Samarbetsstrategin för andra stadiets utbildning i Mellersta Österbotten 1
Bakgrund Samarbetet mellan utbildningens upprätthållare fick sin början redan på 1990-talet i samband med försöket med utbildning på ungdomsstadiet. Samarbetet har gått vidare stegvis från lokalt samarbete till samarbete på landskapsnivå. För att vidareutveckla ett långvarigt samarbete startades våren 2009 projektet Samarbete på andra stadiet. Innan detta hade man ingått ett samarbetsavtal och bildat en samarbetsgrupp. Arbetet utmynnade i en samarbetsstrategi för andra stadiet. Utgående från samarbetsavtalet och strategin vill man förverkliga och utveckla samarbetet i riktning mot ett nätverk utan förvaltningsmässiga arrangemang. Det viktigaste målet för alla parter är att samarbeta för att ge de studerande bättre möjligheter att göra upp individuella studievägar inom ramen för utbudet i regionen. Detta anses ge de studerande en bättre beredskap såväl för fortsatta studier som för yrkeslivet. Arbetslivet kommer i framtiden att kräva ett brett kunnande och en kontinuerlig uppdatering och komplettering samt livslångt lärande. Enligt linjedragningen för utveckling av utbildning och forskning 2007-2012 är det angeläget att gymnasierna sinsemellan samt gymnasier och andra utbildningsenheter på andra stadiet bildar nätverk för att säkra tillgången på utbildning. De förnyade examina inom yrkesutbildningen ger goda valmöjligheter och möjligheter att komplettera examina med delar av andra examina. Det finns alltså ett behov av samarbete mellan olika skolformer och detta samarbete bör utvecklas såväl lokalt som på landskapsnivå. Gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning ålägger utbildningens upprätthållare inom en region att samarbeta med varandra, med yrkesutbildningen och med andra skolformer. Läroplanen bör ge de studerande möjlighet till individuella val i studierna. (Lagen om yrkesutbildning 1998/630, Gymnasielagen 1998/629.) Avsikten med denna presentation är att sammanfatta den värdegrund, de mål och de åtgärder som har antecknats i samarbetsstrategin för att målen ska nås. Dessutom presenteras en förvaltningsstruktur för samarbetet. I slutet av presentationen finns de läroinrättningar som deltar i samarbetet fr.o.m 1.1.2012. 2
Samarbetsstrategi 2020 Nätverkets primära uppgift eller dess mission Genom samarbete förstärks studerandes möjligheter att flexibelt göra individuella val som stöder studerandenas färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier. Nätverkets primära mål eller dess vision Nätverket för kunnande skapar mångsidiga och flexibla möjligheter för sina studerande att nå färdigheter som ger framgång som person, som företagare, i arbetslivet och i fortsatta studier. Värden Målsättning för samarbetet för 2020 ökat samarbete mellan och inom yrkesinriktad utbildning och gymnasieutbildning samt med andra utbildningsanordnare i regionen för att främja valbarhet i studier för studerande, ökad metodisk verksamhet genom att organisera förvaltningen för samarbetet och ett årligt planeringssystem, organisering av periodiseringen i undervisningen samt utveckling av undervisningsmetoder, informations- och kommunikationsteknik (=undervisningsteknologi) och andra informationssystem och informationsförvaltning i samarbete, effektivering av gemensam resursanvändning och kostnadseffektivitet, utveckling av vägar för fortsatt utbildning i samarbete för att möjliggöra studier vid yrkeshögskola och högskola, regional utvärdering av utbildningsbehovet på andra stadiet och utbildningens dimensionering, utveckling av vårdtjänster för studerande och samarbetet inom specialundervisningen samt främjande av internationalisering och företagande. 3 EN GENOMGÅENDE UTVECKLING AV STUDERANDEN Vår verksamhet utgår från studeranden. Detta syns i studiernas individualisering och flexibla möjligheter på olika studiestigar. ANSVARSFULLT SAMARBETE Vi är sinsemellan jämlika partners som visar respekt för varandra. Vi fungerar för hela landskapets, dess befolknings och näringslivets bästa. Vi tar hand om studerandes och personalens välmående. HÖGKLASSIG VERKSAMHET Hög kvalitet i verksamheten är viktigt för oss. Vi säkerställer det genom att kontinuerligt utveckla tillgängligheten, att vi utgår från studerande och inlärningsmiljöer. Vår verksamhet bygger på ekologiskt och ekonomiskt hållbara lösningar.
STRATEGISKT MÅL FÖR 2015 STUDERANDE Studerande kan utnyttja regionens studieutbud för att bygga upp en individuell studiestig och få goda färdigheter för fortsatta studier, arbetslivet och livslångt lärande. PERSONAL Vår personal är kunnig. Kunnande och expertis används för hela nätverkets nytta. EKONOMI Utbildningstjänsterna är kundorienterade, konkurrenskraftiga och har dragningskraft. Genom samarbete uppnår vi kostnadseffektivitet. STRUKTURER Gemensamma mål kan enkelt och smidigt nås inom strukturerna som stöder verksamheten. PROCESSER Vi allokerar verksamhet och resurser för att nå gemensamma mål. Ledningen och beslutsfattandet i nätverket och organisationerna stöder de gemensamma målen. Vi utvärderar och utvecklar vår verksamhet kontinuerligt. 4
Strategiska mål 2015 STUDERANDE Studerande kan utnyttja regionens studieutbud för att bygga upp individuella studievägar och få goda färdigheter för fortsatta studier, arbetslivet och livslångt lärande. utnyttja studieutbudet på andra stadiet och i högre utbildning i regionen effektivare, informera om regionens (och det gemensamma) studieutbudet främja den lokala och regionala tillgången till studieutbudet genom nätundervisning och genom att komma överens om gemensamma tidtabeller utveckla studieutbudet utgående från kunden (studerandes, arbetslivets och regionens behov) handleda studerande enligt individuella inlärningsmål och möjliggöra individuella studievägar främja studerandes välfärd och tillgången på nödvändiga stödtjänster sörja för högklassigt studieutbud och inlärningsmiljöer och tjänsternas regionala jämställdhet utveckla handledning av studerande i olika skeden av studierna (även övergångsfaserna) PERSONAL Vår personal är kunnig. Kunnande och expertis används för hela nätverkets nytta. möjliggöra personalens deltagande i kompletterande utbildningar och ordna dem enligt behoven för de gemensamma målen (OSAAVA-projektet) göra upp en utvecklingsplan för personalens kunnande (OSAAVA-projektet) öka personalens samarbete för att dela kunnande och expertis i nätverket, komma överens om praxis (gemensam användning av personalen) informera personalen om gemensamma mål och främja engagemang i målen 5 PROCESSER Vi allokerar verksamhet och resurser för att nå gemensamma mål. Ledningen och beslutsfattandet i nätverket och organisationerna stöder de gemensamma målen. Vi utvärderar och utvecklar vår verksamhet kontinuerligt. stödja att de gemensamma målen nås genom beslutsfattande och säkerställa att samarbetet fortsätter och vidareutvecklas i budgetplaneringen för 2012 införa målen för studerande i verksamhetsgruppernas verksamhetsplaner (rektorer, studiehandledare, informationsförvaltnign och lokala verksamhetsgrupper) samt i de organisationsspecifika verksamhetsplanerna och personalens arbetsbeskrivningar utvärdera hur samarbetet framskrider regelbundet med beaktande av nationella utvecklingslinjer (informations- och kommunikationsteknik, informationssamhället m.m.) redogöra för samarbetsmöjligheterna för att främja välfärd bland studerande genomföra prognosarbete för utbildningsbehovet i det regionala nätverket och aktivt medverka i utvecklingsnätverk och projekt för utbildning redogöra för samarbetsmöjligheterna med den högre utbildningen och fortsätta samarbetet med leder för utbildning.
Strategiska mål för 2015 STRUKTURER Gemensamma mål kan enkelt och smidigt nås inom strukturerna som stöder verksamheten. formulera och dokumentera ett ledningssystem och instruktioner för verksamheten i nätverket formulera ett uppföljnings- och utvärderingssystem samt en kvalitetsoch verksamhetssystembeskrivning för verksamheten inom samarbetet slutföra den regionala handledningsplanen (livslång handledning) och beakta studieutbudet i regionen i HOPS säkerställa att läroplanerna är aktuella och kundorienterade samt beakta möjligheterna i samarbetet utveckla plattformen för studiebrickan för att främja informering formulera nödvändiga avtal, regler och instruktioner ta i bruk nödvändiga elektroniska stödtjänster (informationsförvaltning, kommunikation, studerandeförvaltning, plattform för studiebricka, plattform för nätbaserad inlärning) avlägsna strukturella hinder för samarbete: komma överens om gemensamma tidtabeller, beakta gemensamma mål vid planering av läsordningar. EKONOMI Våra utbildningstjänster är kundorienterade, konkurrenskraftiga och har dragningskraft. Genom samarbete uppnår vi kostnadseffektivitet. skapa tillräckliga förutsättningar för verksamhet och resurser för en verksamhet enligt målen ta reda på möjligheter för gemensamma projekt för att främja målen i samarbetsavtalet ta reda på möjligheter för en gemensam resursanvändning och utnyttjande av gemensamma resurser säkerställa att tjänsterna är kundorienterade (studerande, arbetsliv, region) granska utbildningstjänsterna i regionen förebyggande utveckla en effektiv förvaltningsmodell och ett läroinrättningsnät som motsvarar kundernas behov. 6
SAMARBETSGRUPP REKTORER STUDIEHANDLEDARE SAKKUNNIGA LOKALA AKTÖRER KOORDINATOR PÅ ANDRA STADIET schema 1. Förvaltningsstrukturen för nätverket på andra stadiet Förvaltningsstrukturen för nätverket på andra stadiet Förvaltningsstrukturen för nätverket på andra stadiet består av en samarbetsgrupp, en grupp för rektorer och studiehandledare samt andra tidsbestämda grupper av sakkunniga (se schema 1). De lokala verksamhetsgrupperna är arbetsgrupper för gymnasie- och yrkesutbildning som verkställer samarbete på lokal nivå. Koordinatorn för andra stadiet är anställd för en viss bestämd tid för att främja verkställandet av strategins mål och arbetsgruppernas verksamhet. Samarbetsgruppens verksamhetsperiod är ett kalenderår och den håller två möten årligen. Samarbetsgruppen fastställer arbetsgruppernas verksamhetsplaner, budgeter och verksamhetsberättelser. Dessutom besluter samarbetsgruppen om verksamhetsgruppernas uppgifter och mål och gör strategiska linjedragningar, stöder verkställandet av samarbetet, främjar olika samarbetsformer, vidareutvecklar målsättningen, övervakar, följer upp och utvärderar samarbetet, strävar till att parterna förbinder sig till samarbetet samt fungerar vid behov som en styrgrupp för gemensamma utvecklingsprojekt. I samarbetsgruppen ingår förutom upprätthållarna av yrkes- och gymnasieutbildning även sakkunniga: representanter för Mellersta Österbottens förbund, Mellersta Österbottens yrkeshögskola samt lärar- och elevrepresentanter från yrkesutbildningen och gymnasierna. I samarbetsgruppen ingår även representanter för rektorerna och studiehandledarna. Som ordförande för gruppen fungerar turvis ett år i taget en representant för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen. Varje läroinrättning utser sin representant i verksamhetsgrupperna. Verksamhetsgruppernas uppgifter och mål bestäms i den verksamhetsplan som årligen fastställs av samarbetsgruppen. Enligt samarbetsgruppen kommer det an på koordinatorn för andra stadiet att: - koordinera, planera, utveckla, förverkliga och utvärdera utbildningssamarbetet i landskapet tillsammans med samarbetsgruppen och verksamhetsgrupperna (rektors-, studiehandledar- samt informationsadministration) - bereda mötesärenden och fungera som sekreterare för samarbetsgruppen och verksamhetsgrupperna - göra upp verksamhetsplaner, budget samt verksamhetsberättelser för nämnda grupper - samordna studieutbudet inom landskapet - svara för informationen inom nätverket - främja målsättningen för samarbetsnätverket utgående från samarbetsavtalet och med samarbetsgruppen förverkliga samarbetsstrategin - utföra övriga uppgifter som samarbetsgruppen bestämmer. 7
Gymnasierna och yrkeskolorna som är med i samarbete på andra stadiet i Mellersta Österbotten Keski-Pohjanmaan Konservatorio Keski-Pohjanmaan Opisto (Kulttuuriopisto) Kiviniityn lukio Kokkolan ammattiopisto Kokkolan kauppaopisto (Karleby handelsinstitut) Kokkolan sosiaali- ja terveysalan opisto Kokkolan yhteislyseon lukio Kokkolan yhteislyseon lukion aikuislinja Karleby svenska gymnasium Lucina Hagmanin lukio JAKOBSTAD Pietarsaaren lukio Larsmo NYKARLEBY Pedersöre Keski-Pohjanmaan maaseutuopisto Kannuksen lukio KARLEBY KRONOBY KAUSTBY Kalajoki KANNUS VETIL TOHOLAMPI Halsua Keski-Pohjanmaan maaseutuopisto Toholammin lukio Sievi Lestijärvi Text: Samarbetsstrategi för andra stadiet i Mellersta Österbotten 2011, Marjaana Rahkola, Johanna Kattilakoski 2011 Bild: Tomi Hirvinen och bildbank bilder Layout: kpedu.fi / Eeva Huotari 2011 Vörå Kronoby gymnasium PERHO Vetelin lukio Kaustisen Evankelinen Opisto Kaustisen musiikkilukio Keski-Pohjanmaan maaseutuopisto Keski-Pohjanmaan maaseutuopisto Perhon lukio Mera information: www.kpedu.fi/toisenasteenyhteistyo