Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 20 augusti 2015

2 av 151 Ärende 1

3 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialkontoret Marita Lindell-Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd 08-581 696 35 marita.lindell-jansson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-06-10 Dnr 2015-7137 Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2014 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner sammanställningen av avvikelserapporter. Sammanfattning Under perioden januari-december 2014 har totalt 488 avvikelser rapporterats. Av dessa utgör 312 avvikelser fall och 170 avvikelser i samband med läkemedelshantering. I övrigt har sex avvikelse om hot och våld mellan brukare rapporterats. Inga avvikelser gällande medicintekniska hjälpmedel eller nutrition har rapporterats in. Verksamheten har under året utökats med 20 platser vid Norrgården, vilket förklarar den mindre ökning av avvikelser som skett. Under året har totalt sju stycken delegeringar dragits in p g a misskötsamhet avseende den delegerade arbetsuppgiften. Ingen avvikelse har utgjort grund för Lex Maria-anmälan under 2014, dock har en anmälan utifrån vårdgivarens anmälningsskyldighet enligt patientsäkerhetslagen 3 kap 7 upprättats av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 10 juni 2015 Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Kvalitet- och verksamhetsstöd UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Bilagor 1. Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2014 Beslut sänds till Akt Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

4 av 151 Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2014 2015-06-10 marita.lindell-jansson@upplands-bro.se 08-581 696 35 www.upplands-bro.se

Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2014 5 av 151 Inledning Innehåll 1 Inledning... 3 2 Avvikelser... 4 3 Fall... 5 3.1 Vem faller?... 5 3.2 Var och hur sker fallen?... 5 3.3 När sker fallen?... 5 4 Läkemedel... 6 5 Övriga avvikelser... 7 5.1 Hot & våld... 7 5.2 Medicintekniska hjälpmedel... 7 5.3 Nutrition... 7 6 MAS analys och förslag till åtgärder... 8 2

Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2014 6 av 151 Inledning 1 Inledning Med avvikelse inom hälso- och sjukvård avses en icke- förväntad händelse som medfört eller skulle kunna medföra vårdskada eller risk för uppkomst av vårdskada. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som är bestående och inte ringa, eller som lett till att patienten erhållit ett väsentligt ökat vårdbehov, alternativt avlidit. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldigt till att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador samt händelser som har med fört eller skulle kunnat medföra en vårdskada (Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659). I enlighet med SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, ska vårdgivaren ta emot och utreda avvikelser. På grundvalen av resultaten av dessa ska de åtgärder vidtas som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Detta arbete sker i huvudsakligen i de kvalitetsgrupper som finns ute i verksamheterna. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ansvarar den sjuksköterska som anges i 24, för att anmälan görs till den nämnd som har ledningen av hälsooch sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Enligt gällande delegationsordning ansvarar ovan angivna sjuksköterska på delegation att anmälan om allvarliga skador mm inom den kommunala hälsooch sjukvården görs till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Syftet med avvikelsehantering och rapportering, är att verksamheterna ska kunna ska kunna dra lärdom av tillbud och negativa händelser och vidta riskförebyggande åtgärder för att förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen. 3

Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2014 7 av 151 Avvikelser 2 Avvikelser Under perioden januari december 2014 har totalt 488 avvikelser rapporterats (400 år 2013; 490 år 2012) vid kommunens särskilda boenden för äldre. Av dessa är 312 fall (258 fall 2013; 320 fall år 2012). I samband med läkemedelshantering har 170 avvikelser rapporterats (141 år 2013; 167 år 2012). I övrigt har sex avvikelser om hot & våld mellan brukare rapporterats. Inga avvikelser avseende tekniska hjälpmedel eller gällande nutrition har rapporterats. Verksamheten har under året utökats med 20 platser vid Norrgården, vilket förklarar den mindre ökning av avvikelser inom hälso- och sjukvård som skett i förhållande till föregående år. Under året har totalt sju stycken delegeringar dragits in på grund av misskötsamhet avseende den delegerade arbetsuppgiften. Ingen avvikelse har utgjort grund för en Lex Maria-anmälan. Dock har en anmälan utifrån vårdgivarens anmälningsskyldighet till Inspektionen för vård och omsorg enligt Patientsäkerhetslagen 3 kap 7, upprättats av MAS. Nedanstående diagram visar den sammalagda avvikelseutvecklingen åren 2008-2014. 350 300 250 200 150 100 50 Avvikelser läkemedel 2008-2014 0 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Diagram 1. Jämförelse samtliga avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård åren 2008-2014. 4

Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2014 8 av 151 Fall 3 Fall Antalet fall-avikelser under perioden januari-december 2014 var 312 stycken (258 föregående år). Av dessa var 230 stycken (74 %) utan synlig skada, medan övriga medförde någon typ av skada, till exempel hematom, sår, hudskrap eller fraktur (3 frakturer). Behov av sjukhusbesök uppstod vid 15 tillfällen (5 %) för att med röntgen utesluta bland annat fraktur och/eller hjärnskakning, stroke eller nytillkommen epilepsi, behandling av fraktur samt för suturering vid sårskada. I kommunen registreras alla fall, oberoende av om fallet inneburit någon konsekvens eller ej för den enskilde. 3.1 Vem faller? I 84 % av fallen har brukare fallit tidigare. Det är ofta ett mindre antal brukare som svarar för de flesta fallen. 3.2 Var och hur sker fallen? I 75 % sker fallen i den egna lägenheten på boendet och i 94 % i samband med förflyttning, varav 33 % gäller förflyttning till/från toaletten. 3.3 När sker fallen? 75 % av fallen sker under dag- och kvällstid och 73 % av fallen sker på vardagar. 83 % av fallen sker när brukaren är ensam. Att upprätta avvikelserapport när en brukare fallit, även om brukaren inte har skadat sig, är viktigt för att försöka förebygga fall och fallskador. Genom att analysera varför individen fallit och vidta adekvata åtgärder kan många fallskador förebyggas. Riskbedömningen avseende risk för fall görs i särskilda boenden i Upplands- Bro kommun med Downton Fall Risk Index. Enligt riktlinje ska detta göras vid den enskildes inflytt, förändringar i den enskildes hälsotillstånd samt vid upprepade fall. Fallpreventiva åtgärder ska sedan vidtas utifrån analysen. Riskbedömningarna journalförs, men kan endast registreras i kvalitetsregistret Senior Alert med den enskildes samtycke. 400 300 200 100 Avvikelser fall år 2008-2014 0 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Diagram 2. Jämförelse av antalet fallavvikelser åren 2008-2014. 5

Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2014 9 av 151 Läkemedel 4 Läkemedel Under år 2014 uppskattas ca 200 000 läkemedelsdoser ha överlämnats till brukare på våra särskilda boenden i egenregi. (Beräkningen bygger på 137 brukare med ordination av läkemedel x 4 dagligen d v s frukost- lunchmiddag- kväll/natt alt vid behov x 365 dagar). Antalet avvikelser gällande läkemedelshanteringen under perioden januari december 2014 var 170 stycken (141 år 2013; 167 år 2012). Av dessa inträffade 96 % av avvikelserna vid överlämnandet av läkemedel. Mest förekommande avvikelse är uteblivet läkemedelsöverlämnande, vilket har registrerats vid 140 tillfällen (82 %). Vid 59 % av dessa uteblivna läkemedelsöverlämnanden, uppges glömska hos personal vara orsak. Avvikelser avseende läkemedelshanteringen inträffade i 75 % av fallen på vardagar. 169 avvikelser (99 %) inträffade vid överlämnandet av morgonrespektive kvällsdoser av läkemedel. Ingen brukare har drabbats av allvarlig skada eller sjukdom på grund av den uteblivna läkemedelsdosen. Vid hantering av läkemedel kan fel ske i olika moment. Fel kan till exempel ske vid iordningställande av läkemedel, felaktig dos kan ges vid överlämnande, förväxling av brukare kan ske, läkemedelsdos kan glömmas bort att ges. Andra exempel är att signering av att läkemedel har överlämnats har gjorts- men läkemedelsdos ligger kvar i skåp/låda där det förvaras eller att signering ej genomförts trots att läkemedel har överlämnats. 350 300 250 200 150 100 50 0 Avvikelser läkemedel 2008-2014 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Diagram 3. Jämförelse av antalet läkemedelsavvikelser åren 2008 2014. 6

Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2014 10 av 151 Övriga avvikelser 5 Övriga avvikelser 5.1 Hot & våld Sex avvikelser har rapporterats som behandlar hot och våld mellan brukare. Ingen brukare har drabbats av allvarlig vårdskada i detta sammanhang. 5.2 Medicintekniska hjälpmedel Ingen avvikelse har rapporterats avseende medicintekniska hjälpmedel. 5.3 Nutrition Ingen avvikelse har rapporterats inom området. 7

Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2014 11 av 151 MAS analys och förslag till åtgärder 6 MAS analys och förslag till åtgärder Rapporten visar en mindre ökning av antalet avvikelser inom den kommunala hälso- och sjukvården mot föregående år. Förklaringen till detta är troligen till stor del att verksamheten under året har utökats med 20 platser inom ett av de särkskilda boendena. Fallolyckor beror i hög grad på att brukarna flyttar till särskilt boende i ett senare skede med betydande sämre allmäntillstånd. Detta medför att yrsel, ålderssvaghet, balanssvårigheter, problem med ortostatiskt blodtryck, många olika läkemedel, minskad törstkänsla som gör att man dricker för lite och drabbas av yrsel m m är vanliga orsaker. Många brukare har också en övertro på sin egenförmåga och vill gärna klara sig själva istället för att be om hjälp. På grund av nedsatt kognitiv förmåga glömmer också många brukare bort att larma eller på annat sätt uppmärksamma personal på att de har för avsikt att förflytta sig. Den kommunala hälso- och sjukvården har under 2014 deltagit i ett fallriskprojekt tillsammans med läkarorganisationen vid de särskilda boendena. Projektet har mynnat ut i ett arbetssätt där läkaren vid varje rondtillfälle tar del av de fall som inträffat sedan föregående rondtillfälle. Syftet har varit att engagera läkare i fallproblematiken, vilket har resulterat i att fler läkemedelsgenomgångar och översyner av läkemedelsbehandlingar gjorts utifrån fallriskperspektiv. Majoriteten av alla läkemedelsöverlämnanden sker genom delegering till omsorgspersonal och går i de flesta fall bra. Avvikelsehanteringen är en viktig del i det kontinuerligt pågående kvalitetssäkringsarbete som all personal är ålagd att delta i. Kvalitetsgrupperna inom respektive verksamhet har därför en mycket betydelsefull funktion i detta arbete. Deras arbete utgör grunden för förbättringsåtgärder och minimerar risker för att vårdskador ska uppkomma. Varje enhetschef föreslås fortsätta - följa upp avvikelser på sin respektive enhet - aktivt arbeta med att diskutera och analysera enhetens avvikelser i tvärprofessionella personalgrupper (kvalitetsgrupper) för ett kontinuerligt lärande och förbättringsarbete för en förbättrad patientsäkerhet - fokusera inom enheten på läkemedelsavvikelser där läkemedel ej överlämnats relaterat till glömska hos personal som angiven orsaksförklaring 8

12 av 151 Ärende 2

13 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Marita Lindell-Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd 08-581 696 35 marita.lindell-jansson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-06-22 Dnr 2015-7136 Journalgranskning 2014 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner föreliggande rapport avseende journalgranskning av den kommunala hälso- och sjukvårdens journalföring. Sammanfattning En journalgranskning har genomförts av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), avseende den kommunala hälso- och sjukvårdens journalföring. Granskningen omfattar den journalföring som kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster är skyldiga att ansvara för enligt patientdatalagen (2008:355) samt SOSFS 2008:14 om Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Resultatet visade att kvaliteten på journalföringen nästintill var likvärdig med förgående års resultat. Journalgranskningen visar några förbättringsområden, som den legitimerade personalen har att arbeta vidare med i sin journalföring. Rapporten bör därför kunna utgöra ett stöd i utvecklingen av den fortsatta journalföringen inom Hälso- och sjukvårdsenhetens verksamhet. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 22 juni 2015 Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån barnperspektivet. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

14 av 151 Upplands-Bro kommun Datum 2 (2) 2015-06-22 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetstöd Bilagor 1. Journalgranskning 2014 Beslut sänds till Akt

15 av 151 Journalgranskning 2014 Journalgranskning inom kommunal hälso- och sjukvård 2015-06-22 marita.lindell-jansson@upplands-bro.se 08-581 696 35 www.upplands-bro.se

Journalgranskning 2014 16 av 151 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Journalföring... 4 2.1 Skyldighet att föra patientjournal... 4 2.2 En patientjournals innehåll... 4 3 Resultatet... 6 4 Förbättringsområden... 8 2

Journalgranskning 2014 17 av 151 1 Bakgrund En journalgranskning har genomförts av MAS, 2014-12-30, avseende den kommunala hälso- och sjukvårdens journalföring. Granskningen omfattar den journalföring som kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter är skyldiga att ansvara för enligt Patientdatalagen (2008:355) och SOSFS 2008:14 om Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. 3

Journalgranskning 2014 18 av 151 2 Journalföring 2.1 Skyldighet att föra patientjournal Den som innehar legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke inom hälso- och sjukvården eller tandvården, är skyldig att föra journal vid vård av patienter. 2.2 En patientjournals innehåll En patientjournal får endast innehålla de uppgifter som behövs för de ändamål som avses i 2 kap, 4 första stycket 1 och 2, Patientdatalagen (2008:355). Patientjournaler ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienter, bl a uppgifter om: - patients identitet - väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården - ställd diagnos - aktuellt hälsotillstånd - medicinska bedömningar - vidtagna och planerade åtgärder * - den information som lämnats till patienten - överkänslighet - förekommande vårdhygienisk smitta - samtycke till informationsöverföring - vem som gjort anteckningar och när dessa gjordes * En komplett vårdplan ska innehålla omvårdnads/rehabdiagnos, mål, planerade åtgärder samt utvärderingsdatum. Hälso- och sjukvårdspersonalen arbetar i Upplands-Bro kommun i en ICFbaserad Pro Capita hälso- och sjukvårdsjournal. Tio stycken journaler har granskats utifrån följande fördelning: Kungsängens Servicehus Bro Servicehus Kungsgården Norrgården Allégården 2 st 2 st 2 st 2 st 2 st 4

Journalgranskning 2014 19 av 151 Urvalet har gjorts genom att den yngsta respektive äldsta av brukarna/patienterna valts ut vid respektive särskilda boende för äldre, varvid två stycken journaler granskats per boende. Följande områden har granskats: 1. Bakgrundsuppgifter 2. Uppgifter om namngiven patientansvarig sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut samt kontaktperson 3. Uppgift om namngiven läkare 4. Kontaktuppgifter till närstående 5. Utförd identitetskontroll 6. Uppgifter om varning/överkänslighet 7. Samtycke till informationsöverföring inhämtats 8. Hälsotillstånd 9. Aktivitet/Delaktighet 10. Omgivningsfaktorer (hjälpmedel, förbrukningshjälpmedel) 11. Omvårdnad/rehabdiagnos, mål, måluppfyllelse 12. Åtgärder i from av behandling/träning 13. Kvalitetsindikatorer (inkluderar riskbedömningar och läkemedelsgenomgångar) 14. Läkemedelshantering 15. Läkarkontakt 16. Mätvärden De olika områdenas förekomst i journalen har poängbedömts utifrån skala 0-2, där 0 = uppgift saknas, 1 = uppgiften finns delvis angiven men är inte fullständig och 2 = uppgiften är fullständig. 5

Journalgranskning 2014 20 av 151 3 Resultatet Resultatet visar ett i jämförelse nästintill likvärdigt resultat med föregående år. Till 85,9 % (87,8 % år 2013 och 83,1 % 2012) uppfylldes kraven på dokumentationsföring, vilket är ett i jämförelse nästintill likvärdigt resultat med föregående år. Varje journal kunde maximalt uppnå 32 poäng, under förutsättning av att den på var och en inom de granskade områdena erhöll maximipoängen 2. Medelvärdet/journal = 27,5 p/32 p (28,1 p/32 p år 2013), variationsbredden = 25-31poäng, vilket är ett mer samlat och jämnare resultat än förgående år. Nedanstående diagram visar en jämförelse mellan 10 olika journalers resultat vid granskningen 35 30 25 20 15 10 5 Jämförelse mellan journalers grad av uppnått dokumentationskrav 0 Journal 1 Journal 2 Journal 3 Journal 4 Journal 5 Journal 6 Journal 7 Journal 8 Journal 9 Journal 10 Diagram 1. Jämförelse mellan graden av uppnått dokumentationskrav för de tio granskade journalerna. Varje rubrikområde kunde sedan maximalt uppnå 20 poäng, under förutsättning av att området i samtliga granskade journaler erhöll maximipoängen 2. Medelvärdet per rubrik = 17,1 poäng (17,6 p/20 p år 2013). Variationsbredden = 7-20 poäng i likhet med föregående år. 6

Journalgranskning 2014 21 av 151 Diagrammet nedan visar en jämförelse mellan de 16 olika rubrikområdenas resultat vid granskningen. 25 20 15 10 5 0 Grad av fullgjord dokumentation per rubrikområde Diagram 2. Jämförelse mellan graden av uppnått dokumentationskrav per rubrik/område för de tio granskade journalerna. 7

Journalgranskning 2014 22 av 151 4 Förbättringsområden Sedan föregående granskning har förbättring skett inom några områden, bland annat området Samtycke, där nu inhämtat samtycke dokumenteras i högre grad än tidigare. Ett antal förbättringsområden har dock synliggjorts i denna granskning: I likhet med vad som framkommit i tidigare granskningar är de upprättade vårdplanerna ofta ofullständiga vad gäller mål och måluppfyllelse. Omvårdnads- respektive rehabdiagnoser ställs, planering avseende åtgärder dokumenteras, men ofta saknas mål och måluppfyllese i förhållande till diagnosen. Detta bör ses över av såväl patientansvariga sjuksköterskor som arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter. Inom området aktivitet/delaktighet med framför allt ADL-frågor, återfinns sällan dokumenterade uppgifter. Området berör framför allt arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter att se över. Utförd identitetskontroll återfanns i ett antal journaler under annan rubrik än rubriken Identitet, vilket gör att uppgiften är svår att hitta. Uppgift om utförd identitetskontroll saknades därutöver i en journal. Uppgifterna om patientansvariga sjuksköterskor, var i ett antal journaler inkorrekta. Den sjuksköterska som angavs som patientansvarig avslutade sin tjänstgöring i kommunen för ca 1½ år sedan. Uppgiften om överkänslighet som förs in i journalen under rubrik Överkänslighet är inte alltid överförd till snabbsökvägen Varning vars syfte är att man snabbt ska kunna ta del av informationen i en kritisk situation utan att gå in i journalen. Det är viktigt vid överkänslighet mot vissa läkemedel t ex antibiotika. Ett område sjuksköterskor har för att se över för sina respektive patienter. Rapporten bör kunna utgöra ett stöd i utvecklingen av den fortsatta journalföringen inom Hälso- och sjukvårdsenhetens verksamhet.. 8

23 av 151 Ärende 3

24 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marita Lindell-Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd 08-581 696 35 marita.lindell-jansson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-06-10 Dnr 2015-7135 Kvalitetsgranskning av kommunal hälso- och sjukvård 2014 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner Socialkontorets kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården vid de särskilda boendena inom äldreomsorgen. Sammanfattning Under december 2014 har medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) genomfört en uppföljning avseende den kommunala hälso- och sjukvård som bedrivs vid Upplands-Bro kommuns särskilda boenden i egen regi. Uppföljningen har baserats på dels en enkätundersökning samt besök som MAS genomfört vid de särskilda boendena, bland annat tillsammans med apotekare vid Apoteket AB, i samband med årlig granskning av läkemedelshantering. Resultatet visar både områden som har förbättrats och områden i behov av förbättring. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 10 juni 2015 Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Kvalitet- och verksamhetsstöd UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Bilagor 1. Kvalitetsgranskning av kommunal hälso- och sjukvård 2014. Beslut sänds till Akten Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

25 av 151 Kvalitetsgranskning av kommunal hälso- och sjukvård 2014 2015-06-10 marita.lindell-jansson@upplands-bro.se 08-581 696 35 www.upplands-bro.se

26 av 151 Kvalitetsgranskning av kommunal h Inledning Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Allmänt om kvalitet inom hälso- och sjukvård... 3 1.2 Kvalitet inom kommunal hälso- och sjukvård... 3 1.3 Uppgifter om verksamheten... 3 2 Kvalitetsuppföljning... 4 2.1 Kontakt med läkare... 4 2.2 Kontakt med sjuksköterska... 4 2.3 Sjukgymnast/fysioterapeut... 4 2.4 Arbetsterapeut... 4 2.5 Förflyttning och behov av förflyttningshjälpmedel... 4 2.6 Medicintekniska produkter... 5 2.7 Basala hygienrutiner... 5 2.8 Nutrition... 5 2.9 Trycksår... 6 2.10 Fall..... 6 2.11 Inkontinens... 6 2.12 Läkemedel/läkemedels-genomgång och hantering... 7 2.13 Mun- och tandvårdshälsa... 7 2.14 Medicinsk fotsjukvård... 8 2.15 Logoped... 8 2.16 Egenvård och hälso- och sjukvård... 9 2.17 Delegering... 9 2.18 Vårdplanering... 9 2.19 Dokumentation... 9 2.20 Faktatinhämtning/informationskällor... 10 3 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas sammanfattande synpunkter... 11 2

27 av 151 Kvalitetsgranskning av kommunal h Inledning 1 Inledning 1.1 Allmänt om kvalitet inom hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Det innebär bland annat att den särskilt ska vara av god kvalitet med en god och hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Den ska också tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. (Hälso- och sjukvårdslagen, 2a ) Vidare ska ledningen vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. (Hälso- och sjukvårdslagen, 28 ). Begreppet kvalitet definieras i 2 kap 1 SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade 1.2 Kvalitet inom kommunal hälso- och sjukvård I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen, 18, ska kommunen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård åt dem som bor i kommunens särskilda boenden. Varje kommun ska även i samband med dagverksamhet som omfattas av socialtjänstlagen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där. 1.3 Uppgifter om verksamheten Granskade enheter är de fem särskilda boendena i egen-regi (entrepenören vid det sjätte boendet har egen MAS som valt att bilägga sin uppföljning i verksamhetens patientsäkerhetberättelse). Sammanlagda antalet brukare/patienter* som vid uppföljningen omfattades av kommunal hälso- och sjukvård i egen-regi var 137 stycken. En av enheterna har en korttidsplats för avlastning. Två av enheterna är servicehus, varav ett successivt minskar avseende brukarantal, i den takt det övergår till trygghetsboende. (Trygghetsboende omfattas ej av kommunal hälso- och sjukvård). Uppföljningen har genomförts genom dels enkätundersökning, dels genom besök som MAS genomfört vid de särskilda boendena, bland annat tillsammans med Apoteket AB i samband med årlig granskning av läkemedelshanteringen. Fortsättningsvis används i rapporten begreppet brukare om hälso- och sjukvårdens patienter 3

28 av 151 Kvalitetsgranskning av kommunal h Kvalitetsuppföljning 2 Kvalitetsuppföljning 2.1 Kontakt med läkare Läkare finns att tillgå dygnet runt genom Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB, som är en av Stockholms läns landsting auktoriserad vårdgivare för läkarinsatser vid särskilda boenden för dem som listat sig hos dem. Läkarorganisationen har upprätthållit en god kontinuitet avseende läkare, vilket är en trygghet för både patienter, personal och närstående. Samtliga enheter har skriftlig rutin för hur sjuksköterskan ska kontakta läkare dygnet runt, Namngiven huvudansvarig läkare finns för varje patient. 2.2 Kontakt med sjuksköterska Sjuksköterska finns att tillgå dygnet runt. Vardagar dagtid, ansvarar boendets sjuksköterska för de boendens hälso- och sjukvård och på obekväm tid ansvarar PR Vård AB för akuta och eventuella planerade insatser. Planerade insatser på obekväm tid, beställer boendes sjuksköterska av PR Vård AB. Samtliga enheter har skriftlig rutin för hur sjuksköterska ska kontaktas. Namngiven patientansvarig sjuksköterska finns för varje patient. 2.3 Sjukgymnast/fysioterapeut Varje brukare har en namngiven ansvarig sjukgymnast/fysioterapeut. 118 patienter (86 %) är funktionsbedömda av sjukgymnast/fysioterapeut (61 % år 2013) 2.4 Arbetsterapeut Varje brukare har en namngiven arbetsterapeut. 88 brukare (64 %) är ADLbedömda av arbetsterapeut (47 % år 2013). 2.5 Förflyttning och behov av förflyttningshjälpmedel Resultatet av enkätundersökningen avseende brukares förflyttningsförmåga: Förflyttningar/behov av förflyttningshjälpmedel (%) år 2013-2014 Lift används Rullstolsbunden Går själv med rullator År 2013 År 2014 Går själv utan stöd 0 10 20 30 40 50 4

29 av 151 Kvalitetsgranskning av kommunal h Kvalitetsuppföljning 2.6 Medicintekniska produkter Samtliga enheter uppger sig ha avtal gällande service och underhåll i olika omfattning gällande medicinstekniska produkter. Alla enheter (fyra föregående år) uppger sig ha skriftliga rutiner för att säkerställa kontroll, användning, underhåll och utrangering av medicintekniska produkter. Samtliga enheter (två föregående år) uppger sig registrera medicintekniska produkter, dock i varierande grad (inventarieförteckning). 2.7 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner uppges vara kända av all personal vid fyra enheter (fem föregående år). I samband med nyanställning erhåller personal en skriftlig information om basala hygienruiner som de undertecknar och som sedan sparas hos respektive chef. All personal uppges ha genomgått Vårdhygiens e- utbildning om basala hygienrutiner. Vid samtliga enheter uppges att vissa brister avseende följsamheten till rutinerna kan förekomma. Ett utbildningstillfälle avseende vårdhygien har getts av Vårdhygien under 2014 för omsorgspersonal. Förekomst och bärarskap av resistenta bakterier som fanns vid undersökningstillfället redovisas i nedanstående diagram. 7 6 5 Antal bärare av resistenta bakterier år 2013-2014 4 3 2 År 2013 År 2014 1 0 MRSA VRE ESBL Förklaring: MRSA = Metacillinas Resistent Staphylococcus Aureus, VRE = Vancomycinresistenta enterokocker och ESBL = Extended Spectrum Beta-Lactamase 2.8 Nutrition Enkätundersökningen visade att vid mättillfället hade 107 brukare (78 %) riskbedömts för undernäring med Mini Nutritional Assessment MNA (100 % år 2013). 98 brukare (71 %) hade BMI dokumenterad i journal (81 % år 2013). Vid tre enheter uppgavs att man kotrollerar vikt var 3:e månad, två enheter (bägge servicehus) kontrollerar vikt var 6:e månad. Alla enheter uppgav sig ha tillgång till sittvåg. 5

30 av 151 Kvalitetsgranskning av kommunal h Kvalitetsuppföljning Två enheter (fyra år 2013) uppgav att man följer upp nattfastan individuellt. Frågan om nattfastans längd har endast besvarats av ett boende, som uppger att den 13 timmar. Ett av servicehusen uppger att nattfastan inte är möjlig att följa upp. Diagrammet nedan visar i vilken grad brukare matas, behov av sond/sondmat samt ordinationer av näringsdryck åren 2013-2014. Nutritionsstatus (%) 2013-2014 Ordinerad näringsdryck PEG-sond År 2013 År 2014 Brukare matas 0 10 20 30 2.9 Trycksår Gällande trycksår framkom att 95 brukare (69 %) har riskbedömts med Modifierad Nortonskala (75 % år 2013). Sju brukare (5 %) har trycksår (1,5 % år 2013). Av dessa har fem trycksår uppkommit i annan vårdform och två på den kommunala enheten. 2.10 Fall Enkätundersökningen visade att 92 brukare (67 %) har riskbedömts avseende fallrisk med Downton Fall Risk Index (100 % år 2013). 2.11 Inkontinens Beträffande inkontinens uppges 73 brukare (53 %) vara inkontinenta (68 % år 2013). Frågan har dock inte besvarats av en enhet, därför är siffran sannolikt något högre. KAD (kateter) används av 10 brukare (7 %) mot 9 brukare föregående år. Nästintill samtliga brukare (94 %) som använder inkontinenshjälpmedel, har ordination avseende inkontinenshjälpmedel dokumenterad i journal mot 68 % föregående år. 6

31 av 151 Kvalitetsgranskning av kommunal h Kvalitetsuppföljning 2.12 Läkemedel/läkemedels-genomgång och hantering Nedanstående diagram visar läkemedelsanvändningen åren 2013-2014. Läkemedelsanvändning år 2013-2014 Fler än 15 läkemedel 11-15 läkemedel 6-10 läkemedel 1-5 läkemedel Utan läkemedel Laxermedel Antidepressiva Stående ord sömnmedel Stående ord ångestdämpande Stående ordination smärtstillande 2013 2014 0 10 20 30 40 50 60 70 Totalt 111 brukare (81 %) hade vid tidpunkten för mätningen erhållit en systematiskt/strukturerad läkemedelsgenomgång av läkare och sjuksköterska i samarbete (93 % år 2013). Läkemedelsgenomgångar kan många gånger leda till en minskad läkemedelsanvändning hos äldre- men inte alltid. Det är alltid den äldres behov av behandling som i samråd mellan läkare och patient som avgör. I Stockholms läns landstings förfrågningsunderlag för läkarinsatser i särskilt boende för äldre, ställs krav på att läkemedelsgenomgång ska genomföras senast två månader efter att patienten listat sig hos den valda läkarorganisationen, och därefter minst en gång per år. Tre boenden hade vid kvalitetsuppföljningen en upprättad ansvarsfördelning för sjuksköterskor gällande läkemedelsförråd och kontroll av narkotika. Två enheter hade en tillfällig lösning i avvaktan på att provanställningar av sjuksköterskor skulle övergå i beslut om tillsvidareanställningar. Samtliga enheter hade lokal rutin för läkemedelshanteringen. Apoteket AB genomförde tillsammans med MAS årlig kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen vid samtliga enheter i november 2014. 2.13 Mun- och tandvårdshälsa Landsting och kommun har ett gemensamt ansvar för uppsökande verksamhet (munhälsobedömning och munvårdsutbildning). Den uppsökande verksamheten ingår som en del i tandvårdsstödet för vissa äldre och funktionshindrade, som infördes den 1 januari 1999. En överenskommelse om detta finns mellan kommunen och Stockholms läns landsting, utifrån Tandvårdslagen (1985:125) och Tandvårdsförordningen (1985:125) Detta innebär att den patientansvariga sjuksköterskan vid boendet ansvarar för att utfärda tandvårdstödsintyg samt erbjuda munhälsobedömning, landstingets utförare av uppsökande verksamhet ansvarar för att utföra munhälsobedömning och tillhandahålla munvårdskort till den enskilde brukaren. Ansvarig för 7

32 av 151 Kvalitetsgranskning av kommunal h Kvalitetsuppföljning boendet ska i samråd med utföraren av uppsökande verksamhet planera för årlig munvårdsutbildning och ge förutsättning för vård- och omsorgspersonal att delta i utbildningen. Syftet är att den berättigade till tandvårdstöd ska få minimerat besvär från tänder och munslemhinna, bibehålla relevant tuggförmåga och utseende. Munhälsotillståndet ska inte försämra allmäntillståndet och inte ge upphov till utökat omvårdnadsbehov Diagrammet nedan visar i vilken grad brukarna vid kommunens särskilda boenden i egenregi erhållit detta, samt i vilken grad behov av hjälp med munvård föreligger. Tandvårdsstöd (%) år 2013-2014 Får hjälp med munvård Har munvårdskort 2013 2014 Tackat ja munhälsobedömning Tre boenden uppger att samtlig personal har erhållit utbildning i munvård senaste året, mot ett boende föregående år. Munvårdsutbildningen är utföraren av uppsökande verksamhet skyldig att kostnadsfritt årligen erbjuda boendenas personal enligt samverkansöverenskommelsen. 2.14 Medicinsk fotsjukvård Medicinsk fotsjukvård var 24 brukare berättigade vid mättillfället (22 brukare föregående år). Uppgift saknas dock från ett boende. Medicinsk fotsjukvård erhålls efter kommunal remiss från läkaren eller den patientansvariga sjuksköterskan. Medicinsk fotsjukvård bekostas av kommunen till skillnad mot ordinär fotvård i enlighet med Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län om logopedinsatser och medicinsk fotvård i särskilda boenden samt apodos. 2.15 Logoped Har utfärdat tandvårdstödsintyg 0 20 40 60 80 100 En brukare i likhet med föregående granskningstillfälle erhåller logopedbehandling bekostad av landstinget (Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län om logopedinsatser och medicinsk fotvård i särskilda boenden samt apodos). 8

33 av 151 Kvalitetsgranskning av kommunal h Kvalitetsuppföljning 2.16 Egenvård och hälso- och sjukvård En bedömning ska alltid göras huruvida en medicinsk åtgärd kan utföras som egenvård eller ska bedömas som hälso- och sjukvård. Tre enheter uppger att de dokumenterar denna bedömning i patientjournalen. 16 brukare (12 %) ansvarar själva eller genom egenvård med hjälp/handräckning för utförandet av ordinerade medicinska åtgärder t ex läkemedelshantering (5 % förra mätningen). Samtliga av dessa bor på servicehus. 2.17 Delegering Delegeringar från legitimerad personal till omsorgspersonal, handlar övervägande om delegeringar från sjuksköterska, men kan även vara delegeringar utfärdade av sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut. Delegeringar omfattar huvudsakligen uppgiften att överlämna läkemedel till brukare, men kan även omfatta andra hälso- och sjukvårdsuppgifter. En delegering kan enligt SOFSF 1997:14 om delegering i hälso- och sjukvård samt tandvård, maximalt gälla under ett års tid och är alltid personlig. Därefter måste nytt ställningstagande till förnyelse av varje delegering göras och dokumenteras. Fyra enheter uppger sig ha ett fungerande bevakningssystem för delegeringars giltighetstid, mot samtliga föregående år. Sju stycken delegeringar har dragits in under 2014 i likhet med föregående år, med anledning av misskötsamhet avseende den delegerade medicinska arbetsuppgiften. 59 omsorgpersonal inklusive vikarier (87 föregående år) har uppgetts ha delegering på att ge insulin. Då enhet inte besvarat frågan är antalet troligen högre. 2.18 Vårdplanering Fyra enheter uppger sig ha rutiner för vårdplaneringar mot samtliga föregående år. Samtidigt uppger samtliga enheter att man upprättar vårdplaner tillsammans med läkaren vid inflyttning av ny boende, vid bestående förändringar i den enskildes hälsotillstånd, samt vid palliativ vård/vård i livets slutskede. Dessa dokumenteras i patientjournalen. 2.19 Dokumentation Vid den journalgranskning som gjordes under december 2014 där kommunens legitimerade personals journalföring granskades, framkom att till 85,9 % uppfylldes kraven på dokumentationsföring (87,8 % föregående år). Resultatet är nästintill likvärdigt med föregående år. Samtliga enheter har uppgett att de har rutiner för hantering och förvaring av de delar av journalen som ej är databaserade. Fyra enheter uppger att deras 9

34 av 151 Kvalitetsgranskning av kommunal h Kvalitetsuppföljning system för informationsöverföring till omsorgspersonal behöver förbättras (tre enheter föregåend år). 2.20 Faktainhämtning/informationskällor Samtliga enheter uppger att man använder den webbaserade Vårdhandboken som stöd för kvalitetsäkrade metodanvisningar och arbetsmetod/teknik i olika hälso- och sjukvårdsmoment. Även Vårdhygiens hemsida på Vårdgivarguiden, uppger samtliga enheter använda sig av, för att erhålla senaste aktuella handlingsprogrammen avseende smittämnen, vårdrelaterade infektioner, odlingsanvisningar vid smittspårning m m 10

35 av 151 Kvalitetsgranskning av kommunal h Medicinskt ansvarig sjuksköterskas sammanfattande synpunkter 3 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas sammanfattande synpunkter Förbättringar har skett inom en del av de beskrivna områdena, samtidigt som viss försämring har skett inom andra områden sedan föregående granskningstillfälle. Viss osäkerhet råder avseende det faktiska resultatet inom några områden, då vissa frågeställningar ej kunnat besvaras, samt att några frågor besvarats på ett sätt som motsäger andra avgivna svar. Företrädesvis är detta relaterat till Norrgården som haft en besvärlig sjuksköterskesituation alltsedan utökningen med 20 platser. Då många av frågeställningarna avhandlar just sjuksköterskans ansvarsområde, kan det vara förklaringen till att den vid tillfället tjänstgörande sjuksköterskan ej hunnit införskaffa tillräcklig kunskap om verksamheten, för att kunna besvara frågorna på ett relevant sätt. En annan förklaring är att mycket av de arbetsuppgifter som ej är av akut karaktär, har nedprioriterats under den tid sjuksköterskesituationen varit besvärlig och olika sjuksköterskor tjänstgjort i bl a provanställning, från bemanningsföretag och som timanställda i olika perioder. Positivt är bland annat att i förhållande till föregående granskningstillfälle: fler brukare är funktionsbedömda och ADL-bedömda, fler brukare har dokumenterad ordination av inkontinenshjälpmedel, fler brukare har tandvårdstöd utfärdat, på fler boenden har samtlig personal erhållit munvårdsutbildning Förbättringsområden är bl a framför allt riskbedömningarna där färre var riskbedömda vid mättillfället än föregående år, fungerande bevakningssystem av delegeringars giltighetstid måste återinrättas där sådant fallit bort, brister i följsamheten till basala hygienrutiner måste åtgärdas när sådan uppmärksammas. En försämring av allmänstatus hos de boende antyds genom att fler brukare vid granskningstillfället använder rullator, rullstol och framför allt lyft vid förflyttningar. Genomgående hade också fler av dessa behov av läkemedel i form av smärtstillande, ångestdämpande och laxermedel. Färre brukare än föregående mättillfälle klarar sig med maximalt fem läkemedel utan har behov av läkemedelsbehandling i högre grad. Sannolikt är att förbättringar inom de sjuksköterskerelaterade områdena kommer att ske i den takt sjuksköterskesituationen stabiliseras. Rapporten bör i övrigt kunna utgöra ett stöd i det systematiska kvalitetsarbete verksamheterna har att bedriva. 11

36 av 151 Ärende 4

37 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd lena.bergstrom@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-07-03 2015-7139 Ansökan om utvecklingsmedel ( 37 medel) från länsstyrelsen Förslag till beslut Ansöka hos länsstyrelsen om utvecklingsmedel ( 37 medel). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 3 juli 2015 Ärendet Länsstyrelsen har utlyst pengar för arbete med integration. Utlysning av pengar sker varje höst. I år har länsstyrelsen riktat pengarna till arbete som syftar till att underlätta bosättning och väsentligt öka kommunernas beredskap och mottagningskapacitet 2015-2016. Ansökan omfattar arbete med integration för ensamkommande barn och ungdomar. Insatsen är en integrationsstärkande verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar. Den består av 3 delar, dels ett integrationsprogram på svenska för ungdomarna, dels integration på hemspråk genom samhällsorientering som ordnas av Centrum för samhällsorientering och dels en anställd som gör en integrationsplan med varje ungdom för att stärka integrationen. Målet med projektet är att de ensamkommande ska ha gått ur gymnasieskolan senast då de har fyllt 21 och att de har fått en god integration i det svenska samhället. Barnperspektiv Detta ärende behandlar ensamkommande barn och ungdomar och deras integration i det svenska samhället. För att barnen och ungdomarna ska få det så bra som möjligt är det viktigt att det är en bra integration. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

38 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) 2015-07-03 2015-007139 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor 1. Ansökan 2015-37 medel Beslut sänds till Akt Länsstyrelsen i Stockholm län, stockholm@lansstyrelsen.se

39 av 151 ANSÖKAN 2015 37 medel Insatser som syftar till att underlätta bosättning och väsentligt öka kommunernas beredskap och mottagningskapacitet 2015-2016 Sökande: Upplands Bro kommun Ansökan skickas inscannad till Länsstyrelsen i Stockholms län: stockholm@lansstyrelsen.se OBS Glöm inte att underteckna ansökan Sökta medel: 840 000 kronor Insats: Integrationsstärkande verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Tidsperiod: 1 januari 2016-31 december 2016 Samarbetsparter: Socialkontoret och skolkontoret i Upplands-Bro kommun samarbetar i detta projekt. Kontaktuppgifter sökande: Kommun: Upplands Bro kommun Postadress: 196 81 KUNGSÄNGEN Telefon/Fax: 08-58169000 E-post adress: kommun@upplands-bro.se Plusgiro/Bankgiro: 5420-3674 Kontaktperson: 1. Namn och funktion: Lena Bergström, Utredare Telefon/Mobil: 0721-788 059 E-post: lena.bergstrom@upplands-bro.se 2. Namn och funktion: Telefon/Mobil: - 1 -

40 av 151 Egen referens: 7211 Organisationsnr: 01-21 20 00-0100 E-post: - 2 -

41 av 151 BESKRIVNING Bakgrund och behovsanalys Integrationen av ensamkommande har inte fungerat tillfredställande. Flera av ungdomarna har efter 21 års ålder inte haft arbete utan varit tvungna att söka försörjningsstöd. Det är viktigt att ungdomarna integreras i samhället och får den information som de behöver för att kunna leva i Sverige. Integrationen behöver stärkas både vad det gäller det svenska samhället och ungdomarna behöver ges möjlighet att finna ett arbete så att de kan integreras och försörja sig i det svenska samhället. Syfte De ensamkommande ungdomarna ska innan 21 års ålder ha gått klart gymnasiet och vara integrerade i det svenska samhället. Mål och effekter Målet är att de ensamkommande ska vara integrerade i samhället med studier eller arbete vid 21 års ålder. De ska dessutom ha kunskap om det svenska samhället. Målgrupper Ensamkommande barn och ungdomar som är placerade av Upplands-Bro kommun. De finns på vårt boende LANE med också på andra HVB-hem och familjehem i kommunen. Vi kommer att samarbeta med Upplands Bro Gymnasiet och projektet kommer att omfatta de ungdomar som som går på Upplands Bro Gymnasiet. LANE har 12 platser för asylsökande och de ungdomar som har fått PUT. Målgruppen är de ungdomar som har fått PUT. Genomförande, med metod, tids- och aktivitetsplan Projektet ska ha göra en modell för att stärka integrationen för ensamkommande ungdomar. Det ska innehålla integrationsprogram både på svenska och på hemspråk. Dessutom ska en anställd arbeta med integration i skolan och på boendet. Som integration på svenska kommer vi att använda det program som Västa Götalandsregionen har tagit fram som heter Hitta rätt. Vi kommer också att låta våra ungdomar gå på samhällsintroduktionen som finns för personer i etablering. Vi kommer att anställa en person som ska arbeta med integration i samarbete med skolan och socialkontoret. Personen ska vara anställd av skolan på halvtid och av socialkontoret på halvtid. Personen ska ha en pedagogisk utbildning och göra en individuell integrationsplan för varje ensamkommande ungdom som hen arbetar med. Målet i integrationsplanen ska vara att ungdomen har gått klart sin gymnasieutbildning innan 21 års ålder. Den ska också innehålla sätt för ungdomen att knyta kontakter till svenska ungdomar genom fritidsintressen och/eller språkträffar då ungdomar från olika program inom gymnasiet träffas för att samtala. Projektorganisation kommer att finnas hos socialkontoret och bekostas som egen finansiering. Projektet beräknas pågå under 1 år. De aktiviteter som projektet ska innefatta är en anställd pedagog på heltid som arbetar med integrationsstärkande aktiviteter med ungdomarna, att använda materialet Hitta rätt och att ungdomarna ska gå på samhällsorienteringen som anordnas hos Centrum för samhällsorientering. - 3 -

42 av 151 Uppföljning och/eller utvärdering Uppföljning kommer att ske under hela projekttiden. En utvärderare ska knytas till projektet vid projektstart. Utvärderaren kommer att följa projektet under projekttiden. En utvärderare kommer att anställas på deltid för att följa projektet. Plan för implementering Projektet kommer att implementeras bland chefer och medarbetare i en inledning av projektet. Om det faller väl ut kan projektet komma att ingå i den ordinarie verksamheten. Jämställdhet Frågor om jämställdhet kommer att tas upp med ungdomarna i projektet. Det ingår i att leva och bo i Sverige. Barnperspektiv Projektet vänder sig till ensamkommande barn och ungdomar för att de ska för en bättre start i Sverige. Samarbetsparter och ansvarsfördelning Samarbete kommer att ske i Upplands Bro kommun mellan socialkontoret och skolkontoret. Det är socialkontoret som är projektägare. Kopplingar till andra projekt eller program - 4 -

43 av 151 BUDGET Kostnadsslag År 2015 År 2016 År 2017 Totalt Aktiviteter Externa tjänster Utvärderare 50 000 50 000 Personalkostnader Lönekostnader Overhead kostnader Lokalkostnader Material/expenser Resekostnader 600 000 600 000 60 000 60 000 50 000 50 000 20 000 20 000 10 000 10 000 Övrigt Samhällsorientering 50 000 50 000 Övrigt Övrigt Summa 840 000 840 000 FINANSIERINGSPLAN Finansiering År 2015 År 2016 År 2017 Totalt 37 - medel 840 000 840 000 Egen finansiering 300 000 300 000 Annan offentlig finansiering, till exempel EU-fond Annan finansiering Summa 1140 000 1140 000 Ort och datum Kungsängen 150701 Namn och titel Jesper Kyrk Avdelningschef - 5 -

44 av 151 Ärende 5

45 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd lena.bergstrom@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-07-10 2015-7086 Verksamhetsuppföljning kvartal 1 och 2 år 2015 Förslag till beslut Godkänna rapporten. Sammanfattning Rapporten visar siffror som har tagits fram för att beskriva den aktuella situationen i verksamheten. Siffrorna har omvandlats till grafer vilka har beskrivits och kommenterats. Rapporten syftar till att ge Socialnämnden en bild av de förändringar som sker i verksamheten under året. Inom försörjningsstöd finns en sjunkande trend när det gäller utbetalt belopp per månad, antal hushåll som får försörjningsstöd och utbetalt belopp per hushåll. Även antalet utredningar och antalet insatser sjunker. Inom barnoch ungdomsenheten sjunker antalet utredningar och insatser. Öppenvård i egen regi har stabiliserats under årets första 6 månader. Inom missbruksvården har placeringar enligt SoL fördubblats från 7 till 15 under årets 6 första månader. Trenden med att antalet insatser i öppenvården minskar har stannat av och stabiliserats. Inom äldrevården har antalet insatser som avser hemtjänst ökat men utförd tid har minskat, mest inom egen regi. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 10 juli 2015 Barnperspektiv Detta ärende berör inte barnen. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

46 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) 2015-07-10 2015-7086 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilaga 1. Verksamhetsuppföljning första och andra kvartalet 2015 Beslut sänds till Akt

47 av 151 Verksamhetsuppföljning första och andra kvartalet 2015 2015-07-09 lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se

Verksamhets-uppföljning första och andra kvartalet 2015 48 av 151 Inledning Innehåll 1 Inledning... 3 2 Individ- och familjeomsorg... 4 2.1 Ekonomiskt bistånd...4 2.2 Barn- och ungdomsenheten...8 2.3 Missbruk och annan vuxenvård...10 3 Äldre- och funktionsnedsatta... 12 3.1 Insatser enligt SoL...12 2

Verksamhets-uppföljning första och andra kvartalet 2015 49 av 151 Inledning 1 Inledning Denna kvalitetsuppföljning avser kvalitet i individ- och familjeomsorgen och äldreomsorgen. Rapporten bygger på uppgifter som lämnas till SCB (Statistiska Central Byrån) och Socialstyrelsen. Uppgifterna i denna rapport avser första och andra kvartalet 2015. Denna uppföljning är en del i kvalitetsarbetet och ger information om de områden som behöver utvecklas och ligga till grund för en handlingsplan för utökad kvalitet i vårt arbete. Uppgifter i denna redovisning bygger på siffor ur vårt verksamhetssystem, Procapita. En förutsättning för att sifforna ska vara riktiga är att handläggare öppnar och avslutar utredningar och insatser vid rätt tidpunkt och att de i övrigt handlägger de förändringar som sker i insatserna på ett korrekt sätt. Verksamhetssystemen för individ- och familjeomsorgen och för äldreomsorgen är upplagda på olika sätt och vilka uppgifter som kan tas ur systemen varierar mellan systemen. Uppgifter om ekonomiskt bistånd i förhållande till våra jämförelsekommuner redovisas i denna uppföljning till och med april. Det är de siffror som finns tillgängliga hos SCB. 3

Verksamhets-uppföljning första och andra kvartalet 2015 50 av 151 Individ- och familjeomsorg 2 Individ- och familjeomsorg 2.1 Ekonomiskt bistånd 3000 2800 2600 2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 Avseende månad, utbetalt belopp i tkr Beskrivning: Diagrammet visar hur mycket ekonomiskt bistånd som har utbetalats per månad i kronor under årets första 6 månader. Kommentar: Utbetalning av ekonomiskt bistånd har sjunkit under årets första månader, med cirka 6 % jämfört med förra året. 350 Antal hushåll 300 250 200 150 100 Beskrivning: Diagrammet visar hur många hushåll som har fått ekonomiskt bistånd under första halvåret. Kommentar: Antalet hushåll som har fått ekonomiskt bistånd har sjunkit något under årets första halvår. Jämfört med första halvåret 2014 har antal hushåll sjunkit med cirka 10 %. 4

Verksamhets-uppföljning första och andra kvartalet 2015 51 av 151 Individ- och familjeomsorg 9 300 9 100 8 900 8 700 8 500 8 300 8 100 7 900 7 700 7 500 Utbetalt belopp kr per hushåll Beskrivning: Diagrammet visar hur mycket som har betalts per hushåll. Kommentar: Kostnaden för utbetalt belopp per hushåll sjunker något under det första halvåret 2015. I ekonomiskt bistånd ingår kostnader för tillfälliga boenden. Denna kostnad gör att det kan bli en hög summa per hushåll. Utbetalt belopp tkr per ändamål Kvartal 1 Kvartal 2 SUMMA tkr % Försörjningsstöd exkl tillf boende Tillfälligt boende/kvinnojour 6 168 6 216 12 383 85,41 % 865 486 1 351 9,32 % Elskulder 2 0 2 0,01 % Hyresskulder 60 4 64 0,44 % Hälsovård, medicin 75 53 128 0,88 % Tandvård 109 112 221 1,53 % Annat 224 126 350 2,41 % Totalt 7 501 6 997 14 499 100 % Beskrivning: Detta visar hur mycket i tusentals kronor och procent som har utbetalts till olika ändamål inom ekonomiskt bistånd. Kommentar: Under första halvåret har det utbetalats 14,5 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd. Av dem har 1,3 miljoner kronor betalats till tillfälliga 5

Verksamhets-uppföljning första och andra kvartalet 2015 52 av 151 Individ- och familjeomsorg boenden. Förutom försörjningsstöd finns det eftersläpning i dessa siffror. Exempelvis betalas tillfälliga boenden i efterhand mot faktura. 2,41 % av det ekonomiska biståndet har utbetalats under posten övrigt. Vi behöver utreda vad som har betalats ut under denna post. 300 Antal utredningar ekonomiskt bistånd 250 200 150 100 50 Påbörjade Pågående Avslutade 0 Beskrivning: Antal pågående, påbörjade och avslutade utredningar som avser ekonomiskt bistånd. Kommentar: Antal utredningar har minskat under det första halvåret Det är en trend som började i oktober 2014. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Antal insatser ekonomiskt bistånd Påbörjade Pågående Avslutade Beskrivning: Antal pågående, påbörjade och avslutade insatser som avser ekonomiskt bistånd. Kommentar: Trenden från 2014 att antal insatser sjunker visar sig även för årets första 6 månader. Från oktober 2014 har antal insatser, ekonomiskt bistånd, sjunkit med cirka 100 insatser. 6

Verksamhets-uppföljning första och andra kvartalet 2015 53 av 151 Individ- och familjeomsorg 140 120 100 80 60 40 20 0 Antal insater AME Påbörjade Pågående Avslutade Beskrivning: Antal beslutade insatser från ekonomiskt bistånd hos arbetsmarknadsenheten. De arbetssökande som söker ekonomiskt bistånd ska ha kontakt med AME för att utreda deras arbetsförmåga. Kommentar: Antal insatser på AME ökande under 2014 och har sjunkit under årets första 6 månader. 9 500 Utbetalt per hushåll och månad i kronor 9 000 8 500 8 000 7 500 7 000 6 500 6 000 Utbetalt per hushåll kr Järfälla Utbetalt per hushåll kr Nynäshamn Utbetalt per hushåll kr Sigtuna Utbetalt per hushåll kr Sundbyberg Utbetalt per hushåll kr Upplands- Bro Beskrivning: De jämförelsekommuner som vi har tagit fram grundar sig på de kommuner som mest liknar oss när det gäller andel av befolkningen som har försörjningsstöd samt kostnad per invånare. Vi har valt kommuner i Stockholm län. Jämförelser med dessa kommuner har tagits fram sedan 2013. Jämförelsekommuner är Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna och Sundbyberg. Dessa siffror finns till och med april 2015. 7

Verksamhets-uppföljning första och andra kvartalet 2015 54 av 151 Individ- och familjeomsorg Kommentar: Siffrorna varierar mycket under årets första 4 månader. Det är svårt att se någon trend. Den nedgång som fanns under förra året har i år vänds till en uppgång för vår kommun. 2,70% 2,50% 2,30% 2,10% 1,90% 1,70% 1,50% 1,30% Andel bidragstagare i % av befolkningen Andel bidragstagare i % Järfälla Andel bidragstagare i % Nynäshamn Andel bidragstagare i % Sigtuna Andel bidragstagare i % Sundbyberg Andel bidragstagare i % Upplands- Bro Beskrivning: Denna graf avser antal bidragtagare i % av befolkningen i varje kommun, januari till april. Jämförelsekommuner är, som i den tidigare grafen, Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna och Sundbyberg. Kommentar: Förändringarna under årets första månader är marginella. Vid nästa uppföljning för tredje kvartalet 2015 kommer det att vara lättare att se en trend. 2.2 Barn- och ungdomsenheten 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Antal utredningar BoU Påbörjade Pågående Avslutade Beskrivning: Denna tabell visar antal utredningar hos barnoch ungdomsenheten. Den visar de som är pågående, de som har påbörjats och de som har avslutats. 8

Verksamhets-uppföljning första och andra kvartalet 2015 55 av 151 Individ- och familjeomsorg Kommentar: Antal pågående utredningar ökade under januari till april och har därefter sjunkit. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal placeringar BoU BoU familjehem. plac BoU HVB Beskrivning: Antal placeringar i familjehem och Hem för Vård eller Boende (HVB). Kommentar: Antalet familjehemsplaceringar ligger i stort sett på samma nivå. Det har skett en nedgång under maj och en uppgång under juni som gör att det i stort sett är samma antal placeringar i juni som det var i januari. Antal HVBplaceringar har ökat under det första halvåret. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Antal öppenvårdsinsatser BoU kontaktfamilj BoU kontaktperson Öppenvård fam.beh Beskrivning: Denna graf beskriver antal pågående öppenvårdsinsatser avseende öppenvård i egen regi, kontaktperson och kontaktfamilj. Kommentar: Trenden från 2014 med minskade insatser i öppenvården fortsätter under första halvåret men ser ut att ha stabiliserats under maj och juni. Antal insatser med kontaktperson och kontaktfamilj ligger i stort sett stilla. 9

Verksamhets-uppföljning första och andra kvartalet 2015 56 av 151 Individ- och familjeomsorg 2.3 Missbruk och annan vuxenvård 60 Antal utredningar vuxen 50 40 30 20 10 Påbörjade Pågående Avslutade 0 Beskrivning: Detta avser utredningar avseende vuxna. Det är ansökan som avser missbruksvård eller våld i nära relation. Kommentar: Antal pågående utredningar har sjunkit under första kvartalet. 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal placeringar Vuxna HVB Vuxna LVM Beskrivning: Detta beskriver antal placeringar av missbrukare enligt Socialtjänstlagen (SoL) och enligt Lagen om Vård av Missbrukare (LVM). Kommentar: Materialet omfattar få personer. Antal placeringar enligt SoL har under första halvåret ökat från 7 till 15 dvs. en fördubbling. Antal placeringar med stöd av LVM ligger i stort sett på samma nivå. 10

Verksamhets-uppföljning första och andra kvartalet 2015 57 av 151 Individ- och familjeomsorg 60 Antal boende sociala lägenheter 50 40 30 20 10 BoU boende Vuxna boende 0 Beskrivning: Detta beskriver antal boende i sociala lägenheter uppdelat på vuxna och ungdomar. Kommentar: Antal boende i sociala lägenheter har sjunkit någon sedan början av året. 70 Vuxna öppenvård internt 60 50 40 30 20 Vuxna öppenv.int ernt 10 0 Beskrivning: Antal insatser som avser öppenvård för vuxna i egen regi. Kommentar: Det har skett en stabilisering av insatser öppenvård i egen regi. De ligger på samma nivå under hela första halvåret 2015 med en uppgång i februari och en nedgång i mars. 11

Verksamhets-uppföljning första och andra kvartalet 2015 58 av 151 Äldre- och funktionsnedsatta 3 Äldre- och funktionsnedsatta 3.1 Insatser enligt SoL Antal insatser hemtjänst 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Hemtjänst i ordinärt boende, äldre Hemtjänst i ordinärt boende, yngre Beskrivning: Denna graf beskriver antal hemtjänstinsatser i ordinärt boende för äldre och yngre. Kommentar: Antalet insatser med hemtjänst i ordinärt boende för äldre har ökat under årets 5 första månader från 325 insatser till 382 insatser. Utförd tid inom hemtjänst 6000 5000 4000 3000 2000 Egen regi Privat regi 1000 0 Beskrivning: Detta beskriver utförd tid inom hemtjänsten uppdelad i egen regi och privat regi. Kommentarer: Utförd tid inom hemtjänsten i egen regi har minskat under årets 5 första månader. Utförd tid inom privat regi har ökat något. Trots att antal insatser har ökat har den utförda tiden i hemtjänsten minskat. 12

Verksamhets-uppföljning första och andra kvartalet 2015 59 av 151 Äldre- och funktionsnedsatta Särskilt boende 140 120 100 80 60 40 20 0 Särskilt boende, äldre Särskilt boende, yngre Beskrivning: Denna graf beskriver insatser på våra särskilda boenden uppdelade i äldre och yngre. Kommentarer: Antal personer i särskilt boende är i stort sett detsamma under årets 5 första månader. I denna graf sker inga större förändringar över tid. Matdistribution och trygghetslarm, antal 350 300 250 200 150 100 50 0 Matdistribution, äldre Trygghetslarm, äldre Trygghetslarm, yngre Beskrivning: Detta beskriver antal insatser med trygghetslarm och matdistribution. Kommentar: Antal insatser med trygghetslarm och matdistribution är i stort sett detsamma under årets 5 första månader. 13

Verksamhets-uppföljning första och andra kvartalet 2015 60 av 151 Äldre- och funktionsnedsatta Övrigt bistånd enligt SoL, antal 70 60 50 40 30 20 10 0 Dagverksamhet, äldre Dagverksamhet, yngre Boendestöd, yngre Korttidsboende, äldre Kontaktfamilj eller kontaktperson, yngre Beskrivning: Detta beskriver antal insatser som avser dagverksamhet, boendestöd, korttidsboende och kontaktfamilj/kontaktperson. Kommentar: Dessa typer av bistånd ligger i stort sett på samma nivå under årets 5 första månader. Boendestöd har sjunkit något men det går inte att se om det är någon trend. 14

61 av 151 Ärende 6

62 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd lena.bergstrom@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-06-24 2015-7129 Revidering av riktlinjer för stöd till anhöriga Förslag till beslut Godkänna Socialkontorets förslag till revidering av riktlinjerna. Sammanfattning I augusti 2014 beslutade Socialnämnden om riktlinjer för stöd till anhöriga. Dessa riktlinjer har nu reviderats. Den förändring som har gjorts är markerad med röd text. Den förändring som har skett är en språklig förändring och inte en förändring i innehåll. Beslutsunderlag Riktlinjer daterade den 28 augusti 2014 Tjänsteskrivelse daterad den 24 juni 2015 Barnperspektiv Det är viktigt med ett fungerade anhörigstöd för barn och deras familjer. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Beslut sänds till Akt Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

63 av 151 Riktlinjer för stöd till anhöriga 2015-08- lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se

Riktlinjer för stöd till anhöriga 64 av 151 Riktlinjer för stöd till anhöriga Innehåll 1 Riktlinjer för stöd till anhöriga... 3 1.1 Inledning...3 1.2 De som omfattas av stöd till anhöriga...3 1.3 Syftet med stöd till anhöriga...3 1.4 Anhörigperspektiv...4 1.5 Information till anhöriga...4 1.6 Samverkan med anhöriga...5 1.7 Beslut om insatser för anhöriga...5 2

Riktlinjer för stöd till anhöriga 65 av 151 Riktlinjer för stöd till anhöriga 1 Riktlinjer för stöd till anhöriga 1.1 Inledning Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Den 1 juli 2009 infördes en bestämmelse i 5 kap.10 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, som anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder 1.2 De som omfattas av stöd till anhöriga Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Dessa personer omfattas av bestämmelsen Anhöriga till personer med fysisk funktionsnedsättning Anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning Anhöriga till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning Anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom Anhöriga till personer med långvarig eller kronisk fysisk sjukdom Anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik Föräldrar till barn under 18 år med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning Föräldrar till vuxna barn med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning Vuxna barn till person med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning. Enligt propositionen avses med närstående den person som tar emot omsorg, vård och stöd. Den som ger hjälpen benämns anhörig eller annan person. Annan person i det här sammanhanget är någon utanför familjekretsen, t.ex. en vän eller granne. Den anhörige ska vara mantalsskriven i Upplands-Bro kommun. 1.3 Syftet med stöd till anhöriga Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Syftet med stödet till anhöriga är framför allt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom stödet få 3

Riktlinjer för stöd till anhöriga 66 av 151 Riktlinjer för stöd till anhöriga en förbättrad livssituation samtidigt som risken att drabbas av ohälsa minskar. Kommunen bör ha ett brett utbud av stöd för att kunna tillgodose gruppers och individers olika behov. Det är viktigt att vidga perspektivet och involvera anhöriga. All personal i socialtjänstens verksamheter som möter anhöriga ska uppmärksamma dem, bemöta dem på ett bra och respektfullt sätt och bör samarbeta med dem. 1.4 Anhörigperspektiv Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Med anhörigperspektiv avses enligt regeringens proposition 2008/09:82 att socialtjänsten ska: samverka med anhöriga erbjuda anhöriga att delta i biståndsutredningen ta hänsyn till anhörigas synpunkter vid biståndsbedömning och utförande utreda anhörigas behov och informera om kommunens stöd hålla regelbunden kontakt och följa upp stödinsatserna se till att sjukvården och socialtjänsten samverkar Vid utredning ska anhöriga uppmärksammas. Det är viktigt att utreda vilket nätverk den sökande har, vilka viktiga personer finns runt den sökande och på vilket sätt kan de hjälpa den sökande. 1.5 Information till anhöriga Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen En viktig uppgift är att se till att de som hjälper, stödjer eller vårdar en närstående får information om rätten att få stöd för egen del. Information kan vara skriftlig via broschyrer, massmedia och internet. Den kan ges i samband med personliga möten eller vid exempelvis konferenser. Det finns anhöriga som gör omfattande insatser för någon annan utan att den personen har några insatser från socialtjänsten. Det är därför viktigt att socialtjänsten går ut brett med tydlig information om möjligheten för anhöriga att få stöd för egen del. Information om anhörigstödjare finns på hemsidan. Det finns länkar på hemsidan till andra myndigheter. 4

Riktlinjer för stöd till anhöriga 67 av 151 Riktlinjer för stöd till anhöriga 1.6 Samverkan med anhöriga Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Det är viktigt att socialtjänsten samverkar med anhöriga om hur stödet till den närstående ges under förutsättning att den närstående samtycker till detta. De allra flesta anhöriga vill vara delaktiga. Brukarinflytande förskjuter maktbalansen mellan de som beslutar om och utför insatser och de personer som får insatsen. Att medverka och att ha möjlighet att påverka är att få makt och ökar självförtroendet. Förutsatt att den närstående själv vill bör därför anhöriga bli involverade och i många fall kunna ses som en samarbetspartner. Det ska vara möjligt att ha ett samtycke som klienten skriver under där det framgår vilka han/hon ger samtycke och om vilken han/hon har samtyckt om att socialkontoret kan samarbeta om. 1.7 Beslut om insatser för anhöriga Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Insatser som kommuner ger till anhöriga enligt 5 kap. 10 SoL är olika former av service. I propositionen betonas att stödet till anhöriga ska vara individuellt anpassat. Insatser som inte är generellt inriktade utan är individuellt utformade ska ges som bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. När det gäller att formellt ansöka om stöd innebär lagändringen ingen skillnad mot tidigare sett ur den enskildes perspektiv. Det är endast 4 kap. 1 SoL som grundar rätt för enskilda personer att få bistånd. Det finns emellertid inga begränsningar avseende vilken form av stöd som den anhöriga kan ansöka om. Anhöriga kan alltid ansöka om insatser enligt 4 kap 1 SoL för sin livsföring i övrigt. I Socialstyrelsens vägledning för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av äldres behov, lyfts stöd till anhöriga fram som ett särskilt livsområde att uppmärksamma. Vägledningen pekar på att handläggaren ska inleda en egen utredning av den anhöriges situation, när det framkommer att den anhörige har behov av stöd för egen del och önskar det. Det är viktigt att handläggaren vid ansökan från en anhörig utreder om det är socialtjänstens ansvar eller om ansvaret ligger på annan huvudman. Landstinget har ansvar för information om sjukdomar och dess påverkan på den sjuke. Landstinget har ansvar för behandling av personer i öppenvård. Vårdcentralerna har kurator och psykolog för samtalsbehandling. Det kan vara vad en anhörig är i behov av för att för egen del få möjlighet att tala om sin situation som anhörig. 5

Riktlinjer för stöd till anhöriga 68 av 151 Riktlinjer för stöd till anhöriga Det som en anhörig kan få är stöd för sin egen del som anhörig. Det kan vara samtal för att kunna sätta gränser mot en anhörig missbrukare, rådgivande samtal om var den anhörige kan vända sig i olika frågor mm. Kontakt med öppenvårdsverksamhet i kommunen kan ske med maximalt 5 tillfällen utan beslut om bistånd om det behövs mer än 5 tillfällen ska biståndbedömning göras. Beslut till anhöriga ska aktualiseras som en ansökan från anhörig och utredning ska inledas på den anhörige. Beslut ska fattas, arbetsplan ska göras och insatsen ska följas upp. Detta ska göras på samma sätt som allt annat bistånd. Utredningen ska innehålla vilken relation den anhörige har till den närstående, hur den anhörige har försökt att tillgodose sitt behov och vad som är den anhöriges behov. De som arbetar med anhörigstöd är medarbetare från utföraravdelningen som arbetar med anhörigstöd på del av sin tid. Dessa träffar representanter från myndighet- och beställaravdelningen för att fördela de uppdrag som har kommit till gruppen som tillhandahåller anhörigstöd. För att veta vilka behov den anhörige har av stöd sker resonemang med anhörigkonsulenten eller annan tjänsteman inom kommunen. Biståndet ska vara individuellt, flexibelt och kvalitativt. Tematräffar och föreläsningar kräver inte biståndbeslut. Insatser i form av anhöriggrupper och ett fåtal enskilda samtal kräver inte heller det biståndsbeslut. 6

69 av 151 Ärende 7

70 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Socialkontoret Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Datum Vår beteckning 2015-07-02 2015-7081 Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsynsbesök på Lane Förslag till beslut 1. Fastställa redovisning av vidtagna åtgärder och översända dessa till Inspektionen för vård och omsorg dnr 8.4.2-7960/2015-4. 2. Fastställa att det är enhetschef på Barn- och ungdomsenheten som beslutar om inskrivning i ett hem för vård och boende, i enlighet med delegationsförteckning. 3. Paragrafen justeras omedelbart Sammanfattning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde 7 februari 2015 en föranmäld inspektion på Lane. IVO ställer följande krav på åtgärder: 1. Nämnden ska säkerställa att IVO informeras, om det inte är föreståndaren som beslutar om inskrivning i ett hem för vård och boende, utan när nämnden har bestämt en annan ordning för detta. Nämnden har 2013 i ett tidigare yttrande dnr 9.1 58344/2012 informerat Socialstyrelsen om vilka rutiner nämnden har vid inskrivning på hem för vård och boende, Lane. I samband med denna tjänsteskrivelse säkerställer vi att IVO informeras av huvudmannen att det är enhetschef på Barn- och ungdomsenheten som fattar beslut om inskrivning på Lane enligt delegationsförordningen. (3 kap. 11 Socialtjänstförordningen). UBK1005, v2.0, 2014-11-03 2. Nämnden ska säkerställa att det kontrolleras att hemmet är lämpligt med hänsyn till den enskildes behov, ålder, utveckling, utbildning och personliga förhållanden i övrigt vid beslut om inskrivning. Uppföljning på individnivå sker av socialsekreterare utifrån BBIC (barns behov i centrum) och upprättad genomförandeplan, tillsammans med Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

71 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (4) 2015-07-02 2015-7081 ungdomen, godeman och tolk. Ungdomen besöks inom en månad och därefter var tredje månad eller tätare vid behov. Vid dessa uppföljningsbesök kontrolleras att hemmet och genomförandet är lämpligt för den enskilde med hänsyn till dennes behov, ålder, utveckling, utbildning och personliga förhållanden. Behoven dokumenteras i enlighet med BBIC av socialsekreterare. Genomförandet dokumenteras av boendestödjare på Lane. Uppföljning av att enheten görs av Socialkontorets kvalitetsutvecklare en gång om året. Vid uppföljningen granskas om enheten uppfyller de krav som ställs enligt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet SOSFS 2011:9, socialnämndens riktlinjer samt framtagna rutiner. En redovisning av vidtagna åtgärder ska ha inkommit till IVO och omsorg senast den 28 augusti 2015 Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad 30 juni 2015 Beslut från IVO 2015-06-04 dnr 8.4.2-7960/2015-4. Ärendet Tillsynen hade fokus på om barnen känner sig säkra och trygga samt om de får vara delaktiga i den vård som ges och i de beslut som fattas på boendet. Tillsynen visade att nämnden brister i sitt ansvar att meddela IVO att det inte är föreståndaren som beslutar om inskrivning i ett hem för vård och boende utan att nämnden bestämt en annan ordning för detta. Nämnden brister i att kontrollera att hemmet är lämpligt med hänsyn till den enskildes behov, ålder, utveckling, utbildning och personliga förhållanden i övrigt vid beslut om inskrivning. Verksamheten uppfyller kraven vad det gäller kontroll av polismyndighetens misstanke- och belastningsregister innan anställning av personal. Verksamheten tillgodoser barnens behov av säkerhet och trygghet på boendet. Redovisning av vidtagna åtgärder Nämnden har 2013 i ett tidigare yttrande dnr 9.1 58344/2012 informerat Socialstyrelsen om vilka rutiner nämnden har vid inskrivning på hem för vård och boende, Lane. Informationen lämnades i yttrandet genom bilaga för PUL och Asyl process som beskriver kommunikationen mellan Barn- och ungdomsenheten och Lane. I processen framgår det att beslut om inskrivning fattas av Barn- och ungdomsenheten. I samband med denna tjänsteskrivelse säkerställer vi att IVO informeras av huvudmannen att enhetschef på Barn- och ungdomsenheten fattar beslut om inskrivning på Lane enligt Socialnämndens delegationsförordning.

72 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (4) 2015-07-02 2015-7081 I Upplands-Bro kommun använder Barn och ungdomsenheten BBIC i samtliga utredningar av barn och unga upp till 20 år. BBIC gör det möjligt att utreda, planera och följa upp insatser på ett strukturerat och enhetligt sätt. BBICtriangeln ger den nödvändiga kunskapen i utredningen utifrån en helhetssyn på barnet och dennes behov, ålder, utveckling, utbildning och personliga förhållanden. Vid beslut om placering, oftast inom ett dygn, finns det initialt mycket lite information att inhämta om barnets behov från Migrationsverket och transitboendet. Utredning påbörjas omedelbart av socialsekreterare och avslutas med en vårdplan inom en vecka. Lane är ett HVB-hem (hem för vård och boende) med inriktning på ensamkommande. Placering ska i första hand ske av pojkar i åldern 16-18 år. Uppföljning på individnivå sker av socialsekreterare utifrån BBIC och upprättad genomförandeplan tillsammans med ungdomen, godeman och tolk. Ungdomen besöks efter en månad och därefter var tredje månad eller tätare vid behov. Minst var 6:e månad gör socialsekreterare ett övervägande om fortsatt vård. Vid uppföljningsbesöken kontrolleras att hemmet och genomförandet är lämpligt för den enskilde med hänsyn till dennes behov, ålder, utveckling, utbildning och personliga förhållanden. Behoven dokumenteras i enlighet med BBIC av socialsekreterare. Genomförandet dokumenteras av boendestödjare på Lane. Uppföljning av att enheten görs av socialkontorets kvalitetsutvecklare en gång om året. Vid uppföljningen granskas om enheten uppfyller de krav som ställas enligt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet SOSFS 2011:9, socialnämndens riktlinjer och framtagna rutiner. Vid kvalitetsuppföljningen kontrolleras det att det finns upprättade kvalitetskritiska rutiner, att personalen har den kompetens som krävs för att erbjuda en god vård till de placerade ungdomarna. Genomförandeplaner granskas för att säkerställa att det finns en plan för aktiviteter, utbildning och personlig utveckling. Lane har sedan 1 juni 2015 börjat använda en metod som heter Hitta Rätt. Hitta Rätt är en samhällsorientering som utgår från JAGET och att klara sig själv i det svenska samhället och bli självförsörjande. Metoden arbetar med områdena, Hälsa, Utbildning, Socialt samspel, Klara sig själv, Familj, Relationer, Identitet och Utveckling. Hitta rätt är framtaget av Länsstyrelsen i Västra Götaland och Europiska unionen och flyktingfonden. Metoden ska utveckla verksamheten på Lane och öka den unges möjligheter till att integreras i det svenska samhället.

73 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (4) 2015-07-02 2015-7081 Barnperspektiv Ur ett barnperspektiv är det av största vikt att kvalitetskritiska processer finns beskrivna och implementerade i verksamheten och att uppföljning sker av verksamheten så att en trygg och säker vård ska säkras för barnen. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Helena Åhman Avdelningschef Utföraravdelning Bilagor 1. Tillsynsrapport IVO Beslut sänds till Inspektion för vård och omsorg. Dnr 8.4.2-7960/2015-4 Box 6202 102 34 Stockholm Pia Ringkrans, enhetschef Stöd och behandlingsenheten inkl. Lane Helena Åhman, avdelningschef Utföraravdelning

74 av 151

75 av 151

76 av 151

77 av 151

78 av 151

79 av 151

80 av 151 Ärende 8

81 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning 2015-07-03 Dnr: 2015-7093 Socialnämnden Rapportering av ej verkställda och verkställda beslut, 30 juni 2015 Förslag till beslut 1. Socialnämnden överlämnar Socialkontorets rapportering av ej verkställda och verkställda beslut den 30 juni 2015 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt till kommunens revisorer. 2. Socialnämnden överlämnar statistikrapport av ej verkställda beslut och verkställda beslut den 30 juni 2015 till Kommunfullmäktige. Sammanfattning Kommunerna har enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skyldighet att rapportera in ej verkställda beslut. Vid rapporteringstillfället den 30 juni 2015fanns det 17 ej verkställda beslut, 13 beslut enligt LSS samt fyra avseende äldreomsorg enligt socialtjänstlagen. Fyra beslut som tidigare inrapporterats som ej verkställt har avslutats under perioden. Två av dessa avser beslut enligt LSS och två beslut insats äldreomsorg enligt SoL Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 3 juli 2015 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Kommunerna har från den 1 juli 2006 genom en ändring i socialtjänstlagen samt från den 1 juli 2008 genom ett tillägg i LSS, skyldighet att rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Från samma datum gäller även skyldigheten att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Alla ej verkställda beslut som rapporterats ska alltid återrapporteras när beslutet har verkställts. Rapporteringen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och kommunens revisorer ska ske på individnivå och lämnas in en gång per kvartal. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

82 av 151 Upplands-Bro kommun Datum 2 (3) 2015-04-16 Rapporteringen till Kommunfullmäktige ska ske i form av en statistikrapport där individen är avidentifierad. En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd som någon är berättigad till kan åläggas att betala en särskild avgift. Det lägsta beloppet för en sanktionsavgift är tio tusen kronor och den högsta en miljon kronor. Nuläge vid rapporteringstillfället 30 juni 2015 Individ och familjeomsorg, insatser enligt socialtjänstlagen Vid rapporteringstillfället den 30 juni 2015fanns det inte några ej verkställda beslut att rapportera från individ och familjeomsorgen. Äldreomsorg, insatser enligt socialtjänstlagen Vid rapporteringstillfället den 30 juni 2015 fanns det fyra ej verkställda beslut, samtliga ärenden avser ansökan om särskilt boende med heldygnsomsorg. Skälet till att besluten avseende särskilt boende inte verkställts är att den enskilde tackat nej till erbjudande. Två tidigare inrapporterat ej verkställt beslut har avslutats samt verkställts under rapporteringsperioden. Handikappomsorg, insatser enligt socialtjänstlagen Vid rapporteringstillfället den 30 juni 2015 fanns det inte några ej verkställda beslut att rapportera från handikappomsorgen. Insatser enligt LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vid rapporteringstillfället den 30 juni 2015 fanns det 13 ej verkställda beslut enligt LSS. 11 ärenden avser bostad med särskild service och två ärenden daglig verksamhet. Skälet till att besluten avseende bostad med särskild service ej har verkställts är i fem fall att den enskilde tackat nej till erbjuden insats, i sex fall resursbrist och i ett fall att den enskilde vårdas inom landstinget. I ett av ärendena som är inrapporterats medorsak resursbrist, har den enskilde erbjudits en plats och ska besöka boendet den 3 juli. Skälet till att besluten avseende daglig verksamhet ej verkställts är i det ena fallet att den enskilde ej ännu flyttat till kommunen och i det andra fallet att den enskilde tackat nej till erbjudande. Två tidigare inrapporterade ej verkställda beslut har avslutats under perioden. Socialkontoret Eva Folke socialchef Jesper Kyrk avdelningschef Bilagor 1. Statistikrapport 2. Kvartalsrapport

83 av 151 Upplands-Bro kommun Datum 3 (3) 2015-04-16 Beslut sänds till Socialstyrelsen (inkl. individrapporter) Kommunfullmäktige Kommunens revisorer

84 av 151 Verkställda eller avslutade beslut 30 juni 2015 av ej verkställda (LSS) Rapporteringstillfälle 30 juni 2015 Verkställda eller avslutade beslut som tidigare rapporterats ej verkställda Beslutsdatum för gynnande beslut som ej verkställts Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avlösarservice kvinna/ flicka man/ pojke Datum för verkställighet 20141023 x x 2015-03-20 20141020 x x 2015-03-26

85 av 151 Statistikrapport ej verkställda beslut enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rapporteringstillfälle 30 juni 2015 Gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Beslutsdatum för gynnande beslut som ej verkställts Biträde av kontaktperson Bostad med särskild service Trygghets larm Daglig verksamhet kvinna/ flicka man/ pojke Kommentar 2014-12-01 X X Resursbrist. 2015-01-06 X X Resursbrist. 2014-12-05 X X Resursbrist. 2014-12-05 X X Resursbrist. 2015-01-02 X X Resursbrist. Den enskilde har erbjudits boende, besöker boendet 2015-07-03. 2012-11-13 X X Personen vårdas vid rättspsykiatrisk klinik 2015-01-19 X X Den enskilde har tackat nej till erbjudande. 2014-09-05 X X Den enskilde har tackat nej till erbjudande. 2014-12-10 X X Den enskilde har tackat nej till erbjudande.

86 av 151 2014-10-15 X X Den enskilde har tackat nej till erbjudande. 2015-01-23 X X Den enskilde har tackat nej till erbjudande. 2014-05-06 X X Avbrott i verkställighet 2014-08- 28. Den enskilde vill hitta en praktikplats. 2014-09-25 X X Den enskilde har inte flyttat till kommunen ännu.

87 av 151 Verkställda eller avslutade beslut 30 juni 2015 av ej verkställda (SoL) Rapporteringstillfälle 30 juni 2015 Verkställda eller avslutade beslut som tidigare rapporterats ej verkställda Beslutsdatum för gynnande beslut som ej verkställts Äldreomsorg Handikapp-omsorg kvinna/ flicka man/pojke Datum för verkställighet 2013-07-16 X X 2015-06-01 2014-10-03 X X 2015-07-03

88 av 151 Statistikrapport ej verkställda beslut 30 juni 2015 enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen Rapporteringstillfälle 30 juni 2015 Gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Beslutsdatum för gynnande beslut som ej verkställts IFO 2014-06-09 X X 2014-10-08 X X 2014-10-17 X X 2015-01-15 X X Äldreomsorg Handikappomsorg kvinnaflicka manpojke Kommentar Den enskilde har erbjudits plats på permanent boende, men tackat nej vid flertalet tillfällen. Den enskilde har erbjudits plats på permanent boende, men tackat nej vid flertalet tillfällen. Den enskilde har erbjudits plats på permanent boende, men tackat nej vid två tillfällen. Den enskilde bor på särskilt boende i annan kommun. Erbjudits korttidsplats plats men tackat nej.

89 av 151

90 av 151

91 av 151 Ärende 9

92 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning 2015-06-29 2015-7144 Nytt boende för ensamkommande Förslag till beslut Socialnämnden uppdrar till Socialkontoret att gå vidare i förhandling med Vårljus AB om att starta ett hem för vård och boende (HVB) för ensamkommande. Sammanfattning Enligt aktuellt avtal med Migrationsverket som trädde ikraft 1 februari 2015, ska Upplands-Bro kommun ta emot 13 asylsökande ensamkommande. Detta är en ökning med sex stycken asylsökande jämfört med tidigare avtal. Idag har kommunen ansvar för 22 ensamkommande varav nio ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd (PUT). Kommunen har ansvar för de ensamkommande till och med att de fyllt 21 år. Komunnen har idag tillgång till 12 boendeplatser på kommunens boende för ensamkommande (LANE) och ytterligare fem platser i två utslusslägenheter som är knutna till boendet. I avsaknad av egna boendeplatser tvingas Socialnämnden köpa externa vårdplatser. Socialkontoret bedömer att det finns behov av ytterligare ett boende för ensamkommande. Ett alternativ till att driva boendet i egen regi är att Vårljus AB driver boendet på entreprenad åt Nämnden. Upplands-Bro är tillsammans med ytterligare 24 kommuner delaägare i Vårljus AB. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 29 juni 2015 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Sedan februari 2015 har kommunen ett nytt avtal med Migrationsverket om att ta emot 13 asylsökande ensamkommande. Det är en ökning med sex ensamkommande jämfört med tidigare avtal. Asylprocessen, det vill säga tiden som det tar innan beslut om permanent uppehållstillstånd (PUT) har fattats är fortfarande relativt lång, cirka åtta månader. I och med det nya avtalet ser kontoret att behovet av boendeplatser för målgruppen ökat. Migrationsverket har aviserat att asylprocessen ska kortas, vilket innebär att behovet av boendeplatser för ensamkommande kommer att öka ytterligare. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

93 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) 2015-06-29 2015-7144 Idag har kommunen ett boende för ensamkommande, LANE, under Socialnämndens regi. LANE har totalt 12 boendeplatser, men det utgår ifrån att några ensamkommande kan dela rum. Till LANE har det kopplats två lägenheter om totalt fem platser, som används som utslussningsboende för ensamkommande som beviljats PUT och fyllt 18 år. Utöver dessa platser tvingas Socialnämnden köpa externa boendeplatser, i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Detta beroende på att ungdomen är för ung (under 15 år) eller på grund utav att ungdomen har särskilda behov som inte kan tillgodoses av Lane. Ett skäl till externa placeringar är om den ensamkommande är flicka. LANE tar endast emot pojkar. Ytterligare ett skäl till externa placeringar är om LANE är fullbelagt. Idag har kommunen ansvar för 22 ensamkommande varav 13 är asylsökande. Kommunen har ansvar för de ensamkommande till och med att de fyllt 21 år. Av dessa bor 16 stycken på LANE varav fyra stycken bor i utslusslägenheterna. Antalet ensamkommande som kommunen har ansvar för kommer att öka ytterligare som en konsekvens av det nya avtalet. Eftersom denna ökning är nationell ser Socialkontoret att konkurrensen av externa boendeplatser är stor från andra kommuner och att tillgången till lediga platser minskar. Detta gäller främst familjehem men också för HVB. Det är inte osannolikt att denna konkurens också kan leda till ökade kostnader för kommunerna. Socialkontoret bedömer att kommunen bör starta upp ytterligare ett boende för ensamkommande 10 till 12 platser. Ett alternativ till att driva verksamheten helt i egen regi är att uppdra åt Vårljus AB att driva ett boende för ensamkommande på entreprenad åt Socialnämnden. Vårljus AB ägs av 25 kommuner i Stockholms län, däribland Upplands-Bro kommun. Två alternativa processer föreligger om nämnden beslutar enligt liggande förslag. Antingen köper kommunen lämplig fastighet via Upplands bro-hus och hyr ut fastigheten till Vårljus AB, alternativt överlåter Socialnämnden till Vårljus AB att köpa lämplig fastighet. Barnperspektiv Flertalet av de ensamkommande är i regel barn och ungdomar under 18 år varför ärendet i högsta grad utgår från barnets bästa.

94 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) 2015-06-29 2015-7144 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetstöd Beslut sänds till Akt

95 av 151 Ärende 10

96 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning 2015-06-15 Dnr:2015-7114 Redovisning av öppna jämförelser social barnoch ungdomsvård 2015 Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning Socialstyrelsens öppna jämförelser är ett verktyg för kommuner att analysera, följa och utveckla sina socialtjänstverksamheter. Syftet med undersökningen är att den ska stimulera till en kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med en god kvalitet på nationell, regional samt kommunal nivå. Målet med öppna jämförelser är att kunna genomföra verksamhetsförbättringar som ska gynna den enskilde brukaren samt se till att denne får rätt insatser utifrån sina behov. 2015 års öppna jämförelse inom barnoch ungdomsvård är den sjätte till ordningen. Fokus i årets undersökning är socialtjänstens förutsättningar att möta utsatta barns behov. Svarsfrekvensen på enkätundersökningen hos kommunerna var 90 procent. Socialkontoret har i bilaga jämfört och analyserat Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser barnoch ungdomsvård 2015 med övriga nordvästkommuner (Ekerö, Järfälla, Solna, Sollentuna, Sigtuna, Sundbyberg samt Upplands-Väsby). Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 15 juni 2015 Bilaga Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser social barnoch ungdomsvård 2015 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Socialstyrelsens öppna jämförelser är ett verktyg för kommuner att analysera, följa och utveckla sina socialtjänstverksamheter. Syftet med undersökningen är att den ska stimulera till en kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med en god kvalitet på nationell, regional samt kommunal nivå. Målet med öppna jämförelser är att kunna genomföra verksamhetsförbättringar som ska gynna den enskilde brukaren samt se till att denne får rätt insatser utifrån sina behov. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

97 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (4) 2015-06-15 Dnr: 2015-7114 2015 års öppna jämförelse inom barnoch ungdomsvård 2015 är den sjätte till ordningen. Fokus i årets undersökning är socialtjänstens förutsättningar att möta utsatta barns behov. Svarsfrekvensen på enkätundersökningen hos kommunerna var 90 procent. Socialkontoret har i bilaga jämfört och analyserat Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser barnoch ungdomsvård 2015 med övriga nordvästkommuner (Ekerö, Järfälla, Solna, Sollentuna, Sigtuna, Sundbyberg samt Upplands-Väsby). Öppna jämförelser barnoch ungdomsvård 2015 med tillhörande tabeller går att finna i sin helhet på Socialstyrelsens hemsida. Nordvästkommunernas arbete med öppna jämförelser FoU-Nordväst har på uppdrag av socialchefsgruppen för nordvästkommunerna tagit fram en arbetsprocess på hur kommunerna gemensamt ska arbeta med öppna jämförelser. Denna arbetsprocess gäller från och med april 2015 och gäller än så länge för öppna jämförelser inom barnoch ungdomsvård, ekonomiskt bistånd samt missbruks- och beroendevård. Processen går kortfattat till så att kommunerna träffas hos FoU-Nordväst och fyller i enkäten tillsammans. Detta för att säkra att det finns en samstämmighet kring frågorna. Vidare så ses kommunerna vid ytterligare två tillfällen per öppen jämförelse. Vid det första tillfället diskuteras resultaten i undersökningen samt eventuella förbättringsområden som kommunerna vill fokusera på. På nästa möte sker en fördjupad analys och kommunerna tar ett gemensamt ställningstagande om vilka förbättringsområden de vill arbeta med framöver. Förslag på förbättringsområden fastslås i socialchefsgruppen. Det är sedan upp till varje kommun att utveckla en strategi/handlingsplan inom den egna verksamheten. Slutligen så sker det en gemensam uppföljning där FoU- Nordväst är sammankallande. Tanken med den nya arbetsprocessen är att den ska leda till en ökad samverkan mellan nordvästkommunerna avseende resultaten i undersökningen men även till välgrundade beslut om utveckling och förbättring av verksamheterna, att kommunerna lär av varandra samt ger underlag för tydligt formulerade handlingsplaner/strategier med möjlighet till uppföljning av resultat. Resultat i öppna jämförelser av social barnoch ungdomsvård på riksnivå 2015 Resultatet av öppna jämförelser på riksnivå visar bland annat på att 55 % av de ungdomar som varit placerade i familjehem eller HVB hela årskursen 9 har behörighet att söka till nationellt program i gymnasiet. Detta kan jämföras med att 88 % av de ungdomar som senast avslutade grundskolan i Sverige hade behörigt att söka till nationellt program i gymnasiet. Andelen handläggare i kommuner med socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutbildningar som utreder barns behov av skydd, stöd, vård och behandling visar på samma resultat som år 2014, den är 70 %. I storstädernas kommundeler det vill säga i Stockholm, Göteborg och Malmö så varierar andelen mellan 17 % och 100 %. Gällande handläggare med socionomutbildning samt fem

98 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (4) 2015-06-15 Dnr: 2015-7114 års erfarenhet av barnutredningar eller mer så är andelen 49 % i riket. Storstädernas kommundelar visar en variation mellan 4 % och 100 %. 2,7 timmar är den genomsnittliga tillgången till arbetsledning för en handläggare. 37 % av kommunerna har aktuella verksamhetsgemensamma planer för handläggarnas kompetensutveckling som grundar sig på verksamhetens mål och utifrån en analys av handläggarnas individuella kompetens. Resultat i öppna jämförelser av social barnoch ungdomsvård i Upplands-Bro kommun 2015 Upplands-Bro kommun har ej genomfört någon undersökning av föräldrarnas uppfattning, en så kallad brukarundersökning, avseende de insatser som deras barn har fått avseende öppenvård, familjehem eller hem för vård och boende och använt resultatet för att utveckla verksamheten under förregående år. Kontoret har dock deltagit i SKLs brukarundersökning inom individ- och familjeomsorgen under år 2014 och kommer även att vara med i 2015 års undersökning som ett led för ökat brukarinflytande och för verksamhetsutveckling. Kommunen har uppgett att det saknas aktuella rutiner för samordning mellan barnoch unga och ekonomiskt bistånd, missbruk, socialpsykiatri samt våld i nära relationer. Detta svar är dock missvisande då det finns rutiner inom samtliga av dessa områden. Kommunen valde att svara nej då det fanns tveksamheter hur aktuella dessa rutiner var, att de ej är kända hos samtliga medarbetare samt att det finns muntliga rutiner som ej är nedskrivna. Att göra de dokumenterade rutinerna välkända hos samtliga medarbetare är en framtida förbättringsåtgärd. Gällande aktuella överenskommelser med externa aktörer så har Upplands-Bro kommun sedan år 2014 inrättat sådana inom områdena tandvård, mödravård, primärvård och ungdomsmedicin. Inom barnhälsovård samt ungdomspsykiatrin så finns det aktuella rutiner som även gällde under år 2014. Barns behov i centrum (BBIC) är ett handläggnings- och dokumenthanteringssystem som Upplands-Bro kommun har använt sig av sedan 2010 för att få en helhetssyn samt en kontinuitet i sin myndighetsutövning. 71 % av handläggarna inom barnoch unga i Upplands-Bro kommun har en socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar. Denna siffra har ökat ifrån 2014 då det var 61 % av handläggarna som hade denna kompetens. Avseende handläggare med socionomutbildning med 5 års erfarenhet så ligger det på 42 %. Gällande handläggarens genomsnittliga tillgång till arbetsledning i timmar per vecka så har Upplands-Bro kommun 1,5 h vilket är lägst av samtliga nordvästkommuner. Avseende systematisk bedömning så använder sig Upplands-Bro kommun av standardiserade bedömningsinstrument inom barn med utagerande beteende med ej till barn med missbruk eller gällande föräldraförmåga. Upplands-Bro kommun tillhandahåller ej manualbaserat föräldrastöd i grupp som

99 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (4) 2015-06-15 Dnr: 2015-7114 biståndsbeslutad insats eller insats. Kommunen har ej heller någon manualbaserad psykosocialbehandling via biståndsbeslut. Det finns dock både manualbaserad stödgruppsverksamhet antingen som biståndsbeslutad insats eller som service insats inom öppenvården. Socialkontorets synpunkter Arbetet med att implementera befintliga rutiner och riktlinjer inom Socialkontorets verksamheter behöver fortsätta. Aktuella rutiner och riktlinjer finns publicerade på Upplands-Bro kommuns intranät och är tillgängliga för samtliga medarbetare. De fungerande interna rutiner som finns i dagsläget och som är muntliga i sin karaktär bör dokumenteras snarast för att kvalitetssäkra myndighetsutövningen samt att se till att kunskapen ej blir personbunden. Enheten bör satsa mer på brukarundersökningar av föräldrar samt av barns/ungas synpunkter och uppfattningar avseende barn/ungas insatser som ett led i verksamhetsutveckling. När socialkontoret återigen ska delta i SKLs brukarundersökning IFO under hösten 2015 så bör det ske genom en aktiv medverkan av enhetens handläggare för att fånga upp så många klienter som möjligt i arbetet. Socialkontoret välkomnar den samverkan som sker genom FoU-Nordväst avseende den nya arbetsprocessen kring öppna jämförelser. Barnperspektiv Öppna jämförelser barnoch ungdomsvård 2015 belyser utsatta barns behov inom socialtjänstens verksamheter. Resultatet används till verksamhetsutveckling som ska gynna den enskilde individen i sitt möte med socialtjänsten. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1 Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser social barnoch ungdomsvård 2015 Beslut sänds till Akt

100 av 151 Bilaga: Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser social barnoch ungdomsvård 2015 Kommun Upplands Väsby Järfälla Ekerö Upplands- Bro Sollentuna Sundbyberg Solna Sigtuna Stockholms län Riket Självbestämmande och integritet Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla öppenvården Brukarnas uppfattning om verksamheten Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla familjehemmen Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla hem för vård eller boende Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin för samordning med verksamheten ekonomiskt bistånd Aktuell rutin för samordning med verksamheten missbruk Aktuell rutin för samordning med verksamheten socialpsykiatri Aktuell rutin för samordning med verksamheten våld i nära relationer Aktuell rutin för samordning med verksamheten LSS/barn Aktuell rutin för samordning med verksamheten LSS/vuxna Aktuell rutin för samordning med verksamheten familjerätt Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej 21 % 29 % 7 % 64 % 57 % 43 % 100 % 29 % 21 % 64 % 32 % 14 % 13 % 61 % 65 % 43 % 80 % 43 % 35 % 69 % Upplands-Bro kommun har ej genomfört någon undersökning av föräldrarnas uppfattning om de insatser deras barn har fått avseende öppenvård, familjehem eller hem för vård och boende och har således ej använt dessa resultat för att utveckla verksamheten. Upplands-Väsby, Solna och Sigtuna har genomfört en sådan undersökning på föräldrar gällande insatser inom öppenvården medan Sollentuna har genomfört en undersökning av insatser rörande familjehem. Kommunen har svarat att det saknas aktuella rutiner för samordning mellan barnoch unga och ekonomiskt bistånd, missbruk, socialpsykiatri samt nära relationer. Sådana rutiner finns och är tillgängliga för samtliga medarbetare inom Socialkontoret. Kommunen valde att svara nej då det fanns tveksamheter hur aktuella dessa rutiner var, att de ej är kända hos samtliga medarbetare samt att det finns muntliga rutiner som ej är nedskrivna. Att göra de dokumenterade rutinerna välkända hos samtliga medarbetare är en förbättringsåtgärd. Det finns dock kända rutiner avseende samordningen med LSS/barn och LSS/Vuxen. Sedan 2014 års öppna jämförelse så har det inrättas en aktuell rutin till familjerätten som Upplands-Bro kommun har tillsammans med Järfälla kommun.

101 av 151 Bilaga: Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser social barnoch ungdomsvård 2015 Kommun Upplands Väsby Järfälla Ekerö Upplands- Bro Sollentuna Sundbyberg Solna Sigtuna Stockholms län Riket Extern samverkan enskilda ärenden - hälsa Aktuell överenskommelse om samverkan med tandvård Aktuell överenskommelse om samverkan med mödravård Aktuell överenskommelse om samverkan med barnhälsovård Aktuell överenskommelse om samverkan med primärvård Aktuell överenskommelse om samverkan med barnoch ungdomspsykiatrin Aktuell överenskommelse om samverkan med barnoch ungdomsmedicin Aktuell överenskommelse om samverkan med barnoch ungdomshabilitering Extern samverkan i enskilda ärenden - utbildning Aktuell överenskommelse om samverkan med förskola Aktuell överenskommelse om samverkan med skola Extern samverkan i enskilda ärenden - kriminalitet Aktuell överenskommelse om samverkan med polis Aktuell överenskommelse om samverkan med Kriminalvården Extern samverkan i enskilda ärenden migration Aktuell överenskommelse om samverkan med Migrat ions-verket Handläggning Ordinarie licens Barns behov i centrum (BBIC) Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja 7 % 43 % 64 % 29 % 86 % 93 % 86 % 79 % 79 % 71 % 14 % 7 % 100 % 43 % 34 % 53 % 63 % 61 % 74 % 56 % 55 % 72 % 72 % 50 % 6 % 17 % 92 % 58 % Trygghet och säkerhet för placerade barn Informatio n till placerade barn om barnets rättigheter och kontaktuppgifter till ansvariga Gällande aktuella överenskommelser med externa aktörer så har Upplands-Bro kommun sedan 2014 inrättat sådana inom områdena tandvård, mödravård, primärvård och ungdomsmedicin. Inom barnhälsovård samt ungdomspsykiatrin så finns det aktuella rutiner som även gällde under 2014. Upplands-Bro kommun samt Järfälla är den enda kommunerna som har överenskommelser med samtliga externa aktörer. Flertalet av de andra nordvästkommunerna har dock en överenskommelse med förskolan vilket Upplands-Bro saknar. Kommunen har dock en sådan med skolan. Vidare så har nästan samtliga nordvästkommuner en överenskommelse med polisen men saknar en med kriminalvården. Upplands-Bro

102 av 151 Bilaga: Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser social barnoch ungdomsvård 2015 saknar en överenskommelse med Migrationsverket vilket flertalet av kommunerna i Stockholms län även gör, endast 7 % har en sådan överenskommelse. Barns behov i centrum (BBIC) är ett handläggnings- och dokumenthanteringssystem som Upplands-Bro kommun har använt sig av sedan 2010. (se tabell ovan). Samtliga nordvästkommuner använder sig av detta system för att få en helhetssyn samt en kontinuitet i sin myndighetsutövning. Handläggarnas kompetens Handläggarnas kompetensutveckling Familjehemmens kompetensutveckling Systematisk bedömning Kommun Upplands Väsby Järfälla Ekerö Upplands- Bro Sollentuna Sundbyberg Solna Sigtuna Stockholms län Riket Handläggare med socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar Handläggare med socionomutbildning och mer än fem års erfarenhet av barn utredningar Samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling Individuella kompetensutvecklingsplaner för handläggarna Varje handläggares genomsnittlig tillgång till arbetsledning (timmar/vecka) Samlad plan för familjehemmens kompetensutveckling Genomfört grundläggande utbildning till familjehem Användning standardiserade bedömningsinstrument: Utagerande beteende Användning standardiserade bedömningsinstrument: Missbruk Användning standardiserade bedömningsinstrument: Föräldraförmåga 86 % 56 % Nej Ja 4,8 Nej Ja Ja Ja Nej 38 % 31 % Nej Ja 4,2 Nej Ja Nej Nej Nej 67 % 56 % Ja Ja 5,8 Nej Ja Nej Nej Nej 71 % 42 % Nej Nej 1,5 Nej Ja Ja Nej Nej 86 % 76 % Nej Ja 3,4 Ja Ja Nej Ja Nej 81 % 78 % Ja Ja 1,6 Ja Ja Nej Ja Nej 74 % 59 % Ja Nej 4,2 Ja Ja Ja Ja Nej 69 % 27 % Nej Ja 3,9 Nej Ja Nej Nej Nej 66 % 44 % 14 % 57 % 2,5 43 % 79 % 100 % 100 % 0 % 70 % 49 % 37 % 54 % 2,7 39 % 69 % 26 % 75 % 11 % 71 % av handläggarna inom barnoch unga i Upplands-Bro kommun har en socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar. Denna siffra har ökat ifrån 2014 då det var 61 % av handläggarna som hade denna kompetens. Avseende handläggare med socionomutbildning med 5 års erfarenhet så ligger det på 42 %. Högst antal handläggare med sådan kompetens fanns under 2012 då andelen var 92 %. Sollentuna och Sundbyberg är de nordvästkommuner som har störst andel erfarna handläggare. Upplands- Bro har svarat att det saknas både samlade planer samt

103 av 151 Bilaga: Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser social barnoch ungdomsvård 2015 individuella kompetensutvecklingsplaner för handläggarna. Detta svar är lite missvisande då öppna jämförelser rapporterades in under perioden av medarbetarsamtal och dessa ännu inte var inrättade. Svaren är numera ja på dessa frågor. Gällande handläggarens genomsnittliga tillgång till arbetsledning i timmar per vecka (se tabell ovan) så har Upplands-Bro kommun 1,5 h vilket är lägst av samtliga Nordvästkommuner, tätt följt av Sundbyberg på 1,6 h. Ekerö har mest arbetsledning på 5,8 h. Medelvärdet i riket är 2,7 h. Samtliga Nordvästkommuner har genomfört Socialstyrelsens grundläggande utbildning Ett hem att växa i till familjehem. Avseende systematisk bedömning så använder sig Upplands-Bro kommun av standardiserade bedömningsinstrument inom barn med utagerande beteende med ej till barn med missbruk eller gällande föräldraförmåga. Upplands Väsby Järfälla Ekerö Upplands- Bro Sollentuna Sundbyberg Solna Sigtuna Stockholms län Riket Manualbaserade insatser i öppenvård Tillhandahåller manualbaserat föräldrastöd i grupp som biståndsbeslutad insats Tillhandahåller manualbaserat föräldrastöd i grupp som service insats Tillhandahåller manualbaserad psykosocialbehandling som biståndsbeslutad insats Tillhandahåller manualbaserad stödgruppsverksamhet som biståndsbeslutad insats Tillhandahåller manualbaserad stödgruppsverksamhet som service insats Systematisk uppföljning för utveckling av insatser Använt resultat från systematiska uppföljningar för verksamhetsutveckling av insatser öppenvård Använt resultat från systematiska uppföljningar för verksamhetsutveckling av insatser i dygnsvård Tillgänglighet utanför kontorstid Social jourverksamhet Nej Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 21 % 86 % 71 % 86 % 64 % 36 % 43 % 93 % 43 % 61 % 34 % 62 % 59 % 27 % 20 % 72 % Upplands-Bro kommun tillhandahåller ej manualbaserat föräldrastöd i grupp som biståndsbeslutad insats eller insats. Kommunen har ej heller någon manualbaserad psykosocialbehandling via biståndsbeslut. Det finns dock både manualbaserad stödgruppsverksamhet antingen som biståndsbeslutad insats eller som service insats inom öppenvården.

Bilaga: Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser social barnoch ungdomsvård 2015 Barn- och unga har ej använt resultatet från regelbundna uppföljningar inom insatser öppenvård samt insatser dygnvård för att utveckla verksamheten inom dessa områden. Upplands-Bro kommun har tillsammans med de andra nordvästkommunerna en gemensam social jourverksamhet. Genom socialjouren kan kommunen få kontakt med socionomutbildad personal året om utanför kontorstid. Ekerö samt Sundbybergs svar är felaktiga då dessa kommuner även ingår i denna samverkan. Bakgrundsmått 104 av 151 För att ge en större förståelse om resultaten i öppna jämförelser för barnoch ungdomsvård 2015 så har Socialstyrelsen valt att bifoga bakgrundsmått till undersökningen. Bakgrundsmåtten visar på vilka förhållanden som finns i respektive kommun och kan tillföra en dimension till analysen av resultatet. De är tagna ifrån Socialstyrelsens samt Skolverkets register. Tillgängliga bakgrundsmått år 2015 är andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel barn i befolkningen per handläggare, andel 0-20 år i befolkningen och andel familjehemsvård av dygnsvård. Bakgrundsmått Måttet andel barn 0-20 år i befolkningen är till för att öka jämförelsen mellan 27 % 468 2,2 % 35 % Sigtuna kommuner och dess befolkningsstrukturer. Nordvästkommunerna har en 22 % 528 2,4 % 66 % Stockholms län variation på cirka 10 % avseende denna målgrupp. Solna har färre unga medan 24 % 436 2,8 % 60 % Riket Ekerö har flest på 30 %. I Upplands-Bro kommun är 27 % av befolkningen mellan 0-20 år. Vidare så visar antal barn i befolkningen per handläggare just handläggarnas förutsättningar avseende arbetsbelastning och antal ärenden i respektive kommun. Socialstyrelsen har här således tagit antal barn i kommunen och delat det med antal handläggare inom barnoch unga, siffran visar ej på antal ärenden per handläggare. I Upplands-Bro kommun så har varje handläggare 501 barn per år. Järfälla sticker här ut markant med 1442 barn per handläggare och år. Bakgrundsmåttet barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd åskådliggör att barn som växer upp i en utsatt familj inte har samma förutsättningar som andra barn och att detta kan påverka till exempel skolarbetet och komma in på arbetsmarkanden. Upplands- Bro kommun har 1,9 % barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Ekerö har minst andel på 0,5 % medan Sundbyberg har flest på 2,5%. Vård i familjehem är idag den dominerande vårdformen för barnoch unga som behöver vård utanför det egna hemmet och denna vårdform ska i regel prövas före vård i institution. Sigtuna har lägst andel av nordvästkommunerna på 35 % medan Upplands-Väsby har 73 %. Upplands-Bro kommun har ett resultat på 65 % vilket är i linje med resteranade kommuner i Stockholms län samt i riket. Kommun Upplands Väsby Järfälla Ekerö Upplands-Bro Sollentuna Sundbyberg Solna Andel 0-20 år i befolkningen (31 dec 2013) Antal barn i befolkningen (31 dec 2013) per handläggare (årsarbetare) Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd (2013) Andel familjehemsvård (1 nov 2013) 26 % 484 73 % 27 % 1442 1,7 % 54 % 30 % 890 0,5 % 47 % 27 % 501 1,9 % 65 % 29 % 562 1,0 % 63 % 22 % 432 2,5 % 57 % 19 % 349 39 %

106 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning 2015-06-24 2015-7131 Utvärdering Ung Omsorg Förslag till beslut 1. Socialnämnden lägger utväderingen till handlingarna. 2. Socialnämnden uppdrar till Socialkontoret att upphandla tjänsten Ungdomsbesök på äldreboenden utav en extern aktör. Sammanfattning Upplands-Bro kommun inledde en satsning med ungdomsbesök genom företaget Ung Omsorg på tre av kommunens egna äldreboenden, Norrgården, Allégården och Kungsgården, under våren 2015. Projektet påbörjades i februari och uppdraget fortgår tills ungdomarna levererat 1050 manstimmar, vilket bedöms vara i oktober 2015. Satsningen har utväderas och går att finna som bilaga. Socialkontoret anser att Ung Omsorg i sin helhet både uppfyller det syfte samt mål som framgår i uppdragsavtalet. Kontoret ställer sig positivt till en förlängning av projektet ungdomsbesök på äldreboenden och föreslår att verksamheten upphandlas utav en extern aktör. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 24 juni 2015 Bilaga- Socialkontorets utvärdering av Ung Omsorg den 24 juni 2015 Bilaga- Enkätundersökning med fritextsvar den 1 juli 2015 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Enligt Socialtjänstlagen så har individer som bor på särskilda boenden rätt till en meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Det kan dock vara en utmaning för personal på äldreboenden att kunna se till det sociala innehållet. Problematiken ligger framförallt i att kunna tillgodose den individuella anpassningen av den meningsfulla tillvaron. För att kunna genomföra sociala aktiviteter så behövs det även personal som bemannar de särskilda boendena så att utrymme för aktiviteten ges i den ordinarie verksamheten. Behovet att anställa nya medarbetare inom äldreomsorgen kommer stadigt att öka inom de närmaste åren och för att klara den framtida personalförsörjningen på Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

107 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (4) 2015-06-24 Dnr: 2015-7131 äldreboenden så behövs det genomföras insatser för att öka attraktiviteten för omvårdnadsyrket. Inom flertalet kommuner och orter i Sverige så har insatser skett genom satsningar där ungdomar erbjudits arbete inom äldreomsorgen. Tanken med satsningarna har varit att öppna ögonen hos ungdomarna för denna yrkesbana. En sådan satsning är så kallade ungdomsbesök där ungdomarna besöker de äldre under några timmar varje helg och finns tillgängliga för aktiviteter och samtal. Upplands-Bro kommun inledde en satsning med ungdomsbesök genom företaget Ung Omsorg på tre av kommunens egna äldreboenden, Norrgården, Allégården och Kungsgården, under 2015. Projektet sattes igång i februari 2015 och uppdraget pågår tills ungdomarna har levererat 1050 manstimmar, vilket bedöms vara i oktober 2015. Satsningen har utväderas och går att finna som bilaga. Utvärdering av ungdomsbesök i Upplands-Bro kommun Fokus i socialkontorets utvärdering är om Ung Omsorg uppfyller syftet att ungdomarna som arbetar inom företaget ska förbättra och skapa mervärden i äldreomsorgen samt målet att Ung Omsorgs personal ska utgöra ett stöd i äldreomsorgen genom att delta i aktiviteter som avser till att unga och äldre integrerar. Både syfte och mål framgår i uppdragsavtalet. Kontoret har även undersökt om Ung Omsorg erbjuder de äldre utlovade aktiviteter samt om de tillhandahåller den personal som de ska. Socialkontoret har grundat sin uppfattning i denna utväderingen på intervjuer av personal på Norrgården och Allégården, på svar ifrån en enkätundersökning utav ungdomarna som arbetar på Ung omsorg, på en dokumentanalys av tillgängligt material om företaget samt utifrån det uppdragsavtal som finns mellan Upplands-Bro kommun och Ung Omsorg. Ung omsorg infriar syftet helt eller delvis gällande att ungdomarna som arbetar inom Ung Omsorg förbättrar eller skapar mervärden inom äldreomsorgen. I intervjuerna samt i enkätundersökningen som ungdomarna besvarade så framkommer det att ungdomarna skapar mervärden på äldreboenden samt bidrar till ett ökat välbefinnande hos de äldre. Eftersom ungdomarna är extraresurser så kan de erbjuda de äldre aktiviteter utöver den ordinarie verksamheten och ge de äldre en guldkant på tillvaron. Ung Omsorg erbjuder även de aktiviteter som utlovas till exempel allsång och bakning och verkar lyhörda samt flexibla utifrån de äldre behov avseende tider, dagar och aktiviteter. Kontoret har dock svårt att se att Ung Omsorg bidrar till att förbättra den verksamhet som bedrivs inom äldreboendena. Att förbättra eller ge synpunkter på en förbättring inom verksamheter kan vara knepigt för en extraanställd

108 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (4) 2015-06-24 Dnr: 2015-7131 ungdom. Kontoret tror dock att förbättringsförslag på till exempel aktiviteter kan dyka upp i framtiden, om en förlängning av verksamheten görs, då bägge parter känner sig mer vana i sitt arbete gentemot varandra samt de äldre. Målet i uppdragsavtalet lyder att Ung Omsorgs personal ska utgöra ett stöd i äldreomsorgen genom att delta i aktiviteter som avser till att unga och äldre integrerar. Kontoret kan utläsa ifrån intervjuer och enkätundersökning att Ung Omsorg har bidragit till att unga (här de anställa inom Ung Omsorg) samt äldre (de boende) integrerar och umgås över generationsgränserna genom företagets aktiviteter. Socialkontorets synpunkter Socialkontoret anser att Ung Omsorg i sin helhet uppfyller både sitt syfte samt sitt mål med verksamheten ungdomsbesök på äldreboenden i Upplands-Bro kommun. Kontoret ställer sig därför positivt till en förlängning av projektet och föreslår att Socialnämnden uppdrar till socialkontoret att upphandla tjänsten ungdomsbesök på äldreboenden utav en extern aktör. Vid en fortsatt verksamhet så efterfrågar dock socialkontoret ett utbildningspaket av ungdomarna med en bredare utbildning avseende äldrevård och då specifikt demensvård än vad som ges i dagsläget. Det bör även ske en utbildning av ungdomarna i basal vårdhygien. Slutligen så bör det ske ett arbete både ifrån kommunens samt företagets sida avseende informationsflödet om verksamheten för personal, äldre, anhöriga och ungdomar för att öka kunskapen om ungdomarnas arbete samt öka de äldres inflytande och påverkan på aktiviteterna. Barnperspektiv Ungdomsbesök på äldreboenden skapar mervädren både hos ungdomar samt de boende äldre och bidrar till en ökad integrering mellan generationer. Besöken ger möjlighet till sponta möten och samtal för ungdomar med äldre om funderingar som kan vara av värde att besvaras av dem som befinner sig i ett annat skede av livet.

109 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (4) 2015-06-24 Dnr: 2015-7131 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor 1. Socialkontorets utvärdering av Ung Omsorg den 24 juni 2015 2. Enkätundersökning med fritextsvar den 1 juli 2015 Beslut sänds till Akt

110 av 151 Socialkontoret Utvärdering Ung Omsorg 2015-06-24 www.upplands-bro.se

111 av 151 2 Inledning Enligt Socialtjänstlagen så har individer som bor på särskilda boenden rätt till en meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Det kan dock vara en utmaning för personal på äldreboenden att kunna se till det sociala innehållet. Problematiken ligger framförallt i att kunna tillgodose den individuella anpassningen av den meningsfulla tillvaron. Boendet kan erbjuda en variation av aktiviteter som intresserar flertalet av de individer som bor där men inte alla. Utmaningen med urvalet av aktiviteter kan även förstärkas på helger då bemanningen på äldreboenden ofta är lägre och inte ger den ordinarie personalen lika stort utrymme att anordna aktiviteter som på vardagar. För att kunna genomföra sociala aktiviteter så behövs det även personal som bemannar de särskilda boendena så att utrymme för aktiviteten ges i den ordinarie verksamheten. Behovet att anställa nya medarbetare inom äldreomsorgen kommer stadigt att öka inom de närmaste åren. Den ökade efterfrågan på personal beror dels på stora kommande pensionsavgångar inom yrket och dels på att befolkningen i landet blir allt äldre, så även inom Upplands-Bro kommun. Intresset för vård- och omsorgsutbildningar på gymnasiet har dock minskat rejält de senaste 30 åren bland ungdomar. För att klara den framtida personalförsörjningen på äldreboenden så behöver det genomföras insatser för att öka attraktiviteten för omvårdnadsarbetet. Inom flertalet kommuner och orter i Sverige så har insatser skett genom satsningar där ungdomar erbjudits arbete inom äldreomsorgen. Tanken med satsningarna har varit att öppna ögonen hos ungdomarna för denna yrkesbana. Inom Upplands-Bro kommun har till exempel 21 ungdomar sommarjobb på Norrgården och Allégårdens äldreboenden samt på Solrosens dagverksamhet under sommaren 2015. Ungdomarna arbetar 7 stycken åt gången i 3 veckors perioder. Ferieungdomarna ersätter inte den ordinarie personalen utan är en extraresurs under sommarmånaderna, en extraresurs som ger möjligheten till att sätta lite guldkant på tillvaron för de äldre. Resursen med ferieungdomar är dock kopplad till ungdomarnas sommarlov och är således endast tillgängliga att utöva aktiviteter med de äldre under sommaren. Ett alternativ för att kunna genomföra aktiviteter året om, och då specifikt på helgerna då bemanningen på äldreboenden är lägre, är att införa så kallade ungdomsbesök på äldreboenden. Med ett ungdomsbesök avses besök av ungdom på äldreboenden under några timmar varje helg som erbjuder de äldre sociala aktiviteter utöver de aktiviteter som ingår i den ordinarie verksamheten. Upplands-Bro kommun inledde en satsning med ungdomsbesök genom företaget Ung Omsorg på tre av kommunens egna äldreboenden, Norrgården, Allégården och Kungsgården, under våren 2015 och projektet ska nu utväderas.

112 av 151 3 Syfte och mål Fokus i denna utvärdering är om Ung Omsorg uppfyller det syfte samt mål som framgår i uppdragavtalet ifrån Upplands-Bro kommun. Syftet lyder att ungdomarna som arbetar inom företaget ska förbättra och skapa mervärden i äldreomsorgen. Målet i sin tur innebär att Ung Omsorgs personal ska utgöra ett stöd i äldreomsorgen genom att delta i aktiviteter som avser till att unga och äldre integrerar som framgår i uppdragsavtalet. Metod och målgrupp De metoder som används i denna utvärdering är intervju, enkätundersökning samt dokumentanalys. Intervjun ägde rum den 24 juni 2015 med personal ifrån Norrgården samt Allégården. Personal ifrån Kungsgården har ej deltagit i denna utvärdering. Enkätundersökningen genomfördes på Ung Omsorgs ungdomar utav företaget på uppdrag av Socialkontoret under maj månad 2015. De äldre som bor på Norrgården, Allégården samt Kungsgården och deras anhöriga har ej kunnat intervjuas på grund av tidsbrist. Ung Omsorg Ung Omsorg är ett företag vars företagsidé och syfte grundar sig på att förbättra och skapa mervärden i äldreomsorgen. Detta mervärde sker genom att företaget ställer ungdomar till förfogande som medverkar i äldreboendens omsorgsarbete. Företagets mål med sin verksamhet är att dess personal ska utgöra ett stöd i äldreomsorgen genom att delta i aktiviteter som syftar till att unga och äldre integrerar med varandra. I Upplands-Bro kommun så har Ung Omsorg bedrivit verksamhet på tre av kommunens äldreboenden som drivs i egen regi, Norrgården, Allégården samt Kungsgården. Projektet sattes igång i februari 2015 och uppdraget pågår tills ungdomarna har levererat 1050 manstimmar, vilket bedöms vara i oktober 2015. Ung Omsorgs verksamhet i Upplands-Bro kommun De ungdomar som arbetar på Ung Omsorg är mellan 15-16 år och går på gymnasiet. De anställs efter en intervju hos företaget där ungdomen bedöms vara lämplig för uppdraget eller ej. Om ungdomen anställs så är det ofta dennes första extrajobb. Anställningen inleds med en kick-off del. Denna kick-off innefattar en utbildning som innehåller bland annat äldrevård. Det ingår även praktiska moment såsom hur ungdomen drar en rullstol. Utbildningen avslutas med ett digitalt prov som ungdomen måste klara för att få börja arbeta. I uppstartsskedet av verksamheten inom Upplands-Bro kommun så tillsatte Ung Omsorg tre grupper, eller team, av ungdomar varav en person i varje grupp är gruppledare, teamledare, och lite äldre än de övriga ungdomarna. I normalfallet ska det vara fem ungdomar som har sin arbetsplats på Norrgården, fyra ungdomar på Allégården samt sex ungdomar på Kungsgården. Ungdomarnas arbetspass på Kungsgården och Allégården är schemalagda mellan kl.10.00 12.00 på söndagar och på Norrgården mellan kl.13.00 15.00

113 av 151 4 på söndagar. De aktiviteter som ungdomarna ska erbjuda de äldre enligt uppdragsavtalet är till exempel att ta ut rullstolsbundna boende på promenader, bistå med högläsning, allsång, sällskapsspel och fikastunder. Enkätundersökning Ung Omsorg genomförde på uppdrag av Socialkontoret en enkätundersökning under maj 2015 bland de 20 ungdomar som arbetar på Norrgården, Allégården samt Kungsgården. Svarsfrekvensen på enkäten var 100 %. Enkäten bestod av 12 stycken frågor varav 3 stycken var frågor med fritextsvar. Fråga 1-6 är tagna ifrån Äldrecentrum och belyser hur ungdomen uppfattar sitt arbete och hur de ser på arbetet inom äldreomsorgen. Fråga 7-9 är Ung Omsorgs egna frågor och fokuserar på vad ungdomen anser om företaget de är anställda i. Slutligen så avslutas enkäten med fråga 10-12 som är fritextfrågor och som ger ungdomen möjligheten att skriva om sina upplevelser av arbetet inom äldreomsorgen. Enkäten går att finna i sin helhet, inklusive samtliga fritextsvar, i Bilaga- Ung Omsorg enkätundersökning med fritextsvar. 95 % av ungdomarna tycker att arbetet på äldreboende är kul samt att de inte uppfattar det som svårt att bemöta de äldre på boendet. Ingen ungdom anser att arbetet inom äldreomsorgen är tråkigt. Ung Omsorgs enkätundersökning Påståenden tagna ifrån Äldrecentrum Ja Nej Vet ej Jag tycker arbetet är kul 95 % 0 % 5 % Jag tycker att det är svårt att bemöta de äldre på boendet 0 % 95 % 5 % Jag tycker att personalen har funnits som stöd i mitt arbete 70 % 15 % 15 % Jag tycker att jag fick en bra introduktion i arbetet 100 % 0 % 0 % Jag skulle kunna tänka mig att fortsätta arbeta inom äldreomsorgen efter gymnasiet 65 % 10 % 25 % Jag har ibland känt mig osäker i arbetet 15 % 85 % 0 % Ung Omsorgs frågor Ja Nej Vet ej Skulle du rekommendera jobbet hos Ung Omsorg till en kompis? 100 % 0 % 0 % Tror du att du har lättare att få andra extrajobb efter jobbet på Ung Omsorg? 90 % 5 % 5 % Mer positiv Oförändrad Mer negativ Har jobbet på Ung Omsorg förändrat din inställning till äldreomsorgen? Jämför med din inställning innan du började jobba på Ung Omsorg 80% 20% 0% Fritextfrågor Vad har du fått för reaktioner från de äldre när ni har arbetat? Vad har du fått för reaktioner från de närstående när ni har arbetat? Vad har extrajobbet på Ung Omsorg gett dig?

114 av 151 5 På frågan om personalen har funnits som stöd i ungdomens arbete så anser 70 % att detta stämmer. Det är dock 15 % av ungdomarna som anser att personalen ej har funnits som stöd samt att 15 % har uppgett att det ej vet om personalen har funnits till stöd i deras arbete eller ej. Denna fråga är ett förbättringsområde både för den personal som ifrån kommunens sida arbetar med ungdomarna och ska informera och handleda i arbetet men även för Ung Omsorg. Samtliga ungdomar anser att det har fått en bra introduktion ifrån Ung Omsorg inför arbetet. 65 % av ungdomarna kan tänka sig att fortsätta arbeta inom äldreomsorgen när de har gått ut gymnasiet. En stor andel, 25 %, har svarat vet ej på frågan om de kan tänka sig att fortsätta arbeta inom äldreomsorgen och tar således inte ställning till frågan i dagsläget. Förslagsvis så kan yttre faktorer så som utbud av tjänster på arbetsmarknaden styra denna grupp. 15 % av ungdomarna har någon gång känt sig osäkra i sitt arbete inom äldreomsorgen och i de uppgifter de utför. Det är här av vikt att personalen på äldreboendet finns tillgänglig för ungdomens frågor och funderingar. Samtliga ungdomar rekommenderar arbetet hos Ung Omsorg till sina kompisar och 80 % har fått en mer positiv inställning till äldreomsorgen som helhet än innan de påbörjade sina anställningar. I fritextfrågorna ges ungdomarna möjligheten att skriva mer fritt. Ungdomarna upplever att de i överlag har fått positiva reaktioner ifrån de äldre avseende det arbete och de aktiviteter de utför på äldreboendena. Ungdomarna har uppfattningen att de äldre uppskattar deras arbete och att denna uppskattning bidrar till att arbetet är roligt och givande. Detta gäller dock de äldre som orkar delta på de aktiviteter som anordnas av Ung Omsorg, en del äldre väljer att tacka nej till de aktiviteter som erbjuds. Ungdomarna har vidare ej fått träffa de äldres närstående i någon vidare utsträckning. Detta beroende framförallt på att de närstående eller anhöriga ej har varit där under ungdomarnas besök. Personalen har dock fört vidare ifrån anhöriga att de äldre är glada och positiva gällande deras arbete. Slutligen så anser ungdomarna att deras extrajobb inom äldreomsorgen har gett dem en större självständighet samt en större inblick i arbetslivet. Ungdomarna har fått mer förståelse för de äldre samt hur en ska bemöta dessa men även för personalen och deras arbete. Synpunkter ifrån Ung Omsorgs ambassadörer på Norrgården och Allégården Intervju med Ung Omsorgs ambassadörer ifrån Norrgården och Allégården ägde rum den 24 juni 2015. En ambassadör är en anställd på det kommunala äldreboendet som är utsedd till kontaktperson med Ung Omsorg. Ambassadören har kontakt med Teamledaren och är den som har det slutliga ordet avseende vilka aktiviteter som passar de äldre, vilka avdelningar som ungdomarna ska besöka samt är den som ska informera äldre, närstående och personal om företaget.

115 av 151 6 På Norrgården så anser ambassadören att besöken ifrån Ung Omsorg har fungerat bra. Ungdomarna är där varje söndag mellan kl. 13.00 15.00. Ungdomarna verkar dock i större utsträckning besöka den nya delen av äldreboendet i jämförelse med den gamla delen. När de väl kommer till den gamla delen så är de äldre trötta och inte så pigga på att delta i aktiviteter. Ambassadören föreslår att ungdomarna istället skulle komma vid kl. 11.00 samt att de kan besöka båda delarna samtidigt eller varannan gång tidigt/sent. Teamledaren ifrån Ung Omsorg för Norrgården har gjort upp ett schema över planerade aktiviteter för äldreboendet mellan den 5 april- 28 juni 2015. Detta schema hänger uppe i personalrummet och uppskattas av personalen då de kan informera de äldre om vilka aktiviteter som erbjuds. Aktiviteter som framgår på schemat är allsång, frågesport, promenad, bakning, spela spel samt måla naglarna. Norrgården har dock haft lite problem med att komma i kontakt med sin Teamledare när de har behövt ändra dag, tid eller aktivitet. Detta behöver förbättras enligt ambassadören. På Allégården så saknas denna typ av schema för att informera personalen. Där så är det Teamledaren ifrån Ung Omsorg som muntligt meddelar vilka aktiviteter som kommer att erbjudas de äldre den kommande söndagen. Ungdomarna besökte i början de äldre på Allégården söndagar mellan kl.10.00 12.00. Denna tid passade dock inte de äldre utan ändrades till kl. 13.15 15.15 på söndagar. Ambassadören på Allégården uppskattar Ung Omsorgs flexibilitet avseende schemaläggningen. Ungdomarna har även visat på flexibilitet då de har besökt de äldre på högtidsdagar såsom Morsdag och Midsommar trots att dessa har infallit på andra dagar än söndagar. Ambassadörerna informerar om att Kungsgården inte är lika nöjda med de ungdomsbesök som hittills har varit. Det har bland annat incidenter i mötet mellan ungdomarna och de äldre, specifikt de äldre som har en demensdiagnos. Det är av vikt att ungdomarna får med sig kunskap om hur individer med demens kan agera samt hur dessa äldre ska bemötas. Personalen ser gärna att ungdomarna ska få en mer utförlig utbildning avseende demens än den som ges i Ung Omsorgs kick-offutbildning i dagsläget. Norrgården samt Allégårdens ambassadörer har intrycket av att ungdomsbesöken uppskattas oerhört mycket av de äldre som orkar vara med på aktiviteterna. Besöken är ett trevligt inslag som ger både de äldre och yngre ett positivt mervärde och är ett forum för delaktighet och interaktion. Personalen vill att verksamheten ska fortsätta.

116 av 151 7 Socialkontorets synpunkter och slutsats Utväderingen av detta projekt avseende ungdomsbesök inom äldreboenden i Upplands-Bro kommun har sitt fokus på om Ung Omsorg uppfyller det syfte samt mål som står i det uppdragsavtal som finns mellan företaget och Upplands-Bro kommun. Gällande infriandet av syftet så anser socialkontoret att detta uppfylls helt eller delvis. I intervjuerna med Ung Omsorgs ambassadörerna och personal på Norrgården och Allégården samt i den enkätundersökning som ungdomarna besvarade så framkommer det att ungdomarna skapar mervärden på äldreboenden samt ett ökat välbefinnande. Eftersom ungdomarna är extraresurser så kan de erbjuda de äldre aktiviteter utöver den ordinarie verksamheten och ge de äldre en guldkant på tillvaron. Ung Omsorg erbjuder de aktiviteter som utlovas till exempel allsång och bakning och verkar lyhörda samt flexibla utifrån de äldre behov avseende tider, dagar och aktiviteter. Kontoret har dock svårt att se att Ung Omsorg bidrar till att förbättra den verksamhet som bedrivs inom äldreboendena. Att förbättra eller ge synpunkter på en förbättring inom en verksamhet kan vara knepigt för en extraanställd ungdom. Kontoret tror dock att förbättringsförslag på till exempel aktiviteter kan dyka upp i framtiden, om en förlängning av verksamheten görs, då bägge parter känner sig mer vana i sitt arbete gentemot varandra samt de äldre. Målet i uppdragsavtalet lyder att Ung Omsorgs personal ska utgöra ett stöd i äldreomsorgen genom att delta i aktiviteter som avser till att unga och äldre integrerar. Kontoret kan utläsa ifrån intervjuer och enkätundersökning att Ung Omsorg har bidragit till att unga (här de anställa inom Ung Omsorg) samt äldre (de boende) integrerar och umgås över generationsgränserna genom företagets aktiviteter. Socialkontoret anser att Ung Omsorg i sin helhet uppfyller både sitt syfte samt sitt mål med verksamheten ungdomsbesök på äldreboenden i Upplands-Bro kommun. Kontoret ställer sig därför positivt till en förlängning av projektet. Vid en fortsatt verksamhet så efterfrågar dock socialkontoret ett utbildningspaket av ungdomarna med en bredare utbildning avseende äldrevård och då specifikt demensvård än vad som ges i dagsläget. Det bör även ske en utbildning av ungdomarna i basal vårdhygien. Slutligen så bör det ske ett arbete både ifrån kommunens samt företagets sida avseende informationsflödet om verksamheten för personal, äldre, anhöriga och ungdomar för att öka kunskapen om ungdomarnas arbete samt öka de äldres inflytande och påverkan på aktiviteterna.

117 av 151 1 (3) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum 2015-07-01 Bilaga- Ung Omsorg enkätundersökning med fritextsvar Ung Omsorgs enkätundersökning Påståenden från Äldrecentrum Ja Nej Vet ej Jag tycker arbetet är kul 95 % 0 % 5 % Jag tycker att det är svårt att bemöta de äldre på boendet 0 % 95 % 5 % Jag tycker att personalen har funnits som stöd i mitt arbete 70 % 15 % 15 % Jag tycker att jag fick en bra introduktion i arbetet 100 % 0 % 0 % Jag skulle kunna tänka mig att fortsätta arbeta inom äldreomsorgen efter gymnasiet 65 % 10 % 25 % Jag har ibland känt mig osäker i arbetet 15 % 85 % 0 % Ung Omsorgs frågor Ja Nej Vet ej Skulle du rekommendera jobbet hos Ung Omsorg till en kompis? 100 % 0 % 0 % Tror du att du har lättare att få andra extrajobb efter jobbet på Ung 90 % 5 % 5 % Omsorg? Mer positiv Oförändrad Mer negativ Har jobbet på Ung Omsorg förändrat din inställning till äldreomsorgen? Jämför med din inställning innan du började jobba på Ung Omsorg 80% 20% 0% Fritextfrågor Vad har du fått för reaktioner från de äldre när ni har arbetat? Vad har du fått för reaktioner från de närstående när ni har arbetat? Vad har extrajobbet på Ung Omsorg gett dig? UBK1000, v1.0, 2014-04-28 Vad har du fått för reaktioner från de äldre när ni har arbetat? - Bra, de har uppskattat det vi gjort. - De har varit väldigt positiva, glada. De längtar alltid att vi ska komma dit. - Olika, vissa uppskattar det vi gör om de inte är för sjuka. - De blir glada när vi kommer, det är bra att något händer i deras vardag. - Vissa tycker det är kul men andra vill inte vara med. - De är glada när de ser oss och bemöter oss med ett leende, det är trevligt. - De har blivit gladare när vi har kommit. - De är tacksamma att vi kommer. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

118 av 151 Upplands-Bro kommun Datum 2 (3) 2015-07-01 - Jag har fått fina reaktioner, är glada att se oss. - De är snälla. - De blir glada att vi är där och hälsar på. - Många är dementa men tycker att det är kul att vi kommer. Vi hade med oss husdjur en gång och det var superlyckat. - Det har varit bra. Vissa uppskattar oss jättemycket och umgås, men andra äldre är inte lika pigga längre. - De är jätteglada att vi är där, vilket gör jobbet roligt. - Positiva reaktioner, de tycker det är trevligt att vi kommer. - Väldigt bra! De är supersnälla, trevliga. - De är alltid kul att få göra aktiviteter med de äldre. - De flesta tycker att det är kul att vi kommer och håller dem sällskap, men vissa är inte pigga nog att vara med i aktiviteterna. - Glädje och uppskattning. - De har blivit jätteglad och uppskattar oss verkligen. Vad har du fått för reaktioner från de närstående när ni har arbetat? - De uppskattar att vi är där och umgås. De är glada att vi är här och pratar med oss, frågar oss om verksamheten. - De har varit positiva till vårt arbete. - Har inte träffat några närstående. - Har inte sett någon hälsa på de äldre. - De har blivit gladare av våra besök. - De har varit positiva till idéen och stöttat oss i vårt arbete. - De är glada för att de själva inte har så mycket tid. - Bra, de är glada att vi umgås med deras äldre. - Jag har inte träffat närstående. - Inte träffat så många men de få jag har träffat tycker det är bra att vi finns där. - Jag har inte träffat så många, men de vi har träffat har berömt oss för vårt arbete. - Jag har inte träffat några. - Jag har inte träffat någon närstående. - De gillar att vi besöker deras äldre. - Har aldrig träffat dem. - De var jättetrevliga och de tyckte om vårt arbete. - Vi har inte fått chans att träffa några närstående. Men jag har hört från personalen att de gillar att deras äldre får sällskap på helgerna. - Glädje och uppskattning. - De tycker det är bra att vi är där för de ser hur glada de äldre blir. - Jag har inte träffat någon anhörig.

119 av 151 Upplands-Bro kommun Datum 3 (3) 2015-07-01 Vad har extrajobbet på Ung Omsorg gett dig? - Jag har lärt mig jobba, fått mer perspektiv hur det är och blir när man blir äldre och det är kul när man får en närmare kontakt med de äldre och får höra om deras liv. - Gjort mig mer självständig, social och starkare. Det har gett mig mycket att prata med äldre och mer förståelse för de äldre. - Nya erfarenheter, bekantskaper med personer som man inte hade träffat annars. - Mer positiv till äldreomsorgen och större förståelse för de äldre. - Lättare att prata med folk. - De har gett mycket. Hur ska man bemöta äldre, det är personer som är olika individer. - Jag förstår hur äldre tänker och hur sjukdomar kan påverka en. - Det har gett mig mer självständighet, gett mig nytt perspektiv att se på människor och jag har mognat som person. - Det känns enklare att prata med äldre. - Jag tycker det är jätteroligt jobb att börja med. - Större förståelse för de äldre och hur deras situation ser ut. Det känns viktigt att finnas där för dem. - Ett roligt extrajobb där jag känner att jag bidrar. - De äldre berättar mycket och det är intressant att jämföra med våra liv. - Jag är mer insikt hur det är på ett äldreboende och hur man tar hand om äldre. - Blivit mer framåt, man blir glad av att gå till jobbet. - Förut var jag ganska blyg, nu vågar ta mer plats och prata med människor jag inte känner. - Man förstår personalen som jobbar där och deras situation och man förstår hur utmanande arbetet är. Man förstår även de äldre situation bättre. - Erfarenhet och det är ett roligt extrajobb. - Man blir glad varje gång man är där för man får uppskattning, man lär sig umgås med olika typer av människor - Bättre insikt i äldreomsorgen.

121 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning 2015-06-16 2015-7112 Redovisning av Öppna jämförelserstöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015 Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning Socialstyrelsens öppna jämförelser är ett verktyg för kommuner att analysera, följa och utveckla sina socialtjänstverksamheter. Syftet med undersökningen är att den ska stimulera till en kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med en god kvalitet på nationell, regional samt kommunal nivå. Målet med öppna jämförelser är att kunna genomföra verksamhetsförbättringar som ska gynna den enskilde brukaren samt se till att denne får rätt insatser utifrån sina behov. 2015 års öppna jämförelse inom stöd till personer med funktionsnedsättning är den sjätte till ordningen. Svarsfrekvensen hos kommunerna var 95 procent. Socialkontoret har i bilaga jämfört och analyserat Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser inom stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015 med övriga nordvästkommuner (Ekerö, Järfälla, Solna, Sollentuna, Sigtuna, Sundbyberg samt Upplands-Väsby). Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 16 juni 2015 Bilaga Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser för stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Socialstyrelsens öppna jämförelser är ett verktyg för kommuner att analysera, följa och utveckla sina socialtjänstverksamheter. Syftet med undersökningen är att den ska stimulera till en kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med en god kvalitet på nationell, regional samt kommunal nivå. Målet med öppna jämförelser är att kunna genomföra verksamhetsförbättringar som ska gynna den enskilde brukaren samt se till att denne får rätt insatser utifrån sina behov. 2015 års öppna jämförelse inom stöd till personer med funktionsnedsättning är den sjätte till ordningen. Jämförelserna omfattar Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

122 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (5) 2015-06-16 Dnr: 2015-7112 kommunernas myndighetsutövning och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL, samt myndighetsutövning inom området som regleras av LSS. Svarsfrekvensen på enkäten hos kommunerna var 95 procent. Socialstyrelsen har således gjort två stycken öppna jämförelser, dels öppna jämförelser för stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS samt öppna jämförelser för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialkontoret har valt att dela upp dessa resultat i två separata tjänsteskrivelser med respektive bilaga. Detta för att underlätta analys av Upplands-Bro kommuns samt nordvästkommunernas resultat. Socialkontoret har i bilaga jämfört och analyserat Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS med övriga nordvästkommuner (Ekerö, Järfälla, Solna, Sollentuna, Sigtuna, Sundbyberg samt Upplands-Väsby). Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 med tillhörande tabeller går att finna i sin helhet på Socialstyrelsens hemsida. Stöd till personer med funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning avser Socialstyrelsen en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha uppstått till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Skadorna, tillstånden eller sjukdomarna kan vara av bestående eller av övergående art och det är inte alla personer med funktionsnedsättning som behöver stöd av socialtjänsten. Denna öppna jämförelse har Socialstyrelsen valt att avgränsa till de individer som får olika former av stöd från socialtjänsten. Individer med funktionsnedsättning kan ansöka om insatser enligt Socialtjänstlagen samt att en del även har rätt till insatser enligt LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, har som målsättning att all verksamhet som bedrivs enligt denna lag ska underlätta det vardagliga livet för personer med omfattade funktionsnedsättning samt att se till att dessa personer får en full delaktighet i samhällslivet. Den enskilde ska kunna påverka i så stor utsträckning som möjligt hur dennes insatser ges. Kommunen ska även sträva efter att ge full delaktighet i samhällslivet till individer enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, som av fysiska, psykiska eller av andra skäl har svårigheter med i sin livsföring. Resultat i öppna jämförelser för stöd till personer med funktionsnedsättning på riksnivå 2015 Sedan 2014 års öppna jämförelse har den totala andelen av beslut om LSSinsatser som följts upp inom ett år ökat. Andelen beslut om bostad med särskild service som följs upp inom ett år är 34 %. Gällande beslut om bostad med särskild service som följs upp inom ett år så har andelen ökat ifrån 55 % år 2014 till 57 % år 2015. Resultatet för beslut om daglig verksamhet som följs upp inom ett år är oförändrad och ligger kvar på 37 %. Kommuner använder sig i allt mindre utsträckning utav resultatet ifrån brukarundersökningar för att utveckla sina verksamheter inom samtliga

123 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (5) 2015-06-16 Dnr: 2015-7112 områden inom öppna jämförelser. Minskningen har framförallt skett inom LSS-området. Det har dock skett en ökning av andra former för brukarinflytande så som brukarinflytandesamordnare, råd för funktionshinderfrågor samt brukarrevisioner. Vidare så har andelen kommuner som har ingått externa samverkansöverenskommelser med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ökat jämfört med 2014 års undersökning. Det har skett en ökning i riket ifrån 40 % till 41 % gällande andelen kommuner som bedriver uppsökande verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Denna uppsökande verksamhet sjönk under perioden 2014-2011. Slutligen så har det skett en liten ökning i andelen kommuner som erbjuder insatser för att bidra till en meningsfull sysselsättning (strukturerad sysselsättning, öppen verksamhet och arbets-livsinriktad rehabilitering) för individer med psykisk funktionsnedsättning. 2015 års öppna jämförelse visar på att 89 % av kommunerna hade strukturerad sysselsättning, 80 % erbjöd öppen verksamhet samt att 39 % hade någon form av arbetslivsinriktad rehabilitering. Resultat i öppna jämförelser för stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS i Upplands-Bro kommun 2015 Aktuella rutiner för intern samordning innebär att kommunen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning ska ske mellan socialtjänstens delverksamheter inom socialtjänsten. Upplands-Bro kommun har aktuella rutiner inom samtliga områden där områdena socialpsykiatri samt äldreomsorg är integrerade. I förra årets undersökning så hade det skett en felrapportering av Upplands-Bro kommun där vi uppgav att det saknades aktuella överenskommelser med Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Denna felrapportering är nu korrigerad. Kommunen har överenskommelser inom stöd till personer med funktionsnedsättning inom LSS med dessa myndigheter. Frågan om den enskildes uppfattningar används för att utveckla LSSverksamheten så avses här intervjuer eller brukarundersökningar. Inom Upplands-Bro kommun kan den enskilde använda sig av en synpunkts- och klagomålsblankett för att ge sin uppfattning om verksamheten. Under hösten 2015 så tänker kontoret delta i SKLs pilotstudie avseende brukarundersökningar inom LSS-området. Resultatet som framkommer i denna undersökning ska användas i verksamhetsutvecklingen. Upplands-Bro kommun saknar vidare individer med funktionsnedsättning enligt LSS som antingen gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete eller från daglig verksamhet till skyddat arbete. 21 % av besluten avseende bostad med särskild service följs upp inom ett år i Upplands-Bro kommun. År 2014 var denna siffra 27 %. Gällande beslut om daglig verksamhet som följs upp inom ett år så är andelen 61 % i Upplands-Bro

124 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (5) 2015-06-16 Dnr: 2015-7112 kommun och nordvästkommunerna visar alla på en hög andel uppföljningar. Under 2014 så följde Upplands-Bro kommun upp 94 % av besluten rörande ledsagarservice. Denna siffra ligger nu på 33 % och den har således sjunkit med nästan 60 % vilket är anmärkningsvärt och bör utredas vidare. Socialkontorets synpunkter Enligt resultatet i öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning så har det skett en minskning utav brukarundersökningar inom framförallt LSS-området. Kommuner har istället börja använda sig av andra former för brukarinflytande så som brukarinflytandesamordnare, råd för funktionshinderfrågor samt brukarrevisioner. Socialkontoret anser dock att en variation av former för inflytande är av värde. Genom att delta i SKLs brukarundersökning inom LSS-området så fångar kontoret upp ett större antal brukares synpunkter på vår verksamhet. Andelen beslut om bostad med särskild service, beslut om daglig verksamhet samt beslut om ledsagarservice som följs upp inom ett år har sjunkit inom Upplands-Bro kommun sedan 2014. Detta gäller framförallt besluten avseende ledsagarservice som minskat ifrån 94 % till 33 %. Verksamheten bör se över denna uppföljning och varför den har minskat i sin omfattning. Upplands-Bro kommun saknar individer med funktionsnedsättning enligt LSS som antingen gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete eller från daglig verksamhet till skyddat arbete. Samverkan mellan verksamheterna stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och arbetsmarknad är överlag låg i hela riket. Ett mer riktat arbete för att få denna samverkan med Arbetsmarknadsenheten att fungera bör därför tas fram och implementeras. Barnperspektiv Ur ett barnperspektiv är det positivt att det finns en intern samordning inom Socialkontorets verksamheter som erbjuder stöd till barn och unga med funktionsnedsättning enligt LSS samt till vuxna med funktionsnedsättning enligt LSS som finns i barns närhet. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef

125 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 5 (5) 2015-06-16 Dnr: 2015-7112 Bilagor 1. Bilaga Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser för stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015 Beslut sänds till Akt

126 av 151 Bilaga: Öppna jämförelser- stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015 Intern samordning Extern samverkan Aktuell rutin för intern samordning med: Aktuell överenskommelse om extern samverkan i enskilda ärenden med: Individuell plan Aktuell Missbruks Våld i Landstinge Försäk- Landstingets Landstingets Landsting rutin för Barn & Ekonomis - och Social- nära Äldreomso Arbetsförmedlingen barnpsykia ts rings- kassan ng ing psykiatri individuell barnhabiliteri vuxenhabiliter ets vuxen- att erbjuda unga kt bistånd beroende psykiatri relation rg vård er tri plan Ekerö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Integrer Integrerat Integrerat Integrerat Ja Järfälla at Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Sigtuna Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Sollentuna Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Solna Ja Nej Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja Sundbyberg Ja Ja Integrerat Integrerat Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Upplands Väsby Nej Nej Nej Integrerat Nej Integrerat Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Upplands-Bro Ja Ja Ja Integrerat Ja Integrerat Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Stockholms län 62% 46% 69% 69% 69% 69% 15% 15% 54% 46% 62% 54% 46% Riket 50% 36% 44% 64% 49% 50% 19% 19% 41% 33% 54% 56% 36% Aktuella rutiner för intern samordning innebär att kommunen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning ska ske mellan socialtjänstens delverksamheter inom socialtjänsten. Upplands-Bro kommun har aktuella rutiner inom samtliga områden där socialpsykiatri samt äldreomsorg är integrerade. Socialnämnden reviderar sina riktlinjer årligen. Riktlinjerna går att finna på kommunens intranät för samtliga medarbetare. I förra årets undersökning så har det skett en felrapportering av Upplands-Bro kommun där vi uppgav att det saknades aktuella överenskommelser med Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Denna felrapportering är nu korrigerad. Kommunen har överenskommelser inom stöd till personer med funktionsnedsättning inom LSS med dessa myndigheter. Kommunen har även en överenskommelse med Landstingets barnhabilitering men saknar en till vuxenhabiliteringen. Upplands-Bro saknar fortfarande en aktuell rutin för att erbjuda en individuell plan vilket även den större delen av nordvästkommunerna gör.

127 av 151 Bilaga: Öppna jämförelser- stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015 Ledsagning Kommunen betalar för ledsagarens omkostnader Den enskilde kan påverka vem som ska ledsaga Enskildas uppfattning används för att utveckla LSSverksamheten Brukarundersökning Habiliteringsersättning Habiliteringsersättning utgår till deltagare i daglig verksamhet Personer har gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete Arbetsmarknad Personer har gått från daglig verksamhet till skyddat arbete Rutin för att pröva möjligheten till arbete Tillgänglig information på webbplatsen Information om LSS i alternativa format på kommunens/ stadsdelens webbplats Lättläst svenska Inspelat på teckenspråk Talad information Ekerö Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Järfälla Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Sigtuna Ja Ja Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Sollentuna Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Solna Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Sundbyberg Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja Nej Upplands Väsby Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Upplands-Bro Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Stockholms län 100% 100% 100% 100% 23% 31% 23% 92% 69% 85% 85% Riket 83% 96% 43% 87% 22% 12% 17% 49% 10% 50% 58% Som textfil Samtliga nordvästkommuner men även alla kommuner som ingår i Stockholms län betalar för sina ledsagares omkostnader. Den enskilde kan även påverka vem som ska ledsaga i dessa kommuner. Gällande om den enskilde kan uppfattning används för att utveckla LSS-verksamheten så avses här intervjuer eller brukarundersökningar. Inom Upplands-Bro kommun kan den enskilde använda sig av en synpunkts- och klagomålsblankett för att ge sin uppfattning om verksamheten. Under hösten 2015 så tänker även kontoret vara med i SKLs pilotstudie avseende brukarundersökningar inom LSS-området. Resultatet som framkommer i denna undersökning ska användas i verksamhetsutvecklingen. Samtliga nordvästkommuner betalar ut habiliteringsersättning till deltagare i daglig verksamhet. Upplands-Bro kommun saknar individer med funktionsnedsättning enligt LSS som antingen gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete eller från daglig verksamhet till skyddat arbete. Det är bara i Ekerö som detta har skett inom bägge områdena inom nordvästkommunerna samt att

128 av 151 Bilaga: Öppna jämförelser- stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015 rutin för pröva möjligheten till arbete endast finns i Sundbyberg. Samverkan mellan verksamheten stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och arbetsmarknad är överlag låg i hela riket. Ett mer riktat arbete för att få denna samverkan att fungera bör därför tas fram och implementeras. Upplands-Bro kommun saknar, precis som under 2014, information om LSS på lättläst svenska samt på inspelat teckenspråk på sin hemsida (se tabell ovan). Informationen finns dock som talat samt som textfil. Andel beslut om bostad med särskild service som följs upp inom ett år Uppföljning av beslut Andel beslut om daglig verksamhet som följs upp inom ett år Andel beslut om ledsagarservice som följs upp inom ett år För kommuner och stadsdelar som har färre än 20 beslut presenteras andelarna som alla, delvis och inget. För kommuner och stadsdelar som har 20 beslut eller fler presenteras andelar i procent. Strukturerad inskolningsperiod för samtliga nyanställda handläggare Andel timmar LSShandläggning utförda av handläggare som arbetat längre än ett år, i procent Handläggares kompetens Andel timmar LSShandläggning utförda av handläggare med socionomexamen, i procent Andel timmar LSShandläggning utförda av handläggare med aktuell kompetensutvecklingsplan, i procent Andel timmar LSShandläggning utförda av handläggare som har haft kontinuerlig ärendehandledning, i procent Ekerö 0% 0% Inget Ej aktuellt 100% 100% 33% 100% Nej Järfälla Sigtuna 26% 49% 100% Ja 44% 100% 100% 100% Nej 27% 25% 80% Nej 100% 100% 0% 100% Nej Sollentuna 58% 80% 81% Ja 78% 100% 0% 100% Nej Solna 94% 92% 75% Ja 56% 100% 100% 100% Nej Sundbyberg 83% 72% Alla Ja 92% 96% 100% 100% Ja Upplands Väsby 50% 79% 85% Ja 50% 75% 100% 100% Ja Upplands-Bro 21% 61% 33% Ja 76% 100% 100% 100% Ja Stockholms län 38% 54% 62% 70% 99% 100% 97% 77% Riket 34% 37% 57% 79% 94% 67% 74% 35% Aktuell och samlad plan för personalens kompetensutveckling

129 av 151 Bilaga: Öppna jämförelser- stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015 21 % av besluten avseende bostad med särskild service följs upp inom ett år i Upplands-Bro kommun. År 2014 var denna siffra 27 %. Av nordvästkommunerna så går det att urskilja ett mönster där Upplands-Bro kommun, Järfälla samt Sigtuna alla ligger kring 25 %. Sollentuna och Upplands-Väsby ligger i mitten kring 50 % medan Solna och Sundbyberg följer upp nästan samtliga beslut. Gällande beslut om daglig verksamhet som följs upp inom ett år så är andelen 61 % i Upplands-Bro kommun och nordvästkommunerna visar alla på en högra andel uppföljningar. Under 2014 så följde Upplands-Bro kommun upp 94 % av besluten rörande ledsagarservice. Denna siffra ligger nu på 33 % och den har således sjunkit med nästan 60 % vilket är anmärkningsvärt. De andra nordvästkommunerna har uppföljningar på 75 % och uppåt av sina beslut. Ekerö saknar rapportering avseende dessa områden och bör uteslutas ur analysen. Upplands-Bro kommun har minskat sin andel timmar i procent avseende LSS- handläggning utförs av handläggare som arbetat längre än ett år ifrån 80 % år 2014 till 76 %. Samtliga av kommunens LSS-handläggare har dock socionomexamen samt att handläggarna har en aktuell kompetensutvecklingsplan och får en kontinuerlig ärendehandledning. Slutligen så har kommunen en aktuell och samlad plan för kompetensutveckling för de handläggare som arbetar med LSS-insatser.

131 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning 2015-06-16 2015-7116 Redovisning av öppna jämförelserstöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning Socialstyrelsens öppna jämförelser är ett verktyg för kommuner att analysera, följa och utveckla sina socialtjänstverksamheter. Syftet med undersökningen är att den ska stimulera till en kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med en god kvalitet på nationell, regional samt kommunal nivå. Målet med öppna jämförelser är att kunna genomföra verksamhetsförbättringar som ska gynna den enskilde brukaren samt se till att denne får rätt insatser utifrån sina behov. 2015 års öppna jämförelse inom stöd till personer med funktionsnedsättning är den sjätte till ordningen. Svarsfrekvensen hos kommunerna var 95 procent. Socialkontoret har i bilaga jämfört och analyserat Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser inom stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 med övriga nordvästkommuner (Ekerö, Järfälla, Solna, Sollentuna, Sigtuna, Sundbyberg samt Upplands-Väsby). Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 16 juni 2015 Bilaga Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Socialstyrelsens öppna jämförelser är ett verktyg för kommuner att analysera, följa och utveckla sina socialtjänstverksamheter. Syftet med undersökningen är att den ska stimulera till en kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med en god kvalitet på nationell, regional samt kommunal nivå. Målet med öppna jämförelser är att kunna genomföra verksamhetsförbättringar som ska gynna den enskilde brukaren samt se till att denne får rätt insatser utifrån sina behov. 2015 års öppna jämförelse inom stöd till personer med funktionsnedsättning är den sjätte till ordningen. Jämförelserna omfattar Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

132 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (5) 2015-06-16 2015-7116 kommunernas myndighetsutövning och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL, samt myndighetsutövning inom området som regleras av LSS. Svarsfrekvensen på enkäten hos kommunerna var 95 procent. Socialstyrelsen har således gjort två stycken öppna jämförelser, dels öppna jämförelser för stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS samt öppna jämförelser för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialkontoret har valt att dela upp dessa resultat i två separata tjänsteskrivelser med respektive bilaga. Detta för att underlätta analys av Upplands-Bro kommuns samt nordvästkommunernas resultat. Socialkontoret har i bilaga jämfört och analyserat Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning med övriga nordvästkommuner (Ekerö, Järfälla, Solna, Sollentuna, Sigtuna, Sundbyberg samt Upplands-Väsby). Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 med tillhörande tabeller går att finna i sin helhet på Socialstyrelsens hemsida. Stöd till personer med funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning avser Socialstyrelsen en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha uppstått till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Skadorna, tillstånden eller sjukdomarna kan vara av bestående eller av övergående art och det är inte alla personer med funktionsnedsättning som behöver stöd av socialtjänsten. Denna öppna jämförelse har Socialstyrelsen valt att avgränsa till de individer som får olika former av stöd från socialtjänsten. Individer med funktionsnedsättning kan ansöka om insatser enligt Socialtjänstlagen samt att en del även har rätt till insatser enligt LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, har som målsättning att all verksamhet som bedrivs enligt denna lag ska underlätta det vardagliga livet för personer med omfattade funktionsnedsättning samt att se till att dessa personer får en full delaktighet i samhällslivet. Den enskilde ska kunna påverka i så stor utsträckning som möjligt hur dennes insatser ges. Kommunen ska även sträva efter att ge full delaktighet i samhällslivet till individer enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, som av fysiska, psykiska eller av andra skäl har svårigheter med i sin livsföring. Resultat i öppna jämförelser för stöd till personer med funktionsnedsättning på riksnivå 2015 Sedan 2014 års öppna jämförelse har den totala andelen av beslut om LSSinsatser som följts upp inom ett år ökat. Andelen beslut om bostad med särskild service som följs upp inom ett år är 34 %. Gällande beslut om bostad med särskild service som följs upp inom ett år så har andelen ökat ifrån 55 % år 2014 till 57 % år 2015. Resultatet för beslut om daglig verksamhet som följs upp inom ett år är oförändrad och ligger kvar på 37 %. Kommuner använder sig i allt mindre utsträckning utav resultatet ifrån brukarundersökningar för att utveckla sina verksamheter inom samtliga områden inom öppna jämförelser. Minskningen har framförallt skett inom

133 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (5) 2015-06-16 2015-7116 LSS-området. Det har dock skett en ökning av andra former för brukarinflytande så som brukarinflytandesamordnare, råd för funktionshinderfrågor samt brukarrevisioner. Vidare så har andelen kommuner som har ingått externa samverkansöverenskommelser med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ökat jämfört med 2014 års undersökning. Det har skett en ökning i riket ifrån 40 % till 41 % gällande andelen kommuner som bedriver uppsökande verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Denna uppsökande verksamhet sjönk under perioden 2014-2011. Slutligen så har det skett en liten ökning i andelen kommuner som erbjuder insatser för att bidra till en meningsfull sysselsättning (strukturerad sysselsättning, öppen verksamhet och arbets-livsinriktad rehabilitering) för individer med psykisk funktionsnedsättning. 2015 års öppna jämförelse visar på att 89 % av kommunerna har strukturerad sysselsättning, 80 % erbjöd öppen verksamhet samt att 39 % har någon form av arbetslivsinriktad rehabilitering. Resultat i öppna jämförelser för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Upplands-Bro kommun 2015 Aktuella rutiner för intern samordning innebär att kommunen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning ska ske mellan delverksamheter inom socialtjänsten. Att kommunen har svarat att det saknas aktuell rutin mellan barn och unga samt våld i nära relationer med verksamheten psykisk funktionsnedsättning betyder att denna rutin ej är känd i verksamheten och att arbetet med detta bör implementeras. I förra årets undersökning så hade det skett en felrapportering av Upplands-Bro kommun där vi uppgav att det saknades aktuella överenskommelser med Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Denna felrapportering är nu korrigerad. Kommunen har överenskommelser inom stöd till personer med funktionsnedsättning inom LSS med dessa myndigheter. Upplands-Bro kommun saknar en brukarinflytandesamordnare (Bisam) men har ett råd för funktionshinderfrågor. Vidare så hade kommunen en brukarrevision samt genomförde en brukarundersökning under 2014, inget av detta gjordes under 2015. Kontoret ska dock medverka i SKLs brukarundersökning inom LSS-området under hösten 2015. Alla nordvästkommuner, inklusive Upplands-Bro kommun kan erbjuda en strukturerad sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning. Socialkontorets arbetsmarknadsenhet tillhandahåller bland annat sådan sysselsättning till individer boende i kommunen. Sedan förra året så kan kommunen erbjuda plats i socialt kooperativ eller fontänhus samt att det finns en öppen verksamhet dit individer kan söka sig. Upplands-Bro kommun saknar dock en arbetslivsinriktad rehabilitering. Det finns heller inga individer som har gått ifrån sysselsättningsinsats till förvärvsarbete eller skyddat arbete.

134 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (5) 2015-06-16 2015-7116 Upplands-Bro har svarat att vi saknar Bostad först vilket vi gjorde vid inrapporteringen till öppna jämförelser. Socialkontoret har dock fått i uppdrag av Socialnämnden att starta igång ett Bostad först i kommunen och implementering av boendeformen kommer att ske under hösten 2015. Socialkontorets synpunkter Arbetet med att implementera befintliga rutiner och riktlinjer inom Socialkontorets verksamheter behöver fortsätta. Aktuella rutiner och riktlinjer finns publicerade på Upplands-Bro kommuns intranät och är tillgängliga för samtliga medarbetare. Enligt resultatet i öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning så har det skett en minskning utav brukarundersökningar. Kommuner har istället börja använda sig av andra former för brukarinflytande så som brukarinflytandesamordnare (Bisam) vilken Upplands-Bro kommun saknar. Kommunen har dock ett råd för funktionshinderfrågor samt en brukarrevision. Socialkontoret anser dock att en variation av former för inflytande är av värde. Genom att delta i SKLs brukarundersökning inom LSSområdet så fångar kontoret upp ett större antal brukares synpunkter på vår verksamhet. Kommunen ingår även i SKLs överenskommelse om psykisk ohälsa den så kallade PRUO-satsningen där fokus finns på att öka brukarinflytandet för denna målgrupp. Samverkan med kommunens Arbetsmarknadsenhet bör utvecklas. Upplands- Bro saknar en arbetslivsinriktad rehabilitering. Det finns heller inga individer som har gått ifrån sysselsättningsinsats till förvärvsarbete eller skyddat arbete. Barnperspektiv Ur ett barnperspektiv är det positivt att det finns en intern samordning inom Socialkontorets verksamheter som erbjuder stöd till barn och unga med psykisk funktionsnedsättning samt till vuxna med psykisk funktionsnedsättning som finns i barns närhet. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet och verksamhetsstöd

135 av 151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 5 (5) 2015-06-16 2015-7116 Bilagor 1. Bilaga Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Beslut sänds till Akt

136 av 151 Bilaga: Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser- stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Aktuella rutiner för intern samordning innebär att kommunen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning ska ske mellan delverksamheter inom socialtjänsten. Socialnämnden reviderar sina riktlinjer årligen. Riktlinjerna går att finna på kommunens intranät för samtliga medarbetare. Att kommunen har svarat att det saknas aktuell rutin mellan barn och unga samt våld i nära relationer med verksamheten psykisk funktionsnedsättning betyder att denna rutin ej är känd i verksamheten och att Intern samordning Aktuell rutin för intern samordning med: Extern samverkan Aktuell överenskommelse för samverkan i enskilda ärenden med: arbetet med detta bör implementeras. Det kan även finnas muntliga rutiner mellan verksamheterna vilka det är av vikt att dokumentera så att de ej blir personbundna. I förra årets undersökning så har det skett en felrapportering av Upplands-Bro kommun där vi uppgav att det saknades aktuella överenskommelser med arbetsförmedlingen samt försäkringskassan. Denna felrapportering är nu korrigerad och svaret är ja, att vi har sådana överenskommelser inom stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Kommunen har en funktion för uppsökande verksamhet av individer med psykisk funktionsnedsättning vilket alla nordvästkommuner förutom Sundbyberg och Upplands-Väsby har. Uppsökande verksamhet Funktion för uppsökande verksamhet Våld i Barn & Ekonomiskt Missbruk LSS nära Äldreomsorg Arbetsförmedlingekassan Försäkrings- unga bistånd relationer Ekerö Nej Integrerat Integrerat Nej Integrerat Nej Nej Nej Ja Järfälla Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Ja Integrerat Ja Ja Ja Sigtuna Nej Nej Nej Integrerat Nej Integrerat Nej Nej Ja Sollentuna Ja Ja Integrerat Ja Ja Ja Ja Ja Ja Solna Nej Nej Integrerat Nej Ja Nej Ja Ja Ja Sundbyberg Ja Ja Integrerat Integrerat Ja Ja Ja Ja Nej Upplands Väsby Nej Nej Nej Integrerat Nej Integrerat Ja Ja Nej Upplands-Bro Nej Ja Ja Integrerat Nej Integrerat Ja Ja Ja Stockholms län 86% 57% 93% 79% 93% 64% 14% 14% 57% Riket 53% 45% 58% 60% 56% 46% 31% 28% 41%

137 av 151 Bilaga: Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser- stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Annonser i massmedia Informerande verksamhet, via: Kommunens webbplats Uppföljningssystem Informationsblad Informationsguide IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning Brukarinflytandesamordnare (Bisam) Former för brukarinflytande Råd för funktionshinderfrågor Brukarrevision Brukarundersökningar Personligt ombud Ekerö Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Järfälla Nej Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Sigtuna Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja Sollentuna Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Solna Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Sundbyberg Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Upplands Nej Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Väsby Upplands-Bro Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Stockholm län 21% 86% 71% 50% 100% 21% 93% 14% 93% 100% Riket 23% 78% 63% 43% 90% 11% 91% 14% 63% 83% Ingen av nordvästkommunerna annonserar om verksamheter till individer med psykisk funktionsnedsättning i massmedia men samtliga förutom Ekerö har sådan information på sin hemsida. Upplands-Bro kommun har även informationsblad samt en informationsguide. Med information så avses att individen på ett lätt sätt kan ta del av socialtjänstens verksamheter och tjänster som utformat på ett språk som passar efter gruppers och individers förmåga. Järfälla är den enda kommunen som inte använder sig a ett IT-system som stödjer verksamhetsutveckling. Upplands-Bro kommun saknar en brukarinflytandesamordnare (Bisam) men har ett råd för funktionshinderfrågor. Vidare så hade kommunen en brukarrevision samt genomförde en brukarundersökning under 2014, inget av detta gjordes under 2015. Upplands-Bro kommun ingår dock i SKLs PRIOsatsning där det finns planer på att öka brukarinflytandet. Enligt öppna jämförelser så saknar Upplands-Bro kommun möjligheten till personligt ombud. Denna information är dock vilseledande då kommunen har valt att använda sig av termen personligt stöd istället för personligt ombud.

138 av 151 Bilaga: Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser- stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Meningsfull sysselsättning Arbetsmarknad Boende Stöd i vardagen Handläggares kompetens Strukturerad sysselsättning Socialt kooperativ /Fontänhu s Öppen verksamhet Arbetslivs inriktad rehabilitering Personer har gått från sysselsättnings -insats till förvärvsarbete Personer har gått från sysselsättnings -insats till skyddat arbete "Bostad först" Social färdighets -träning Stöd i föräldraskap Samlad och uppföljd plan för kompetens -utveckling Handläggarn a har haft kontinuerlig ärendehandledning Ekerö Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Järfälla Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Sigtuna Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Sollentuna Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Solna Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Sundbyberg Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Upplands Väsby Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Upplands- Bro Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Stockholms län 100% 79% 86% 93% 57% 57% 36% 57% 71% 64% 100% Riket 100% 89% 100% 67% 22% 11% 56% 78% 78% 56% 89% Alla nordvästkommuner, inklusive Upplands-Bro kommun kan erbjuda en strukturerad sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning. Socialkontorets arbetsmarknadsenhet tillhandahåller bland annat sådan sysselsättning till individer boende i kommunen. Sedan förra året så kan kommunen erbjuda plats i socialt kooperativ eller fontänhus samt att det finns en öppen verksamhet dit individer kan söka sig.

139 av 151 Bilaga: Upplands-Bro kommuns resultat i öppna jämförelser- stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Upplands-Bro kommun saknar dock en arbetslivsinriktad rehabilitering. Det finns heller inga individer som har gått ifrån sysselsättningsinsats till förvärvsarbete eller skyddat arbete. Upplands-Bro har svarat att vi saknar Bostad först vilket vi gjorde vi inrapporteringen till öppna jämförelser. Socialkontoret har dock fått i uppdrag av Socialnämnden att starta igång ett Bostad först i kommunen och implementering av boendeformen drar igång under hösten 2015. Kommunen erbjuder både social färdighetsträning samt stöd i föräldraskap till individer med psykisk funktionsnedsättning. För LSS- handläggarna så har de en samlad och uppföljd plan för kompetensutveckling samt att d har tillgång till kontinuerlig ärendehandledning.

141 av 151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd jesper.kyrk@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-08-06 2015-7009 Ärendebalanslista Förslag till beslut Rapporten läggs till akten. Sammanfattning Socialkontoret redovisar från och med 2015 års budget en ärendebalanslista vid varje Nämndsammanträde. Balanslistan avser uppföljning av de budgetuppdrag Socialkontoret fått av Nämnden innevarande budgetår. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 6 augusti 2015 Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att ärendet inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Beslut sänds till Akt UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

142 av 151 Ärendebalanslista augusti 2015 2015-08-06 Jesper.kyrk@upplands-bro.se www.upplands-bro.se