Vaccinationer Vacciner genom historien 1796 första smittkoppsvaccinationen 1928 BCG 1940 Smittkoppor 1944 Difteri 1954 Trippe (DTP) 1957 Poio 1977 Mässing 1982 MPR 2000 Haemophius infuenzae 2009 Pneumokocker 2009 Humant papiomvirusvaccin ti fickor???? Hepatit B? Rotavirus? Eer variceae? Benjamin Jesty, 1774 Edward Jenner, 1796 Det amänna vaccinationsprogrammet 18 m DTaP-IPV-Hib (Infanrix-Poio-HiB, Pentavac) 3m 5m 12 m Difteri Infördes år 2000: Tetanus Pertussis Poio HiB Pneumokocker Difteri Tetanus Pertussis, aceuär Poio Haemophius infuenzae typ B Ges vid 3, 5 och 12 månader Intramuskuär injektion Mindre oka smärta Morbii Parotit Rubea Pneumokocker 5 år OBS! Hepatit B är ännu inte, trots att aa LT/regioner ger det ti aa barn, infört i programmet! Pneumokockvacciner Pneumokockvaccin sen 70-taet: Streptococcus pneumoniae 90 serotyper Invasiv sjukdom = meningit, sepsis och pneumoni Otit Kapsepoysackarider (Pneumovax ) Ej immunogena för barn < 2 år Nya, s.k. konjugatvacciner, 00-taet Kapsepoysackarider konjugerade med protein 7 utvada serotyper: 4, 6B, 9V, 14, 18C, 19F och 23F (Prevenar ) Fer typer i nyare vacciner: Synforix : 10 serotyper (bygger på korsimmunitet) Prevenar13 : 13 serotyper 1
Resutat av vaccination mot pneumokocker Synforix, Prevenar Amän vaccination införs Intramuskuär injektion Nordiskt schema : 3-5-12 mån Kan ges tisammans med andra vaccin Växa ben: vä hö vä (pentavaent ges hö vä hö) MPR-vaccin (Priorix ) Priorix och äggaergi Mässing, påssjuka och röda hund Levande, försvagat vaccin Odas i hönsembryokuturer Minimaa rester av ovabumin kan finnas OBS! Kombination med BCG: Samma dag, eer vänta i minst 4 veckor Subkutan/intramuskuär injektion Barn som haft svår aergisk amänreaktion på spårmängder av ägg ska vaccineras på aergimottagning eer motsvarande Övriga kan vaccineras på BVC-mottagning Infördes 1983 Förnyesedos ges sen 2007 i skoan (6-8 år). Skrämsepropaganda mot vaccin? Vaccinationsbiverkningar 4-, 5- & 6-vaent Edward Jenner inokuerar Mycket vaniga: Feber 38 C, oka svunad, trötthet, smärta, rodnad, aptitöshet, ihåande gråt, irritabiitet, rastöshet. Vaniga: Feber > 39,5 C, reaktioner vid injektionsstäet, inkusive induration, oka svunad (>50 mm), diarré, kräkning, oro. Mindre vaniga (1/100-1/1000): Diffus svunad av den injicerade kroppsdeen, iband omfattande näriggande ed, hosta, somnoens. 2
Hypoton-hyporesponsiv episod (HHE) Vaccinationsbiverkningar MPR Trasdockesyndromet Koaps eer medvetandeförust/kontaktöshet Median för debut 3-4 timmar efter vaccination Kan uppträda inom 48 timmar efter Duration 6-30 min Ca. 1/10 000 vaccinerade Loka rodnad Cirka 5-10 % feber 5-13 dagar efter vaccinationen. Fyktigt utsag Lätt parotissvunad eer övergående edvärk Encephait? (<1/1 000 000) vid mässing 1/1000! Synforix - biverkningar Vaccinationsbiverkningar II Mycket vaniga: okaa reaktioner och feber 38 C irritabiitet, sömnighet, oroig sömn kräkningar, diarré, minskad aptit Vaniga: Svunad > 2,4 cm, feber > 39 C. Ovaniga: Fush - snabbt uppträdande rodnad, duration omkring 15 minuter; opåverkade i övrigt, normat efterföropp. Samband saknas: SIDS vanigast vid 2-4 mån Autism språkstörning tidigt symptom Tids-, ej orsakssamband Särskida vaccinationsprogrammet Infanrix -hexa Nyfödd +6 m 5 m 12 m 5 år BCG 3 m 5 m 12 m 5 år Hepatit B DTaP-IPV-HiB och hepatit B 3 5 12 månader 95 % skydd hos immunkompetenta Ti barn från änder med ökad risk: 3
> 2 % av befokningen HbsAg-positiva (intermediär eer hög risk) Riskänder för hepatit B Europa: Abanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Bugarien, Georgien, Kosovo, Makedonien, Modavien, Montenegro, Rumänien, Ryssand, Serbien, Turkiet, Ukraina, Vitryssand Asien: aa änder utom Japan Afrika: aa änder Nordamerika: Aaska (USA), Grönand (Danmark); Yukon, Nunavut och Northwest territorierna samt British Coumbia (Kanada), Mexico Centra- och Sydamerika: aa änder utom Argentina, Chie, Paraguay, Uruguay och Kuba Oceanien: öarna i Stia havet utom Austraien och Nya Zeeand (käa WHO och FoHM) http://www.fokhasomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/vaccinationer/vacciner-a-o/hepatit-b/riskander-tuberkuos-och-hepatit-b/ BCG (Tuberkuos) Bacius Camette-Guérin ( Camettevaccination ) Introducerades på 1920-taet 1927 Arvid Wagren barn i tuberkuösa mijöer 1942 amän vaccination på BB 1956 föresog AW att vaccinationen skue upphöra Amän BCG-vaccination av nyfödda upphörde i Sverige först 1975 Risk för genere BCG-infektion vägdes mot risk för vid TBC Nu rekommenderas vaccination av riskgrupper vid 6 mån åder Vid mycket hög risk (tbc i hemmet), rek vaccination på BB BCG-vaccin Levande vaccin ej kombineras med andra evande (MPR) Kombination med MPR: Samma dag, eer vänta i minst 4 veckor Vaccination har begränsad skyddseffekt - hindrar inte att man kan bi smittad BCG minskar risken för avariga former av tuberkuos (miiär TBC, meningit) Vaccination hindrar inte reaktivering av atent infektion Revaccination rekommenderas ej Tuberkuos i Sverige Vaccination av nyfödda på BB Amän vaccination införs Amän vaccination upphör Vid aktuet fa i omgivningen (samråd med den behandande äkaren när det gäer eventue kemoterapi och tidpunkten för BCG). Den ena eer båda förädrarna/vårdnadshavarna eer annan hushåsmedem kommer från ett and med särskit hög tbc-förekomst ( 300 fa per 100 000 invånare och år. Om barnet ska resa ti område med hög tuberkuosförekomst ( 100 fa per 100 000 invånare och år) och med nära kontakt med okabefokningen (vaccination rekommenderas oavsett åder om sådan resa bir aktue senare) 4
Riskänder för tuberkuos Vaccination vid 6 månaders åder Övriga nyfödda med famijeursprung från ett and med ökad eer hög tbc-förekomst ( 25 fa per 100 000 invånare och år) http://www.fokhasomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/vaccinationer/vacciner-a-o/hepatit-b/riskander-tuberkuos-och-hepatit-b/ Tuberkuos i Sverige, efter härkomst Vidareäsning SoS, 2008: Kunskapsöversikt Endast nedaddning SoS, 2016: Information ti vårdnadshavare Endast nedaddning SoS, 2015: Info ti amänheten Pris: 45 kr Vidareäsning Fokhäsomyndigheten https://www.fokhasomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/ / Mycket om vacciner och sjukdomar (ink. bra änkar) https://www.fokhasomyndigheten.se/smittskyddberedskap/vaccinationer/informationsmateria-om-vaccinationer/ Finns på fera språk Bakgrund ti nya tidpunkter för barnvaccinationer http://www.sociastyresen.se/pubikationer2006/2006-123-52 Värdefu information när vaccinationer försenats eer givits på fe tider. Ger råd om och bakgrund ti individue ordination. 5
Tack för mig! Tuberkuos i Sverige 1971-2012 Amän vaccination upphör http://newsvoice.se/2013/04/11/scb-statistik-styrker-att-massingsdodsfaen-decimerats-kraftigtinnan-massingsvaccinet-existerade/ 6