MÖNSTERÅS KOMMUN Budget 2015 EFP 2016-2017 Beslutad av kommunfullmäktige 2014-06-16
Budget 2015 samt ekonomisk flerårsplan 2016-2017 för Mönsterås kommun Inledning Arbetet med budget och ekonomisk flerårsplan görs i enlighet med den budgetprocess som infördes under 2006 års budgetarbete. Denna innebär i stort att kommunfullmäktige antar nämndernas ramar i juni månad och att nämnderna gör detaljbudget mellan juni och oktober. En avstämning görs sedan mot budgetpropositionen och eventuella redigeringar görs under hösten i en budgetrapport. Till följd av att 2014 är ett valår kommer budgeten processas ytterligare med det nya kommunfullmäktige för att ge möjlighet till förändringar inför den nya mandatperioden. Ekonomisk översikt Konjunkturbedömning Sveriges BNP ökade snabbast i hela EU sista kvartalet 2013 skriver Konjunkturinstitutet (KI) i sin rapport från mars 2014. Ökningen påverkades delvis av tillfälliga faktorer men markerar ändå en trevande vändning uppåt i konjunkturen. Återhämtningen verkar fortsätta under 2014 och 2015. Minskad ekonomisk osäkerhet, skattesänkningar och expansiv penningpolitik gör att hushållens konsumtion ökar snabbare under 2014. Under året förstärks hushållens disponibla inkomster med 15 miljarder kronor genom det femte jobbskatteavdraget och skattereduktionen för personer över 64 år. Riksbankens sänkning av reporäntan i december 2013 har ytterligare positiva effekter på konsumtionen. Även på arbetsmarknaden kommer den starkare ekonomin att märkas. Det normala mönstret är att sysselsättningen påverkas av BNP-tillväxten. Därför beräknas sysselsättningen att fortsätta öka och arbetslösheten minska framöver. Arbetslösheten beräknas bli 7,9 procent 2014. Med en BNP-tillväxt på i genomsnitt 2,8 procent 2014 2017 bedöms arbetslösheten falla ner till 6,2 procent 2018. Inflationen i både Sverige och omvärlden är mycket låg. Inflationen blir fortsatt låg 2014 och stiger sedan långsamt för att först i slutet av 2017 nå två procent i termer av KPI med fast bolåneränta. I 1 Konjunkturinstitutets prognos påbörjas Riksbankens reporäntehöjningar sommaren 2015, därefter höjs reporäntan jämförelsevis långsamt och är tre procent i slutet av 2018. Kommuner och landsting fortsätter att uppvisa relativt goda resultat skriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i ekonomirapporten från april 2014. En bidragande orsak är en fortsatt stark skatteunderlagstillväxt. När den internationella konjunkturen nu förstärks och den svenska ekonomin lägger in en högre växel blir tillväxten i skattunderlaget ännu bättre. Kostnadsvolymen beräknas fortsättningsvis öka med en halv procent utöver demografiskt betingade behov i kommunerna och med drygt en procent utöver demografiskt betingade behov i landstingen. För att denna kostnadsutveckling ska gå att förena med ett resultat motsvarande en procent av skatter och bidrag krävs, vid sidan av höjda statsbidrag, skattehöjningar motsvarande 6 öre i kommunerna och 23 öre i landstingen fram till 2017 Arbetsmarknad och lönebildning Skatteunderlagets förändring har normalt en stark koppling till både arbetade timmar och löneökningar. Den högre tillväxten innebär en fortsatt ökad sysselsättning. Läget på arbetsmarknaden förbättras dock relativt svagt. Den förbättring som ändå sker har en positiv inverkan på skatteunderlaget. SKLs bedömning är att skatteunderlaget i reala termer växer med 1,8 procent 2014 och med 2,1 procent 2015. I båda fallen är det en bra bit över trendmässig tillväxt. Kommunernas ekonomi De senaste årens starka resultat förklaras i hög grad av tillfälliga tillskott, som till exempel sänkta afa-premier 2009, statligt konjunkturstöd 2010 och återbetalningar från afa Försäkring 2010, 2012 och 2013. Dessa tillfälliga och relativt omfattande belopp har till stor del förstärkt kommunernas resultat och räddat många kommuner från att redovisa underskott. De tillfälliga förstärkningarna av resultatet innebär en pedagogisk utmaning eftersom siffran på sista raden i bokslutet inte speglar det ekonomiska läget i Sveriges kommuner. Kommunernas verksamheter finansieras i huvudsak med skatteintäkter, dessa står för mer än två tredjedelar av kommunernas totala intäkter. Skatteintäkterna har i genomsnitt växt med knappt 4 procent per år under senaste tio -årsperioden. Om man rensar för pris- och löneökningar för kommunal verksamhet har
skatteunderlaget växt med knappt 1 procent per år. Den genomsnittliga skattesatsen har i stort sett varit oförändrad i kommunerna, exklusive skatteväxlingar med landstingen vid förändrat huvudmannaskap. Kommunernas kostnader har ökat med drygt 4 procent per år under den senaste tioårsperioden. Främst ökar kostnaderna i takt med pris- och löneökningar, till störst del löneökningar eftersom nära 70 procent av kommunernas kostnader direkt eller indirekt består av personalkostnader. Utöver pris- och löneökningar ökar kommunernas kostnader även till följd av ökade behov, efterfrågan, ambitionsnivå eller utökade uppdrag. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med i snitt 1 procent per år fram till och med år 2018. Resultatet i den kommunala sektorn väntas vara positivt varje år och landar 2018 på 14 miljarder. Överskottsmålet består och är 1 procent och ska vara uppnått till 2018. Det sammanlagda resultatet för kommunerna uppgick till 15,7 miljarder 2013 och översteg därmed med råge vad som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. Även 2013 förstärktes kommunernas resultat kraftigt av återbetalade premier från AFA Försäkring. Utan tillfälliga intäkter faller resultaten kraftigt 2014 och flera kommuner kommer att få problem att klara överskott. En bättre utveckling av skatteunderlaget 2015 och 2016 innebär att kommunerna har råd att klara kostnadsökningar i takt med kraftigt ökade demografiska behov. Beräknad volymförändring inom kommunala verksamheter För att barngrupperna ska kunna ha lämplig storlek tillför regeringen 125 miljoner per år under perioden 2015 2017 som riktat statsbidrag. Ett lågstadielyft aviseras om 2 miljarder per år för att satsa på högre kvalitet i elevernas utbildning. En utredning har tillsatts för att föreslå en tioårig grundskola från år 2017. Utökad undervisningstid för nyanlända elever beräknas kosta 240 miljoner per år. En särskild ersättning införs för sfi till nyanlända, som beräknas kosta 50 miljoner. Specialinriktade utbildningssatsningar görs också på området skola, vård och omsorg. Lokala vattenvårdprojektet LOVA fortsätter med 75 mnkr För att upprätthålla kontinuiteten och bevara kompetensen i den kommunala energi- och klimatrådgivningen förlängs anslaget. Anslaget beräknas därför tillföras 140 miljoner kronor årligen 2015 2017. För att öka likvärdigheten i provrättningen och minska lärares administrativa börda avser regeringen tillsätta en utredning med uppdrag att utarbeta ett förslag som ökar inslagen av extern rättning av de nationella proven. Skatteunderlag Skatteintäkterna är kommunernas största inkomst. Även små förändringar av skatteunderlaget får påtagliga effekter på kommunens ekonomi. Den faktor som styr kommunernas skatteintäkter är skattekraftsutvecklingen i riket, vilket i sin tur påverkas av sysselsättningsutvecklingen, dvs. antalet arbetade timmar. En procents ökning/minskning av skatteunderlaget i riket påverkar skatteintäkterna för Mönsterås kommun med cirka 5 miljoner per år. Skatteunderlagsutvecklingen i den egna kommunen har däremot, på kort sikt, mindre betydelse med anledning av inkomstutjämningssystemet som utjämnar skattekraften mellan kommunerna. Befolkningsutvecklingen i den egna kommunen är däremot mycket viktig. En ökning av befolkningen med 100 personer ger ökade skatteintäkter och statsbidrag med cirka 5,1 mnkr. Budgetpropositionen Den 9 april presenterade regeringen 2014 års vårproposition (inför budget 2015) (2013/14:100). Kort sammanfattning av de viktigaste förslagen: 2
Olika skatteunderlagsprognoser 2013 2017, procentuell förändring från föregående år (SKL cirkulär 2014:15) 2013 2014 2015 2016 2017 2013-2017 Reg. Apr 2014 3,6 3,5 4,3 5,2 5,2 23,7 ESV, apr 2014 3,7 3,0 4,1 4,8 4,6 21,9 SKL, feb 2014 3,5 3,1 4,3 5,2 4,8 22,8 Reg. Sep 2013 3,9 2,7 4,4 5,2 5,1 23,2 Tillväxten som lagts i SKL:s prognos ligger oförändrat för 2015 i jämförelse med den prognos som lades i budgetpropositionen 2014. Detta innebär, i stort, att skatteunderlaget ligger på samma nivå i jämförelse med de förutsättningar som kommunen hade vid beslutet om efp i samband med budget 2014. Befolkning Beräkning av kommunens skatteintäkter görs på underlag från SKL. Beräkningen är också baserad på befolkningssiffran per den 1 november årligen. I flerårsprognosen ligger beräkningen på oförändrad befolkning. Antalet invånare i Mönsterås kommun uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till 12 949 Jämfört med årsskiftet dessförinnan ökade kommunens befolkning med 150 personer. Det är befolkningsuppgifterna per 1 november som ligger till grund för skatte- och statsbidragsinkomsterna för det kommande året. Mönsterås kommun har som ett strategiskt inriktningsmål att successivt öka befolkningen. Budgetberedningen behandlar sedan förvaltningarnas förslag och väger detta mot de förutsättningar som skatteunderlaget medger. Budgetberedningen tar fram ett förslag till kommunstyrelsen som sedan lägger fram förslaget till kommunfullmäktige under juni månad. De beslut som tas av kommunfullmäktige i juni innehåller nämndernas ramar för driftbudget, investeringsbudget, övergripande mål och skattesats. Under våren arbetas underlaget fram med underlag som kommer fram från ekonomidagen, årsbokslut, delårsbokslut, nyckeltal samt fördjupade genomgångar med vissa nämnder/förvaltningar. Under våren fastställs även de övergripande och riktade målen samt uppdrag. Under perioden juli till och med oktober arbetar nämnderna/förvaltningarna fram en detaljbudget. Nämndernas detaljbudgetar med texter redovisas sedan i en budgetrapport där även avstämning mot skatte- och bidragsintäkter, lönerevidering samt förändrade yttre förutsättningar redovisas och behandlas. Budgetrapporten tas under kommunfullmäktigesammanträdet i december Kommunens taxor beslutas på kommunfullmäktigesammanträdet i november för att de ska kunna träda ikraft vid årsskiftet. Befolkningstal samt prognos på befolkningsmängd 2013-2017 2013 2014 2015 2016 2017 Budgetprognos 12 800 12 850 12 900 12 900 12 900 Utfall 1/11 12 802 12 927 Utdebitering Skattesatsen för Mönsterås kommun är 21,41 kronor och är oförändrad från föregående år. Ekonomisk utveckling Mönsterås kommun Budgetprocessen Budgetarbetet får en intensivare fart efter att vårpropositionen släppts. Årets ekonomidag hölls den 25 mars, där nämndernas presidier, förvaltningschefer och ekonomer deltar. Under mötet presenteras föregående års resultat samt en bedömning om verksamheten för innevarande år och för flerårsplanen. 3
Budgetprocessen för budget 2015 med efp 2016-2017 behandlas vid datumen nedan. Mars April Maj Juni Augusti 25 Ekonomidag / Budgetberedning KSAU mfl 15 Vårprop 16 SKL info om vårprop 29 Budgetberedning information om vårproppen KSAU 6 Information om vårproppen KS 13 Inlämning av siffor och texter för delår Samtliga förv 13 Budget KSAU 20 Behandling av budget KSAU 20 Delårsrapport april KSAU 3 Budgetberedning KSAU 3 Behandling av budget och delår KS 16 Behandling av budget och delår KF 18 SKL presenterar skatteunderlagsprognos September 30 Detaljbudget för KS förvaltningar KSAU Oktober November December 2 SKL presenterar skatteunderlagsprognos 7 Information om budgetarbete Tek KLK KS 13 Budgetpropositionen 13 Sista inlämningsdag för nämndernas taxor Samtliga förv 20 Sista inlämningsdag för nämndernas internbudgetar Samtliga förv 21 Behandling av taxor och budget KSAU 21 Budgetrapport från nämnder (bun, soc) KSAU 4 Behandling av taxor KS 18 Budgetrapport för budget KSAU 24 Behandling av taxor KF 25 Budgetrapport för budget KS 15 Budgetrapport för budget KF Löner och sjukfrånvaro Löneutvecklingen är en stor faktor för utvecklingen av kommunens ekonomi. Nämnderna kompenseras fullt ut för löneökningarna när förhandlingarna är slutförda. Löneökningspotten budgeteras centralt för planperioden och fördelas efter att löneförhandlingarna för respektive år är klart. En procents löneökning innebär en ökad kostnad med cirka 4,5 mnkr. Arbetsgivaravgiften för 2015 bedöms bli oförändrad och läggs till 38,46 procent i enlighet med rekommendationer från SKL. Avskrivningar Avskrivningarna beräknas på förutsättningarna att alla investeringar genomförs och håller budget. Avskrivningsbeloppet läggs från halvåret om det inte finns kända tider för när kostnaden uppstår. Nämnderna/förvaltningarna har kompenserats för ökade/minskade kostnader. Interna kostnader och intäkter Under 2014 kommer en ny metod för att arbetas fram för att tydliggöra de interna kostnaderna och intäkterna. Det system som används ger inga incitament för att effektivisera de flöden som sker kommuninternt. Det nya arbetssättet ska börja gälla från och med budget 2015 och kommer att innebära stora förändringar i arbetssätt och även i budgetprocessen. Finansiella mål Mönsterås kommun ska bedriva en sund och hållbar ekonomisk politik som inte belastar kommande generationer. För att uppnå detta ska resultatet ligga på en sådan nivå att kommunen klarar eventuell revidering av skatteunderlaget. För att soliditet och likviditet skall hålla en god nivå läggs följande finansiella mål. Kostnaden för den löpande verksamheten bör inte överstiga 98 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Det innebär att resultatet över en mandatperiod bör uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Investeringarna för den skattefinansierade verksamheten skall ske utan nyupplåning över mandatperioden. För den taxefinansierade verksamheten skall nyinvesteringarna finansieras via den av fullmäktige beslutade taxan och tidigare års fonderingar. Taxornas storlek ska vara i likhet med snittet i länet eller jämförbara kommuner. Vatten, avlopp och renhållning skall finansieras till 100 procent av taxan. Övergripande verksamhetsmål Verksamheterna skall utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt. För att kunna skapa en övergripande bild över detta mäts verksamheterna på olika sätt. Enligt god ekonomisk hushållning skall verksamheterna ha mål som är tydliga 4
och mätbara, visa på korta och långa perspektiv samt beakta nationella mål. Uppföljning av målen sker vid delårsbokslut och årsbokslut. Mönsterås kommuns övergripande verksamhetsmål ska, följas upp, och visa vad kommunen gör för att nyttja skattekronorna effektivt. Målen ska verka för att ge bästa möjliga service till invånarna och företagen samt främja förutsättningarna för miljön och de anställda. En annan viktigt faktor är att se till att ge bra förutsättningar för åren framöver. För att förstärka de största verksamheterna finns en fördjupning på vård, skola och omsorg. Verksamheterna skall därför, på ett mätbart sätt, redovisa vad som görs inom följande målformuleringar. 1. Attraktionskraft Mönsterås regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i Under 2012-2013 har en tillväxtstrategi arbetats fram och beslutats. Dokumentet innehåller mål för samtliga av kommunens verksamheter samt de kommunägda bolagen. Tillväxtstrategin sträcker sig mellan åren 2013-2015 och ska sedan revideras. Samtliga förvaltningar/nämnder och de kommunägda bolagen ska vid delårsredovisningar samt vid bokslutet redovisa vad som har gjorts för att uppnå de mål som beskrivs i tillväxtstrategin. Delområden som tas upp i tillväxtstrategin är: Fler i Mönsterås Kommunikation och infrastruktur Hållbar planering och attraktivt boende Kulturplan Föreningsliv och det civila samhället Jämställdhet Natur och turism Service och bemötande Näringslivsklimat Entreprenörskap och nyföretagande Handelsutveckling Offentlig service Barn och ungdomar Mångfald - integration 2. Kommunens frisktal skall vara över 95,0 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden. 3. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. 4. Andelen av kommunens invånare (18-80 år) som bedömer sitt hälsotillstånd som bra ska öka till 70 procent 2015 5 5. Mönsterås kommun och dess bolag ska verka som en enhet och visa på en helhetssyn. Samarbetet mellan samtliga nämnder/förvaltningar och styrelser ska utvecklas och vara aktivt i syfte att gynna den enskilde individen. Riktade övergripande verksamhetsmål Sveriges kommuner och landsting (SKL) arbetar med öppna jämförelser. Mätningarna syftar till att lättare kunna göra jämförelser mellan kommuner och dess verksamheter med målet att ständigt förbättra verksamheten genom att framhålla goda exempel. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med ekonomiavdelningen ska fortlöpande tydligt redovisa elevtalen för åren framöver samt hur detta påverkar organisationen. Det skall tydligt redovisas vilka resurser som kan frigöras för användning till andra prioriteringar. Det långsiktiga målet med Barn- och utbildningsnämndens verksamhet är att alla barn och elever ska nå full måluppfyllelse: Minst 95 % av elever och barn är trygga i våra verksamheter. Minst 90 % anser sig ha tillräckligt med inflytande. Minst 95 % av eleverna i Musik & Kulturskolan upplever att verksamheten har hög kvalitet. Minst 95 % av eleverna/föräldrarna tycker att de har tillräckligt med stöd för att klara skolarbetet. Minst 95 % av föräldrarna till barn i barnomsorg upplever att verksamheten har en hög kvalitet. Minst 95 % av eleverna ska nå kunskapskraven i årskurserna tre och sex. Minst 90 % av eleverna som lämnar grundskolan ska vara behöriga till sökta nationella gymnasieprogram. Andelen elever som erhåller slutbetyg från gymnasiet inom tre år ska vara minst 90 %. Vardera skola ska uppnå minst ett meritvärde på 210 poäng.
Enheterna ska öka sina uppnådda verksamhetsmål med 5 % i de mål man ligger under delmålet och med 1 % om man ligger över delmålet. De enheter som inte når målen skall formulera en tydlig åtgärdsplan i syfte att förbättra sin måluppfyllelse till nämnden i direkt anslutning till att resultaten från enkät och prov/betyg presenteras. Socialnämnden Socialnämndens verksamhetsmål har arbetats fram i samarbete mellan politiker och personal. Verksamhetsmålen syftar till att höja kvaliteten för de personer som behöver stöd inom ramen för socialnämndens verksamhetsområden. En prioritering är gjord där socialnämnden för närvarande kommer att fokusera på följande tre övergripande verksamhetsmål: Att fler personer har en utvecklande sysselsättning förvaltningar även budgetera dessa medel tillsammans med den förvaltning som säljer tjänterna. Driftbudget 2015 2017 Skatteunderlagsberäkningen som bygger på SKLs beräkningar efter vårpropositionen, styr i mångt och mycket den ram som kan läggas ut till förvaltningarna. Skatteunderlagsprognoser från SKL cirkulär 14:17 för åren 2014 2018 I samband med regeringens höstbudget 2013 presenterades det nya skatteutjämningssystemet som gäller från 2014. Cirkuläret under våren nämner en regleringspost som tas från det generella statsbidraget. För 2015 beräknas denna till 88 kronor per invånare för samtliga kommuner. Att utveckla det förebyggande arbetet för att minska förekomsten av trycksår, fall och undernäring Att omsorgstagaren ska uppleva en hög grad av delaktighet och trygghet. Omsorgen ska kännetecknas av respekt för den enskilde 2014 2015 2016 2017 Skatteutjämning kr/inv 425 425 425 425 Regleringspost kr/inv -280-88 -22-9 Skatteutjämning mnkr 1,86 4,31 5,16 5,32 Verksamhetens nettokostnader Som underlag till budget 2015 har 2014 års budget använts. Nämndernas anslag i budget 2015 2017 anges i 2014 års lönenivå. Budget för löneökningar tilldelas efter det att lönerevisionen 2014 är klar. För 2016-2017 har löneökningspotten beräknats enlig SKL:s prognos över vad lönerevisionerna beräknas att medföra. Budgeten har lagts under finansiella kostnader och intäkter. I samband med att respektive års lönerevision är avslutad kommer nämnderna att kompenseras från den centrala potten. Cirka 70 procent av driftbudgeten är lönekostnader. Den centrala lönepotten används för kompensation inom de löneavtal som potten avser. Enskilda löneförändringar till följd av nyrekrytering med mera kompenseras inte. I budget 2015 och ekonomisk planering 2016 2017 har inte någon uppräkning/nedräkning gjorts med hänsyn till inflation/deflation. Däremot ska nämnderna bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina detaljbudgetar. Genom att interna kostnader och intäkter ska förtydligas ska samtliga nämnder och Cirk 14:17 Cirk 14:17 Cirk 14:17 Cirk 14:17 Beräkningar för kommunen Vårprop Vårprop Vårprop Vårprop Kronor per invånare 2014 2015 2016 2017 Skatteintäkter 512,04 531,74 553,69 574,72 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 107,36 111,51 116,13 120,52 Kostnadsutjämning -11,55-11,26-11,26-11,26 Regleringsbidrag/-avgift 2,99 1,18-2,57-6,16 Strukturbidrag 1,34 1,34 1,34 1,34 Införandebidrag 0,00 0,00 0,00 0,00 LSS-utjämning (inkl införanderegler) 4,69 6,18 6,18 6,18 Summa intäkter 616,87 640,69 663,50 685,33 Slutavräkning 2013, korrigering -0,49 0,00 0,00 0,00 Slutavräkning 2014 1,54 0,00 0,00 0,00 Slutavräkning 2015 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa intäkter (inkl. avräkning) 617,92 640,69 663,50 685,33 Fastighetsavgift 24,77 24,55 24,27 24,02 Totalt skatteunderlag 642,69 665,23 687,77 709,35 Nämndsramar 2015 2017 De medel som läggs ut under våren har prioriterats med de förutsättningar som erhållits från bl a vårpropositionen. Om budgetpropositionen innehåller riktade satsningar inom något område som budgetberedningen riktat medel till innan budgetpropositionen varit känd kan dessa satsningar förändras under hösten. 6
Kommunstyrelsen Kommunledningskontor:1 700 tkr Ramen ökas med 800 tkr för licenskostnader i samband med ny IT-infrastruktur samt 800 tkr för inrättande av en IT-chef. För driften av servicepunkten i Fliseryd budgeteras 100 tkr. Teknisk förvaltning:2 300 tkr Ramen ökas för att täcka kostnaderna för nya paviljonger till förskolan/grundskolan vid Ljungnäs och Mölstad med 1 400 tkr, kostnaderna för kost och städ till följd av ökat antal elever 600 tkr samt fortsatt drift av Blåklockan med 300 tkr. Socialnämnd Ramen ökas med 4 500 tkr med anledning av högre vårdtyngd mm. Socialnämnden ska återkomma till budgetberedningen under hösten och redovisa hur medlen fördelats samt aktuellt ekonomiskt läge inför verksamhetsåret 2015. Driftbudget 2014 med flerårsplan 2015-2016 Budget med flerårsplan Ny budget EFP EFP (mnkr) 2015 2016 2017 Kommunledning 11,03 11,03 11,03 Kommunledningskontor 35,21 35,21 35,21 Tekniskt kontor 102,16 102,16 102,16 Byggnadsnämnd -0,14-0,14-0,14 Kommunala bolag 2,41 2,41 2,41 Föreningsnämnd 2,97 2,97 2,97 Kulturnämnd 7,00 7,00 7,00 Miljönämnd 3,50 3,50 3,50 Barn- och utbildningsnämnd 219,51 219,51 219,51 Socialnämnd 233,66 233,66 233,66 Övriga nämnder 2,00 2,00 2,00 Nämnderna totalt 619,31 619,31 619,31 Finans 45,69 58,80 78,51 Skatter- och bidrag -665,23-687,77-709,35 Ram 0,23 9,66 11,53 Budget Ny budget (mnkr) 2015 2015 Kommunledning 11,03 11,03 Kommunledningskontor 33,51 1,70 35,21 Tekniskt kontor 99,86 2,30 102,16 Byggnadsnämnd -0,14-0,14 Kommunala bolag 2,41 2,41 Föreningsnämnd 2,97 2,97 Kulturnämnd 7,00 7,00 Miljönämnd 3,50 3,50 Barn- och utbildningsnämnd 219,51 219,51 Socialnämnd 229,16 4,50 233,66 Övriga nämnder 2,00 2,00 Nämnderna totalt 610,81 8,50 619,31 Finans 45,69 45,69 Skatter- och bidrag -665,23-665,23 Ram 8,73 0,23 7
Investeringsbudget 2014 2017 Bland de större investeringarna i planperioden finns bland annat: Belopp i mnkr 2015 2016 2017 Investeringsbudget 66,69 52,58 49,51 Intäkter -5,30-4,50-4,00 Kostnader 71,99 57,08 53,51 - Varav skattefinansierat 51,14 34,28 24,21 - Varav taxefinansierat 15,55 18,30 25,30 Investeringar över 2 mnkr över planperioden Budget Budget Budget Investering 2015 2016 2017 IT-infrastruktur 5 000 000 5 000 000 5 000 000 Investering datorer/nät BUN 3 230 260 3 500 000 3 500 000 Skolfastigheter: Fritidslokaler mm 5 000 000 14 000 000 500 000 Vita/Röda skolan 7 000 000 Timmernabben förskola 8 000 000 Miljö- och energiåtgärder 1 500 000 1 000 000 2 000 000 Köksombyggnader 7 500 000 300 000 2 400 000 Familjecentral 4 000 000 Räddningsfordon 1 300 000 3 400 000 2 200 000 Friluftsanl. parker och lekplatser mm 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Ombyggnad gator o vägar 1 000 000 1 000 000 2 000 000 Ombyggnad GC-vägar 2 700 000 3 000 000 1 000 000 Avloppsverk, komplettering 2 000 000 2 000 000 4 000 000 Vatten- o avloppsledningar sanerering 2 500 000 3 000 000 3 000 000 VA-ledning Mönsterås-Timmernabben 2 000 000 2 000 000 6 000 000 Avfallsanläggning Mörkeskog 500 000 500 000 2 000 000 Renhållningsfordon vågutrustning 3 000 000 3 000 000 Publikt nät 7 000 000 5 000 000 5 000 000 Kommentarer kring större investeringar Mönsterås Kommun har också mycket höga ambitioner för utbyggnaden av det optiska fibernätet i kommunen. Det första delmålet är att 75 procent av invånarna ska ha möjlighet att ansluta sig till Mönsterås Stadsnät år 2015. Det andra delmålet är att 95 procent av invånarna skall ha möjlighet att ansluta sig år 2020. Efter att Regeringen höjt anslaget för utbyggnad av fiber på landsbygden räknar vi med att Mönsterås stadsnät varje år ska söka anslag från den nationella potten motsvarande 2,5-3 miljoner per år. infrastrukturen byts ut. I stora drag är det en migration från Novell till Microsoft AD, ny mailklient, distansarbetsplatser, ny hård- och mjukvara för nätverket, brandväggar, videokonferensmöjligheter mm. Samtliga elevdatorer budgeteras under investeringsbudgeten och beräknas till cirka 3,5 mnkr årligen. För skolfastigheter ligger budgeten för planperioden på 19,5 mnkr. En utredning ska göras under 2014 om fritidslokaler och hur verksamheten skall bedrivas med bl a musikundervisning för hela kommunen. Under 2014 påbörjas om och nybyggnation av förskolor i Fliseryd och Timmernabben. Total investering i Röda/Vita skolan i Fliseryd är 10,0 mnkr och för Timmernabbens förskola 9,0 mnkr. För miljö och energiåtgärder budgeteras 4,5 mnkr. Projektet har pågått under längre tid. 2015 planeras ventilationen för Ljungnässkolan. Investeringarna i köksombyggnader är Åshagas kök. Allégårdens kök läggs ner till förmån för Åshaga till följd av antalet portioner Budget för familjecentral är beroende av andra aktörer vilket gör att tidsplanen är osäker i dagsläget. Ombyggnad GC vägar och VA-ledning Mönsterås Timmernabben görs genom samordning. I samband med VA-projektet görs en cykelväg på samma sträcka. Byggnationen är beroende av beslut i Regionförbundet och av Trafikverket. Besked från Regionförbundet väntas under hösten. Från 2014 görs en stor investering i kommunens IT-infrastruktur. Verksamheten förändras främst inom arbetssättet och digitala möjligheter inom äldreomsorgen och nya behov inom skolan. För 2014 satsas 6,7 mnkr och för perioden 2015-2017 ligger planen på 5,0 mnkr årligen. Investeringen görs för att klara dagens önskemål och verksamhetsbehov och vilket innebär att hela 8
Uppdrag Övergripande Varje nämnd, styrelse och förvaltning har i uppdrag att arbeta med verksamhetsutveckling för att alla delar i verksamheten ska bedrivas så effektivt som möjligt utifrån medborgarnas behov. Befintliga verksamheter ska arbetssätt ska granskas och utvärderas för att skapa utrymme för nya behov och nya verksamheter. Redovisningen ska även innehålla bl a investeringar som ger bättre förutsättningar och effektivare arbetssätt för personal och invånare. Nämnder och förvaltningar ska redovisa förslag till åtgärder som leder till att både kort- och långtidsfrånvaron minskar. Redovisning ska ske i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kommunen är delaktiga i ett stort antal projekt, både i egen regi och tillsammans med andra. Samtliga nämnder och förvaltningar får i uppdrag att i delårsbokslutet per augusti beskriva pågående projekt. Samtliga nämnder och förvaltningar får i uppdrag att återkomma med förslag om ökad konkurrensutsättning. Speciella uppdrag riktas till: dialog med olika pensionärsgrupper och andra grupper. Rapporten förväntas komma med förslag om bl a tillgänglighet i bostadsbeståndet samt bostäder för äldre exempelvis "trygghetsboenden" i alla tätorter. Förslag från arbetsgruppen kommer att behandlas under hösten och får då beaktas i det kommande budgetarbetet. I Mönsterås kommun finns det fem fritidsgårdar. En i varje tätort. Fritidsgårdarna är i första hand en träffpunkt för ungdomar mellan 13 och 20 år. I Mönsterås finns det planer på att ersätta de verksamhetslokaler som tidigare var i Fritidsgården Solhem men där verksamheten nu är förlagd till Parkskolan. Vidare finns det förslag om att integrera fritidsgårdsverksamheten med Musik- och kulturskolan. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en bred genomlysning av fritidsgårdsverksamheten i kommunen samt Musik- och kulturskolan verksamhet och återkomma med en rapport till kommunstyrelsen. Rapporten ska bl a innehålla organisation, besökstal på de olika gårdarna samt Musik- och kulturskolan organisation och tillgänglighet i hela kommunen. Personalutskottet får i uppdrag att redovisa riktlinjer för kommunen som arbetsgivare lättare ska kunna erbjuda tranieeplatser, samt knyta an till olika yrkesutbildningar, tex Vårdcollage. Kommunledningskontoret ska särskilt utreda konkurrensutsättning av kommunens ITverksamhet. Tekniska förvaltningen ska särskilt utreda konkurrensutsättning av parkförvaltning Tekniska förvaltningen ska särskilt utreda renhållningsverksamheten och möjlighet till samverkan och/eller entreprenad. Mönsterås kommun har fattat beslut om att avsätta tio miljoner per år i bredbandsutbyggnad för att digitalisera hela kommunen fram till 2020. Målet är 75 procents utbyggnad 2015. I vårpropositionen fördubblar regeringen anslagen för bredbandsutbyggnad på landsbygden från cirka 1,6 miljarder till totalt 3,25 miljarder kronor fram till 2020. Kommunledningskontoret får i uppdrag att se till att Mönsterås kommun aktivt söker medel från dessa anslag. Inom kommunens olika verksamhetsområden pågår ett aktivt kvalitetsarbete med syfte att utveckla den kommunala servicen och dess kvalitet. Samtliga nämnder och förvaltningar ska aktivt verka för att öka 24-timmarstjänsterna på hemsidan. Nämnder och förvaltningar ska årligen justera taxor och avgifter till den rådande kostnadsutvecklingen samt omvärlden samt i förhållande till den verksamhetsutveckling som är kopplat till taxan. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som kommer att presentera ett bostadspolitiskt program. Under vintern/våren 2013/2014 har arbetsgruppen haft Mönsterås Kommuns mål är att människor och företag ska tillgång till grundlägga service oavsett var man bor i kommunen. Kommunen ger stöd för hemsändning av varor. Under 2014 har en servicepunkt startats upp vid affären i Fliseryd för att skapa en naturlig mötesplats, ge information och öka underlaget för den lokala servicen. I vårpropositionen sker en femdubbling av stödet till grundläggande service på landsbygden, 700 miljoner. Kommunledningskontoret får i uppdrag att följa upp detta för att se hur stödet kan stötta den lokala servicen inom Mönsterås kommun. Det nya Landsbygdsprogrammet för den kommande sjuårsperioden år 2014 2020 omfattar totalt 36 miljarder kronor vilket är drygt en miljard högre än 9
när den förra programperioden inleddes. Kommunledningskontoret får i uppdrag att sprida information och kunskap om Landsbygdsstödet samt om EU:s strukturfonder för att därigenom se vilka medel det finns för att främja landsbygdsutveckling, miljöinsatser samt jobb tillväxt i Mönsterås kommun Tekniska förvaltningen ska årligen redovisa en uppdaterad underhållsplan som även innehåller energieffektiviseringar för kommunens fastigheter enligt de prioriteringar som kommunstyrelsen beslutat för kommunstyrelsens arbetsutskott. Tekniska förvaltningen får i uppdrag att presentera en VA plan för kommunen. Syftet med detta är att få en genomarbetad plan för fortsatt utbyggnad av gemensamt VA inom i första hand kustområdena och andra vattennära områden Tekniska förvaltningen får i uppdrag att belysa frågan om maten på skolor och boenden är jämlikt god. I uppdraget ligger att se över hur mottagningsköken kan erbjuda samma goda mervärden som tillagningsköken. Redovisningen ska göras till kommunstyrelsen under oktober 2014. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att revidera nämndens riktade mål Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att redovisa hur elever och lärare tillsammans utvecklar kunskaper inom miljöperspektivet, exempelvis miljöverkstad. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att beskriva förskoleverksamheterna utifrån olika behov, och även beskriva pedagogisk inriktning, flexibilitet, personal, god arbetsmiljö, lokalytor, barngruppers storlek samt utemiljö och återkomma till kommunstyrelsen. led i att nå ökade meritvärden och måluppfyllelse. Redovisningen ska lämnas till kommunstyrelsen under oktober 2014. Socialnämnden Socialnämnden får i uppdrag att revidera nämndens riktade mål Socialnämnden får i uppdrag att göra en fördjupad analys över verksamheten och vilka behov som finns framöver. Uppdraget ska presenteras under oktober 2014. Analysen ska bl a göras utifrån demografin. Socialnämnden får i uppdrag att belysa frågan om att få bort oönskade delade turer som en del i projektet att om ökade sysselsättningsgrad. Socialnämnden beslutade i februari att utreda hur de inom ramen för biståndsbedömning kan införa ett för brukaren eget inflytande över beviljad tid. Uppdraget ska redovisas även för kommunstyrelsen under hösten 2014. Lån och borgen Kommunen Kommunens låneskuld vid utgången av 2013 är 15,0 mnkr. För 2015-2017 beräknas låneskulden att öka. För 2014 görs nyupplåning med 20 mnkr. För 2015 bedöms nyupplåningen till 25 mnkr För 2016 bedöms nyupplåningen till 12 mnkr För 2014 bedöms nyupplåningen till 10 mnkr Borgensåtaganden för kommunens bolag beslutas under budgetrapporten i december månad. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utifrån demografin analysera barnomsorgsbehovet för de närmaste åren med syfte att kommunen ska få en god planering för att möta kommande behov. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att göra en fördjupad analys över verksamheten och vilka behov som finns framöver. Uppdraget ska presenteras under oktober 2014. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att återkomma med en redovisning över organisation och struktur på studie och läshjälp samt lovskola som ett 10
Investeringsbudget 2014 2016 Skattefinansierad verksamhet Budget Budget Budget Förvaltning/Avdelning Investering Int/kostn 2015 2016 2017 Ekonomiavdelning Ekonomisystem Agresso Kostnad 100 000 100 000 100 000 Ekonomiavdelning Totalt 100 000 100 000 100 000 IT-avdelning Ej fördelade resurser (AD +mail) Kostnad 450 000 IT-infrastruktur Kostnad 5 000 000 5 000 000 5 000 000 Servrar Kostnad 900 000 400 000 300 000 Fastighetsnät data Kostnad 400 000 600 000 500 000 Investering datorer/nät BUN Kostnad 3 230 260 3 500 000 3 500 000 IT-avdelning Totalt 9 980 260 9 500 000 9 300 000 Kommunledningskontor Totalt 10 080 260 9 600 000 9 400 000 Gemensamt Inventarier Kostnad 75 000 100 000 100 000 Gemensamt Totalt 75 000 100 000 100 000 Kost/Städ Måltidverksamhet Kostnad 150 000 150 000 150 000 Städmaskiner Kostnad 150 000 150 000 Kost/Städ Totalt 150 000 300 000 300 000 Lokalförsörjning Äldreboende Kostnad 500 000 500 000 500 000 Skolfastigheter: Fritidslokaler mm Kostnad 5 000 000 14 000 000 500 000 Vita/Röda skolan Kostnad 7 000 000 Timmernabben förskola Kostnad 8 000 000 Skolgårdar Kostnad 700 000 Lekutrustning Kostnad 150 000 200 000 Övriga fastigheter Kostnad 400 000 400 000 500 000 Miljö- och energiåtgärder Kostnad 1 500 000 1 000 000 2 000 000 Måltider Kostnad 200 000 Rivning byggnader Kostnad 100 000 Köksombyggnader Kostnad 7 500 000 300 000 2 400 000 Säkerhetshöjande åtgärder Kostnad 250 000 250 000 300 000 Familjecentral Kostnad 4 000 000 Lokalförsörjning Totalt 34 500 000 16 750 000 6 900 000 Mark Industrimark Kostnad 100 000 100 000 100 000 Kronobäcks industriområde Intäkt -500 000-500 000 Kostnad Bostadsmark Kostnad 100 000 100 000 100 000 Hamnområdet Mönsterås Kostnad 1 000 000 Försäljning tomter Oknö Intäkt -3 000 000-3 000 000-3 000 000 Oknebäck Intäkt -200 000 Exploateringsområden Intäkt -1 000 000-1 000 000-1 000 000 Kostnad 3 000 000 Smittegårdsvägen Intäkt -600 000 Mark Totalt -5 100 000-3 300 000-800 000 11
Budget Budget Budget Förvaltning/Avdelning Investering Int/kostn 2015 2016 2017 Räddningstjänst Räddningsmaterial Kostnad 250 000 300 000 600 000 Rökdykarutrustning Kostnad 800 000 500 000 Räddningsfordon Kostnad 1 300 000 3 400 000 2 200 000 Skyddskläder Kostnad 150 000 Räddningstjänst Totalt 2 500 000 4 200 000 2 800 000 Gata/Park Friluftsanl. parker och lekplatser mm Kostnad 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Ombyggnad gator o vägar Kostnad 1 000 000 1 000 000 2 000 000 Oknö beläggning o belysning Kostnad 1 500 000 Miljöprojekt våtmarker Kostnad 250 000 250 000 250 000 Ombyggnad GC-vägar Kostnad 2 700 000 3 000 000 1 000 000 GS fordon Kostnad 0 500 000 Gata/Park Totalt 6 450 000 5 250 000 4 750 000 Tekniskt kontor Totalt 38 575 000 23 300 000 14 050 000 Gemensamt Förnämnd Ej fördelade resurser Kostnad 100 000 100 000 100 000 Aktivitetspark Kostnad 700 000 Gemensam nämnd Totalt 800 000 100 000 100 000 Idrottsanläggningar Ej fördelade resurser Kostnad 200 000 200 000 200 000 Idrottsanläggningar Totalt 200 000 200 000 200 000 Föreningsnämnd Totalt 1 000 000 300 000 300 000 Bibliotek Konstnärlig utsmyckning Kostnad 55 000 55 000 55 000 Inventarier Fliseryds bibliotek Kostnad 400 000 Bibliotek Totalt 455 000 55 000 55 000 Kulturnämnd Totalt 455 000 55 000 55 000 BUN inventarier Ej fördelade resurser Kostnad 300 000 300 000 300 000 Gemensam administration Totalt 300 000 300 000 300 000 Barn- och utbildningsnämnd Totalt 300 000 300 000 300 000 Soc inventarier Ej fördelade resurser Kostnad 100 000 100 000 100 000 Förvaltningsövergripande Totalt 100 000 100 000 100 000 Omsorg äldre Ej fördelade resurser Kostnad 625 000 625 000 Omsorg äldre Totalt 625 000 625 000 0 Socialnämnd Totalt 725 000 725 000 100 000 Investeringsbudget Skattefinansierat Totalt 51 135 260 34 280 000 24 205 000 12
Taxefinansierad verksamhet Budget Budget Budget Förvaltning/Avdelning Investering Int/kostn 2015 2016 2017 Kommunedningskontor Publikt nät Kostnad 7 000 000 5 000 000 5 000 000 Stadsnät 7 000 000 5 000 000 5 000 000 Kommunledningskontor Totalt 7 000 000 5 000 000 5 000 000 Teknisk förvaltning Vatten- och avloppvattenverk, komplettering Kostnad 300 000 500 000 1 000 000 Avloppsverk, komplettering Kostnad 2 000 000 2 000 000 4 000 000 Pumpstationer, ombyggnader Kostnad 500 000 500 000 500 000 Vatten- o avloppsledningar sanerering Kostnad 2 500 000 3 000 000 3 000 000 VA-ledning Mönsterås-Timmernabben Kostnad 2 000 000 2 000 000 6 000 000 Dagvattenledningar Kostnad 500 000 500 000 500 000 Vatten- och avlopp Totalt 7 800 000 8 500 000 15 000 000 Avfall Avfallsanläggning Mörkeskog Kostnad 500 000 500 000 2 000 000 Renhållningsfordon vågutrustning Kostnad 3 000 000 3 000 000 Containers och kärl Kostnad 250 000 1 300 000 300 000 Avfall Totalt 750 000 4 800 000 5 300 000 Tekniskt kontor Totalt 8 550 000 13 300 000 20 300 000 Summa taxefinansierad verksamhet 15 550 000 18 300 000 25 300 000 Summa skattefinansierad verksamhet 51 135 260 34 280 000 24 205 000 Summa taxefinansierad verksamhet 15 550 000 18 300 000 25 300 000 Summa total investeringsbudget 66 685 260 52 580 000 49 505 000 13