som främmande språk II, N, 30 hp fter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: inhämta fördjupade kunskaper i finsk formlära, ordbildning och syntax, utveckla den skriftliga färdigheten
Situationen i Sverige
Situationen i Sverige 3 olika teorier om språkf kförändringar Stamträd Våg Sociohistoria Den Indoeuropeiska språkfamiljen Till språkfamiljen hör språk som: Svenska Tyska Engelska Franska Italienska Men
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra
Lektion 15. Adjektiv efter verb Nobel Uttal
Lektion 15 Hemarbete / frågor 1. TB s58-59 övning D, s62-63 Läs och lyssna på text om Nobel, slå upp ord, gör övning C, skriv 8-10 frågor på texten, ta med till lektionen i morgon. Gör A+B = repetera verben.
Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011
* Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011 * *... skulle den samlade lokala, regionala och nationella informationen om svenska aktiviteter vara mindre synlig och betydligt mera fragmentarisk och spretig
Finala negerade partiklar i svenska distribution och etymologi
Finala negerade partiklar i svenska distribution och etymologi Henrik Rosenkvist Svenska språkets historia 14 9/6 2016 Vasa 1 Disposition Inledning Vad är en final negerande partikel (FNP)? Var förekommer
Finska som främmande språk I, GN, 30 hp
inska som främmande språk I, N, 30 hp fter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: inhämta grundläggande kunskaper i finsk formlära och syntax, uttrycka sig skriftligt på finska i vardagliga
Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för baltiska språk, finska och tyska Nederländska avdelningen Höstterminen 2014 Kursinformation med litteraturförteckning Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15
Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om?
Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om? Idiolekt Varje unik individ har sitt eget unika sätt att prata. Ingen annan människa pratar precis som du. Tjenare! Hej där! Yo! Hallå! Tja! God dag! Idiolekt
TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs
Uppsala universitet Institutionen for nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2012-04-03 kl. 9.00-13.00 lokal: Bergsbrunnagatan
Att tala eller inte tala dialekt. Samtalsanalys av mötet mellan dialekttalare och ickedialekttalare
Att tala eller inte tala dialekt Samtalsanalys av mötet mellan dialekttalare och ickedialekttalare Hanna Wiik Pro gradu avhandling Nordiska språk, svenska som modersmål Finska, finskugriska och nordiska
Nederländska I A 15 högskolepoäng. Välkommen till Nederländska I A, 15 högskolepoäng
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska Nederländska avdelningen Höstterminen 2018 Kursinformation med litteraturförteckning Nederländska I
Fakta om dialekter. Faktahäfte för dig i skolan
Faktahäfte för dig i skolan Senast uppdaterat den 21 april 2015 Innehåll Vad är en dialekt och vad är ett språk?... 3 Skala från dialekt till standardspråk... 3 Språkliga variabler... 4 Språkdrag... 5
Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts
Från enspråkighet till flerspråkighet Kjell Herberts SPRÅK I RÖRELSE i den svenska skolan i Finland Utbildningsstyrelsen 17.3.2017 En global trend hos individer, företag, samhällen...)... och även Svenskfinland
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?
Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!
Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar
I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8
Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Svenska, 9:1 - Kursöversikt, 2015/2016
Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu Svenska, 9:1 - Kursöversikt, 2015/2016 v.14-23 Dåtid, Nutid, Framtid Pt1 Du ska få arbeta med språkhistoria.
INDELNING AV FINLANDSSVENSKA DIALEKTER MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL ÅBOLAND
Therese Leinonen INDELNING AV FINLANDSSVENSKA DIALEKTER MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL ÅBOLAND Inledning Vid beskrivning av de svenska dialekterna i Finland har forskare i allmänhet använt en indelning som överensstämmer
Några skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
LEARNING ACTIVITIES AND TEACHING METHODS RECOMMENDED OR REQUIRED READING
OPETUSSUUNNITELMA 2015 Perusopinnot/Grundstudier KOODI 693663Y HOPS henkilökohtainen opintosuunnitelma 1 0 p. Endast huvudämnesstuderande Personal Study Plan 1 (Candidate s degree) PREREQUISITES AND COREQUISITES
Grammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
BETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska Avdelningen för nederländska BETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING, kunskapsformer och betygsskalor Kurser
Apokope av slutvokal i åländska infinitiver
Apokope av slutvokal i åländska infinitiver Ida Toivonen Carleton University Abstract The infinitival ending -a can be dropped under certain circumstances in the Åland dialect of Swedish. For example,
Några skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Arbetsplan i Thailändska
Arbetsplan i Thailändska Mål att sträva mot: Grundläggande färdigheter i att lära sig läsa, prata och skriva Thailändska. Är stolt att vara Thai, är inte självisk, inte utnyttja andra människor. Konstruktiva
Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges
ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4
ENGELSKA ÅRSKURS 3 - utveckla ett intresse för engelska språket. - lära sig att uppfatta, förstå och våga tala engelska och agera enligt individuell förmåga. - göra sig förstådda i för dem nära och vardagliga
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Svenska litteratursällskapets temahelhet: Snacka om tal! www.sls.fi/kulturnyckeln
Svenska litteratursällskapets temahelhet: Snacka om tal! www.sls.fi/kulturnyckeln Text: Lisa Södergård och Sofie Henricson En mångfald av dialekter Talspråket låter olika i Svenskfinlands olika hörn. En
Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk
Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver
Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.
Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
BETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för baltiska språk, finska och tyska/nederländska Avdelningen för nederländska BETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING, kunskapsformer och betygsskalor Kurser består för
Ungdomars dialekt i Mora
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Emil Paulsrud emil.paulsrud@gmail.com Svenska språket/nordiska språk C, VT2012 C-uppsats Ungdomars dialekt i Mora Dialektutjämning och regionalisering
I dag. Småprat Uttal Bestämd och obestämd form Presentation av artiklar + diskussion Att beskriva. Miljöer, saker, människor
I dag Småprat Uttal Bestämd och obestämd form Presentation av artiklar + diskussion Att beskriva. Miljöer, saker, människor Småprata! 1. Hur mår du i dag? 2. Hur kom du hit? 3. Vad tycker du om vädret
!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!
1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det
Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet
Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet Parkinsons påverkar rörelse, inklusive rörelse av talorganen. T.ex. tungrörelser, läpprörelser,
Jakobstadsnejdens släkt- och bygdeforskares arkiv Sida 1/6 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T
02.0.206 Jakobstadsnejdens släkt- och bygdeforskares arkiv Sida /6 2 3 4 5 6 7 8 9 0 2 Alahärmä film 734-86 70-876 750 845-878 837-844 734-95 696-884 854-878 700-853 707-836, 683-865 Brottmål -844 852
Regional variation i finska naturnamn
HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSITY OF HELSINKI Regional variation i finska naturnamn Antti Leino antti.leino@cs.helsinki.fi 3 maj 2006 Institutionen för datavetenskap Institutionen
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte
MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella
KUSTENS MAT Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland ( ), Åland och Nyland
KUSTENS MAT 2016-2019 Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland (2016-2017), Åland och Nyland HANTVERKSMÄSSIG LIVSMEDELSFÖRÄDLING FINSKA MÄSTERSKAPEN I MATHANTVERK Ann-Louise
Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer
Dagens Krombidialekt
Åbo Akademi Institutionen för Svenska språket Dagens Krombidialekt En undersökning av två generationer dialekttalare från Kronoby, Österbotten Jörgen Scholz 35179 jscholz@abo.fi Dialektologi Vårterminen
Mål och syfte. Bedömning. Tal. Skrift
Mål och syfte Efter genomgången kurs ska du känna till något om det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden, och om förändringar i språket. Bedömning E - översiktligt
Ideologi, identitet, intervention
Nordica Helsingiensia 48 Dialektforskning 5 Ideologi, identitet, intervention Nordisk dialektologi 10 Redigerad av Jan-Ola Östman Caroline Sandström Pamela Gustavsson Lisa Södergård Tionde nordiska
Dialektutjämning i Västsverige
Dialektutjämning i Västsverige Margareta Svahn och Jenny Nilsson Institutet för språk och folkminnen Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) Göteborg 2014 Innehåll Förord 13 1 Dialektutjämning
Modersmålsundervisningen i rumänska. Arbetsplan. Rumänska modersmålsundervisnings mål är att ge eleven möjligheten att:
Modersmålsundervisningen i rumänska Arbetsplan Rumänska modersmålsundervisnings mål är att ge eleven möjligheten att: utveckla sin förmåga att utrycka sig muntligt och skriftligt på modersmålet; få kunskap
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig
Har sammansättningar en grammatik?
Har sammansättningar en grammatik? Jan Svanlund Mitt svar hamnar alltså någonstans mellan Jajamensan!! och Jo, det tror jag väl ändå, kanske?? 13-03-25 Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa:
Betygskriterier NS2019, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2014-05-07. Gäller fr.o.m. ht 2014. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För
Nordiska språk, språkhistoria och minoritetsspråk
Nordiska språk, språkhistoria och minoritetsspråk Här kommer, i en följd, alla de stödanteckningar jag ställt samman för det här avsnittet. Om det är något som du vill ha förklarat, ställ en fråga i FB-gruppen.
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
MEÄNKIELI SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK
MEÄNKIELI 1 Vägmärken i Tornedalen skrivs på både svenska och på meänkieli. Meänkieli är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Namnet är en sammansättning av två ord som betyder vårt språk. Innan
Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I
Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I 3,5 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap TE01 Ladokkod: C46S20 vt-18: Språkkunskap: Det svenska språksystemet Tentamen ges för:
Facit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.
BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen
Osynliga former i ordbildningen
Osynliga former i ordbildningen Tomas Riad, Stockholms universitet Ordbildning Det ligger nära till hands att tänka på ordbildning som formandet av en kedja, där de enskilda länkarna är de i skrift synliga
Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad
Pilen 2:1-2:2 O / OO Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad Måltavlan: O Hitta rätt ordkunskap O A1 Ordkunskap ordkunskap O nr 1 O Citronmemory ** avläsning O A2 Vokaler vokaler OO nr 2 O Punkt och
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK
Förord GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK 14000 000495282 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller tim- och kursplaner för svenska som andraspråk etapp 1 och
Introduktion i lingvistik 6
Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.
Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or
Dialekter och sociolekter
Uppgifterna 1) Lyssna på Värsta språket: Svordomar och fula ord (30 min) på Mediapoolen. Skriv ner dina svar till frågorna till filmen. Skicka inte in dina svar ännu. 2) Lyssna på Värsta språket: Språkmyter
Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
En nylännings bekännelser
Ennylänningsbekännelser Enberättelseomåbolänningarsomförfattatsunderendagstid. Skribent: HaraldGrönstrand Ennylänningsbekännelser 1.Introduktion...2 2.Syfte...3 3.Metod...5 4.Resultat...6 4.1.Kultur...6
Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi
Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis
Nya böcker hösten 2015
1 (5) Nya böcker hösten 2015 Historiska och litteraturhistoriska studier 90 Red. Jennica Thylin-Klaus & Julia Tidigs I år fyller HLS 90 år. Boken inleds med Susanna Mälkkis föredrag från SLS årsfest, i
fonetik fonotax + prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som
Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi
Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga
Bedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019
Bedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019 Del 1: Analysuppgifter 1.1 Analysera utdraget ur Ivoria utifrån Henricsons kapitel. Kom ihåg att
Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland
Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland Från år 2010 till år 2016 minskade antalet läroanstalter i Finland med 15 procentenheter inom den grundläggande utbildningen i hela landet. Minskningen
Ordförråd och Ordbildning
Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande
b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Vad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn
Vad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn Vad är dialekt? varietet som skiljer sig från standardspråket varietet som talas inom ett geografiskt avgränsat område varietet som skiljer
SPARA DET FINLANDSSVENSKA TALET Slutrapport
SPARA DET FINLANDSSVENSKA TALET Slutrapport Insamling av ortnamn och dialekter har stått på Svenska litteratursällskapets program ända sedan sällskapet instiftades 1885. Fram till 1952 skedde insamlingen
ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:
1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla
Antal filmklipp. Sfi - steg
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1-11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1-12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1-6,
Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Antal filmklipp. Sfi - steg
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1-11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 29 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1-12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1-6,
Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:
Lektion 2, Språk Interimspråk 1 En inlärares språk, som kan undersökas på olika stadier/tidpunkter av utveckling Följer särskilda utvecklingsgångar Är dessa utvecklingsgångar universella? Är de lika barns
Guide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7
GuidetillSWED2030HT2009Sidan1av7 1.Repetitionenavpluralochobestämdochbestämdform 75%avorditidningstextären ordord. Ordpåmänniskorochdjurären ord(undantag:ettbarn,ettfår) Ordsomslutarpå aären ord Artikel
Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs jan 2012
Lf P~ O 1.3 Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4.. 6 21jan 2012 Information och instruktioner: skrivningen består av 12 frågor och ger max SOp. För godkänt resultat
Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1 11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1 12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1 6,
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -
Huvudansökan, kandidatprogrammet i finskugriska och nordiska språk och litteraturer: nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur
Huvudansökan, kandidatprogrammet i finskugriska och nordiska språk och litteraturer: nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur Urvalsprov 23.5.2019 kl. 14.00 18.00 Skriv ditt namn och