KVALITE TS- OCH EKONOMIAVDELNING EN INSPE KTIONS- OCH ANALYSENHE TEN SID 1 (13) 2011-06-13 Utbildninginpektörer JONAS FLODMARK 08-508 33 257 BENGT THORNG REN 08-508 33 557 Rapport från inpektion av Mäter Olofgården fritidhem och öppna fritidverkamhet 12-14 april 2011 Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Beökadre Hantverkargatan 2F www.tockholm.e
SID 2 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE... 3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN... 4 BESKRIVNING AV SKOLBARNSOMSORGEN... 5 SAMMANFATTANDE ANALYS... 5 SAMMANSTÄLLNING AV SKOLBARNSOMSORGENS STYRKOR, SVAGHETER, BRISTER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 Styrkor... 6 Svagheter... 6 Områden att utveckla... 7 RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE... 8 Fritidhemmet organiation och förutättningar... 8 Samverkan mellan kola och fritidhem... 8 Måltyrning i fritidhemmet... 9 Verkamheten i fritidhemmet... 9 Normer och värden... 11 Årplan för arbete mot kränkande handlingar och dikriminering... 11 Öppen fritidverkamhet... 12
SID 3 (13) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Inpektion- och analyenheten utvärderar den pedagogika verkamheten och främjar barn, ungdomar och vuxna lärande genom att granka måluppfyllelen utifrån nationella och kommunala 1 tyrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granka hur förkolan/kolan utvärderar in egen verkamhet ge rekommendationer om vad om bör förändra och utveckla Vi genomför vårt uppdrag genom att läa material om förkolan/kolan täller till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, peronal och kolledning. Vid grankningen av förkolor verkamhet intervjua föräldrar i tället för barn. obervera verkamheten Inpektionen följ upp på olika ätt beroende på kolform. I förta hand grankar vi måluppfyllelen, det vill äga att vi bildar o en å heltäckande bild om möjligt av hur målen i tyrdokumenten tolka och förverkliga på förkolan/kolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella tyrdokument. Deutom bedömer vi hur riktlinjerna i dea tyrdokument följ, likom mål och riktlinjer i Stockholm tad kolplan och förkoleplan. Förutom detta grankar vi förkolan/kolan förmåga att jälv utvärdera in kvalitet för att förbättra verkamheten. I bedömningen av verkamheten kvalitet utgår vi även från Skolverket Allmänna råd om kvalitetredovining. Hög kvalitet innebär enligt Skolverket definition främt att verkamheten utmärk av att den väl: trävar mot och uppfyller nationella mål varar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer om är förenliga med de nationella (t.ex. kolplan, lokal arbetplan och andra lokala planer) känneteckna av en trävan till förnyele och tändiga förbättringar utifrån de förutättningar man har. 2 1 Vid inpektion av fritående kolor utgår inpektionen endat från nationella tyrdokument. 2 Från Skolverket verktyg BRUK för kvalitetarbete i förkola och kola, 8.
SID 4 (13) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Staden utbildninginpektion grankar verkamheterna ur ett helhetperpektiv. Inpektionen fokuera ärkilt på nedantående områden, men inpektörerna kan även kommentera andra områden om det finn tarka käl till det. De områden om omfatta av inpektionen är följande: Styrning, ledning och kvalitetarbete Kunkaper, utveckling och lärande Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Skolbarnomorgen pecifika uppgifter
SID 5 (13) BESKRIVNING AV SKOLBARNSOMSORGEN Mäter Olofgården är en ideell förening religiöt och politikt obunden utan vintintree. Kulturförvaltningen bidrar till hyran och kommunen ger bidrag till fritidverkamheten för barn och ungdom. Projekten finaniera av olika tifteler. Lokalerna finn i tre hu runt en gård på Svartmangatan 6 invid Stortorget i Gamla Stan. Man driver bland annat ett fritidhem, en fritidklubb för barn 10-12 år och en fritidgård för barn upp till 17 år. Syftet med verkamheten är att tärka den ociala och kulturella amhörigheten mellan männikor i alla åldrar och vara en plattform för ökad förtåele mellan männikor med olika ocial och kulturell bakgrund. SAMMANFATTANDE ANALYS Mäter Olofgården fritidhem har 31 barn inkrivna från förkolekla till och med årkur 3, amt öppen fritidverkamhet för åldrarna 10-12 år. Tillamman med fritidgården kapa en naturlig länk för barnen mellan de olika verkamhetformerna. Detta ger en trygghet för barnen då även peronal och lokaler till vi del är gemenamma. I den gemenamma verkamhetplanen bekriv verkamheten ur olika apekter, med exempel på aktiviteter och rutiner. Verkamhetplanen tar även upp yftet med olika aktiviteter vilket gör inriktningen tydlig, men det akna konkreta och utvärderingbara årmål. Det akna deutom en verkamhetberättele i enlighet med Stockholm tad riktlinjer. Fritidhemmet aknar i dagläget en pedagogik amverkan för eleverna under koltid. Det ker dock kontinuerliga möten med kolan där ett amarbete har inlett. Bland annat finn en kolgårdgrupp för att organiera användandet av kolgården och material för utelek. Fritidhemmet erbjuder utifrån in grovplanering en rad aktiviteter. Vid de tillfällen barnen väljer att inte delta förvåra peronalen möjligheter att timulera och utmana dem. Detta kapar en obalan mellan tyrda aktiviteter och fri lek.
SID 6 (13) SAMMANSTÄLLNING AV SKOLBARNSOMSORGENS STYRKOR, SVAGHETER, BRISTER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag om inpektörer är att granka och utvärdera fritidhemmet reultat. Med reultat menar vi fritidhemmet förmåga att uppnå och träva mot de nationella och kommunala målen amt efterleva de riktlinjer och krav om finn i tyrdokumenten. Våra bedömningar preentera utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inpektion har viat att fritidhemmet har ett antal tyrkor, bland annat dea: De olika verkamheterna amutnyttjar lokaler, material och peronal och kapar på å ätt utökade möjligheter för barnen utveckling. Det finn en närhet mellan de olika verkamheterna om kapar en kontinuitet och trygghet för barn och ungdomar. Svagheter Vår inpektion har viat att fritidhemmet har via vagheter, bland annat följande: Peronalgruppen är generellt ett inte förtrogen med Skolverket Allmänna råd för kvalitet i fritidhem och fritidhemmet lokala verkamhetplan. Fritidhemmet har inte en god balan mellan fri lek och tyrda aktiviteter. Det akna en pedagogik amverkan mellan fritidhem och kola. Fritidhemperonalen genomför inte trukturerade amtal med alla föräldrar om barnen trivel, lärande och utveckling. Fritidhemmet rutiner för vad om gäller vid hämtning av barn i kolan utifrån anvar och äkerhet är otydliga. Det är oklart kring interna och externa verkamheter under fritidhemtid vad gäller anvar och avgifter. Fritidhemmet aknar en verkamhetberättele i enlighet med Stockholm tad riktlinjer.
SID 7 (13) Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om varken är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Måltyrning Verkamheterna bör forma konkreta och utvärderingbara årliga mål för utveckling, vilka följ upp och redovia i verkamhetberättelen. Verkamheterna bör bryta ner de nationella tyrdokumenten till verkamhetnivå amt göra en kartläggning av barngruppen behov. Planer mot dikriminering och kränkande behandling Planerna mot dikriminering och kränkande behandling har vagheter i förhållande till vad om tår i kollagen kapitel 14 a och dikrimineringlagen. I verkamheten likabehandlingplan akna bland annat en aktuell kartläggning med analy av nuläget inför framtagande av aktuella årmål och arbetätt där det ockå framgår vem om anvarar för genomförandet och när det ka ke. Fritidhemmet Fritidhemmet bör träva efter en balan mellan fri lek och tyrda aktiviteter. Peronalen bör utmana barnen genom att kapa en meningfull, varierad och ålderanpaad, verkamhet med en veckotruktur om tödjer hela fritidhemuppdraget. Fritidhemperonalen bör genomföra trukturerade amtal med alla föräldrar om barnen trivel, lärande och utveckling. Öppen fritidverkamhet Peronalen behöver få bättre kännedom om Skolverket Allmänna råd för öppen fritidverkamhet om då kan ligga till grund för en pedagogik planering utifrån barngruppen behov. Vidare bör peronalen aktivt motverka traditionella könrollmönter amt utmana barnen att ta del av föreningliv och kulturutbud i närområdet.
SID 8 (13) RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE Fritidhemmet organiation och förutättningar Mäter Olofgården fritidhem har 31 barn inkrivna från förkolekla till och med årkur 3. Lokalerna ligger på våning 3 och 4. På den undre våningen finn allrum, byggrum, ett rum för kapande verkamhet och matplat med ett litet kök. På övre våningen finn ett rum om använd för pingi och ett muik/dramarum. Vi bedömer att lokalerna i tort är ändamålenliga, men att lokal för lugna aktiviteter i dagläget är begränade. Planer finn enligt ledningen att använda ett amlingrum på våning 1 för röreleaktiviteter. Utemiljön är äldre tadmiljö vilket innebär begränade möjligheter för utevitele i närområdet. Storkyrkokolan kolgård använd vid via tider för barnen utelek. Det är dock många barn om ka dela på en relativt liten yta där även Etnika kolan barn och en förkola finn. Fritidhemmet åker därför kontinuerligt på utflykt till olika parker. Anvarig för verkamheten är en företåndare om arbetar törre delen av in tid i barngrupp på de olika verkamheterna. Yttert anvarig är en chef för hela Mäter Olofgården verkamhet. Peronalen är antälld för alla tre barn- och ungdomverkamheterna och fördelar in arbettid mellan dea. Gränerna mellan olika verkamheter kan vara något flytande och de iffror om är redoviade i tabellen nedan bygger på en uppkattning av peronalen. Fritidhemmet har en god peronaltäthet och en låg nivå av pedagogikt högkoleutbildad peronal i jämförele med genomnittet i Stockholm tad. En orak till detta är att man valt att antälla fritidledare då man även driver en fritidgård för ungdomar. I tabellen nedan redovia antalet barn i grupperna amt antalet peronal på fritidhemmen beräknat i årarbetare. 1. Avdelning 2. Åldergrup p 3. Antal barn 4. Antal årarbetare: fritidpedagoger förkollärare eller likvärdig 5. Antal årarbetare: barnkötare övrig peronal 6. Antal antällda kl. 14-16 7. Summa Fritidhem F-3 31 0,5 2,5 4,0 3,0 Totalt F-3 31 0,5 2,5 4,0 3,0 Antal barn/ peronal: 10,33 (jämförele med Stockholm tad ht 2010:17,3) Andel fritidpedagoger eller motvarande: 17% (jämförele med Stockholm tad ht 2010:35% ) Samverkan mellan kola och fritidhem Mäter Olofgården fritidhem tar emot barn från flera kolor, men främt från Storkyrkokolan. Efterom kolan har ett eget fritidhem finn en vi konkurren mellan verkamheterna. Enligt ledningen är en början till amarbete på gång genom att man har gemenamma möten en gång i månaden. Man har ockå med föräldrarna tilltånd brutit ekreteen för att kunna prata med lärarna på kolan om gemenamma barn. En kolgårdgrupp finn för att organiera användandet av kolgården och material för utelek. Det akna i dagläget en pedagogik amverkan för eleverna under koltid. Vi bedömer att amverkan mellan kola och fritidhem är en vaghet och ett utvecklingområde.
SID 9 (13) Måltyrning i fritidhemmet Fritidhemmet har en verkamhetplan om bekriver verkamheten ur olika apekter, exempel på aktiviteter och rutiner. Verkamhetplanen tar även upp yftet med olika aktiviteter, vilket gör inriktningen tydlig. Samtidigt är förankringen ho peronalgruppen britfällig, varför dokumentet inte fullt ut tillämpa i praktiken. Vi aner även att det akna konkreta och utvärderingbara årmål. Fritidhemmet bör bryta ner Skolverket allmänna råd Kvalitet i fritidhem amt göra en kartläggning av barngruppen behov om underlag för verkamheten planering. Förök har gjort med en egen brukarenkät, men man har inte kunnat dra några lutater av den på grund av för låg varfrekven. Vi bedömer att peronalgruppen generellt ett inte är förtrogen med detta tyrdokument, varför det finn behov av kompetenutveckling. Del gällande fritidhemmet uppdrag och även gällande kvalitetarbete med planering, uppföljning, utvärdering, analy och förbättringåtgärder. Fritidhemmet aknar en verkamhetberättele i enlighet med Stockholm riktlinjer för enkilt fritidhem vilket är en vaghet och ett utvecklingområde. Verkamheten i fritidhemmet Fritidhemmet verkamhet bygger på en grovplanering av tyrda aktiviteter med olika teman och projekt för barnen. Aktiviteterna är frivilliga och metadel luttyrda där barnen jälva väljer vad de vill göra av de erbjudna aktiviteterna. Peronalen tanke är att timulera barnen att prova på aktiviteter inom bild och form, rörele, teater, muik och gemenamma fredagaktiviteter. Detta ker genom information både muntligt och kriftligt Flera av barnen väljer att inte delta i aktiviteterna. Den fria leken blir då ett annat viktigt och tort inlag i verkamheten. Detta kapar en obalan mellan fri lek och tyrda aktivteter. Peronalen möjligheter att genomföra en i förväg planerad och meningfull verkamhet faller om barnen inte deltar. Det finn en ambition från peronalen ida att timulera den fria leken med olika material och utrymmen. Barnen nämner aktiviteter om bygglek, pingi, rita och leka rollekar med ina kamrater. Även här behöver barnen en aktiv peronal om kan tödja barnen att utveckla leken å den utmanar dem och blir än mer timulerande. Vid vårt beök berättar barnen att de i relativt liten omfattning deltar i den planerade verkamheten med till exempel muik och drama. Verkamhettrukturen är ockå upplagd i olika projektperioder vilket gör att det dröjer länge innan olika aktivteter återkommer. Vi bedömer att peronalen bör efterträva en bättre balan mellan tyrda aktiviteter och fri lek. De tyrda aktiviteterna bör tydligt ålderanpaa med ärkild hänyn till de yngta barnen. Aktiviteterna bör för alla barn innehålla törre inlag av utmaningar om timulerar både fyik, intellektuell, ocial och emotionell utveckling. När verkamheten upplev meningfull kan det bli lättare för peronalen att motivera och väcka barnen nyfikenhet å att de under en vecka får möjlighet att delta i varierade inlag av lekar och aktiviteter. En veckotruktur där både kapande, rörele, uteverkamhet och projekt med drama/muik ingår kulle
SID 10 (13) kunna kapa en kontinuitet för alla barn att varje vecka delta i för dem en meningfull tyrd aktivitet. Då fritidhemperonalen inte deltar i barnet utvecklingamtal i kolan bör de föra trukturerade amtal kring barnet trivel, lärande och utveckling på fritidhemmet med föräldrarna. Peronalen erbjuder föräldrarna amtal om dera barn, men enligt peronalen tackar via föräldrar nej till detta erbjudande. Vi aner då att peronalen bör motivera dea föräldrar att delta. Föräldrarna får idag vi information om verkamheten på hemidan. Syftet med verkamheten och de innehåll bör förtydliga för föräldrarna å att dera förväntningar bättre överentämmer med uppdraget. På fredagar äger ett veckomöte med barnen rum där det finn utrymme för olika amtal om hur veckan har varit. Barn vi talat med upplever inte att de kan komma med önkemål eller få tillräckligt med utrymme för delaktighet och inflytande om de kulle vilja ha. Vi bedömer att peronalen bör göra ett förtydligande kring när inflytande ker och hitta former för på vilket ätt det ka ke om då blir ynliggjort för barnen. Mellanmålet har nyligen genomgått en förändring där det nu ervera en buffé med olika valmöjligheter av mindre öta produkter. Detta uppkatta av de fleta barn. Rutinen med fata plater kapar lugn och trivel runt mellanmålet. Barnen hämta vid kolan vid olika tider på dagen. Vid vårt beök var det inte tydligt var barnen kulle möta upp. De kunde vara ute på kolgården likväl om på väg ut ur klarummet. Information om vilka barn om är närvarande och om det hänt något ärkilt under dagen ge av kolan peronal utanför klarummet. Att amla barnen kan ta tid och de om är klara får invänta de andra på en annan plat. Det upptår då vårigheter med uppikten över barngruppen och när konflikter ker måte barnen gå tillbaka igen för att få hjälp. Vid vårt beök kunde vi kontatera att barnen hade vårigheter att följa fritidhemmet rutiner vid till exempel förflyttning mellan kola och fritidhem. Vi bedömer att fritidhemmet bör i amråd med kolan e över rutinen för överlämning mellan kola och fritidhem. När och var lämnar kolan över anvaret? Vad händer när fritidhemperonalen är en eller kolan lutat tidigare? Hur ka barn agera om av någon anledning inte blivit hämtade? Hur kan kola och fritidhem löa uppgiften å att någon har uppikt över barnen under hela hämtningproceen? Peronalen bör följa de redan upprättade rutinerna med att hålla i en ledkompi varje gång de ka göra gemenamma förflyttningar för att undvika miförtånd och förebygga eventuella olyckor. Fritidhemmet har erbjudit föräldrar och barn att organiera bland annat gitarrundervining i fritidhemmet lokaler under fritidhemtid i amverkan med Senu tudieförbund. För detta betalar föräldrarna en avgift direkt till Senu. Det är otydligt vem om har anvaret för barnen under denna tid. Vi bedömer att all avgiftbelagd verkamhet med fritidhemperonal inblandad under fritidhemtid bör e över då anordnare enligt Stockholm tad riktlinjer inte får tälla några ekonomika krav utöver fritidhemavgiften.
SID 11 (13) Övergången till den öppna fritidverkamheten ker naturligt. Del för att peronalen arbetar parallellt i båda verkamheterna men ockå då det finn möjlighet till, av barnen i årkur 3, uppkattade beök under maj månad. Information om den öppna fritidverkamheten går ut i god tid till berörda föräldrar. Normer och värden Det råder en generellt trevlig tämning i barngrupperna på fritidhemmet och den öppna fritidverkamheten. I amtal med barnen uppger de att alla har kamrater. En vi oro från barnen finn kring de äldta barnen i den öppna fritidverkamheten om på olika ätt kan ibland uppleva både retamma och hotfulla. De konflikter om förekommer får barnen töd i att reda ut från peronalen. Vid vårt beök er vi att vit utrymme ge till barnen att jälva reda ut konflikter men att de därtill inte har något inarbetat verktyg för att kunna hantera detta. Peronalen äger ifrån och vid behov för amtal med barnen. Om konflikten är av törre karaktär kontakta även föräldrar. I amtal med peronalen råder en vi oäkerhet när olika teg ka vidta utifrån den aktuella ituationen. En tydlig konekventrappa kan vara ett töd i detta arbete. Det finn framtagna regler för både fritidhemmet och den öppna fritidverkamheten. De är inte dokumenterade men barnen kan ändå referera till dem. Däremot har alla barn om nu är i den aktuella barngruppen inte varit delaktiga vid framtagandet varför vi er att reglerna behöver revidera å att alla blir delaktiga och i dialog får ökad förtåele. Vi bedömer att barnen är trygga och triv på Mäter Olofgården fritidhem och den öppna fritidverkamheten men att de bör få högre delaktighet i utformandet av regler amt konkreta verktyg för att utifrån in ålder ge möjlighet att hantera de konflikter om upptår om ett led i det förebyggande arbetet. Detta kan med fördel ke i amverkan med kolan. Årplan för arbete mot kränkande handlingar och dikriminering På Mäter Olofgården har man valt att kriva ihop de två planerna mot dikriminering och kränkande behandling till en gemenam plan för likabehandling. Här finn definitioner på vad kränkningar är och vad om mena med dikriminering. Även en del arbetätt och förhållningätt om utgör det förebyggande arbetet för kränkande behandling bekriv. Tidigare har även kamrattödjande amtal och värdegrundövningar ägt rum om en del av det förebyggande arbetet men det ker nu mer poradikt efter behov i den akuta ituationen om upptår. I planen framgår inte vilken utveckling om ka ke under året. Dea utvärderingbara årmål ka bygga på en aktuell kartläggning och en nulägeanaly. Det är utifrån kartläggningen om mål och arbetätt för året ka ta fram där det tydligt framgår vem om anvarar och när arbetet ka utföra. Även vad om kall göra för att främja repekten för alla lika värde utifrån de
SID 12 (13) olika dikrimineringgrunderna akna med bekrivna mål och arbetätt. Årmålen ka följa upp och utvärdera i den årliga verkamhetberättelen. Den nu gällande planen är inte helt förankrad i peronalgruppen och delaktigheten vid framtagandet från barnen har varit låg. Till exempel är det viktigt att barnen ockå jälva får definiera vilka rikplater om finn i dera miljö där de upplever otrygghet. Föräldrar och barn är dock informerade och införtådda med planen yfte och innehåll. Vi bedömer att planerna mot dikriminering och kränkande behandling bör utveckla enligt ovan. Öppen fritidverkamhet Verkamheten befinner ig på förta våningplanet och är populär bland barnen om bekriver den om ett tälle där de kan få lugn och ro och att det alltid finn någonting att göra. Peronalen uppger dock att det inte alltid är lugnt i barngruppen. Lokalerna betår av ett tort allrum med tillgång till flera datorer, biljard, tv, och en erveringdik varifrån mellanmålet ervera. Ett inre rum är inrett med offor om ger möjlighet till filmvining och pel på torbildkärm. Ledningen har kännedom om Skolverket Allmänna råd för öppen fritidverkamhet men har inte tillamman med peronalen brutit ner de övergripande målen och på å ätt förankrat innehållet i råden ho peronalen. Utöver dea råd har Stockholm tad gett ut riktlinjer om en rekommendation att följa för öppen fritidverkamhet. Där betona arbete med genu och motverkande av invanda könrollmönter, kulturaktiviteter och kontakt med närområdet föreningar amt idrott där barnen ge möjlighet att prova på olika porter och röreleaktiviteter. Vad gäller genuperpektivet var det vid vårt beök endat pojkar om att framför datorerna. Tidigare hade flickor och pojkar olika dagar. Barnen bekrev att de i årkur 5 och 6 blev erbjudna externa aktiviteter åom bad och bowling. Arbetlaget har gemenam planeringtid en gång i veckan. Någon individuell planeringtid för förberedele och uppföljning akna. Det finn en grovplanering om bekriver de dagliga möjligheterna till egna aktiviteter för barnen men även av peronalen mer tyrda projekt om till exempel olika former av kapande. Hur en barnen timulera att delta i de tyrda aktiviteterna är ett viktigt utvecklingområde då barnen vid vårt beök helt och hållet valde bort den inplanerade aktiviteten. Varje fredag har barnen en gemenam aktivitet med filmvining eller till exempel frågeport. Denna dag har de ockå ett veckomöte där de får utvärdera veckan om gått och kan komma med förlag på vad de kan göra tillamman. Dea möten upplever barnen fungerar väl. Mellanmålet är likvärdigt med fritidhemmet mellanmål men barnen kan utöver detta även på ena eftermiddagen köpa gla med mera. Detta uppkatta av barnen men inte av alla föräldrar. Peronalen behöver ta tällning till hur de ka
SID 13 (13) hantera detta då barnen även i dagläget får ta med godi in i verkamheten. Ett annat problem i anlutning till detta är ockå att barnen ibland lämnar verkamheten, utan att äga till, för att köpa läk om de edan kommer tillbaka med. Detta bör dikutera i nära amråd med både barn och föräldrar för att kapa en förtåele kring en förändring av den norm om råder. Både utifrån peronalen anvar för närvarande barn men ockå ur ett häloperpektiv. En fortlöpande information om verkamheten till hemmen kulle underlätta amarbetet där föräldrar då kan bli ett bättre töd i motverkandet av negativa normer. Vi bedömer att den öppna fritidverkamheten fungerar väl men kan utveckla utifrån gällande tyrdokument genom att genomföra en kartläggning och analy av barnen behov om ligger till grund för vilket pedagogikt innehåll peronalen lägger in i olika aktivteter. Vi aner även att verkamheten bör arbeta med genuperpektivet för att motverka tereotypa könrollmönter amt utmana barnen att ta del av föreningliv och kulturutbud i närområdet. Stockholm 2011-06-09 Jona Flodmark Bengt Thorngren