INTRODUKTION TILL SYSTEM- OCH REGLERTEKNIK (3 sp) TIDIGARE: GRUNDKURS I REGLERING OCH INSTRUMENTERING 3072 (2sv) Hannu Toivonen

Relevanta dokument
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

Kort introduktion till Reglerteknik I

ÅBO AKADEMI INTRODUKTION TILL SYSTEM- OCH REGLERTEKNIK

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

Kort introduktion till Reglerteknik I

Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 1

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Reglerteknik II 7sp (för sista gången) Jari Böling

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

1. Inledning. 1. Inledning

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

M Ti O To F TIMPLAN FÖR UP I DATATEKNIK, ÅRSKURS 1

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Industriell ekonomi åk 2 VT15. Inriktningen Systemteknik

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 1

Luftmotstånd (F luft ). Denna kraft ökar med stigande hastighet och vi kan som en relativt god approximation anta att den är direkt proportionell mot

Svenska för finskspråkiga, 5 sp Gem Se Centret för språk och kommunikation. - räkneövningar v , A

Styr- och informationssystem

Formalia. Reglerteknik, TSRT12. Föreläsning 1. Första föreläsningen. Vad är reglerteknik?

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

Industriell reglerteknik: Föreläsning 6

Reglerteknik är konsten att få saker att uppföra sig som man vill

Vad är reglerteknik?

Välkomna till Reglerteknik 2015!!

Reglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Vad är systemteknik och reglerteknik? Föreläsning 1. Systemteknik handlar om dynamiska system

Signaler och reglersystem Kapitel 1-4. Föreläsning 1, Inledning Reglerteknik

TSIU61: Reglerteknik. Kursinformation Bakgrund. Gustaf Hendeby.

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Laplacetransform, poler och nollställen

TkF/KT. Hösten Allmän kemi x x Analytisk kemi x x Anläggnings- och apparatteknik x Apparatteknik I x Apparatteknik II

Objektorientering Klasser

UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR ELEKTROTEKNIK

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 1!

Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

Framstående utbildningsmiljö Hur blir man det? Hörnstenar

Automationsingenjör, 180 hp

Signaler och system, IT3

Reglerteknik. Lars Eriksson Johan Löfberg - presentatör. Fordonssystem Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet

Alexander Medvedev Rum 2111 Dynamiska system

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Modellbygge och simulering

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Signal och bildbehandling SBB

Information från programledningen

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Datateknik Teknologie kandidatexamen, 180 sp

Signal och bildbehandling SBB. Två (nästan identiska) profiler på D/IT resp Y programmen inom området datorer & bilder Profilansvarig: Klas Nordberg

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

TSRT09 Reglerteori. Reglerteknik. Vilka är systemen som man styr? Vilka är systemen som man styr? Föreläsning 1: Inledning, reglerproblemet

Specialiseringar InfoCom

Kandidatarbete (8 sp) Gemensamma studier (60-64 sp)

Industriella styrsystem, TSIU04. Föreläsning 1

Temperaturreglering. En jämförelse mellan en P- och en PI-regulator. θ (t) Innehåll Målsättning sid 2

EFTERANMÄLNINGAR BEAKTAS INTE! Hösten Allmän kemi x x Analytisk kemi I x x Analytisk kemi II x Anläggnings- och apparatteknik x Apparatteknik I

Kurser inom profilen Teknisk matematik (Y)

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

2. Reglertekniska grunder

S T Y R A UPPGIFTERNA. Teknik åk 9, ht 18. Programmera i scratch, visa upp Delta vid programmeringsbesök på Kulla senare i höst

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 1

Profilansvarig: Lasse Alfredsson se även länk från programmets profilwebbsida:

F13: Regulatorstrukturer och implementering

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 2

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

Drift- och Underhållsteknik samt Ritnigs-/schemaläsning, Ellära, Styr- & Reglerteknik. Bakgrund

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng. Master programme in Mathematics and Modelling, 120 ECTS Credits

TENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62

Utbildning i reglerteknik. Ett samarbete inom ProcessIT mellan LTU och Optimation

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Civilingenjör i medicinsk teknik

Systemanalys, Modellbyggnad och simulering, 3p Molekylär Bioteknik

Kan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet?

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Automationsingenjör, 180 hp

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

Tentamen SSY 065, lördag 14/4, 08:30-12:30, M. Examinator: Martin Fabian, (772) 3716 Tider för lärarens närvaro: 09:30, 11:30

Teknikprogrammet (TE)

Transkript:

INTRODUKTION TILL SYSTEM- OCH REGLERTEKNIK 419106 (3 sp) TIDIGARE: GRUNDKURS I REGLERING OCH INSTRUMENTERING 3072 (2sv) Föreläsare 2007: Hannu Toivonen

LITTERATUR KOMPENDIUM: Kompendium och övrig information sätts på nätet: http://www.abo.fi/ htoivone/system.html OBLIGATORISKA INLÄMNINGSUPPGIFTER: Två(?) stycken.

KURSER I SYSTEMTEKNIK OCH REGLERTEKNIK INTRO TILL SYSTEM- & REGLERTEKNIK introducerar grundbegrepp: - vad är reglerteknik? - fundamentala begrepp: dynamiska system, feedback,... REGLERTEKNIK kvantitativa (matematiska) metoder för att lösa enkla standardreglerproblem PROCESSREGLERING mera komplicerade problem: system med flera insignaler och utsignaler, slumpmässiga störningar, olinjära system mm SEKVENSSTYRNING styrning av sekventiella processer och logikstyrningsproblem: trafikljus, tåg mm INTRO TILL SIGNALBEHANLING fundamentala metoder för (digitala) signaler och system

FÖRDJUPADE KURSER - Modellering och reglering av stokastiska system - Avancerade reglermetoder - Processdynamik - Reglerstrukturer - Tillämpad signalbehandling

EXEMPEL PÅ REGLERTEKNISKA PROBLEM Styrning av bil. Farthållare för konstant hastighet hos en bil: justering av bränslemängd för att kompensera för varierande förhållanden, såsom upp- och nerförsbackar, vindstyrka, vägunderlag m.m. Autopiloter: för att hålla rätt kurs hos fartyg och flygplan under varierande vindförhållanden. Temperaturreglering i byggnader: kontinuerlig justering för att hålla temperaturen inne konstant trots förändringar i yttertemperaturen, varierande antal människor i byggnaden samt andra störningar, såsom öppnade dörrar eller fönster. Temperaturreglering i en ugn: temperaturen hålls vid önskat värde genom att slå på respektive av uppvärmningen enligt behov. Fokusering av kameror: En kamera bör fokuseras för att man skall få en skarp bild. I en videokamera med rörliga objekt bör denna

fokusering utföras kontinuerligt för att kompensera för variationer i objektets avstånd. Mekanisk positionering: I en CD-spelare är det viktigt att disken roterar med en given konstant hastighet. Dessutom skall läshuvudet positioneras snabbt och exakt vid önskat spår. Allt detta skall ske trots olika yttre störningar, såsom skakning och annan rörelse. Effektreglering i mobiltelefoni: I mobiltelefoni bör den mottagna signalstyrkan vid kommunikation mellan basstationen och de olika mobiltelefonerna hållas vid en lämplig nivå, oavsett avståndet till basstationen. Detta innebär att signalen bör sändas med större effekt ju längre avståndet är. För att uppnå konstant signalstyrka justeras effekten därför kontinuerligt. Industriell kvalitetsreglering: För att hålla konstant kvalitet vid framställning av produkter av olika slag krävs vanligen regler- och styråtgärder. För att t.ex. producera papper av jämn kvalitet, som har önskad tjocklek, ytvikt, styrka, färg, m.m., bör en pappersmaskins funktion (massaströmmar, ångflöden m.m.) ständigt justeras. Detta bör göras 6

eftersom det alltid finns variationer i råvarans egenskaper, som skulle ge upphov till ojämn papperskvalitet utan kompenserande motåtgärder. REGLERING: Användning av mätningar, som ger information om ett systems tillstånd, för att aktivt påverka systemet att för att få ett önskat beteende. LITE TERMINOLOGI REGLERTEKNIK: ger de teoretiska grunderna STYRNING: antar ej att mätningar från systemet används AUTOMATION: även implementeringsaspekter KYBERNETIK: informationen roll för funktionen hos olika system 7

SIGNALER OCH SYSTEM SIGNAL: variabel (y(t), u(t)) som är funktion av tiden och vars variationer ger någon slags information, t.ex.: - mätningar från ett system (ger information av systemet) - audiosignaler (representerar musik, tal) - mm SYSTEM: element som påverkar signaler, t.ex.: - kommunikationslinje vid dataöverföring - alla systemen i de tidigare beskrivna exemplen Ett system har insignaler (till systemet) och utsignaler (från systemet) SPECIELLT VIKTIGT BEGREPP: DYNAMISKT SYSTEM: har ett minne, dvs utsignalen beror det som har hänt tidigare, inte enbart av insignalens momentana värde

MOTSATS: STATISKT SYSTEM: utsignalen beror endast av insignalens momentana värde

SYSTEMTEKNISKA ÄMNEN OCH VETENSKAPER Utnyttjar teori och generella metoder för signaler och dynamiska system inom teknik och naturvetenskap. - REGLERTEKNIK - SIGNALBEHANDLING T.ex.: - filtering av brus - rekonstruktion av förvrängda signaler - komprimering av signaler - bildbehandling (2-dim bildsignaler) - SYSTEMBIOLOGI Nytt område, använder systemtekniska metoder för att studera tidsvarianta förlopp inom biologin, t.ex.: - fysiologiska reglermekanismer - reglering av proteinsyntesen i celler - mm

- ÖVRIGA OMRÅDEN - Ekonomiska system - Klimatsystemet - mm 11