Verksamhetsplan för Förskolan Elvan



Relevanta dokument
Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan 2017

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

2.1 Normer och värden

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Lokal arbetsplan för förskolan

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan. Killingens förskola

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Läroplan för förskolan

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan GEM förskola

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Östra förskolan

Välkommen till Torps förskoleområde

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98)

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan Boo Gårds förskola

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Karlavagnens arbetsplan 2015/2016

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Verksamhetsplan. Myggansförskola. Verksamhetsåret 2011

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Arbetsplan Violen Ht 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Välkommen till vår förskola Karamellen

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Lokal arbetsplan för

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Maskrosen och Blåklinten

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Arbetsplan för Östra förskolan

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Handlingsplan för 2012/2013

Logens handlingsplan 2012/2013

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Äventyrspedagogik i förskolan

Transkript:

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Inledning Daghemmet Yttersta Tvärgränd Ekonomisk Förening eller Förskolan Elvan som vi kallar oss, drivs som ett personalkooperativ sedan 1993. Styrelsen består av åtta medlemmar och de aktiva i styrelsen fattar besluten gällande verksamheten på Elvan. Vår förskola ligger på den kulturmärkta gatan Yttersta tvärgränd med anor från 1700-talet, bara ett stenkast från Skinnarviksparken på Södermalm. Förskolan har stora rymliga lokaler och en fantastisk gård med träd, berg och grönska och mycket plats för utvecklande och utmanande lek. Vi har två avdelningar med utvidgade syskongrupper, där barnen är mellan 1 och 5 år. Det går 18 barn på varje avdelning. Alla vuxna och barn på Elvan känner varandra väl, då gemenskapen och samarbetet är stort. Vi arbetar öppet mellan avdelningarna och all personal har ett gemensamt ansvar för planering, avstämning, utvärdering, administration och städning. Vi har två anställda personer, varav en är vår kock. Förskolans verksamhet, ramar och riktlinjer utgår från den nationella läroplanen för förskolan (Lpfö98) reviderad 2010. Vi arbetar för att skapa ett lustfyllt lärande. Leken är central för barns lärande. När barn leker övar de bl.a. sitt språk, empati, social kompetens, fantasi och motorik.

Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen (Lpfö98) Mål Vi strävar efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förståelse för alla människors lika värde. Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt att vilja hjälpa andra. Arbetssätt Genom att vara bra förebilder och bemöta barnen på ett demokratiskt sätt vill vi lägga en grund och lära barnen att respektera varandras olikheter. Vi återkommer ofta till det pedagogiska materialet Lika-olika, där barnen får se och granska och jämföra hur de ser ut utanpå- hårfärg, ögonfärg, hudfärg mm. Alla är ju olika utanpå, men alla tänker och känner också olika, och det är viktigt att kunna respektera att någon annan tänker annorlunda. Vi hjälper barnen att formulera och uttrycka sig. Exempelvis i konflikter är detta viktigt. Alla ska få komma till tals, synas och höras, vid samlingar, måltider och andra aktiviteter. Vi vill lära barnen att visa hänsyn och respekt för varandra genom att försöka vara tysta när kompisen pratar, lyssna och vänta på sin tur. Alla deltar på samma villkor efter egen förmåga oavsett ålder eller kön. Vi vill ge pojkar och flickor samma möjlighet att pröva och utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi är väl medvetna om att vårt sätt att bemöta flickor och pojkar, samt de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras egen uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Att behandla barnen rättvist betyder inte att alla ska behandlas lika, utan att alla behandlas utifrån sina olika behov. Det är viktigt att kunna acceptera andras tankar, känslor och vilja, även om man inte håller med, eftersom vi alla är olika.

Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran, och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö98) Mål Utveckling Vi strävar efter att barnen: Utmanas och stimuleras i sin utveckling. Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Kan uttrycka sin vilja och sina känslor efter sin förmåga. Lär sig känna och läsa av varandras sinnesstämning. Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Mål Lärande Vi strävar efter att barnen: Ökar sin förståelse för naturens skiftningar i de olika årstiderna, sitt miljötänk, och värnar om naturen. Sorterar och räknar material. Utökar sitt ordförråd och utvecklar ett intresse för bokstäver och siffror. Räknar spontant och använder matematiska uttryck. Utvecklar ett nyanserat språk och förstår innebörden i olika begrepp. Ska kunna använda och förmedla sig genom olika uttrycksformer, som i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama. Tränar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Arbetssätt utveckling Livskunskapen är ett ämne som är genomgående i vår verksamhet. Livskunskapen är en viktig del i lärandet (och livet) och hur barnens självkännedom och person utvecklas. Den påverkar även den sociala kompetensen och lekförmågan. Empati och hänsyn är två viktiga delar i detta. Att kunna och våga sätta ord på hur de känner och tänker ger styrka och självkänsla. Den syn barnen har på vad som är rätt och fel, men också att våga sätta gränser och säga stopp när något inte känns bra. Hur uppfattas vi när vi pratar med varandra? Detta är frågor som även vi pedagoger måste vara lyhörda för och utveckla med barnen. Vi måste också kritiskt granska oss själva och våra värderingar för att möta barnen på ett sunt och respektfullt sätt inför dessa frågor. Vi samtalar kring bilder och material som rör känslor, benämner och bekräftar barnens och våra egna känslor och hur man kan se hur någon annan känner sig. Vi värnar om den fria leken, för det är i leken som barnen bearbetar tankar och händelser samt tränar sin sociala kompetens och lekkoderna. I leken ska barnen få tid och utrymme, och genom att vara fantasifulla och tillåtande pedagoger, inspirerar vi barnen att utveckla sin fantasi, stolar blir till ett tåg, docksängen blir en bil och bänken i hallen blir en buss som alla får åka med i. När barnen leker så finns vi alltid i närheten för att kunna stötta de barn som har svårt att hävda sig, och vi påvisar för barnen att när man leker behöver man lyssna på varandra och bestämma tillsammans. Uppstår det konflikter som barnen inte kan lösa själva är vi lyhörda och stöttar barnen att uttrycka sig och reda ut vad som hänt så att de kan gå vidare i leken. Vårt mål är att de nästa gång kan reda ut det själva. Här lär sig barnen konfliktlösning och att sätta ord på sina känslor. Det är ok att vara arg. Man får det, men man får ju inte slåss när man är arg. Och hur säger man förlåt? Måste man det? Kan man göra förlåt? Detta är frågor som vi samtalar om. Genom samtal, sång, rim och ramsor lär sig barnen bl.a. att förstå och uttrycka sig muntligt. Vi uppmuntrar dem till kommunikation genom att samtala mycket om det vi ser, gör och känner. Vi lyssnar aktivt på barnen och uppmuntrar dem till att svara varandra och oss, efter förmåga och känslostämning. Vi ställer följdfrågor så att inte samtalen slutar vid Ja och Nej.

Arbetssätt Lärande Vi följer med i naturens skiftningar med årstiderna, tittar på naturen och djuren, och vi använder oss av naturen i vår skapande verksamhet exempelvis med kastanjer, löv, pinnar, stenar, kottar mm. Vi källsorterar med barnen och tar promenader till återvinningsstationen regelbundet. Barnen får källsortera och lära sig om återvinning. En gång om året deltar vi i en skräpsamlardag (Håll Sverige rent). Då ger vi oss ut gruppvis och plockar skräp som vi hittar. De minsta barnen tar ett litet varv precis utanför förskolan och de större går lite längre bort. Vi samtalar och diskuterar kring naturen, miljön och återvinning, detta gör att barnen tidigt får ett miljötänk och värnar om vår närmiljö och natur. I vårt arbete använder vi s.k. stödtecken enligt TAKK- modellen, vilket är kul och lärorikt för alla barn, och speciellt för de små som är i början av sin språkutveckling samt för de barn som behöver extra stöd i språket. Vi använder mycket material från Babblarna som är roliga och utvecklande. Att använda stödtecken innebär att man talar och tecknar samtidigt de viktigaste orden i det man säger. Med detta lär sig barnen ordförståelse och kommunikation. Genom samtal, lek, sång, rim och ramsor lär sig barnen förstå och uttrycka sig. Leken är tillfällen för spontant berättande. Här kan vi höra barnens språk och hur de använder det. Under måltiderna uppmuntrar vi till dialog och försöker att få alla barn att känna att de är en del i samtalen. I dessa aktiviteter så ger vi lite extra talutrymme till de barn som behöver det. Vi har synliga siffror och bokstäver på avdelningarna och under varje bokstav så finns det bilder på barn eller andra saker som börjar på just den bokstaven. Detta gör bl.a att de pratar om sina bokstäver och jämför gärna med andras. I arbetet med bild och form får barnen ett annat sätt att uttrycka sina tankar och känslor. Vi har en liten verkstad där barnen ostört kan måla på stafflier, det finns även stafflier på övervåningen om lusten faller på. Vi ser det som mycket viktigt att barnen alltid får skapa utifrån sig själva och sin egen verklighet, även vid styrda aktiviteter. Vi finns till hands för att uppmuntra barnen och introducera nytt materiell och nya tekniker, detta ger barnen lust att skapa och intresse att prova nya saker. Varannan fredag så har vi uppträdande på stora sångsamlingen. Här får de barn som vill uppträda för de andra med exempelvis sång, dans eller teater. I verksamheten har vi rörelse på Schemat där barnen tränar sin motorik, och även kroppsuppfattning när de byter om före och efter rörelsen. Här får de även öva samarbete, att följa instruktioner och rumsuppfattning.

Barnens inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö98) Mål Alla barn ska ha lika mycket talutrymme stora som små, flickor som pojkar. Att barnen ska få växa genom att kunna själva. Att barnen ska kunna ta ansvar för sina handlingar och värna om sin arbetsmiljö. Att få vara med och bestämma och planera olika saker på förskolan och därigenom få påverka sin vardag och miljö på förskolan. Arbetssätt Vi visar respekt för barnen genom att lyssna, uppmärksamma och möta dem. Då visar vi att vi tar dem på allvar och ger dem bekräftelse. I de spontana samtalen mellan barnen, såväl som i samlingar och vid lunchbordet så uppmuntrar vi barnen att visa hänsyn genom att lyssna på kamraten som pratar, och prata en i taget. Genom att uppmuntra barnen att prova och få lyckas själva innan de får hjälp stärks självförtroende, självkänsla, och jaget. De växer. Vi vill stärka barnens självförtroende och självkänsla genom att de får ta ansvar efter egen förmåga. Vi pedagoger försöker att vara lyhörda så barnen kan påverka och komma med idéer och tankar. Vi försöker i möjligaste mån att säga ja till det barnen vill göra. Barnen får vara med och bestämma och planera tex temaarbete när det finns tillfälle och utrymme för det. Vi försöker att ha ett tillåtande förhållningsätt till barnens tankar och idéer och säga ja istället för nej. När vi måste säga nej så förklarar vi varför och försöker planera in det barnen vill till ett senare tillfälle. Tanken är att barnen ska få möjlighet att känna att de har inflytande och eget ansvar. Allt detta ger en känsla av tillhörighet och styrka.