ARBETSGIVANDE GASCYKLER



Relevanta dokument
ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

OMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

MMVF01 Termodynamik och strömningslära

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Termodynamik (repetition mm)

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Arbetet beror på vägen

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

Teknisk termodynamik repetition

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Mer om kretsprocesser

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Personnummer:

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Slutet på början p.1

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

Teknisk termodynamik repetition

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Kap 4 energianalys av slutna system

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Lite kinetisk gasteori

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Termodynamik, lp 2, lå 2003/04

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

SG1216. Termodynamik för T2

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Lösningsförslag Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) kl

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt!

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-1 Termodynamik C. Norberg, LTH

Personnummer:

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).

MEKANIK KTH Forslag till losningar till Sluttentamen i 5C1201 Stromningslara och termodynamik for T2 den 30 augusti Stromfunktionen for den ho

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Applicera 1:a H.S. på det kombinerade systemet:

Laboration: Kretsprocesser

Energi- och processtekniker EPP14

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i Termodynamik CBGB3A, CKGB3A

CH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Miljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson

CH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER

Överhettad ånga, Table A-6 (2.5 MPa): T [ C] v [m 3 /kg] ? Linjär interpolation:

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet

Termodynamik FL5. Konserveringslag för materie. Massflöde (Mass Flow Rate) MASSABALANS och ENERGIBALANS I ÖPPNA SYSTEM. Massflöde:

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

CH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER

UMEÅ UNIVERSITET Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

UMEÅ UNIVERSITET Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Termodynamik Föreläsning 4

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3

Ottos fyrtaktsmotor. Marcus Klein. Vehicular Systems Dept. of Electrical Engineering Linköping University, Sweden.

FAFF35 Medicinsk Fysik

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system)

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

MMVA01 Termodynamik med strömningslära

Energitekniska formler med kommentarer

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Transkript:

ARBETSGIVANDE GASCYKLER Verkliga processer är oftast mycket komplicerade till sina detaljer; exakt analys omöjlig. Om processen idealiseras som internt reversibel fås en ideal process vars termiska verkningsgrad alltid är högre än den verkliga. Om möjligt ersätts delprocesser med standardprocesser (isoterm, isobar, isokor, isentrop, polytrop). Arbetsmediet kan ofta approximeras som ideal eller perfekt gas. Avsikten med denna modellering är att behålla processens vitala delar så att t.ex. inverkan av olika driftsparametrar kan studeras. Om överensstämmelse med verklig process är för dålig är antingen processen så dålig (ineffektiv) att drastiska förändringar bör övervägas eller så måste modelleringen förfinas. Ch. 9-1 Termodynamik C. Norberg, LTH

IDEALA KRETSPROCESSER Internt reversibla delprocesser; ingen friktion samt kvasistatiska expansioner och kompressioner. Inga värmeförluster via förbindelserör mellan komponenter. Oftast försummas också ev. variationer i potentiell och kinetisk energi. Termisk verkningsgrad för en helt reversibel (både internt och externt) process som mottar värme vid endast en konstant temperatur T H och avger spillvärme vid en lägre temperatur T L, enligt Carnot: η th,c = 1 T L T H Detta är den absolut högsta verkningsgrad som kan uppnås med en process med högsta och lägsta temperatur T H resp. T L. Kanske något att ta fasta på? Carnotisering... Ch. 9-1/2 Termodynamik C. Norberg, LTH

GASCYKLER FÖRENKLANDE ANTAGANDEN Förbränningsmotorer typ Otto och Diesel, öppna gasturbiner,... Idealiserande antaganden för gascykler med intern förbränning: 1. Arbetsmediet är ren, torr luft som kontinuerligt cirkulerar i ett slutet system (luftmängden konstant systembetraktelse). Luften uppträder som en ideal gas. 2. Alla delprocesser är internt reversibla. 3. Förbränningen, omvandlingen från bunden kemisk energi till inre energi, tänks ersatt med motsvarande värmetillförsel från en värmekälla. 4. Utblåsningen tänks ersatt med motvarande värmeavgivning till värmesänka, som återställer arbetsmediet till sitt insugningstillstånd. Ch. 9-3 Termodynamik C. Norberg, LTH

KOLVMOTORER TDC övre vändläget (Top Dead Center) BDC nedre vändläget (Bottom Dead Center) Slagvolym (Displacement volume) = V BDC V TDC Skadligt rum, dödvolym (Clearance volume) = V TDC Kompressionsförhållande (Compression ratio): r = V max /V min = V BDC /V TDC Medeleffektivt tryck: MEP = W net V max V min MEP en parameter för att jämföra prestanda mellan motorer med samma slagvolym. Ch. 9-4 Termodynamik C. Norberg, LTH

FÖRGASARMOTORPROCESSEN OTTOCYKELN (a) Fyrtaktsmotor med gnistantändning A B cylindern fylld med bränsle-luft-blandning, kompression B gnistantändning strax innan TDC B C kraftig tryck- och temperaturhöjning under förbränning C D arbetsslaget, expansion D avgasventilen öppnar strax innan BDC D E avgastömning E bränsleventilen öppnar strax innan TDC E A insugning av bränsle-luft-blandning (b) Ideala Ottocykeln 1 2 isentrop kompression 2 3 isokor värmetillförsel 3 4 isentrop expansion 4 1 isokor värmebortförsel Ch. 9-5 Termodynamik C. Norberg, LTH

IDEALA OTTOCYKELN Nikolaus A. Otto, Tyskland, 1832 1891 Konstruktion av fyrtakts-, gnisttändande motor 1876 (tillsammans med Eugen Langen). Perfekt gas, k = c p /c v = konst. Kompressionsförhållande, r = v 1 /v 2 1 2: Isentrop kompression, T 1 /T 2 = (v 2 /v 1 ) k 1 = 1/r k 1 2 3: Isokor värmetillförsel, q in = u 3 u 2 = c v (T 3 T 2 ) 3 4: Isentrop expansion, T 4 /T 3 = T 1 /T 2 4 1: Isokor värmeavgivning, q out = u 4 u 1 = c v (T 4 T 1 ) η th = w net q in = 1 q out q in = 1 T 4 T 1 T 3 T 2 T 4 T 1 T 3 T 2 = T 1 T 2 T 4/T 1 1 T 3 /T 2 1 = T 1 T 2 (T 4/T 3 )(T 3 /T 1 ) 1 T 3 /T 2 1 (T 4 /T 3 )(T 3 /T 1 ) = (T 1 /T 2 )(T 3 /T 1 ) = T 3 /T 2 η th,otto = 1 1 r k 1 (9-8) r = 8, k = 1.40 η th = 0.56; r = 8, k = 1.25 η th = 0.40 Ch. 9-5 Termodynamik C. Norberg, LTH

IDEALA DIESELCYKELN Rudolf Diesel, Tyskland, 1858 1913 Fyrtakts-, kompressionständande motor 1893 Perfekt gas, k = c p /c v = konst. 1 2: Isentrop kompression, T 1 /T 2 = 1/r k 1 2 3: Isobar värmetillförsel, q in = h 3 h 2 = c p (T 3 T 2 ) 3 4: Isentrop expansion, P 4 /P 3 = (v 3 /v 4 ) k = (v 3 /v 1 ) k 4 1: Isokor värmeavgivning, q out = u 4 u 1 = c v (T 4 T 1 ) Insprutningsförhållande, r c = v 3 /v 2 = T 3 /T 2 η th = 1 q out q in = 1 T 4 T 1 T 3 T 2 = T 4 T 1 = P 4 P 1 = P 4 P 3 P 3 P 2 P 2 P 1 = η th,diesel = 1 1 r k 1 r = 18, r c = 3, k = 1.4 η th = 0.59 r = 18, r c = 4, k = 1.4 η th = 0.55 c v c p T 4 T 1 T 3 T 2 T 4 /T 1 1 r k 1 (T 3 /T 2 1) = T 4/T 1 1 r k 1 (r c 1) v k 3 v k 1 v 1 v 2 = v k 3 v 2 rc k 1 (9-12) k (r c 1) = r k c Ch. 9-6 Termodynamik C. Norberg, LTH

STIRLING- OCH ERICSSONPROCESSEN Robert Stirling, Skottland, 1790 1878 (1816) John Ericsson, Sverige, 1803 1889 (ca. 1852) Isoterm värmetillförsel och isoterm värmeavgivning Utnyttjar intern värmeåtervinning (regenerering) Mycket svåra att realisera; har dock blivit alltmer efterliknade i vissa moderna processer och motorer η th,carnot = η th,stirling = η th,ericsson = 1 T L T H Ch. 9-7 Termodynamik C. Norberg, LTH

GASTURBINER Jetmotorer, kraftverk, fartygsmotorer, hybridmotorer + hög effekt per vikts- eller volymsenhet, hög driftssäkerhet, lång livslängd samt kort uppstartningstid Effektiva motorer kräver sofistikerad och dyr teknik, hög bränsleförbrukning Ch. 9-8 Termodynamik C. Norberg, LTH

IDEALA GASTURBINPROCESSEN Braytoncykel (Brayton cycle) George B. Brayton, USA, 1830 1892 (1872) Internt reversibla delprocesser, perfekt gas. Tryckförhållande, r p = P 2 /P 1. 1 2 Isentrop kompression, T 2 /T 1 = (P 2 /P 1 ) k 1 k 2 3 Isobar värmetillförsel, q in = c p (T 3 T 2 ) 3 4 Isentrop expansion, T 3 /T 4 = T 2 /T 1 4 1 Isobar värmeavgivning, q out = c p (T 4 T 1 ) = r k 1 k p = τ η th = 1 q out q in = 1 T 4 T 1 T 3 T 2 =... = 1 T 1 T 2 = 1 1 Verkningsgraden ökar med ökat tryckförhållande r p. r k 1 k p Om T 4 > T 2 kan verkningsgraden ökas genom intern värmeväxling, s.k. regenerering. T 4 /T 2 > 1 T 3 /T 1 > τ 2 eller τ < T 3 /T 1 η th = 1 (T 1 /T 3 ) τ = 1 (T 1 /T 3 ) r k 1 k p Endast intressant vid låga tryckförhållanden. Ex. k = 1.4, T 3 /T 1 = 3.3 r p < 8.1. Ch. 9-8 Termodynamik C. Norberg, LTH

THE BRAYTON CYCLE Tryckförhållande, r p = P 2 /P 1 Ideal process k 1 η th = 1 1/r p k k = c p /c v 1.4 (luft) r bw = ẆC,in/ẆT,out ( 0.4 0.7) (r bw = back-work ratio) Adiabatiska verkningsgrader Kompressor: η C h 2s h 1 h 2a h 1 Turbin: η T h 3 h 4a h 3 h 4s Ch. 9-8 Termodynamik C. Norberg, LTH

GASTURBIN MED REGENERERING REGENERERING = INTERN VÄRMEÅTERVINNING Ch. 9-9 Termodynamik C. Norberg, LTH

VERKLIG GASTURBINPROCESS I en verklig gasturbin med intern värmeväxling arbetar varken kompressorn, turbinen eller värmeväxlaren idealt. Behåll antagandet om perfekt gas samt villkoret om adiabatisk kompressor och turbin (adiabatiska verkningsgrader η C och η T ). Effektiviteten för regeneratorn är ǫ (typiskt värde ǫ = 80%). Termisk verkningsgrad vid försumbara tryckförluster: η th = (C η T τ/η C )(1 1/τ) C 1 (τ 1)/η C ǫ [ C 1 (τ 1)/η C C η T (1 1/τ) ] där τ = r k 1 k p och C = T 3 /T 1. Processen är mycket känslig för turbinen och kompressorns verkningsgrader. Vid givet temperaturförhållande C = T 3 /T 1 är regenerering möjlig endast upp till ett visst tryckförhållande. Effekt kan endast uttas ur processen om η K η T > τ/c. Ex. k = 1.4, r p = 10, T 3 /T 1 = 4 η K η T > 0.7. Normalt är η C 0.85, η T 0.88, se figur. Ch. 9-9 Termodynamik C. Norberg, LTH

MODERNA EFFEKTIVA GASTURBINER Flerstegskompression med mellankylning Flerstegsexpansion med mellanöverhettning Intern värmeväxling Ch. 9-10 Termodynamik C. Norberg, LTH